nr 2 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

More documents

Recommendations

Info

KONTAKTOLOGI KONTAKTOLOGI Syreminskning i cornea ger rött öga Den mest synliga effekten på ögat av kontaktlinsbärande har varit rodnad i limbus till följd av syrebrist. Men nu fi nns linsalternativ som med låg sannolikhet orsakar limbal rödögdhet. I de fl esta fall uppstår problem med rödögdhet redan efter några timmars linsbärande. Orsaken till denna rodnad eller rödögdhet har i fl era olika undersökningar ansetts bero på: tryck från linskanten ödem i cornea toxicitet mekanisk skavning skadad lins ytbeläggningar dålig tillpassning hypoxi Många av de nämnda symptomen orsakar också säkert hyperemi, men dagens väl tillpassade och modernt designade linser borde ändå kunna eliminera mycket av rödögdheten. Senare forskning har visat att den klart största orsaken till rödögdhet i limbus vid användning av vanliga mjuka linser är syrebrist. Det är också syrebristen i själva limbus, snarare än i den kärlfria cornean, som tycks trigga responsen. Omfattningen av kärlinväxning hos patienter som bär syrepermeabla stabila linser är låg, troligen beroende på att både limbus och perifera cornea är direkt exponerade mot luften. Nyckelfrågan för många kontaktlinspraktiker är: hur undviker jag rödögdhet hos mina kontaktlinspatienter? När det gäller limbus är svaret enkelt: maximera syretillförseln till limbus och corneas periferi! Med introduktionen av silikonhydrogellinserna är detta möjligt. En nu 60-årig kontaktlinspatient fi ck redan som 15-åring beskedet att det inte var möjligt att använda kontaktlinser på grund av torra ögon. Hon behandlades dock genom åren med olika typer av preparat, från polyvinylalkohol till mer utvecklade polymerer. Som en sista utväg användes också ”igenpluggning” av tårkanalerna, bland annat Vid dagligt bruk av vanliga mjuka linser med låg syretransmission är kärlinväxning däremot betydligt vanligare. En studie visade på en förekomst av 18 procent hos daglinsbärarna och 24 procent bland de som bar linserna dygnet-runt. Inte helt oväntat hade afaka patienter som bar mjuka linser med låg syretransmission dygnet-runt den största limbala rödögdheten. För över sex år sedan introducerades silikonhydrogellinserna med en klart större syretransmission till cornea, limbus och den perilimbala konjunktivan. Forskarna har sedan dess funnit ett starkt samband mellan syretransmission och limbal rödögdhet. HEMA-baserade hydrogellinser med en låg syretransmission på 5 orsakade den största ökningen av rödögdhet över en åtta timmars period, silikonhydrogellinser som stod för den minsta ökningen, hade en syretransmission på 71. Utan kontaktlinser ökade den limbala rödögdheten till den normala nivån under sömn, men var borta under dagen. Om mjuka linser med låg syretransmission användes dagtid ökade den limbala rödögdheten dramatiskt under de första fyra timmarna, för att sedan plana ut till en konstant nivå resten av bärtiden. I motsats till detta visade det sig att när en lins med hög syretransmission användes var responsen ungefär lika med den som gällde utan lins på ögat. I experimentet visade det sig också att randslingekärlen reagerade di- Alternativ behandling av torra ögon 22 NORDIC VISION 2·2006 med självupplösande collagenpluggar. Hon upplevde en förbättring, men såväl corneas färgbarhet som uppsprickningstid (TBUT), var oförändrad. Under devisen ”behandla symptomen inte orsakerna” rekommenderades stängning av ögonens nedre puncta med 0,4 millimeter silikonpluggar. Vid följande återbesök tyckte dock patienten att behandlingseffekten hade försvunnit. Det visade sig att pluggarna var borta och torrhetssymptomen tillbaka. Hon erbjöds då att prova Alcons Bion-Tears i två veckor med idroppning varje till varannan timme. Två veckor senare var corneas färgbarhet betydligt mindre. Uppsprickningstiden (TBUT) var dock oförändrad, men hon rekt på hypoxin snarare än sekundärt på ödemet i cornea, vilket man tidigare har antagit. En annan iakttagelse var att de i cornea inåtväxande och blodfyllda kärlen, som brukar tömmas på blod och endast lämna spökkärlen kvar när linsanvändningen upphör, vid retillpassning av nya linser med hög syretransmission inte återfylldes med blod, som hitills varit det naturliga. Detta kan bara tolkas som att den tidigare starka syrefrustrationen nu reducerats effektivt. Såväl limbal rödögdhet som kärlinväxning i cornea kan alltså kontrolleras genom att radikalt öka syretillförseln i området. Kärlinväxning i cornea tycks även förändra dess immunförsvar, och även främre kammarens, vilket i sin tur påverkar den infl ammatoriska reaktionen vid traumatiska skador. Dessutom fi nns en uppenbar risk att korneor med kärlinväxt antingen förkastar en donatorcornea eller själva blir underkända som sådana. Orsaken är att närvaron av blodkärl underlättar transporten av andra celler som kan ha en avgörande betydelse i bortstötningen av ett transplantat. Det fi nns alltså ett starkt motiv att använda kontaktlinser som med mycket liten sannolikhet ger limbal rödögdhet. (Dr Eric Papas, PhD, professor Mark Willcox, PhD, University of New South Wales, Australien. Contact Lens Spectrum, special edition, 2006). märkte en klart bättre komfort. Efter ytterligare två veckor och med en lägre dos hade färgbarheten i cornea nästan försvunnit. Idén med att hålla kvar tårvätskan i ögat genom att plugga igen den nedre tårkanalen kom för cirka trettio år sedan. Olika modeller och metoder för att applicera pluggen har använts genom åren. Variationer i storlek och placering i tårkanalen har haft betydelse när det gäller effekt och livslängd. Framgången har ofta varit störst hos yngre personer. (Dr Leo Semes, OD, FAAO, professor vid Case Western Reserve University, Department of Ophthalmology, Cleveland. Contact Lens Spectrum, Februari , 2006).
Silikonhydrogellinser för presbyoper torra ögon hos äldre, speciellt hos kvinnor som har lämnat menstruationsperioden bakom sig, är ett problem. Mycket arbete framför datorskärmen ökar torrhetsproblemen ytterligare. Instabilitet hos tårarna har mindre att göra med tårvolymen och kvaliteten än förmågan att binda tårfi lmen till ögats yta och blinkningens förmåga att fl ytta och forma om tårfi lmen. Ytbehandlade silikonhydrogellinser ger såväl goda fuktningsegenskaper som mindre beläggningsproblem. En annan faktor att notera är att många patienter som har kommit upp i presbyopiåldern har använt vanliga mjuka linser i många år och dragit på sig en ökad rödögdhet i limbus och även kärlinväxning i cornea. Silikonhydrogellinser har visat sig minska nämnda symptom och öka möjligheten till besvärsfritt dygnet-runt-bruk. Att råka somna med linserna har nästan blivit riskfritt. Patienter som har både presbyopi och hyperopi får minskade hanteringsproblem, då linserna inte ständigt måste tas in och ur. Silikonhydrogellinser ger i jämförelse med vanliga hydrogela linser dessutom en relativt större syreökning till cornea om patienten är både presbyop och hyperop. Vid monovision minskar den fysiologiska stressen i dessa fall mest på närögat. Något att ha i minnet, eftersom förekomsten av bifokala och progressiva linser av silikonhydrogelmaterial i det närmaste är obefi ntlig. En annan faktor som talar för monovision NYHETER KONTAKTOLOGI I KORTHET Silikonhydrogeler – evolution av en revolution det största genombrottet sedan Otto Wichterles uppfi nning av HEMA, när det gäller materialteknologi, är utvecklingen av de mycket syrepermeabla silikonhydrogellinserna. Genom detta genombrott kan patienterna nu bära kontaktlinser dygnet-runt med betydligt större säkerhet. Varje kontaktlinspraktiker bör överväga möjligheten att helt gå över till detta nya material. På 1950-talet försökte kemisten och professorn Otto Wichterle i Prag att utveckla ett material som: hade samma elasticitet som den vävnad det skulle komma i kontakt med inte hade någon inblandning av irriterande eller toxiska ämnen var genomsläppligt för vattenlösliga metaboliter med låg molekylär vikt och som var kemiskt och biokemiskt stabilt under fysiologiska betingelser. Resultatet blev hydroxyethylmetakrylat (HEMA). Wichterle och hans medarbetare Lim testade materialet på sina egna ögon redan 1957. (I slutet av 1960-talet fanns denna lins i Sverige under benämningen SPOFAlins. Referentens anm.). Mjuka linser introducerades i början på 1980-talet främst på grund av ökade krav på bekvämlighet. Dessa linser antogs också Otto Wichterle. kunna bäras dygnet runt. I USA godkände FDA (Food and Drug Administration) Permalens (71 procent vätskehalt) för två veckors dygnet-runt bärande. Några år senare godkändes de för dygnetrunt bruk i en månad. Den så kallade Göteborgsstudien, som publicerades år 1985 av professor Brien Holden et al, visade på stora risker med förlängt bärande av högvätskehaltiga material, som betydande reduktion av epitelets tjocklek och syreupptagningsförmåga, mikrocystor i cornea, förtunning av stromat, kroniskt ödem samt polymegetism i endotelet. Förekomsten av allvarliga infektioner var också större vid förlängt bärande. Syre nyckelfaktor vanliga mjuka linser minskar corneas syreupptagning även vid dagligt bruk. Utmattningssyndrom i cornea har konstaterats hos långtidsbärare av vanliga mjuka linser med låga Dk-värden. Silikonhydrogellinser är ett revolutionerande material så tillvida att det innehåller silikonets höga Dk-värden. Resultatet blir ett material med långt högre Dk-värde än vad som är möjligt med traditionella hydrogellinser. Syretransmissionen ökar med upp till åtta gånger. Detta nya högt syrepermeabla fl uorosiloxan hydrogelmaterial eliminerar helt vanliga fysiologiska förändringar som orsakas av hypoxi. Nivån på nattödem har gått ned dramatiskt och är med de nya linserna nu lika stort i ögat som utan kontaktlins. En enkät, som genomfördes i 14 länder år 2004, visade att kontaktlinspraktiker i genomsnitt tillpassade silikonhydrogellinser på 83 procent av sina patienter. Australien (96 procent), Kanada (89 procent) och Storbritannien (89 procent) stod för de högsta procenttalen. (Dr D Sweeney, PhD, dr D Fonn, MOptom, K. Evans, BA, University of New South Wales, Australien. Contact Lens Spectrum, special edition, 2006). i dessa fall är att avståndsögat nu kan korrigeras med en torisk silikonhydrogellins, inom vissa gränser. Kontaktlinspraktiker bör därför rekommendera sina monovisionpatienter med äldre linstyper att byta dessa mot nya silikonhydrogellinser. Forskare inom industrin jobbar nu för högtryck med att ta fram mer konventionella multifokala linser gjorda av silikonhydrogelmaterial. Med fl er användbara linskonstruktioner för presbyoper kommer praktikern snart att få betydligt fl er möjligheter att lösa presbyopers synproblem. (Craig Norman, FCLSA, South Bend, Indiana, Contact Lens Spectrum, special edition, 2006). NORDIC VISION 2·2006 23
Page 1 and 2: VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIG
Page 3 and 4: Nu är vi på gång ” kontaktlins
Page 5 and 6: PRESSENS BILD Gaspermeabla stabila
Page 7 and 8: Kongressen var även ett tillfälle
Page 9 and 10: Föreläsare: Doktorand Jessica Hor
Page 11 and 12: sammanfattning av forskningsprogram
Page 14 and 15: Bakteriers diffusionskapacitet geno
Page 16 and 17: 100 000 10 000 1000 100 10 1 Diffus
Page 18 and 19: men av olika material. Mängden gen
Page 20 and 21: ”Jag vågar påstå att jag är d
Page 24 and 25: 24 NORDIC VISION x·200x
Page 26 and 27: OM DU TYCKER DET HÄR ÄR ETT BRA E
Page 28 and 29: leda till svåra komplikationer så
Page 30 and 31: Figur 4 2,5 2 1,5 1 0,5 0 11-15 st
Page 32 and 33: 32 NORDIC VISION x·200x
Page 34 and 35: Stort intresse hos rikspolitiker f
Page 36 and 37: Tech Talk Bakgrund Det finns flera
Page 38 and 39: Information från SKLF:s styrelse B
Page 40: Avs: Sveriges Kontaktlinsförening

nr 2 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?