DreamLens den moderna ORTHO K linsen. - Sveriges ...

VETENSKAPLIG TIDSKRIFT 

FRÅN SVERIGES 

KONTAKTLINSFÖRENING 

NORDIC 

Kontaktlinser 

i utsatta arbetsmiljöer 

Dags att åka till Texas 

Doktorsavhandling: 

Wavefront Aberrations and Peripheral Vision 

Profi len: Jörgen Ringman 

Nr. 5 

2007

Innehåll Nr 5/2007 

3 

4 

8 

10 

17 

20 

22 

24 

28 

35 

36 

37 

38 

LEDARE 

Tänk om!?! 

NYHETER I KORTHET 

OUTLOOK 

Come to Texas and stay well informed 

VETENSKAP 

Kontaktlinser på arbetet 

VETENSKAP 

IER Matrix Studie 

DOKTORSAVHANDLING 


KONTAKTOLOGI 

PROFILEN 

En man med visioner 

EXAMENSARBETE 

En studie om komfort och torra ögon 

KONTAKTLINSKONGRESSEN 2008 

SEMINARIUM OM NATTLINSER OCH SYNFELSKIRURGI 

PRODUKTNYTT 

SKLF 

- Information från styrelsen 

- Kalendarium 

Seminarium om Orto-K-behandling. 

Medlemstidning för 

Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF) 

ANSVARIG UTGIVARE 

OCH REDAKTÖR: 

Kurt Östlund, ordförande SKLF 

tel 073-960 53 40, kurt@ostlund.se 

SKRIBENTER I DETTA NUMMER: 

Anita Robertson, Anthony P. Cullen, 

Bengt Nordberg, Gunnel Kapusta, 

Helen O’Brien, Jan Bergmanson, 

Johan Östlund, Kurt Östlund, Olof 

Nesterud 

ANNONSBOKNING: 

Display i Umeå, tel 090-711 500 

Patrik Sandström, 

patrik-s@display-umea.se 

Johan Sandberg, 

johan-s@display-umea.se 

PRODUKTION/PROJEKTLEDNING: 

Citat Journalistgruppen 

Strandbergsgatan 20 

Box 30159, 104 25 Stockholm 

tel 08-610 20 00 

Projektledare: Ingrid Båvsjö, 

ingrid.bavsjo@citat.se 

SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING: 

Isafjordsgatan 22 B, 5 tr 

164 40 Kista 

tel 08-35 05 00, 

fax 08-35 94 90 

info@sklf.se, www.sklf.se 

ANNONSÖRER I DETTA NUMMER: 

Advanced Medical Optics, Alcon 

Sverige AB, Ciba Vision, Cooper Vision 

Nordic AB, Nordiska Lins AB, Oculus 

AB, Specsavers Blic Franchise AB, 

Topcon Scandinavia AB 

OMSLAGSFOTO: 

Flisa på kornea.

TÄNK OM!?! 

Det finns väl ingen människa som inte har ställt sig frågan ”Tänk om?” 

Tänk om jag hade köpt det där huset på västkusten för 150 000 kronor för 20 år 

sedan, som nu är värt fyra miljoner, tänk om jag inte hade avbokat den där fl ygningen för 

fem år sedan, då hade jag varit död nu, och så vidare. Det fi nns mycket i livet att ångra, men 

kanske ännu mer att glädjas åt. Man ska inte gråta över spilld mjölk, är ett gammalt uttryck. 

Lyft blicken och se framåt, gärna på lite längre sikt. 

Men ”tänk om” kan också innebära att ändra sin uppfattning, se saker med andra ögon, 

omvärdera. Att tänka om är dock inte alltid så lätt eft ersom vi människor tenderar att bita 

oss fast i gamla beteenden, som på sikt kan vara förödande både för oss själva och andra. 

Detta kan faktiskt appliceras på optikbranschen, där många företag uppenbarligen i ren ekonomisk 

desperation annonserar om ”köp två (ibland tre) par glasögon till priset av ett”, 

och självfallet ingår gratis synundersökning. Annonserna blir bara större och större 

och kommer oft are och oft are. Det är uppenbart att allmänheten ser optikbranschen 

som en ”krämarbransch”, inte en bransch med professionalism och ambition att hjälpa 

allmänheten med bra synhjälpmedel och screening för ögonsjukdomar. Hur har det 

kunnat bli så här. Det är ju värre än det var innan legitimationen av optiker infördes 

1964. Tänk om! 

Nu återgår vi till den första innebörden av ”tänk om”. Tänk om det skulle vara 

så fantastiskt att de fl esta människor med en myopi under fem dioptrier skulle 

kunna slippa refraktiv kirurgi, glasögon eller vanliga kontaktlinser bara genom att 

sova med ett par speciella kontaktlinser i ögonen var tredje natt. Och att detta är möjligt 

utan att det innebär någon som helst risk för ögonen och synen på vare sig kort 

eller lång sikt. Den dag man väljer att sluta använda nattlinserna återgår ögonen 

till sin ursprungliga form utan att ha skadats. Otroligt. 

Det kan faktiskt vara mer fantastiskt än så. Om denna korrektionsmetod, 

som kallas orthokeratologi, sätts in i de tidiga tonåren då myopin oft a debuterar, 

kan utvecklingen av myopin bromsas upp och bara bli hälft en så stor 

som den annars skulle ha blivit, eller ännu mindre. Här fi nns ett oerhört 

spännande område för de optiker som betraktar yrket som kliniskt och 

vill leva upp till sina optometriska kunskaper. Orthokeratologin har kommit 

långt i många andra länder och är för många människor förstahandsvalet 

när det gäller synkorrektion – inte refraktiv kirurgi, glasögon eller 

vanliga kontaktlinser. Tänk om… 

Kurt Östlund 

Ordförande i 

Sveriges Kontaktlinsförening 

kurt@ostlund.se 

FOTO: MÄSTER BJÖRN 

NORDIC VISION 5·2007 3


Linsgnuggning kommer tillbaka 

Gnuggning av kontaktlinserna eft er 

urtagning, som ett steg i desinfektionsproceduren, 

borde återinföras för alla linstyper 

oberoende av den desinfektionsmetod som 

används. Det anser mikrobiologen professor 

Mark Willcox vid Institute of Eye 

Research, University of New South Wales, 

Australien. Hans påstående får ses i ljuset 

CET-poäng via fl ervalsfrågor 

Medlemmar i the British Contact Lens 

Association (BCLA) – kan erhålla CET-poäng 

genom att fylla i ett frågeformulär med sex 

fl ervalsfrågor. Varje fråga har fyra alternativa 

svar. Frågorna hittar man i BCLA:s 

vetenskapliga tidskrift ”Contact Lens & 

Anterior Eye”, som utkommer varannan 

månad. I julinumret var ämnet ”Tåranalys 

och interaktion mellan kontaktlins och 

4 NORDIC VISION 5·2007 

av de nyligen uppmärksammade indragningarna 

av Bausch & Lombs ReNu med 

MoisterLoc och AMO:s Complete Moisture 

Plus multipurpose solution. 

Mark Willcox speciella forskarintresse är 

interaktionen mellan ögats normala mikrofl 

ora vid kontaktlinsbärande och kontaktlinsens 

påverkan på tårfi lmen. 

tårar”. I septembernumret handlade frågorna 

om Goldmanns applanationstonometri 

med en endagslins i ögat. För att 

kunna svara på frågorna måste man ha läst 

motsvarande artikel i tidskrift en. 

Något att införa i Sverige? 

Ny marknadschef på CooperVision 

Jessika Fernström är ny marknadschef 

för CooperVision i Norden. Hon eft erträder 

Christer Skarsby som varit marknadschef 

de senaste fyra åren. 

Innan dess var han VD för den 

agentur som marknadsförde 

CooperVisions produkter. 

Eft er många år på ledande 

positioner inom leverantörsledet 

i kontaktlinsbranschen 

lämnar nu Christer Cooper- 

Vision för framtida projekt. 

Jessika Fernström är ny i 

WHO vill minska blindheten i världen 

Världshälsoorganisationen 

WHO antog vid sitt senaste toppmöte en strategisk 

plan för att minska blindheten i världen 

under perioden 2008-2013. WHO och alla 

dess 193 medlemsländer åtar sig att ägna 

större uppmärksamhet åt blindhet och grava 

synstörningar. Nyheten välkomnades av 

hennes kungliga höghet grevinnan av 

branschen och kommer närmast från industrin 

där hon har arbetat med liknande uppgift 

er. 

– Det ska bli otroligt kul att 

få jobba med CooperVision 

som har en bred produktportfölj, 

fl era spännande nyheter 

och är känt som ett fl exibelt 

och kundnära företag, säger 

Jessika. 

Jessika kan nås på telefon , 

031-727 97 00 eller e-mail, 

jfernstrom@coopervision.se 

Wessex, ambassadör för ”International 

Agency for the Prevention of Blindness”, som 

är WHOs partner i ”Vision 2020”. Projektet 

går under benämningen ”Th e Right to Sight 

Global Initiative for Eliminating Avoidable 

Blindness”. 

Bausch & Lombs 

produktionslinje 

får godkänt 

Amerikanska Food and Drug Administration 

(FDA) avslutade nyligen en inspektion 

av Bausch & Lombs anläggning i Greenville 

i South Carolina, USA. Det var den 

enhet som producerade ReNu med MoistureLoc, 

den vätska som var inblandad i Fusarium 

utbrottet förra året. Som en följd av 

utbrottet togs vätskan bort från marknaden. 

Vid inspektionen i juni i år konstaterades 

att alla rekommenderade åtgärder hade 

genomförts och inga anmärkningar fanns 

mot anläggningen. 

CooperVision i Kina 

CooperVision har öppnat ett kontor i 

Shanghai. Företaget uppskattar 

den kinesiska 

kontaktlinsmarknaden 

till 85 miljoner produktionsdollar 

och den beräknas öka med nio 

procent per år de närmaste åren. 

Endagslinser allt 

populärare i USA 

enligt en undersökning gjord av 

CIBA Vision under första kvartalet 2007 

ökade försäljningen av endagslinser i USA 

till tio procent av den totala mjuklinsförsäljningen, 

den högsta andelen någonsin. 

Ökningen var 28 procent jämfört med första 

kvartalet 2006. 

LASIK-opererade 

får bli astronauter 

Enligt Wall Street Journal (21/9) 

accepterar NASA att kandidater 

till astronaututbildningen 

bär glasögon 

eller kontaktlinser. 

För 

första gången kan 

NASA även tänka 

sig kandidater som 

opererats med LASIKmetoden 

eller PRK.

NYHETER I KORTHET


Staininggrid.com Synträning för 

friidrottare som åker till OS i Kina 

Eftersom AMO dragit tillbaka Complete 

MoisturePlus har Gary Andrasko, ansvarig 

för staininggrid.com, börjat testa en äldre 

variant av Complete, AMO:s 2002 års version, 

nu kallad Complete MPS (EZ rub). Biokompabiliteten 

för fyra linsmaterial fi nns med i 

den senaste utgåvan av Staining Grid, och 

fl er material kommer. 

www.staininggrid.com 

CooperVisions 

”online” utbildning – 

bara i USA 

Jessica Fernström, CooperVision 

Sverige, meddelar att den i förra numret 

pålysta ”online” utbildningen av kontaktlinspraktiker 

endast är tillgänglig för praktiker 

i USA. 

Detta framgick tyvärr inte av informationen 

i Contact Lens Spectrum, juni, 2007. 


Johnson & Johnson Vision Care 

Institute erbjuder olympier som ämnar åka 

till de olympiska spelen i Peking nästa år ett 

särskilt synträningsprogram kallat ”AchieveVision 

Program”. Programmet bedömer 

och hjälper till att optimera friidrottares 

synskärpa, hand- och ögonkoordination, 

perifera seende, reaktionstid, med mera. 

Avsikten är förstås att skapa förutsättningar 

för bästa möjliga prestationer under tävlingarna. 

Menicon förvärvar Flat-Pack Technology 

Menicon Co. är nu ensam ägare till 

ClearLab International’s fl at-pack technology. 

Genom en överenskommelse med 

1-800-CONTACTS och ClearLab ges Menicon 

rätten att marknadsföra och sälja teknologin 

som ”Flat-Pack daily disposable contact len- 

ses” och även upplåta tekniken till andra tillverkare 

via licens. Tillverkningen kommer 

att förläggas till Singapore för att försörja 

den globala marknaden. Konceptet har även 

beskrivits i Nordic Vision nr 5-06. 

Foto: Adam Ihse/SCANPIX

1. Smörjer på morgonen 2. Återfuktar hela dagen 

3. Håller ögonen fräscha till slutet av dagen Känslan av nya linser hela dagen 1 

Fräscha ögon 14.000 gånger om dagen 2 

I november 2007 lanserar vi världens första lins med trippelverkande 

fukteffekt. Denna aktiveras 14.000 gånger om dagen, 

varje gång man blinkar, vilket bidrar till att dina kunder upplever en enastående 

komfort under hela dagen. DAILIES ® AquaComfort Plus - fräsch 

och komfortabel i varje ögonblick. 

DAILIES ® AquaComfort Plus lanseras som ett komplement till 

nuvarande Focus DAILIES ® , som en premiumprodukt för dina mest krävande 

kunder. Kontakta din lokala CIBA Vision-representant för mer information. 

1. Ciba Vision. Data on File 2007. 2. Ciba Vision. Data on File 2007. 

VÄRLDS- 

NYHET! 

NORDIC VISION 5·2007 7 

Nya DAILIES ® AquaComfort Plus 

Blinka så förstår du

OUTLOOK | JAN BERGMANSON 

Come to Texas 

and Stay Well Informed 

A way to stay well informed is to come 

to the Cornea, Contact Lenses and Contemporary 

Vision Care: Th e 24th Symposium in 

Houston Texas. Th is meeting, staged November 

30 to December 2, 2007, is organized by 

University of Houston College of Optometry 

with the undersigned as the Coursemaster. 

It is the last major meeting of the year in our 

region and has a faithful following of about 

250 to 300 practicing doctors, who come to 

learn from some of the biggest names in our 

fi eld. Last year I extended an invitation to 

my colleagues in Sweden and the other Scandinavian 

countries. One delegate arrived 

from Sweden – Yvonne Helmfrid Agartz 

– and I believe she returned well satisfi ed. 

Indeed, I think she had a good time, if I may 

speak for her! You may have seen her report 

from our proceedings in Nordic Vision no. 1, 

2007. Th is year I off er all Scandinavians the 

same invitation again and I hope we will see 


a few more coming. Every time I visit Sweden 

I take a beating on anything I purchase, from 

hotel, food, clothes to souvenirs. Travelling 

in the other direction is a bargain and smart 

buying could fi nance a trip to Texas. You 

could do your Christmas shopping here and 

save money while receiving world class education! 

As special guests you will enjoy a discounted 

hotel room and get a big 

break on the registration. All 

you need to do is to write to 

me and indicate your interest. 

JBergmanson@ 

OPTOMETRY.UH.EDU 

On Friday, November 30, we have 

workshops and some lectures at our University 

Eye Institute clinics. Th e workshops 

include OCT nerve fi bre layer analysis and 

glaucoma diagnosis and treatment, injectables 

laboratory, trying out of the latest 

designs in 90D and 78D lenses and gaspermeable 

bifocal contact lens fi ttings. We are 

also planning to show some new instrument 

technology, such as the ocular response analyzer. 

In addition, we have a lecture on ethics 

in the contact lens practice. 

Saturday and Sunday lectures are 

presented at the meeting hotel, Omni, which 

is one of the nicest hotels in town not far 

from the premier shopping mall, the Galleria, 

in Houston. Th e lecture program follows our 

traditional rapid fi re format with most presentations 

20 to 30 minutes long and addressing 

very current issues and new eyecare 

products. On Saturday morning we start off 

with two leading gaspermeable lens practitioners, 

Edward Bennett and Patrick Caroline, 

who will speak about bifocals and 

hybrid lenses. Arthur Back of Cooper Vision 

will tell you about the latest on the silicon

hydrogel scene and Norman Leach, who 

you met at Kontaktlinskongressen, will 

walk you through the fi tting of the post-surgical 

cornea. 

Th e aft ernoon that day contains an Alcon 

sponsored minisymposium, ‘Preservatives 

do not Preserve the Ocular Surface’, where 

leading authorities on the ocular surface discuss 

the troublesome eff ects of multiple topical 

formulations prescribed for the same 

patient and how we may avoid ophthalmic 

medicamentosa using new preservative free 

eye solutions. 

Th e aft ernoon is rounded off with a lecture 

on neuroprotection in glaucoma (Dr. 

DeLoach) and an update on dry eye management 

(Dr. Paugh). Both speakers are extremely 

well informed and will share with the 

audience their experiences with the latest 

treatment strategies. On Sunday we start 

where we ended – dry eyes – but the speaker 

this time is the inimitable Dr. Townsend, 

who is one of the most innovative practitioners 

in the country. 

Th e next segment on Sunday reviews our 

current position on the corneal staining issue 

and I have invited the main players in this 

controversial fi eld. Dr. Gary Andrasko will 

be here explaining his staining grid scheme, 

while the Bausch & Lomb Chief Medical 

Offi cer, Dr. Brian Levy will off er critique 

based on a scientifi cally based assessment of 

the Andrasko grid. AMO, that also has a stake 

Last year Jan Bergmanson could welcome Yvonne 

Helmfrid Agartz to the symposium in Houston. 

in the big staining debate, has brought in Dr. 

Dwight Cavanagh to speak about the eff ect 

of wearing modality of hyper-Dk silicon 

hydrogels with non-preserved solutions on 

the corneal epithelium. Dr Cavanagh is 

recognized as one of the most experienced 

and advanced researchers in the fi eld of cornea 

and contact lenses. Of interest in this 

context is that Alcon and Bausch & Lomb, 

August 20, reached a legal settlement regarding 

the promotion of the staining grid. In 

this agreement Alcon has consented not to 

use the red and yellow colours seen in the 

Andrasko grid. Th e parties have also agreed 

on that the coloring did not imply a risk of 

infection when using a particular care solution. 

Indeed, both parties acknowledge that 

there is no clinical evidence for that the 

degree of staining observed by Dr Andrasko 

increased the risk of infection. Apparently 

no money was exchanged between the two 

companies in this settlement of a lawsuit. 

Th ere is no doubt that there is still a great deal 

of passion involved in this highly publicized 

issue and, for this reason, I believe this segment 

will be one of the highlights of our 

meeting. 

Every year we present an award to a 

scientist or practitioner or both that has made 

a career long contribution to improve the 

safety and effi cacy of contact lenses. Th is year 

our prestigious award goes to Perry Rosenthal, 

MD, who is an extraordinary practitioner 

and innovator in our fi eld. He is a Visiting 

Professor of Ophthalmology at the Harvard 

Medical School and the founder of the Boston 

Foundation for Sight, which is a clinic 

dedicated to providing scleral lens care to 

patients, who cannot wear other lenses and 

have severe vision problems. Th ese patients 

can have severely dry eye, keratoconus, postsurgical 

complications etc. Th is clinic is on 

record to restore functional vision that allows 

people return to work and live normal lives, 

which prior to this treatment was denied 

them. Dr Rosenthal will discuss patients he 

OUTLOOK | JAN BERGMANSON 

treated and the technology employed. His 

successful and oft en philanthropic approach 

will be something from which we can all 

learn. Indeed, patients in Houston have gone 

all the way to Boston to be treated, since this 

clinic is unique in the US. 

Sunday aft ernoon we will enjoy video 

grand rounds of laser vision complications, 

a presentation for which Dr Varnell received 

a lot of praise last year. He is back again with 

some new material. We are very pleased to 

have Jonathan Walker, of BCLA fame, over 

for a presentation in Texas. He is a modest 

fellow, who does not use his position at BCLA 

to place himself on the podium. Houston 

provides a great forum for this extremely 

well informed and successful British practitioner 

to talk about and explain the ocular 

immune response and tell us what to do 

when we see it. 

Pediatric contact lens practice 

will be discussed by my colleague on faculty, 

Dr Gaume. We will also learn the practice 

strategy of Dr. Yee, who directs a gaspermeable 

lens practice off ering myopia control. 

He has been extremely successful in his practice 

located here in Houston. Interestingly, 

he does not even fi t soft lenses in any form 

or shape! He says patient loyalty is much higher 

with the gaspermeable lens patient than 

the soft lens patient. I look forward to hearing 

him expand on and explain his philosophy. 

Th e meeting is concluded with our low 

vision specialist, Stanley Woo OD., MS., providing 

an overview of the latest in biotechnology 

and retinal prosthetics. 

It is my sincere hope that you, my reader, 

will come and add to the Viking fl avour that 

I insist this meeting off er. 

I förra numret av Nordic Vision smög det sig 

in en felaktig siff ra i bildtexten till diagrammet 

i Outlook. ”Th e corneal (red) transmittance 

curve shows a cut off about 295 nanometers…” 

, ska det naturligtvis vara. 


VETENSKAP 

Kontaktlinser på arbetet 

Rekommendationerna om användandet i olika arbetsmiljöer har ändrats 

Författare: Anthony P. Cullen, OD, PhD, College of Optometry, University of Waterloo, Kanada 

Översättning: Anita Robertson 

När jag nyligen besökte ett statligt 

forskningscenter i Kanada observerade 

jag att det fanns en skylt i nästan 

varje laboratorium om att det var 

förbjudet att bära kontaktlinser. Detta 

påminde mig om hur svårt det kan 

vara att ändra föreskrifter, riktlinjer 

och inställningar. Eftersom kontaktlinser 

under vissa omständigheter 

och i vissa situationer kan ha en 

negativ inverkan på ögonen ligger det 

nära till hands att man utgår ifrån att 

kontaktlinsbärare utsätts för större 

risker i farliga omgivningar. Det leder 

automatiskt till att man förbjuder 

kontaktlinsbärande i dessa omgivningar. 

Den goda nyheten är dock att 

föreskrifter och rekommendationer 

angående kontaktlinsbärande på 

arbetet allt mer stödjer sig på vetenskapliga 

forskningsresultat och kliniska 

erfarenheter. Här belyses några 

aktuella rekommendationer. 

Förmodade risker 

Olika förmodade risker ligger till grund för 

föreskrift er och riktlinjer som förbjuder 

kontaktlinsbärande på arbetsplatsen. 

Ett exempel utgör ett fall som det har 

skrivits mycket om: En hantverkare träffades 

av en elektrisk ljusbåge och man 

trodde att kontaktlinserna klistrades fast 

på kornea trots att han bar industriella 

skyddsglasögon. Han fi ck inga omedelbara 

besvär och tog ut kontaktlinserna först 

17 –18 timmar eft er incidenten. 

Forskare kom senare fram till att det på 

grund av fysikaliska grundprinciper inte 

var möjligt att kontaktlinserna kunde ha 

klistrats fast på kornea. Dessutom var skadorna 

på kornea snarare karakteristiska 

för sådana som uppstår vid UV-strålning. 


Arbetaren hade förmodligen inget UVskydd 

i skyddsglasögonen han bar. En 

brännskada på kornea på grund av infraröd 

strålning ger omedelbara subjektiva 

och objektiva symptom. Eft eråt kom de två 

ögonläkare som behandlat hantverkaren 

fram till att den elektriska ljusbågen inte 

spelade någon roll för skadan. Skadan 

berodde snarare på för lång bärtid. 

En annan missuppfattning är antagandet 

att kemikalier kan tränga in under stabila 

RGP-linser eller absorberas och koncentreras 

i linsmaterialet i mjuka kontaktlinser, 

och sedan frigöras i en redan påverkad eller 

skadad kornea. I en del säkerhetsföreskrifter 

sägs det att kontaktlinser kan förorsaka 

förvärrade kemiska förbränningar på kornea 

eft ersom de kemiska substanserna hålls 

kvar på ögat. 

En del anser att kontaktlinser gör att ögat 

inte kan spolas ordentligt eft er en kemisk 

skada. En annan artikel verkar ligga till 

grund för detta antagande. En ingenjör bar 

såväl skyddsglasögon som kontaktlinser 

när han genomförde ett försök i ett arbetsområde 

där det förelåg risk för ögonskador. 

Vid försöket hamnade stänk av en 50 %-ig 

kemikalie i ”ansiktet och i ögonen”. Enligt 

rapporten spolades kemikalien bort från 

ansikte och ögon. En del av kemikalien 

hade dock hamnat under kontaktlinserna 

och förorsakat svåra brännskador på ögat 

innan man kunde ta bort kontaktlinserna. 

Det är ytterst tveksamt om en sådan 

olycka kan uppstå när man bär skyddsglasögon. 

Ändå stödjer sig riktlinjer om att man 

inte får bära kontaktlinser i laboratoriemiljö 

på sådana rapporter. De absolut största tveksamheterna 

gäller om kontaktlinser möjligen 

kan absorbera och lagra gaser, ångor, 

dunster och rök. Många väl kontrollerade 

studier har visat att så inte är fallet. 

Nationella riktlinjer i USA 

Sedan 1978 rekommenderar National Institute 

for Occupational Safety and Health 

(NIOSH = nationella institutet för säkerhet 

och hälsa i arbetslivet) att inte bära kontaktlinser 

vid arbete med kemikalier som innehåller 

substanser som utgör risker för ögonen 

i form av retningar eller skador. Dessa riktlinjer 

rekommenderas av NIOSH Standards 

Completion Program 1978 och baseras på 

”de bästa åsikterna från experterna i utskottet 

som stödjer sig på fakta ur facklitteraturen”. 

Då dessa riktlinjer infördes stämde de 

överens med hantering och föreskrift er från 

Occupational Safety and Health Administration 

(OSHA) och rekommendationer från 

icke kliniska yrkesgrupper som American 

Chemical Society, en vetenskaplig amerikansk 

förening som främjar forskningen 

inom kemiska områden. 

OSHA hade redan förbjudit kontaktlinsbruk 

i kombination med andningsskydd. 

Dessa föreskrift er ifrågasattes dock när det 

gällde andningsskydd som var oberoende 

av omgivande luft . En studie på brandmän 

kom till följande resultat: Säkerhetsriskerna 

var proportionerligt större med glasögon 

än med kontaktlinser. Problemen som uppkom 

med kontaktlinser var inte allvarliga. 

Att bära kontaktlinser tillsammans med 

andningsskydd bör inte vara förbjudet. (se: 

”Nya riktlinjer för skydd av ögonen på 

arbetsplatsen” längre fram i artikeln.) 

Dessa och andra föreskrift er från OSHA 

motsade de rekommendationer som dr Irvin 

Silberstein, OD gav ut 1962 . Dr Silberstein 

testade de anställda på marinens skeppsvarv 

i San Francisco som bar stabila kontaktlinser 

och kom fram till följande slutsats: Man 

kan utan problem anställa kontaktlinsbärare 

i olika yrkespositioner när de är ordenligt 

inskolade med sina kontaktlinser och

1. Smörjer på morgonen 2. Återfuktar hela dagen 

3. Håller ögonen fräscha till slutet av dagen Känslan av nya linser hela dagen 1 

Fräscha ögon 14.000 gånger om dagen 2 

I november 2007 lanserar vi världens första lins med trippelverkande 

fukteffekt. Denna aktiveras 14.000 gånger om dagen, 

varje gång man blinkar, vilket bidrar till att dina kunder upplever en enastående 

komfort under hela dagen. DAILIES ® AquaComfort Plus - fräsch 

och komfortabel i varje ögonblick. 

DAILIES ® AquaComfort Plus lanseras som ett komplement till 

nuvarande Focus DAILIES ® , som en premiumprodukt för dina mest krävande 

kunder. Kontakta din lokala CIBA Vision-representant för mer information. 

1. Ciba Vision. Data on File 2007. 2. Ciba Vision. Data on File 2007. 

VÄRLDS- 

NYHET! 


Nya DAILIES ® AquaComfort Plus 

Blinka så förstår du

VETENSKAP 

följer normala säkerhetsföreskrift er för att 

skydda ögonen på arbetsplatsen. 

För 40 år sedan förklarade kontaktlinsspecialisten 

Louis Girard, MD följande: ”En 

av de vanligaste missuppfattningarna vi får 

höra från patienterna är åsikten att kontaktlinser 

förvärrar skador som drabbar patienten 

vid kontaktlinsbärandet”. National Eye 

Research Foundation, American National 

Standards Institute (ANSI) och College and 

University Safety Council of Ontario, 

Canada genomförde en utfrågning bland 

ögonläkare och optometrister. Resultaten 

av utfrågningen gav inget stöd för de falska 

teorierna. Det fi nns några få dokumenterade 

fall i vilka kontaktlinser har bidragit 

till att förvärra en skada. Å andra sidan 

fi nns det hundratals fall där kontaktlinser 

har skyddat ögonen från skador. 

Kontaktlinsexpertens uppgift 

För att fastställa om kontaktlinsbärande är 

att rekommendera i en speciell miljö bör 

man först ta reda på hur olika riskfaktorer 

påverkar ögonen även på personer utan kontaktlinser. 

När man klarlagt detta kan man 

med kända fysikaliska och fysiologiska faktorer 

bedöma riskerna med kontaktlinser. 

Eventuellt fi nns det – eller kanske inte – 

laboratorieundersökningar, epidemiologiska 

fakta eller väl dokumenterade fallbeskrivningar 

som kan stödja och bekräft a de 

teoretiska slutsatser man kommit fram till. 

Man måste ta hänsyn till några specifi ka 

faktorer; alla toxiska, fysikaliska eller 

kemiska substanser, alla mekaniska riskfaktorer, 

råmaterial och avfall, exponeringspotential, 

skyddsutrustning (tillgänglighet/ 

användbar/använd) och andra skyddsåtgärder. 

Även hygieninrättningar, närvaro av 

personal med utbildning i livräddning och 

hälsofrågor samt faktorer som inskränker 

möjligheterna att följa instruktioner om 

skötsel och förvaring av kontaktlinser måste 

tas med i beräkningarna. 

Kemiska riskfaktorer 

Skadliga ämnen i luft en 

Gift iga gaser, ångor, avdunstningar, aerosoler 

och rök kan komma ut vid dåligt 

skydd och direkt skada ögat. De okulära 

reaktionerna varierar allt eft er koncentration 

och fysikaliska/kemiska egenskaper i 

det skadliga ämnet. Starkt toxiska kemiska 

substanser ger blefarospasm och tårfl öde 

vilket försvårar första-hjälpen-åtgärder på 


ögat, men som även försvagar kemikaliens 

koncentration. 

En smygande exponering under en lång 

tid kan leda till en kronisk konjunktivit som 

möjligen kan medföra en lätt, ytlig keratit. 

Det är osannolikt att personer som utsätts 

för en sådan miljö vill skaff a eller tycker att 

det är bekvämt att bära kontaktlinser. 

En del kemikalier kan göra att ögonen 

tåras utan att ögats vävnader reagerar. De 

ger inga eller få påvisbara förändringar i 

kornea eller konjunktiva. Andra ångor förorsakar 

ibland en försenad reaktion som 

visar sig först några timmar eft er den 

symptomfria exponeringen. Kliniska 

objektiva symptom kan vara förlust av epitelceller, 

ödem och vakuoler i epitelet. Vid 

en systemisk upptagning av skadliga 

ämnen ur luft en är det nasolakrimala intaget 

inte signifi kant i förhållande till mängden 

som kommer in via luft vägarna. 

Det är inte troligt att korneas reaktioner 

på fl yktiga substanser påverkas av gaspermeabla 

kontaktlinser eft ersom substanserna 

snabbt elimineras av tårvätskan. Vattenlösliga 

gaser, avdunstningar och substanser 

som binds till, eller kan absorberas 

av mjuklinsmaterial får dock förmodligen 

en längre exponeringstid och ger som en 

följd en starkare eller kronisk reaktion. 

Stänk av kemikalier 

Stänk av kemikalier som hamnar i ögat är 

en av de vanligaste orsakerna till allvarliga 

ögonskador på arbetsplatsen och i andra 

miljöer. Svårare skador uppkommer dock 

om det skvätter stora mängder vätska. 

De fl esta organiska lösningsmedel reagerar 

fysikaliskt endast med ögats yttre 

vävnader. Det leder visserligen till en förlust 

av korneala epitelceller och starkt obehag 

men stromat påverkas inte bortsett 

från ett övergående ödem tills kornea har 

täckts av nytt epitel. Koncentrerade syror 

och basiska ämnen som har ett extremt pHvärde 

ger snabb nedbrytning i ögats yttre 

vävnader och omgivande vävnader, när de 

skvätter i ögat. Om ögat inte spolas genast 

uppstår svåra, permanenta skador. Syror 

begränsar sig själva som regel medan 

basiska ämnen snabbt förstör och mjukar 

upp kornea och tränger in i ögats inre vävnader, 

i ögats lins, näthinna och uvea. 

Rengöringsmedel och tensider kan ge liknande 

reaktioner men med mycket mindre 

symptom. Dessutom kan kornealepitelet 

torka ut vid längre exponering av hypertona 

lösningar eller fl yktiga lösningsmedel. 

Laboratorieundersökningar har visat att 

kemikalier inte tränger in under kontaktlinser. 

Istället gör blefarospasmen av den 

kemiska retningen att linsen trycks fast 

mot kornea vilket leder till att den fungerar 

som ett skydd. I talrika fall har det rapporterats 

att ett öga har skyddats mot kemiska 

stänk av en kontaktlins. Det innebär inte 

att kontaktlinser kan ersätta skyddsglasögon. 

Istället understryker dessa fall att i 

miljöer där man arbetar med kemikalier 

utsätts kontaktlinsbärare med rätt skyddsutrustning 

för mindre risker, än personer 

som inte bär kontaktlinser. 

Mekaniska riskfaktorer 

Främmande kropp 

En av de vanligaste lättare skadorna är en 

skada på kornea av en främmande kropp. 

Symptomen; smärta, skav och tårfl öde 

lindras enkelt genom att man tar bort den 

främmande kroppen. En främmande 

kropp kan fastna i kornea eller sklera eller 

penetrera ögat beroende på hastighet, storlek 

och form. Hur väl en kontaktlins skyddar 

beror på linsens tjocklek och stabilitet. En 

främmande kropp kan komma in under 

stabila kontaktlinser men hamnar under 

mjuka linser mest om den följer med när 

man sätter in linsen. Laboratorieundersökningar 

och fallbeskrivningar bekräft ar att 

kontaktlinser, framförallt stabila, delvis 

skyddar ögat. Ibland kan mjuka kontaktlinser 

bäras och utgöra ett skydd i miljöer där 

man inte kan bära stabila kontaktlinser. 

Skrap– och st ickskador 

Skrap- och stickskador uppstår oft ast vid 

överfall med kniv, sax, mejsel, glas eller av 

metallsplitter i luft en. En stabil kontaktlins 

kan erbjuda ett visst skydd beroende på 

från vilket håll föremålet närmar sig ögat. 

En mjuk kontaktlins däremot bjuder lite 

motstånd mot skarpa eller vassa objekt. 

Slag och tryck (kontusioner) 

Trubbigt våld mot ögat ger skador på ögats 

yttre vävnader. Stötar, slag och våld mot 

ögat med hjälp av slagträn, käppar, knytnävar, 

bollar och liknande kan ge upphov 

till följande skador; subkonjunktivala blödningar, 

avskrapningar på kornea, korneal- 

ödem, blödning i främre kammaren, kammarvinkelrecession, 

förskjutning av ögon-

linsen, bristningar i olika intraokulära vävnader 

och näthinneavlossning. Ögongloben 

brister sällan. 

Rubbningar uppstår till följd av chockvågor 

som överförs till vävnader i och omkring 

ögat som ligger bortom stället där slaget träffade. 

Så kan till exempel ett slag mot korneas 

apex ge upphov till en posterior subkapsulär 

katarakt och skador i makulaområdet. 

Explosioner som till exempel förekommer 

i gruvor eller utlöses av bomber och granater 

ger chockvågor med hastigheter som kan få 

ögongloben att brista. 

En sklerallins skulle förmodligen ge ett 

gott skydd mot slag och tryck mot ögat. En 

tunn mjuklins med hög vätskehalt däremot 

skyddar sämre. Det fi nns talrika fall i facklitteraturen 

som beskriver att kontaktlinser 

har skyddat ögat mot trubbigt våld. 

Extrema temperaturer 

Hypertermi 

Höga temperaturer som förkommer i till 

exempel järnverk, gjut- och smältindustrier 

påverkar kroppen både systemiskt och 

lokalt, men är då övergående. Svåra brännskador 

med missbildningar och förlamningar 

kan uppstå till följd av direkt kontakt 

med blixtar, plasma, eldslågor, heta föremål 

eller vätskor. Reaktionerna i kornea och konjunktiva 

på strålning eller direkt kontakt 

med hetta varierar med temperatur och tid. 

Ingen kontaktlinstyp kan mildra svårighetsgraden 

vid brännskador orsakade av höga 

temperaturer. Sklerala linser eller mjuka linser 

kan eventuellt utgöra ett litet skydd för 

den viktiga limbusregionen. 

Hypotermi 

Exponering för låga temperaturer kan förekomma 

på extremt nordliga eller sydliga 

breddgrader, på extrema höjder eller i samband 

med kylteknik. Ögats ytlager och uvea 

är rika på blodkärl som har en värmande 

eff ekt och som i de fl esta situationer skyddar 

kornea från att förfrysa. Studier har visat att 

ögon som bar kontaktlinser i extrem kyla 

inte fi ck några akuta skador. Detta tyder på 

att det inte är farligt att bära linser i kyla och 

att de till och med kan skydda mot is och 

snö som blåser omkring. 

Strålning 

Jonisering 

Mjuka röntgenstrålar och Alfapartiklar har 

en låg penetrationsförmåga och skadar 

korneal- och konjunktivalepitelet ytligt 

genom att de medför hypoastesi, hyperemi 

och ödembildning. Den okulära reaktionen 

liknar den som uppstår vid UV-C-strålning 

(100 - 280 nm) men med längre latens. 

Alla kontaktlinser ger ett visst skydd mot 

strålning med höga frekvenser eller lågenergistrålning. 

Högenergi – betastrålning 

kan skada kornealepitel och – endotel vilket 

ger ödembildning. Y- och X-strålning 

för terapeutiskt bruk i och omkring ögat 

kräver att ögats lins och näthinna skyddas 

på ett lämpligt sätt det vill säga med kontaktlinser 

av bly. 

Infraröd st rålning (IR) 

Infraröd strålning har en våglängd på 780 

nm (översta gränsen i det synliga spektrat) 

till 1 mm. Påverkan av infraröd strålning 

beror på dess absorbtion. Antingen värmer 

strålningen direkt upp en vävnad i ögat 

eller indirekt via angränsande strukturer 

eller vätskor. 

När ögat utsätts för farlig IR-strålning 

reagerar man med avvärjning oavsett om 

man bär kontaktlins eller inte. I en del fall 

torkar den mjuka linsen och fastnar på kornea. 

Man måste då väta kontaktlinsen på 

ögat innan man försöker ta ut den. 

Ultraviolett st rålning (UV) 

Det är allmänt känt att man bör skydda 

ögonen från för mycket UV-strålning med 

hjälp av solglasögon eller skyddsglasögon. 

Tidiga kontaktlinsmaterial gav dåligt UVskydd. 

Dagens UV-absorberande linsmaterial 

i kontaktlinser som täcker limbusområdet 

ger UV-skydd som är nästan lika 

bra som Wrap-around solglasögon eller 

skyddsglasögon. På grund av den höga 

transmissionsgraden av synligt ljus skyddar 

ofärgade UV-absorberande kontaktlinsmaterial 

inte mot bländning eller blått ljus. 

De reducerar dock ljusspridningen genom 

fl uorescens inducerad av kornea eller ögonlinsen. 

Kontaktlinser med UV-skydd kan 

visserligen inte ersätta solglasögon men de 

utgör ett bra komplement. 

Nya riktlinjer för skydd av ögonen på 

arbetsplatsen 

Förbud att bära kontaktlinser på arbetsplatsen 

omprövas kontinuerligt sedan man 

införde de första riktlinjerna. 

Yrkesgrupper och grupper av lekmän 

har sammanställt nya riktlinjer som upp- 

VETENSKAP 

häver de fl esta tidigare inskränkningarna 

för kontaktlinsbärande på arbetet. Till 

dessa grupper hör American Optometric 

Association, American College of Occupational 

and Environmental Medicine, American 

Academy of Ophthalmology, American 

Chemical Sociaty och Prevent Blindness 

America. 

USA’s arbetsskyddslag (OSHA) härstammar 

från år 1970. Genom denna lag har 

NIOSH, det amerikanska institutet för 

säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, fått 

uppdraget att sätta upp normer för säkerhet 

och hälsoskydd på arbetsplatsen samt att 

beskriva exponeringstider för olika 

omständigheter. Nyligen gav NIOSH ut en 

bulletin med en undersökning angående 

kontaktlinsbärande när man hanterar 

kemikalier på arbetsplatsen. NIOSH ger följande 

rekommendationer: 

En anställd bör tillåtas att bära kontaktlinser 

vid hantering av kemikalier om 

säkerhetsföreskrift erna följs och om kontaktlinsbärande 

inte är förbjudet eller kontraindicerat 

av medicinska eller yrkeshygieniska 

skäl. Det påpekas dock att kontaktlinser 

inte är något skydd, det vill säga; 

de ersätter inte ögon- eller ansiktsskydd. 

NIOSH rekommenderar följande riktlinjer 

för kontaktlinsbruk i miljöer där kemikalier 

hanteras: 

1. En riskbedömning av arbetsplatsen angående 

riskfaktorer för ögonen måste genomföras 

och innehålla följande: Undersökning 

av exponering av kemikalier i samband med 

kontaktlinsbruk och lämpligt ögon- eller 

ansiktsskydd för kontaktlinsbärare. Denna 

undersökning bör genomföras av en kvalifi 

cerad person, till exempel en yrkeshygieniker, 

säkerhetsexpert eller toxikolog. 

Bedömningen av exponering av kemikalier 

för personal bör bland annat åtminstone 

innehålla en bedömning av de använda 

kemikaliernas egenskaper med följande 

innehåll: koncentration, tillåtna gränsvärden 

för exponering, kända ögonirriterande/skadande 

egenskaper, kemisk form (pulver, 

fl ytande eller ånga) och möjliga exponeringsvägar. 

Dessutom bör för kontaktlinsbärare 

tilläggas: en prövning av den tillhandahållna 

informationen om absorbtion och 

adsorbtion hos den kända kemikalieklassen 

genom kontaktlinser och en erfarenhetsrapport 

över skador hos personal eller bransch 

om sådan fi nns. 


VETENSKAP 

2. För all personal som löper risk för ögonskador 

ska lämpliga ögon- och ansiktsskydd 

fi nnas tillgängliga oavsett om den 

anställde bär kontaktlinser eller inte. 

Kontaktlinsbruk verkar alltså inte kräva 

förstärkt ögon- eller ansiktsskydd. 

Vid risk att utsättas för frätande ångor, 

vätskor eller damm krävs minst följande 

skydd: Väl passande skyddsglasögon, luft - 

täta med indirekt luft tillförsel eller andningsmask 

med full sikt. Tätt tilliggande 

skyddsglasögon ger ögonen ett begränsat 

skydd mot kemikalier men hindrar inte att 

kemikalier hamnar i ansiktet. Personal bör 

bära ett ansiktsskydd utanpå ögonskyddet 

när ansiktet behöver skyddas ytterligare. 

Man bör dock inte använda ansiktsskyddet 

istället för skyddsglasögonen oavsett om 

man bär kontaktlinser eller inte. 

3. Arbetsgivaren måste sammanställa 

skrift liga säkerhetsföreskrift er för kontaktlinsbruk 

på arbetsplatsen. Dessa ska dokumentera 

alla erforderliga ögon- och ansiktsskydd 

och alla inskränkningar när det gäller 

kontaktlinsbruk på arbetsplatsen eller 

vid vissa arbetsuppgift er. 

Förutom arbetsgivarnas allmänna föreskrift 

er enligt OSHA:s normer ska det fi nnas 

speciella föreskrift er för kontaktlinsbärare 

om den exponering av kemikalier som de 

kan utsättas för, samt första-hjälpen för 

kontaktlinsbärare. 

4. De föreskrift er för kontaktlinsbärare 

angående ögon- och ansiktsskydd som 

fi nns idag måste eft erföljas. 

5. Såväl anställd personal som besökare 

måste informeras om det fi nns bestämda 

områden där inskränkningar för kontaktlinsbruk 

gäller. 

6. Säkerhetsansvarig på plats måste veta 

vilka som är kontaktlinsbärare och arbetar 

i miljöer där kemikalier hanteras. Säkerhetsansvarig 

måste också se till att en riskbedömning 

genomförs och att lämpligt 

ögonskydd och första-hjälpen-utrustning 

fi nns. 

7. Personal som har någon form av ansvar 

vid risk för liv och hälsa ska utbildas i hur 

man tar ut kontaktlinser och hur man 

använder lämplig utrustning . 


8. Om någon utsatts för kemikalier ska ögonen 

sköljas genast och kontaktlinserna tas 

ut så snabbt det går. Man får dock inte vänta 

med att skölja tills linserna tagits ut! 

9. Anställda som bär kontaktlinser ska 

instrueras om att genast ta ut linserna om 

ögonen blir röda eller irriterade. Kontaktlinser 

ska endast tas ut i ren miljö och eft er 

att man tvättat händerna. Man ska rådfråga 

optometrist eller ögonläkare om linserna 

kan bäras igen eller om man ska byta ut 

dem. Kontaktlinsbäraren själv måste alltid 

kontrollera att linserna är rena och hela och 

byts ut regelbundet. 

10. Begränsningar för kontaktlinsbärande 

bör prövas från fall till fall. Därvid måste 

man ta hänsyn till kontaktlinsbärarens 

synskärpa med linser och glasögon enligt 

ögonläkarens eller optometristens rekommendationer. 

Observera att dessa riktlinjer gäller arbeten 

där man kan utsättas för kemiska risker. 

De gäller inte för mekaniska, fysikaliska 

eller biologiska risker på arbetsplatsen. 

Samma generella principer kan dock 

användas för dessa risker. 

Fler risker 

Luft tryck 

Extrema luft tryck förekommer på höga 

höjder och under vattnet. På höjder över 

4 500 meter bildas det bubblor under sklerala 

linser. För mjuklinsbärare blir kornea 

tjockare med tilltagande höjd. När man 

dekompenserar eft er att ha varit utsatt för 

högt tryck kan det bildas bubblor under 

RGP-linser och mjuka linser. Trots detta 

bärs säkerligen kontaktlinser vid aktiviteter 

på höga höjder och under vattnet. En 

varning: det har rapporterats om en potentiell 

risk för bakteriell infektion av pseudomonas 

aeruginosa i tryckkammare. 

Belast ning vid vibrationer, mekaniska 

skakningar och svängningar. 

Sådan belastning kan uppstå när man 

använder pressluft borr eller motorsåg eller 

åker omkring på transportmedel som 

motorcykel med låg kapacitet eller i luft farkoster 

och rymdfarkoster. Synskärpan sätts 

ned vid svängningar mellan 6 och 8 Hz 

såväl med som utan kontaktlins eller glasögon. 

Mjuka kontaktlinser förskjuts dock 

inte på ögat, oavsett vibrationsgrad. 

Belast ning vid acceleration 

Man kan utgå ifrån att kontaktlinser förskjuts 

på kornea av höga G-kraft er. Förskjutningen 

är dock inte mer än någon millimeter. 

Stridsfl ygare bär kontaktlinser upp 

till + 12 G. Att befi nna sig i en rymdfarkost 

i tyngdlöst tillstånd påverkar endast växelverkan 

mellan kornea och kontaktlinser 

minimalt. 

Ultraljud 

Ultraljudbestrålning av kornea inom området 

runt 3W/cm2 ger övergående kornealsvullnad 

och dimsyn. Högre doser av ultraljudbestrålning 

ger ärr i kornea och chorioretinala 

brännskador. Det är osannolikt 

att någon utsätts för så höga strålningsdoser 

av misstag då dessa endast kan framkallas 

av en energiomvandlare direkt på kornea 

eller ett kopplingsmedium. Klinisk 

ögonundersökning med ultraljud med 

frekvenser mellan 8 och 10 MHz ger en 

strålningsintensitet på cirka 5mWh/cm 2 . 

Om man bär kontaktlinser påverkas ultrasonogrammet 

eft ersom kontaktlinserna 

utgör ett hinder för ultraljudvågorna men 

det fi nns ingen ökad risk för kornealskador 

på grund av ultraljudet. 

Fukt 

Optimal komfort ligger mellan 40 och 60 

procent luft fuktighet. Omgivande temperatur 

och luft fuktighet har bevisligen inget 

större infl ytande på kontaktlinsbärande 

om inte kontaktlinserna är högväskehaltiga 

och väldigt tunna. I mycket torra miljöer 

kan man med dessa linstyper se minimala 

torrhetsförändringar på kornea eller 

uppleva en förstärkning av en redan förekommande 

torrhetskänsla. 

Vind 

Vind påverkar ögat på två sätt: Den torkar 

ut och retar ögat till ökat tårfl öde. Därför 

kan man endast genom tester fastställa om 

en anställd kan bära kontaktlinser säkert 

och komfortabelt i ett yrke där man utsätts 

för vind. 

Bildskärmsarbete 

Kontaktlinsbärare har vissa fördelar gentemot 

glasögonbärare genom att de får mindre 

ytrefl exer och kanske även mindre aberrationer 

från skärmen i synhjälpmedlet. Dessa 

fördelar uppvägs dock av en del nackdelar. 

Närsynta kontaktlinsbärare behöver ibland

närtillägg tidigare än andra presbyoper. 

Om man har en VDT (= Video Display Terminal) 

kan en lätt astigmatism ge förstärkt 

obehag. Dessutom blinkar man mera sällan 

när man koncentrerar sig vilket gör att kontaktlinsen 

rör sig mindre och det kan ge en 

ökad uttorkningseff ekt. 

Aff ärslokaler och kontorsmiljöer 

På kontor med dålig luft kvalitet (sick building 

syndrome) kan man utgå ifrån att 

faktorer som temperatur, relativ luft fuktighet, 

luft utväxling, koldioxidhalt och 

skadliga ämnen i luft en kan påverka kontaktlinsbärande 

negativt på olika sätt. 

Militär 

Inom vissa yrken är det inte möjligt att 

upprätthålla bärscheman eller god kontaktlinsskötsel. 

Det kan även saknas 

hygienutrymmen och riskerna för 

kemiska, mekaniska, fysikaliska, mikrobiella 

och biologiska faror ökar. Detta har 

visat sig inom den amerikanska militären 

vid olika personalinsatser sedan 1990talet. 

Färska rapporter har visat att riktlinjerna 

för trupptillhörigas hälsokydd 

inte eft erföljs. Enligt USCENTCOM (ett 

sammansatt regionkommando för Fjärrran 

Östern, Östafrika och Centralasien) 

har kontaktlinsbärare dokumenterade 

ögoninfektioner, ögonskador och stridsoförmåga 

på grund dålig hygien. Inom 10 

dagar registrerades fyra soldater från 86 

Combat Support Hospital i Bagdad med 

kontaktlinsrelaterade kornealskador och 

några kontaktlinser togs ut ur blodiga 

ögon som skadats av hemmagjorda 

sprängladdningar. Om dessa personer 

burit glasögon (av polykarbonat) istället 

för kontaktlinser hade ögonskadorna av 

metallfragmenten i sprängladdningarna 

förmodligen inte uppstått. 

Slutord 

Talrika rapporter och studier visar att det 

är ofarligt att bära kontaktlinser i många 

miljöer som ytligt sett verkar vara riskfyllda. 

En del kontaktlinstyper, med eller 

utan glasögon utanpå, kan ge extra skydd 

från stänk av kemikalier, damm, fl ygande 

partiklar och icke jonisk strålning. Det 

innebär att ett allmänt förbud mot kontaktlinsbruk 

på arbetsplatsen eller i andra 

miljöer inte är berättigat. 

Det vore dock lättsinnigt om en opto- 

metrist förskriver kontaktlinser för att 

kringgå normer för okorrigerad synskärpa 

i yrken där den anställde vid vissa tillfällen 

och i vissa miljöer måste arbeta utan 

synhjälpmedel och där den rekommenderade 

kontaktlinstypen är kontraindicerad. 

När man tillpassar kontaktlinser måste 

man ta hänsyn till om de är att rekommendera 

i en bestämd miljö och betona att de 

inte kan ersätta skyddsutrustning som 

ögonskydd. 

Grad på kornea. 

Lutskada färgat med fl ourescein, gammal. 

Lutskada, färsk. 

Sprängskada metall. 

myopi, hyperopi 

VETENSKAP 

Linsen som är 

Bio 

kompatibel 

Nyhet! 

Nyhet! 

Nyhet! 

Nyhet! 

Kontaktlinser för 

astigmatism, presbyopi 


Vinn en deltagaravgift till Kontaktlinskongressen 

2008! Gör ett inlägg på Kontaktlinsforum 

Du som är medlem i SKLF och 

under perioden 1 november 2007 

till 31 januari 2008 postar ett inlägg 

på Kontaktlinsforum (www. 

sklf.se) deltar automatiskt i utlottningen 

av tre deltagaravgifter till 

Kontaktlinskongressen 2008. Observera 

att ditt inlägg måste ha ett 

någorlunda intressant och givande 

innehåll för att vara kvalifi cerat 

och att endast ett inlägg per person 

kommer att räknas. I avgörandet 

av vilka inlägg som är kvalifi - 

cerade fungerar SKLF:s styrelse 

som enväldig och slutgiltig instans. 

Vinnarna kommer att presenteras 

på hemsidan i februari. Skriv så 

att fi ngrarna glöder! 

Annonsera gratis 

på Kontaktlinsforum! 


Kom ihåg att du på 

Kontaktlinsforum kan 

annonsera helt gratis om 

du behöver anställa nya 

förmågor till ditt företag, 

om du ÄR en ny förmåga 

som söker jobb 

eller om du har utrustning, 

instrument eller 

varför inte en hel butik 

till salu. Hör gärna av 

dig till SKLF:s kansli om 

du behöver hjälp att 

komma igång. Observera 

att tillgång till Kontaktlinsforum 

kräver personligt 

medlemskap i SKLF. 

Intresserad 

Kontaktlinskongressen kommer bland annat att bjuda på workshops och seminarier. Här ses Jessica Horne i full aktion vid förra årets kongress. 

Välkommen till 

Aronsborgs konferenshotell, Bålsta, 14-16 mars 


PROGRAM 

Fredag: 

Kurser: 

Stabillinstillpassning 

Presbyopilinstillpassning 

Assistentkurs 

Oft almoskopi med + 90 

D lins Kontakt 

Buff é med mingel 

Lördag: 

08.00 Registrering 

08.45 Öppnande 

09.00 Föreläsningar 

10.15 Kaff e 

Här är vi som kommer 

Söndag: 


10.30 Kaff e 

Anmälan, transporter, hotell, kongressavgift, 

utställning, CET-poäng, 

föreläsningsrubriker, kallelse till årsmöte 

med mera kommer i nästa nummer 

av Nordic Vision. 

BOKA IN DENNA HELG REDAN NU! 

och berättar om det senaste inom KONTAKTOLOGIN 

Jan 

Bergmanson 


12.15 Lunch 

13.15 8 x 8: Åtta föredrag 

om åtta minuter 

14.30 Workshops/seminarier 

15.50 Kaff e 


17.15 Årsmöte 

19.30 Drink 

20.00 Festmiddag med dans 

Pat Caroline Nicola Logan Bill Miller Baskar 

Theagarayan 

Fler föreläsare presenteras i nästa nummer av Nordic Vision. 


12.45 Lunch 


15.00 Paneldiskussion 

15.30 Avslutning 

Inga-Lill Thunholm- 

Henriksson. 


av att vara med 

och arrangera 

Sveriges största 

och bästa 

kontaktlinskongress? 

Som ett led i vår strävan 

att ta Kontaktlinskongressen 

till högre höjder sätter 

vi nu samman en projektgrupp 

bestående av stu- 

denter som kan hjälpa till före och under 

Kontaktlinskongressen 2008. Du bör ha möjlighet att 

hjälpa till med punktinsatser under veckan innan kongressen 

samt vara beredd på att jobba intensivt under 

själva evenemanget, som äger rum 14-16 mars 2008. Som 

medlem i projektgruppen kommer du att få kongressavgift 

en och boendet under kongressen bekostat av SKLF. 

Vi ser gärna att du bor i Stockholmsområdet eft ersom 

föreningens kansli ligger där. Låter det intressant? Hör 

då av dig till Johan Östlund på info@sklf.se.

IER, Institute for Eye Research i Sydney, 

Australien publicerade i början av 

september den senaste undersökningen 

om olika kombinationer av 

kontaktlinsvätskor och silikonhydrogellinser. 

Forskare följde patienter 

med 36 kombinationer av silikonhydrogellinser/linsvätska 

under tre 

månader för att ta reda på hur mycket 

färgning som uppstod med de olika 

kombinationerna och hur allvarliga de 

var. Därmed kom silikonhydrogellinsbärare 

närmare det perfekta valet. 

Silikonhydrogellinser tar allt större marknadsandelar 

tack vare hög syretransmission. 

Fördelarna med höga Dk/t-värden 

tilltalar både tillpassare som rekommenderar 

dygnet-runt-bruk och dem som tillpassar 

mer för dagbruk. Att allt fl er väljer 

dagbruk återspeglar ny forskning som visar 

att silikonhydrogellinser inte reducerar 

riskerna med mikrobiella keratiter inducerade 

av dygnet-runt-bruk. 

Delar av undersökningen, 16 av 36 möjliga 

kombinationer, publicerades i septemberutgåvan 

av Contact Lens Spectrum. 

Fyra olika linssorter lades under mikroskopet; 

Acuvue Advance samt Acuvue 

Oasys från Johnson & Johnson, Air OPTIX 

(O2Optix) från CIBAVision, PureVision 

från Bausch & Lomb, och kombinerades 

med fyra olika linsvätskor; AOsept Plus, 

väteperoxid (Clear Care) samt Solocare 

Aqua, polyhexametylene biguanide 

(PHMB), (Aquify MPS) från CIBAVision, 

OPTI-FREE Express, polyquaternium-1 

(polyquad) och slutligen OPTI-FREE Replenish, 

myristamidopropyl dimethylamine 

(Aldox) från Alcon. 

Linsvätskor och silikonhydrogellinser 

Skötselsystem har designats för att balansera 

mellan okomplicerad användning och 

komfort för linsbäraren, mikrobiell eff ektivitet 

och oönskade eff ekter av komponenterna 

i linsvätskan på linser och ögon. På 

senare tid har balansen tippat över åt enkelhet 

och komfort snarare än säkerhet och 

eff ektivitet. Det har lett till allvarliga luckor 

i den antimikrobiella eff ektiviteten. 

Metoder och material 

640, vana och nya, kontaktlinsbärare delades 

in i 16 grupper med ungefär 40 personer 

i varje. Alla bar de fyra linssorterna bilateralt 

och testade dem med de fyra olika vätskorna. 

Linserna bars som daglinser och 

linsbärarna kollades vid fyra tillfällen 

under 3-månadersperioden; första undersökningen, 

eft er två veckor, en månad och 

tre månader. 

Vätskeinducerade korneala färgningar 

(Solution Induced Corneal Staining, SICS) 

med silikonhydrogellinser varierar med 

olika linsvätskor och lyder inte under 

samma regler som med konventionella 

hydrogellinser, säger Nicole Carnt, forskare 

och huvudförfattare till undersökningen 

vid Institute for Eye Research, Sydney. 

VETENSKAP 

IER Matrix Studie – 

en guide för kombinationen silikonhydrogellinser 

och linsvätskor som 

fungerar i verkliga livet 

Författare: Nicole Carnt, BOptom (Hons), Mark D.P. Willcox, PhD, Vicki Evans, PhD, BOptom, Thomas J. Naduvilath, PhD, Daniel 

Tilia, BOptom (Hons), Eric B. Papas, PhD, BSc, MCOptom, DipCL, Deborah F. Sweeney, BOptom, PhD, FAAO, Brien Holden, PhD, 

DSc, OAM. 

Sammanställning: Anita Robertson 

Andrasko Staining Grid 

visavi IER Matrix Studie 

Resultaten visar på bristerna i den oft a publicerade 

Andrasko Staining Grid som har 

undersökt korneala färgningar eft er att kontaktlinserna 

lagrats i linsvätska under natten 

och sedan burits i endast två timmar. 

Diff use staining spread over most of the cornea. 

If severe, there can be linear of coalescent punctate 

staining. 

Peripheral staining, usually a continuous paralimbal/limbal 

annulus. We considered staining 

peripheral when the average extent of staining 

in the peripheral coreal zones was more than 0.5 

of a unit higher than the central zone. 


VETENSKAP 

Dehydration staining, located mainly inferiorly 

and contributed to by partial blinking and 

lagophthalmos. It may also occur in the superior 

cornea adjacent to the upper lid margin 

due to an unstable tear meniscus. It generally 

presents in bands and is located in the midperipheral 

cornea. 

– Korttidstester av kontaktlinser och 

linsvätskor i olika kombinationer har publicerats 

fl itigt. De är baserade på mängden 

färgning eft er två timmars bärtid för att 

beräkna långtidseff ekterna. Problemet är 

att dessa korttidstester inte återspeglar hur 

det fungerar under en längre tids linsbärande, 

tillägger Nicole Carnt. IER Matrix 

undersökningen ställde två frågor: Hur kan 

kontaktlinstillpassare skilja på färgning 

orsakad av linsvätskor och andra färgningar 

som förekommer i samband med 

linsbärande, och hur bra kan IER Matrix 

guida tillpassaren till den bästa kombinationen 

av linsvätskor och linser. 

IER-undersökningen defi nierar och grupperar 

vätskeinducerade färgningar för att 

undvika förväxling med andra färgningar. 

Klassifi ceringen publiceras i artikeln i Contact 

Lens Spectrum, september 2007 och på 

IER:s websida: www.ier.org.au. 

– Det fi nns två manifesta vätskerelaterade 

stainings; diff us punctata och perifera ringformiga. 

De är lätta att särskilja från korneal 

färgning som är orsakade av något annat. 


Undersökningen visar 

att varje kombination av 

linsvätska och silikonhydrogellins 

ger upphov 

till en unik situation i 

ögat; en del linsvätskor 

orsakar färgning hos 

nästan alla linsbärare 

och andra ger väldigt 

lite färgning. Väteperoxid 

ger nästan inga 

färgningar. 

– Solution Induced 

Corneal Stainings förekommer 

nästan inte alls 

när väteperoxid används 

för desinfektion av silikonhydrogellinser, 

säger Nicole Carnt. 

Artikeln i Contact Lens Spectrum presenterar 

de första 16 av 36 möjliga kombinationer 

av vätskor och linser och kommande 

rapporter ger detaljer om vätska/linskombinationer, 

fysiologisk respons, komfort och 

negativa reaktioner, säger Dr Vicki Evans, 

chef för kliniska undersökningar vid Institute 

for Eye Research. Vi är angelägna om 

att få se resultaten från hela undersökningen. 

Undersökningen är en stor investering och 

den ger värdefull information till tillpassare 

så att de kan välja rätt kombinationer av linsvätskor 

och linsmaterial. 

– Korneal färgning är det främsta verktyget 

för att utvärdera kornealepitelets status. 

Det är IER:s ansvar att ge tillpassarna 

hänvisningar om hur viktiga våra forskningsobservationer 

är, säger ceo professor 

Brien Holden. Vi vet att linsbärare med 

sics löper en högre risk att linserna är obekväma 

och ger infi ltrat, men det stör oss 

ACUVUE ® 

LENS/SOLUTION CLEAR CARE 

ADVANCE 

® AQuify ® MPS OPTI-FREE OPTI-FREE 

Express ® RepleniSH ® 

ACUVUE ® 

OASYS 

O 2 OPTIX 

PureVision ® 

+ 

+ 

+ + 

+ means IER in inner two quartiles while Andrasko in lowest category 

++ means IER in highest quartile while Andrasko in lowest category 

Differences in Solution Induceds Corneal staining – IER Matrix Study 

rates vs. Andrasko Staining Grid 

Number of 

patients per 

combination 

Duration 

Method 

Assessment 

Scale and 

colouring 

of grid 

+ + 

+ + 

+ + 

Andrasko IER 

Staiining Matrix Study 

30 

40 

2 hours 3 months 

Lenses and cases 

soaked before 

Average % 

cornea 

1x 3x 

< 10% 

10 – 20% 

> 20% 

Daily wear 

Diff errences between Andrasko Staining grid and IER Matrix Study 

+ 

% of patients per month 

Of overall rate: 

Lower quartile 

Inner two quartiles 

Upper quartile 

också att en del har gjort kopplingar mellan 

SICS och mikrobiell keratit. Det är mycket 

olyckligt, tillägger han. 

– Det är IER:s åsikt, baserad på tidigare 

undersökningar genomförda i Australien 

och Indien, att det inte fi nns några bevis 

för något samband mellan dygnet-runtbruk 

av silikonhydrogellinser och icke 

vätskerelaterade korneala färgningar på de 

10 patienter som fi ck mikrobiella keratiter, 

kommenterar professor Deborah Sweeney. 

Sweeney höll dock med professor Mark 

Willcox när han sa att mikrobiell keratit 

orsakas av att stora mängder patogena bakterier 

når fram till en redan skadad kornea, 

oft a med defekt epitel. Det fi nns inga bevis 

för att SICS orsakar epitelskador men möjligheten 

måste utforskas. 

Professor Holden sammanfattade några 

nya dilemman med skötselprodukter: 

– Linsvätskan har ett tufft jobb. Å ena 

sidan vill marknaden ha bekvämlighet, 

men mikrobiell eff ektivitet och säkerhet 

kommer i första rummet. De problem vi 

haft under senare tid visar att det är dumt 

att inte hålla fast vid den principen. Den 

här undersökningen visar dock att det 

fi nns ytterligare en dimension, ögats 

respons på linser/vätska-kombinationer. 

Holden fortsätter: 

– Det kanske viktigaste resultatet av IER:s 

undersökning är konklusionen i artikeln i 

Contact Lens Spectrum: IER:s undersökning 

är ett bra stöd för valet av rätt kombination 

av linser/vätska för att minimera färgning 

men det enda sättet att helt undvika korneala 

färgningar med silikonhydrogellinser verkar 

vara att använda väteperoxidsystem.

ACUVUE ® 

ADVANCE 

ACUVUE ® 

OASYS 

O 2 OPTIX 

PureVision ® 

The IER MATRIX STUDY: CORNEAL STAINING 

Solution – Induced Corneal Staining per month with the combination* 

LENS/SOLUTION CLEAR CARE ® AQuify ® MPS OPTI-FREE OPTI-FREE 

Express ® RepleniSH ® 

Kommentar 

I undersökningen som publicerades i CL 

Spectrum hade inte alla som testades avslutat 

den tre månader långa bärtiden. Det gav 

upphov till en för hög siff ra för kombinationen 

OPTI-FREE Replenish och silikonhydrogellinser. 

Siff ran för SICS för kombinationen 

ska vara 14,2 procent , inte 20,9. 

Undersökningen visar att man inte kan 

säga att kraft ig epitelfärgning ökar risken 

för infektion i kornea mer än vad ringa färgning 

gör. 

H 2 O 2 PHMB POLYQUAD ® POLYQUAD ® 

and ALDOX ® and ALDOX ® 

0,0% 0,9% 0,0% 0,0 (2W) 

0,9% (2W) 2,5% (2W) 6,2% 7,1% (2W) 

0,5% 3,2% 5,9% 6,7% 

0,9% 23,2% 11,3% 14,2%** 

* percentage of patients per month showing lens care related staining in the fi rst 3 months of lens 

wear 2W = 2 weekly replacement 

** In the published IER Matrix paper on Solution Induced Corneal Staring with Silicone Hydrogel lenses, 

the rate of SICS for the PureVision® (Bausch&Lomb, Rochester, USA), OPTI-FREE® Replenish® 

(Alcon Laboratories Inc, Fort Worth, USA) Combination was reproted as 20,9% however it should be 

noted that ”all people wearing this combination had not completed the full three months”, was inadvertently 

omitted from the paper by the authors. Since submission for publication in Contact Lens 

Spectrum (September 2007 edition), all remaining wearers have now completed the full three months 

wear of the combination and the rate of SICS was 14,2%. 

Limbal transition pooling. Circumferentially 

arranged radial spokes of fl uorescein pooling 

at the anterior edge of the limbal transition 

zone occurs in some patients. 


Bio 

kompatibel 

Nyhet! 

Nyhet! 

Nyhet! 



Nyhet! 



Den 1 juni 2007 disputerade Linda Lundström vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. 

Linda Lundströms doktorsavhandling: 


Ögonsjukdomar och bristande synförmåga 

orsakar dramatiska förändringar 

för dem som drabbas. Centrala 

synfältsskador, som är vanliga hos 

synskadade, innebär en katastrofal 

påverkan på synskärpa och detaljseende. 

Syftet med Linda Lundströms 

doktorandstudie var att ge den 

funktionella perifera delen av retina 

tydligare avbildning med hjälp av 

optisk korrektion och sedan undersöka 

om detta bidrar till totalt sett 

bättre synförmåga hos personer 

med centrala synfältsskador. 

Undersökningarna utfördes på 

sju personer med centrala synfältsbortfall. 

I studiens kontrollgrupp 

ingick tio personer med helt friska 

ögon. Studien koncentrerades på 

sfärisk-cylindrisk korrektion för 

den perifera synförmågan. Våra 

ögon har som bekant ofta påtagliga 

ametropier när det gäller sned 

blickriktning och därmed perifert 

seende. 


Resultat och slutsatser 

Resultatet av studien visar att optisk korrektion 

av perifera synfel kan vara till stor hjälp 

för personer med centrala synfältsskador, 

men att normala friska ögon inte har någon 

nytta av sådan optisk korrektion. Fem av sju 

personer med centrala synfältsdefekter fi ck 

totalt sett förbättrad visus med optisk korrektion 

av det perifera seendet jämfört med 

visus med vanlig korrektion. 

Slutsatsen är att det kan vara betydelsefullt 

Bilden visar ljusets strålgång i ögat dels avseende 

det vanliga centrala seendet när bilden 

uppkommer i fovea, dels vid perifer avbildning, 

PRL (Preferred retinal location). Det är forskning 

om detta som ligger till grund för Linda 

Lundströms doktorsavhandling. 

att undersöka perifer refraktion i samband 

med optisk rehabilitering på grund av centralt 

synfältsbortfall. Därmed skapas möjligheten 

att ordinera optisk korrektion för perifert 

seende, som alltså även medför förbättrat 

detaljseende på långt och nära håll. Den 

optiska korrektionen ska centreras där den 

bästa perifera avbildningen i ögat fi nns, vilket 

förutsätter att ögonen har sned blickriktning. 

Att mäta upp den perifera refraktionen är 

dock inte vanligt än så länge. Det fi nns 

ytterst få vågfrontsmätare i bruk, men nya 

kunskaper öppnar intressanta perspektiv för 

framtida möjligheter till förbättrad optisk 

rehabilitering. 

Hartmann-Shack vågfrontsmätare – 

mätning av perifer refraktion 

Att mäta den perifera refraktionen på samma 

sätt som man gör i samband med den vanliga 

centrala refraktionsbestämningen, som gäller 

för avbildningen i fovea centralis, är 

knappast möjligt. Dels är perifer avbildning 

behäft ad med större ametropier, dels är den 

oft a påverkad av påtagliga avbildningsfel, till 

exempel astigmatism vid snett ljusinfall och

sfärisk aberration. Även retinas sämre perifera 

upplösningsförmåga, som beror på färre 

synreceptorer jämfört med makulaområdet 

och därmed lägre visus, gör sådan mätning 

avsevärt svårare. 

För att förbättra möjligheterna att objektivt 

mäta perifera aberrationer har man på KTH 

utvecklat ett instrument som mäter vågfronter 

enligt den så kallade Hartmann-Shack 

principen. Det ljus som skickas in till näthinnan 

refl ekteras tillbaka och analyseras av 

instrumentet, som anger den objektiva perifera 

refraktionen och avbildningsfelens påverkan 

på avbildningen i ögat. Teori och metod 

har alltså utvecklats för att vid excentrisk fi xation 

möjliggöra exakt mätning av refraktion 

samt även av optiska aberrationer. 

Linda berättar att forskningen tog ett 

språng framåt tack vare de möjligheter som 

uppstod när vågfrontsmätaren togs i bruk. 

Den är inte mer komplicerad än en autorefraktor, 

men ger så mycket mer data. 

Vanligaste orsaken till centrala synfältsbortfall 

är makuladegeneration. I avhandlingen 

refereras till tidigare gjorda beräkningar 

som visar att åtta miljoner människor 

i världen har svårartade visuella funktionshinder 

på grund av åldersrelaterad makuladegeneration. 

Enligt resultatet av Lindas 

forskning är det i sådana fall väl motiverat 

att bestämma perifert korrektionsbehov för 

avstånd respektive nära håll. De kunskaper 

som Lindas forskning har tillfört bör möjliggöra 

för fl er synskadade att få optiska hjälpmedel 

som ger förbättrad synförmåga på 

längre avstånd samt när det gäller läsning, 

skrivning och arbete på nära håll. 

Ögonens perifera avbildning 

när synförmågan är normal 

En slutsats gjord av andra forskare, som 

Linda refererar till i avhandlingen, är att de 

optiska avbildnings- och refraktionsfelen i 

ögonens perifera delar är viktiga även för 

personer med friska ögon och normal central 

synförmåga. Den perifera optiska avbildningen 

anses kunna påverka utvecklingen 

av ögonens refraktion, alltså den centrala 

synförmågan. Forskning pågår! 

Lindas forskarutbildning 

och disputation 

I samband med intervjun berättar Linda 

Lundström att hon har läst det naturvetenskapliga 

programmet på gymnasiet och däreft 

er utbildat sig inom ämnesområdet teknisk 

fysik på KTH. Linda tog sin examen som 

civilingenjör år 2002, vareft er hon påbörjade 

sina doktorandstudier. Dessa har hon 

genomfört parallellt med sin undervisning 

av blivande leg optiker som studerar på KI 

samt i fysikalisk optik och optisk design på 

civilingenjörsutbildningen på KTH, där hon 

också disputerade. Opponent var den amerikanske 

fysikprofessorn Austin Roorda. 

Handledare för Lindas doktorandstudier har 

varit Peter Unsbo, fi l. doktor och fysiker med 

inriktning på optik på KTH. 

Linda har också haft ett givande samarbete 

med andra forskare, bland andra optiker 

Jörgen Gustafsson. Han har tidigare doktorerat 

inom samma ämnesområde som 

Linda, perifert seende. Under doktorandtiden 

har Linda i samverkan med i första 

hand Unsbo och Gustafsson skrivit sex artiklar 

om problematiken kring centrala synfältsdefekter 

och möjligheterna att förbättra 

det perifera seendet. Artiklarna, som har 

publicerats i några internationella vetenskapliga 

facktidskrift er i optik, har legat till grund 

för Lindas avhandling. 

Arbete som ”post-doc” 

Linda vill fortsätta med ögonforskning vilket 

är lätt att förstå eft er hennes studieframgångar 

som resulterade i en doktorsgrad. 

Post-doc innebär arbete med fortsatt forskning 

eft er avlagd doktorsexamen och som 

post-doc ingår Linda sedan september i en 

internationell forskargrupp i Spanien. Där 

har hon en tvåårig anställning vid det optiska 

laboratoriet vid universitetet i Murcia. Detta 

fi nansieras genom ett av EU:s forskningsprojekt 

som heter MyEuropa. Syft et med projektet 

är att hitta metoder för att hindra eller 

bromsa utvecklingen av myopi. 

Bengt Nordberg 

Linda Lundström tillsammans med sin 

handledare Peter Unsbo till höger och disputationens 

opponent Austin Roorda till vänster. 


Bio 

kompatibel 

Nyhet! 

Nyhet! 

Nyhet! 



Nyhet! 



KONTAKTOLOGI 

Omega-3, ett trendpiller maste hälsokostbutik. Kapslarna kan dock 

Hälsokost har varit en trend i hela 

västvärlden i många år. Ett preparat som är 

synnerligen populärt är Omega-3, en fl eromättad 

fettsyra, som bland annat fi nns i feta 

fi skar som lax och makrill. Preparatet är bra 

mot massor av olika åkommor och inte minst 

bra för ögonen. Bland de många hälsofördelarna 

kan nämnas minskat blodtryck, bättre 

ledhälsa, minskning av triglycerider (estrar 

bildade av glycerol med tre fettsyror) och 

hjärtsjukdomar. 

Miljanovic et al (2005) påvisade en ökad 

risk för torra ögon hos kvinnor med för litet 

Omega-3-intag. Både hjärnan och näthinnan 

Färgat kornealepitel 

– hur stor är risken för infektion? 

Det senaste året har det internationella 

tonläget varit ganska högt när det gäller 

risken för infektion i kornea vid olika grader 

av infärgning med fl uorescein (corneal staining) 

och orsakerna till denna färgbarhet. 

Så sent som i somras kom Bausch & Lomb 

och Alcon överens om en förlikning, eft er att 

Bausch & Lomb hade stämt Alcon för felaktiga 

slutsatser när det gäller graden av epitelfärgning 

och risken för infektion i kornea. 

Studien hade utförts av doktor Gary Andrasko, 

Alcon och syft et var att se om olika kombinationer 

av silikonhydrogelmaterial och 

desinfektionsvätskor var mer riskfyllda för 

ögat (kornea) än andra. Sannolikheten för 

keratit sattes i relation till den grad av färgbarhet 

av epitelet som blev följden av olika 

kombinationer av material och vätskor. Ju 

mer färgbarhet, desto större risk för keratit. 

Storleken på färgbarheten bedömdes eft er 

den 5-gradiga skalan (0-4) och graderades 

däreft er. Denna gradering har ifrågasatts 

starkt och det fi nns inga bevis för att mer 

färgning innebär större risk för keratit. Detta 

konstateras också i den artikel som sammanställts 

av Anita Robertson på sidan 20, ”IER 

Matrix Studie – hur kombinationen mellan 

silikonhydrogellinser och olika linsvätskor 

fungerar.” Ämnet har tidigare berörts i Nordic 

Vision nr. 1, 2007, sidan 24, av professor Chris 


behöver höga doser av Omega-3. San Giovanni 

och Chew (2005) drog slutsatsen att 

Omega-3 har en protektionistisk roll när det 

gäller vaskulära och neurala retinala patologiska 

tillstånd som är kopplade till blodbrist, 

strålning, syrebrist, infl ammation och ålder. 

Den vanligaste applikationen för Omega-3 

hos ögonpraktikern tycks ändå vara vid dålig 

funktion hos Meibomska körtlarna. 

Att äta fi sk i stora mängder kan möta upp 

mot Omega-3-behovet, men tyvärr faller 

detta inte alla människor i smaken. Då fi nns 

möjlighet att komplettera Omega-3-intaget 

med fi skoljekapslar som kan köpas i när- 

Snyder, OD, University of Alabama, USA. 

Doktor Loretta B. Szczotka-Flynn, OD, är 

biträdande professor vid Case Western 

Reserve University Department of Ophthalmology 

och chef för the Contact Lens Service 

vid University Hospitals of Cleveland, USA. 

Hon börjar sitt inlägg i debatten med att 

poängtera vikten av att alltid göra en fl uoresceinbedömning 

av korneas epitel i biomikroskopet 

vid varje synundersökning. I 

en australiensisk, retrospektiv studie på 

patienter med mjuka kontaktlinser kunde 

man visa att vid epitelfärgning orsakad av 

kontaktlinsvätskors toxicitet fanns en fyra 

gånger större risk för infl ammation än när 

denna epitelfärgning inte kunde påvisas. I 

en undersökning på patienter som bar silikonhydrogellinser 

dygnet-runt i 30 dygn 

konstaterades att om epitelet färgades, fanns 

en sju gånger större risk för infl ammation. 

De två studierna, menar doktor Szczotha- 

Flynn, visar bara på en koppling mellan färgning 

och infi ltrat, inte ett bevis för orsaken. 

Doktor Jason J. Nichols, OD, PhD, biträdande 

professor vid Ohio State University 

College of Optometry, USA, ger sin syn på färgningen 

av epitelet, orsakat av kontaktlinsvätskor. 

Han menar att man inte, som Doktor 

Gary Andrasko, bara kan konstatera att vissa 

biguanid-baserade desinfektionsvätskor till- 

vara svåra att svälja för vissa personer . 

Det senaste tillskottet på marknaden är 

Krillolja. Krill är små lysräkor som fi nns i 

alla de stora haven och är viktiga i matkedjan. 

De lever på plankton, men är själva off er för 

fi skar, sälar, valar, med fl era. De är rika på 

den långkedjade varianten av Omega-3, den 

som är nyttigast. (Själv är jag konsument av 

just dessa ”nyttopiller”, skribentens kommentar). 

(William Townsend, OD, Canyon, Texas, 

Contact Lens Spectrum, September, 2007). 

sammans med vissa specifi ka linspolymerer 

orsakar kraft ig epitelfärgning två timmar 

eft er isättning av en genomdränkt lins, medan 

lösningar som innehåller polyquad eller väteperoxid 

enbart orsakar marginell färgning. 

Linsmaterialets egenskaper har också stor 

betydelse för graden av epitelfärgning eft er 

kontaktlinsbärande. Den linsvätska som fi nns 

i och på linsen kommer eft er hand att blinkas 

ur ögat, men linsmaterialets egenskaper och 

passformen fi nns kvar under hela dagen. En 

faktor att ta hänsyn till är linsens modulus 

(styvhet). Det är helt klart att även den mekaniska 

eff ekten på epitelet har betydelse. En 

kontaktlins är betydligt tjockare än den tunna 

tårfi lm som fi nns mellan lins och epitel. 

En annan betydelsefull egenskap hos kontaktlinsytan 

är dess friktionskoeffi cient. Om 

friktionen är dålig kommer detta att medföra 

en mekanisk påverkan på epitelet och resultera 

i färgbarhet. 

En tredje materialegenskap är förmågan 

att motstå dehydrering. Vanliga mjuka linser 

tappar cirka 5 procent av sin vätskehalt i ögat, 

något högre procent för högvätskehaltiga linser 

än för lågvätskehaltiga. Detta kan också 

vara en anledning till färgning. Silikonhydrogellinser 

har dock generellt en liten dehydrering. 

Av den senaste tidens våg av argument för

och emot, drar doktor Arthur B. Epstein, OD, 

medicinsk redaktör på Optometric Physician, 

slutsatsen att om epitelfärgningen 

som sådan var en stor riskfaktor för infektion 

i kornea skulle en betydligt större andel av 

kontaktlinsbärarna drabbas av keratiter. 

Tack och lov är detta absolut inte fallet. 

Doktor Brian Levy, OD, Department of 

Ophthalmology, the University of Texas 

South Western Medical Center, opponerar 

sig mot att man kopplar ihop infektion i kornea 

med kontaktlinsbärande och beskriver 

fynden med ordet cytotoxicitet, när man 

bara ser en färgning av epitelet. Upptaget av 

polyhexamethylen biguanid (PHMB) i kontaktlinser, 

som orsak till olika eff ekter på 

kornea, är bara spekulation. Att antyda att 

detta skulle öka risken för infektion i kornea 

eldar på brasan ytterligare och har utan 

vetenskapligt faktaunderlag ingen plats i en 

granskande publikation. 

Multipurpose-vätskor introducerades 1987 

och hade 1999 ungefär 50 procent av mark- 

Avsikten med denna undersökning 

var att se hur stor påverkan ytbehandling av 

olika silikonhydrogellinser har på den 

hydrofoba egenskapen, storleken på proteinbeläggningen 

och tillväxten av mikroorganismer. 

De linser som ingick i studien var 

Balafi lcon A (PureVision), Lotrafi lcon A 

(Night & Day), Lotrafi lcon B (Air Optix) och 

Galyfi lcon A (Acuvue Advance). Även en 

vanlig mjuk lins testades, Etafi lcon A 

(Acuvue). 

Silikon är ett stabilt hydrofobiskt (vattenavstötande) 

material och för att öka komforten 

med en silikonhydrogellins måste linsytan 

göras mindre hydrofob eller mer hydrofi 

l. Reduktionen av den hydrofoba eff ekten 

innebär, förutom bättre linskomfort, även 

en minskning av protein- och lipidbeläggningen 

samt tillväxten av mikroorganismer. 

Den hydrofoba eff ekten kan minskas på 

två olika sätt. Antingen genom att i en speciell 

kammare med gas och plasma fästa en 

permanent ultratunn hinna på linsen 

naden. Trots den snabba marknadserövringen 

ökade inte antalet kontaktlinsrelaterade 

keratiter i samband med användning 

av multipurpose-vätskor. Ringa grad av epitelfärgning 

med denna vätska rapporterades 

emellertid . Mellan 1999 och 2002 rapporterade 

Wills Eye Hospital en ökning av kontaktlinsrelaterade 

keratiter, men under den 

perioden hade polyquad-baserade lösningar 

ökat sina marknadsandelar. 

I dag är man ense om att dygnet-runt-bruk 

av kontaktlinser utgör den största risken för 

keratit. Att notera är att dygnet-runt-bärare 

inte använder någon desinfektionsvätska 

under bärtiden. 

Fleiszig visade i en studie att epitelfärgning 

som sådan inte behöver kopplas ihop med 

infektion i kornea. Hon konstaterar att kornea 

normalt behåller sin motståndskraft mot 

infektioner, vilket bekräft ar dess mångfacetterade 

försvarsförmåga. Om infektion skulle 

vara en naturlig följd av kraft ig färgning, 

skulle exempelvis alla bärare av stabila linser 

KONTAKTOLOGI 

Effekten av ytbehandling på silikonhydrogellinser 

med avseende på den hydrofoba ytan, proteinbeläggning 

och tillväxt av mikroorganismer 

(Lotrafi lcon A och Lotrafi lcon B), eller att 

genom plasmaoxidation förändra silikonet 

till silikatkristaller Balafi lcon A (PureVision). 

I den andra metoden blandas ett starkt vätmedel, 

polyvinyl pyrrolidon, in i materialet, 

Galyfi lcon A (Acuvue Advance). 

För att undersöka om ytbehandlingen gav 

någon subjektiv eff ekt tillpassades 31 patienter 

med tre ytbehandlade silikonhydrogellinser 

och en icke ytbehandlad lins. En 

hydrogellins testades också, Etafi lcon A. Den 

hydrofoba graden hos varje linstyp mättes 

via vätvinkel, typ och mängd av protein 

bestämdes via fl uorescens spektroskopi. 

Kolonisationen av mikroorganismer överfördes 

till agarplattor via ultraljud och kolonierna 

räknades sedan. 

Resultatet av denna studie visade att de 

linser som ytbehandlats var lika hydrofoba 

som den lins som inte ytbehandlats. Den 

hydrogela linsen var klart hydrofi l. De vanligaste 

proteinerna på linsytan var laktoferrin 

och lysozym, sannolikt beroende på att 

de är rikligt förekommande i tårvätskan. 

med 3 och 9 syndrom få keratiter. Situationen 

är i stället den motsatta, infektion med stabila 

linser är ovanligare än med mjuka. 

Helt uppenbart är att mycket av den vetenskap 

som tidigare har publicerats på något 

sätt har glömts bort och övertagits av enkla 

förklaringar och mekaniska procedurer. 

Med en tillbakablick i litteraturen är det givet 

att biocida aktiviteter, motståndskraft en i 

själva vävnaden samt immunförsvaret är 

faktorer som är nödvändiga för ett kliniskt 

gångbart skötselsystem. 

(L.Szczotka-Flynn, OD, Association or 

Causation? Th e Corneal Staining Debate. 

Contact Lens Spectrum, augusti, 2007, Jason 

Nichols, OD, PhD, Contact Lens Polymer 

Impact on Corneal Staining, Contact Lens 

Spectrum, september, 2007, A. Epstein, OD, 

Off the Cuff : Th e Other Side of the Staining 

Debate, Optometric Physician, nr. 38, 2007, 

B. Levy, OD, Superfi cial Corneal “Staining” 

– Clinical Observation and Risk Assessment, 

Eye and Contact Lens 33, 2007). 

Proteinbeläggningen på den rent hydrofi la 

linsen var betydligt större, vilket också var 

förväntat. Galyfi lcon A attraherade ett bredare 

spektrum av proteiner jämfört med 

övriga silikonhydrogellinser, vilket sannolikt 

berodde på dess annorlunda ytbehandling 

och kemiska sammansättning. 

När det gäller mängden mikroorganismer 

på ytan hade Balafi lcon A den marginellt 

största mängden, vilket antogs bero på att 

dess yta var något mer hydrofob. Detta i sin 

tur kunde bero på att ytbehandlingsmetoden 

var annorlunda, plasma oxidation. Denna 

ytbehandling ger en något mer uppruggad 

yta, vilket bedöms underlätta för mikroorganismerna 

att fästa på densamma. Med detta 

undantag kunde forskarna inte fi nna någon 

större skillnad mellan ytbehandlade och icke 

ytbehandlade silikonhydrogellinser. 

(L.Santos, D. Rodrigues, M. Lira, M.E. 

Real Oliveira, R. Oliveira, E. Yebra-Pimentel 

Vilar, J. Azeredo, Centre for Biological Engineering, 

University of Minho, Portugal, 

ContactLens & Anterior Eye, nr. 3, 2007). 


PRIVAT BILD 

PROFILEN 

JÖRGEN 

– en man med visionerTEXT KURT ÖSTLUND 


Jörgen Ringman ingick i den första kullen av 

högskolestudenter på Optikerprogrammet på Karolinska 

Institutet och utexaminerades 1997. Pionjärandan 

vid starten passade Jörgen, en person som 

aldrig tvekat när det gällt att kasta sig in i nya äventyr. 

Jörgen och en kurskamrat fi ck under utbildningen 

ett stipendium ur Karl Simsons Fond och 

reste till USA för att intervjua optiker om yrket och 

marknaden ”over there”. I New York var det bara 

business som gällde, något skrämmande för två 

blivande optiker från Sverige. Besöket hos Jan 

Bergmanson i Houston blev desto mer positivt, med 

grillparty och rundvandring i College of Optometry. 

Du besökte också en ögonklinik för refraktiv kirurgi, 

där man nyss börjat operera via LASIK-metoden. 

Vad gav detta dig för signaler? 

– Den visionära synen på alternativ till glasögon och 

kontaktlinser var slående och annorlunda. Redan 1996, 

för drygt tio år sedan, såg man excimerlasern som en 

möjlighet inom optometrisk synvård. 

Väl hemkommen till Sverige satsade du på att bli 

Sveriges först a doktor i Optometri. Forskningsämnet 

var ”Proteinmängdsanalys på kontaktlinser”. 

Hur gick det? 

– Forskningen gick bättre än fi nansieringen av den! 

Vi hann påvisa skillnader i proteinmängdsupptag mellan 

färgade och ofärgade månadslinser innan jag 

beslutade mig för att inte lägga 16 år av mitt liv på detta. 

Bristande fi nansiering gjorde att vi arbetade heltid (jag 

som linsoptiker hos Ringdahls och som lärare på KI) 

och forskade på kvällar. Tempot hölls därmed ned

vilket inte passade mig som person. Är oerhört glad 

att vi i dag har fått ett bättre system och för vår första 

doktor i Optometri i Sverige! 

Det var slumpen som gjorde att Jörgen blev 

optiker. Eft er gymnasiet hade han siktet inställt på 

att bli fl ygingenjör i fl ygtjänst inom Flygvapnet och 

han studerade också vid Farkostteknisk linje på 

Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Eft er två 

års intensiva studier och avklarade pilottester hände 

emellertid någonting mycket dramatiskt. Jörgen 

råkade ut för en temporär blindhet under några timmar. 

Fysisk och mental ansträngning hade satt sig 

på ögonen! Det var en stark upplevelse. Synen kom 

tillbaka, men med en bestående närsynthet som följd. 

Pilotdrömmarna fi ck avskrivas och i stället väcktes 

intresset för hur synen fungerar. 

Det måst e ha varit bittert att tvingas lämna fl ygutbildningen 

av hälsoskäl och börja fokusera på 

någonting nytt. 

– Allt har sin mening och det gäller att se på det som 

händer med nyfi kenhet. Ibland måste man revidera 

och ändra fokus i livet. Jag känner mycket sällan bitterhet, 

i stället glädje över att få vara frisk och stark, jag 

hade ju fortsatt alla möjligheter framför mig. 

Ditt växande intresse för företagande fi ck ny fart 

eft er att du drivit ett utomhusbad under två sommarferier. 

Trodde du att den kommande optikerutbildningen 

skulle hjälpa dig att utöva det intresset? 

– Optikeryrket har historiskt sett varit ett yrke med 

starka inslag av entreprenörskap. Jag förväntade mig 

att utbildningen skulle vara en spegelbild av detta, men 

med akademisk karaktär. 

Akademins miljö föder många nya idéer och förbättringar. 

Med rätt stöd kommer studenter med entreprenörsegenskaper 

att ta idéerna vidare. I USA är man 

skicklig på att fånga upp goda idéer på universiteten 

och stödja studenterna i deras väg mot ett förverkligande. 

Jag tror vi har en bit kvar i Sverige. 

Efter att ha lämnat forskningen vid KI 1998 

började Jörgen att arbeta på Axel Hartman Optik i 

Bollnäs. Dock eft er att först ha tagit grönt kort i golf, 

vilket var ett krav. Under tre år fi ck så Jörgen pröva på 

livet som vanlig optiker med bland annat synundersökningar 

och kontaktlinstillpassningar. 

Kände du då att framtiden var utst akad och klar? 

– Det känner jag fortfarande inte. Eft ersom jag sällan 

sätter mig ner och är nöjd kommer jag alltid att driva 

framåt för att förbättra. 

Jörgen i Memiras nyöppnade klinik i Stockholm. 

PROFILEN 


HÅKAN MÅLBÄCK

PROFILEN 

Jörgen Ringman 


Genom ren headhunting värvades Jörgen till 

Bausch & Lomb Nordic för att vara med och utveckla 

Zyoptix-konceptet inom refraktiv kirurgi. Detta höll 

han på med i fyra år. Arbetet bestod bland annat av att 

utbilda ögonkirurger i laserkirurgi och att utveckla 

Zyoptix konceptet på Europanivå. 

Du sa en dag till Bengt Palm, som var chef på Bausch 

& Lomb Nordic, att du ville ha hans jobb. Det fi ck 

du nu inte, men samtalet ledde till att du började 

en utbildning på Handelshögskolan i Stockholm. 

Vad var det för utbildning? 

– Utbildningen, EMBA Health, Executive Master in 

Business and Administration inom hälsovård, kombinerar 

praktiska arbetslivserfarenheter inom hälsovården 

med det senaste inom management. Det anses 

vara en högt rankad utbildning inom management i 

världen. För mig innebar denna utbildning en bekräftelse 

på mina idéer och tankar kring hur dagens 

Memira ska drivas framåt. 

Jörgens gamla planer och drömmar hade 

nu en möjlighet att förverkligas. Hans livsslogan – 

ingen minns en fegis – kanske ingjöt det mod som 

krävdes för att sluta på Bausch & Lomb och starta det 

företag han sett framför sig i många år. 

Eft er att fi nansieringen var klar startade Jörgen 2004 

”Opticare”, ett företag vars aff ärsidé är att erbjuda refraktiv 

kirurgi till allmänheten. Han var väl preparerad för 

detta eft er att som säljare av ett operationskoncept ha 

medverkat i startandet av 40 kliniker för refraktiv 

Född: 20 april 1972, i Sundsvall. 

Yrke: Legitimerad optiker 1997. 

Utbildning: Tekniskt gymnasium, Farkostteknisk 

linje på KTH, optikerutbildning på KI, Masterutbildning 

på Handelshögskolan. Totalt 250 

högskolepoäng. 

Familj: Hustru Erika, dottern Saga 16 månader. 

Bor: I Uppsala i lägenhet och i Söderhamns 

skärgård på sommaren. 

Arbete: VD för Memira AB. 

Intressen/hobby: Familjen till 99 procent, resten av tiden går till golf, 

squash och skärgårdshuset. Är Svensk Klassiker, nummer 15 000(!) 

år 2000, efter att ha genomfört Lidingöloppet, Vasaloppet, Vätternrundan 

och Vansbrosimningen. 

Äter helst: Bruna bönor med fl äsk. 

Längsta resan (i tid): Den blivande boken: ”Från vision till verklighet.” 

vilken handlar om resan med Opticare. 

Drömland att besöka: Peru. 

”Nationellt drömland”: Hälsingland. 

Senaste fi lm: Shrek 3. 

Livsslogan: ”Ingen minns en fegis.” 

Livsmotto: ”Att otåligt och rastlöst förbättra världen.” (Främst miljön). 

HÅKAN MÅLBÄCK 

kirurgi i Europa. Nu fanns möjlighet att dra nytta av 

alla kunskaper från KI, KTH och Handelshögskolan samt 

erfarenheterna från såväl optiker- som ögonläkarbranschen. 

Genom sitt stora nätverk av framstående personer 

inom refraktiv kirurgi kunde han öppna den första 

kliniken i Uppsala i slutet av 2004. 

År 2005 blev du mycket välförtjänt årets företagare 

i Uppsala. Det måst e ha känts helt fantast iskt! 

– Absolut! Personligen var det ett bevis på ett bra 

designat koncept. Men framför allt blev jag väldigt 

glad över att mina medarbetare tog åt sig av äran. 

Många hade lagt ned mycket tid och energi i startfasen 

och förstod nu vad de var delaktiga i. 

Tidigare i år, när Opticare var uppe i nio kliniker 

i Sverige, beslöt Jörgen att döpa om företaget till 

Memira och samtidigt göra en sammanslagning med 

de danska och norska motsvarigheterna. Den som kan 

spanska vet att Memira (me mira) betyder se på mig. 

Investor Growth Capital gick in som delägare och tillsammans 

med svenska, norska och danska kirurger 

har företaget ett för Europa unikt nätverk av kirurger 

och professionella medarbetare inom refraktiv kirurgi. 

Anledningen till att just Wallenbergföretaget Investor 

Growth Capital köpte in sig, är att de håller utkik eft er 

välskötta företag att göra långsiktiga investeringar i. 

Hur känns det att vara VD i ett sådant företag? 

– Utmanande i att skapa förutsättningar för att 

Memira förblir nummer ett. Motiverande i att coacha 

medarbetarna i deras befi ntliga och nya roller. Fantastiskt 

att ha skapat ett företag och en företagskultur som 

håller i längden. 

Jörgen är tämligen unik som optiker, en riktigt 

ovanlig profi l. Han har gjort en fantastisk företagarresa, 

men så är han också en energisk och kreativ 

person med höga krav på sig själv och andra. Men han 

är även en person med båda fötterna på jorden och 

samma Jörgen som han alltid har varit. SKLF:s styrelse 

hade också förmånen att ta del av hans goda omdöme 

under de år han var ledamot där. 

Det har blivit för mycket marknad och för lite profession 

i optikbranschen tycker Jörgen. Det måste vara 

balans mellan de två, som i Norge. Sveriges Kontaktlinsförening 

har här ett stort ansvar. I samarbetet mellan 

optiker och ögonläkare måste det vara rätt man/kvinna 

på rätt plats. Då går det att nå högkvalitativ vård med 

hjälp av delegeringar och högteknologisk utrustning. 

Jörgens vardag består i att borga för att varje patient 

som behandlas på en Memiraklinik ska få adekvat 

information, den senaste teknologin och kompetensen 

samt ett professionellt mottagande. 

Som VD och delägare i Memira AB har Jörgen all 

anledning att se framtiden an med tillförsikt, men det 

kräver också hårt arbete att alltid vara i framkant. Jörgen 

saknar inte den visionen.

�� 

KONTAKTOLOGI 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

��

EXAMENSARBETE 

En jämförelse mellan två endagslinser 

En studie om komfort och torra ögon 

Sammanfattning 

1. Introduktion 

Antalet kontaktlinsbärare i Sverige ökade 

under början av 2000-talet med cirka 2 procent 

per år. Det är en långsam ökning med 

tanke på att vi har cirka 60-70 000 nytillpassningar 

per år i landet. Orsaken är att 

bortfallet är nästan lika stort (Nilsson, 

2007). Den vanligaste orsaken till ett avslutat 

kontaktlinsbärande, ett så kallat ”drop 


Text: Helen O’Brien. 

Optikerprogrammet 120p: Karolinska Institutet, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap. 

Examensarbete 10p 

Handledare: Anna Lindskoog Pettersson, Univ. adjunkt, leg. Optiker. 

Examinator: Rune Brautaset, Univ. lektor, leg. Optiker, BSc, MPhil, PhD. 

Uppsatsen är ej i originalversion. Redigering har gjorts inför publicering. 

Syftet med denna studie var att påvisa 

om det fanns en komfortskillnad 

mellan endagslinserna 1-Day Acuvue 

och 1-Day Acuvue Moist, båda från 

Johnson & Johnson Vision Care. Målet 

var också att undersöka om det 

endast var personer med torra ögon 

som kände av en eventuell komfortskillnad. 

Studien utfördes på 23 frivilliga 

försökspersoner (13-38 år) varav 

6 män och 17 kvinnor. Tårfi lmsundersökningar 

utfördes tre gånger under 

studien: före, i mitten och efter. Undersökningarna 

inkluderade mätning 

av NIBUT, tårfi lmsgradering, gradering 

av staining, mätning av BUT och 

av tårmenisken. Försökspersonerna 

tillpassades först 1-Day Acuvue på 

båda ögon för användning i cirka 7 

dagar och därefter 1-Day Acuvue 

Moist på båda ögon för användning i 

ytterligare cirka 7 dagar. Försöks- 

personerna var ovetande om vilken 

kontaktlins de fi ck prova. Efter varje 

provomgång fi ck de utvärdera kontaktlinsernas 

komfort genom skriftliga 

enkäter. 

Resultatet visade att försökspersonerna 

inte upplevde någon komfortskillnad 

mellan kontaktlinserna 

1-Day Acuvue och 1-Day Acuvue 

Moist. Det fanns inte heller någon 

preferens av linssort hos de försökspersoner 

som upplevde sig ha torra 

ögon. Det visade sig också att ingen 

av kontaktlinserna tycktes lindra 

symptom på torra ögon. Båda kontaktlinserna 

fi ck likvärdiga goda omdömen 

i komfort och hantering 

Sammanfattningsvis visar denna 

studie att de två linserna är lika komfortabla. 

Båda tycks vara lika bra 

förstahandsval för tillpassning på 

patienter med torra ögon. 

out”, anses vara problem med torra ögon i 

samband med kontaktlinsanvändande. 

Ungefär en fj ärdedel av alla som besöker 

en optiker har typiska tecken som är sekundära 

till torra ögon (Hom et al., 2006). Till 

stor del beror torrhetsbesvären på dagens 

artifi ciellt ventilerade lokaler, där luft fuktigheten 

är låg (Nilsson, 2007). 

Under sommaren år 2006 lanserade 

Johnson & Johnson Vision Care en ny 

endagslins på den nordiska marknaden, 

1-Day Acuvue Moist. Enligt leverantörens 

produktblad har den nya kontaktlinsen fl er 

komfortfördelar än sin föregångare, 1-Day 

Acuvue. Den nya kontaktlinsen har en fuktighetsbevarande 

ingrediens inbäddad i 

kontaktlinsmaterialet som framför allt ska 

ge bättre komfort i slutet på dagen. Det är 

då som kontaktlinser brukar kännas mindre 

bekväma och symptom på torra ögon 

vanligtvis framträder (Versura et al., 

2005). 

1.1 Tårfi lmens uppbyggnad 

och funktion 

Tårfi lmen är en komplex vätska som täcker 

de exponerade delarna av ögat. Tårfi lmen 

är cirka 9μm tjock (Lang, 2000). Klassiskt 

brukar den delas upp i tre lager med lipidlagret 

ytterst, mot luft en och mucinlagret 

innerst, mot korneas epitellager. Däremellan 

fi nns vätskelagret. Tårfi lmen har fl era 

viktiga funktioner som i stora drag kan 

delas in i fem grupper: optiska, metaboliska, 

stabiliserande, skyddande och smörjande. 

Genom att tårfi lmen jämnar ut oregelbundenheter 

hos korealepitelet, skapar 

den en jämn yta av god optisk kvalitet som 

återskapas vid varje blinkning. Eft ersom 

2/3 av ögats ljusbrytning sker i övergången 

mellan luft och kornea är det viktigt att tårfi 

lmen är jämn för att uppnå bästa bildkvalitet. 

Kornea är beroende av tårfi lmen för 

sin syreförsörjning, då den inte innehåller 

några blodkärl. När ögat är öppet transporteras 

syre via tårfi lmen till kornea. Den 

konstanta omsättningen av tårvätska utgör

också en mekanism för avlägsnandet av 

metaboliska restprodukter, men även för 

bortspolandet av skräp från den yttre 

omgivningen. Vidare spelar tårfi lmen en 

betydande roll för ögats skydd mot infektioner. 

Genom att tårvätskan konstant spolar 

rent på korneas yta, reduceras risken för 

mikrobiell vidhäft ning på ytan. Tårfi lmen 

innehåller också skyddande antimikrobiella 

protein. Den sista viktiga funktionen 

är att tårfi lmen fungerar smörjande för 

ögonlocken och gör att de enkelt glider över 

ögonbulben (Efron, 2002). 

1.2 Mjuka kontaktlinser 

Världens första mjuka kontaktlins lanserades 

på marknaden år 1972 av företaget 

Bausch & Lomb i USA. Den tillverkades av 

hydroxyethyl methacrylate (HEMA) och 

blev snabbt en succé främst tack vare sin 

enastående komfort och förbättrade biokompatabilitet. 

Dessa första kontaktlinser 

var dock tjocka och hade låg syrepermeabilitet. 

På grund av sin låga syrepermeabilitet 

och genom att de användes länge, ända 

fram till dess att kontaktlinserna blev så 

obekväma att de inte längre kunde bäras, 

orsakade de många svåra ögonreaktioner. 

Under början av 1980-talet började problemen 

uppmärksammas på allvar, och man 

insåg vikten av att byta ut kontaktlinserna 

oft are och mer regelbundet. År 1984 kom 

den första korttidslinsen, vilken tillverkades 

i Danmark och lanserades först på den 

Skandinaviska marknaden. Kort däreft er 

köptes teknologin upp av Johnson & Johnson, 

vilket så småningom resulterade i kontaktlinsen 

”Acuvue” som lanserades 1988. 

Acuvuelinsen tillverkades av materialet 

”etafi lcon A” och skulle bytas en gång per 

vecka. Kontaktlinsen var en stor succé och 

lyft e Johnson & Johnson till en ledande 

position på kontaktlinsmarknaden. År 

1994 kom världens första endagslins ut på 

marknaden, detta var Johnson & Johnsons 

1-Day Acuvue, och 1997 lanserade Ciba 

Vision sin endagslins ”Dailies” (Efron, 

2002). Designen på 1-Day Acuvue har 

sedan 1994 utvecklats och förbättrats och 

har i sin nuvarande form funnits på den 

nordiska marknaden sedan år 2000. (www. 

acuvue.co.uk) 

1.2.1 Indelning av mjuka kontaktlinser 

Dagens mjuka kontaktlinser är tillverkade 

av plastmaterial. Platsmaterialen är upp- 

byggda av så kallade polymerer. Polymerer 

är långa kedjor av små molekyler (monomerer). 

De fl esta korttidslinser är så kallade 

hydrogeler. En hydrogel är ett polymermaterial 

som kemiskt förenats med en hydrofi 

l hydroxyl grupp (Efron, 2002). Alla namn 

på hydrogelmaterial har ändelsen ”fi lcon” 

(Hom et al., 2006). I Sverige fi nns inget system 

för godkännande av kontaktlinser och 

kontaktlinsmaterial. För att vara säker på 

att produkter håller god och hög kvalitet 

med fullgod eff ekt, följs oft a riktlinjer från 

Food and Drug Administration (FDA), som 

reglerar kontaktlinsfrågor i USA. Produkter 

godkända inom EU är CE-märkta (Nilsson, 

2007). FDA har delat in kontaktlinsmaterialen 

i fyra grupper för att underlätta förståelsen 

för vilka egenskaper ett material 

har. Linsmaterialen delas in eft er låg respektive 

hög vätskehalt och eft er dess joniska 

eller icke joniska egenskaper (Efron, 2002). 

Många av dagens korttidslinser är tillverkade 

av material från grupp 4 (Hom et al., 

2006). I Europa talas det även om en grupp 

mellanvätskehaltiga kontaktlinsmaterial, 

dessa innehåller 51-60 procent vatten (Nilsson, 

2007). 

1.3 Hur tårfi lmen påverkas 

av en kontaktlins 

Många kontaktlinsbärare besväras av torra 

ögon. Många patienter med lätta symptom 

på torra ögon upplever symptomen just då 

de använder kontaktlinser. Detta för att 

kontaktlinsen utgör en påfrestning på tårfi 

lmen. En kontaktlins som placeras på ögat 

”fl yter” ovanpå tårfi lmen, men även kontaktlinsens 

yta täcks av tårvätska. Detta 

kräver en normal mängd tårvätska (Hom 

et. al, 2006). Tårvätskans avdunstningshastighet 

från en kontaktlinsyta är högre än 

från korneas epitelyta (Hedqvist, 1999). 

Tårfi lmen belastas ytterligare när blinkfrekvensen 

minskar eller när vi inte blinkar 

helt och hållet. Normalt blinkar en person 

mellan 10 och 22 gånger per minut. Blinkfrekvensen 

har visat sig minska då vi utför 

en synansträngande uppgift såsom att läsa 

eller arbeta vid en dator (McMonnies, 

2006). Kontaktlinser i kombination med 

synansträngande uppgift er kan göra att 

ögonen känns mer torra. Det har diskuteras 

kring hurvida en lågvätskehaltig eller 

en högvätskehaltig kontaktlins är det bästa 

valet för patienter med symptom på torra 

ögon. Flertalet studier har visat att en kon- 

EXAMENSARBETE 

taktlins med hög vätskehalt inte är lämplig 

för patienter med torra ögon. Detta resonemang 

baseras på det faktum att kontaktlinsmaterial 

har en tendens att vilja upprätthålla 

sitt vätsketillstånd. Kontaktlinsen 

absorberar därmed vätska från tårfi lmen 

under linsen då vätska avdunstar från dess 

yta. Detta resulterar i att kontaktlinsen inte 

längre ”fl yter” på tårvätskan utan klistrar 

sig fast på kornea och konsekvensen blir att 

det känns torrt och obekvämt. (Gispets et 

al., 2000; Gispets et al., 2002). 

1.4 Torra ögon 

Torra ögon är ett vanligt tillstånd som inte 

alltid uppmärksammas i den kliniska praktiken. 

Torra ögon innebär att tårfi lmen inte 

fungerar som den ska. Problemen brukar 

delas in i två huvudgrupper. Den ena gruppen 

kännetecknas av att tårkörtlarna inte 

producerar tillräcklig mängd tårvätska. 

Den andra gruppen kännetecknas av störningar 

i tårfi lmens sammansättning, vilket 

ger försämrad tårfi lmskvalitet. Detta leder 

till att tårfi lmen blir instabil och avdunstningen 

ökar. För att få bukt med förvirringen 

kring den allmänna terminologin 

”torra ögon”, infördes år 1995 en global defi - 

nition som lyder: ”Dry eye is a disease of 

the ocular surface due to tear defi ciency 

and/or excessive tear evaporation which 

causes damage to the interpalpebral ocular 

surface and is associated with symptoms.” 

(Versura et al., 2005). 

(Sedan arbetet skrevs har gruppen Th e 

Dry Eye Workshop enats om en ny defi nition 

av torra ögon: ”Dry eye is a multifactorial 

disease of the tears and ocular surface that 

results in symptoms of discomfort, visual 

disturbance and tear instability with potential 

damage to the ocular surface. It is 

accompanied by increased osmolarity of the 

tear fi lm and infl ammation of the ocular 

surface.”) 

1.4.1 Symptom på torra ögon 

Det är oft a svårt för patienter med torra 

ögon att beskriva sitt problem. De uppger 

sällan spontant att ögonen känns torra. 

Istället använder de helt andra ord för att 

beskriva sina besvär.”Trötta ögon” är en 

vanlig beskrivning. Andra vanliga symptom 

är gruskänsla, rodnad, irritation, brännande 

känsla, skav, sveda, klåda, främmandekroppskänsla 

eller dimsyn. Oft ast är 

besvären mest påtagliga vid situationer där 


EXAMENARBETE 

synen påfrestas, såsom vid läsning, TV-tittande 

eller bildskärmsarbete. Symptomen 

kan utvecklas långsamt eller framträda mer 

akut. Oft a varierar symptomens svårighetsgrad 

mycket på kort sikt. Vissa dagar 

är det betydligt sämre och vissa morgnar 

eller eft ermiddagar/kvällar är värre än 

andra. I början upplever patienter ibland, 

paradoxalt nog, att ögonen vätskefylls och 

de klagar på rinnande ögon. 

Detta beror på att tårkörtlarnas basala 

vätskeproduktion inte längre är tillräcklig 

för att täcka ögats behov, varpå en refl exstimulering 

utlöses och tårkörtlarna börjar 

producera mer vätska. 

En överproduktion av vätska betyder 

dock inte att tårfi lmens kvalité är god och 

återskapar inte en fungerande tårfi lm. Den 

känsliga balansen mellan tårfi lmens lipider, 

vätska och mucin har rubbats, vilket 

medför att tårfi lmen inte binds till ögats 

yta utan rinner bort (Hedqvist, 1999). 

1.4.2 Orsaker till torra ögon 

Orsaken till torra ögon kan, som tidigare 

nämnts, vara minskad tårfi lmskvalitet eller 

kvantitet. Men det fi nns också andra orsaker. 

Bland annat ökar risken att drabbas av 

torra ögon både hos män och hos kvinnor 

med stigande ålder, då tårproduktionen 

normalt minskar. Incidensen är dock högre 

hos kvinnor, i synnerhet eft er menopaus, 

beroende på de hormonella förändringar 

kvinnan genomgår (Versura et al., 2005). 

Miljön har också en betydande inverkan 

på våra ögon. 

Idag tillbringar många människor stora 

delar av sin vardag i artifi ciellt upplysta 

kontorslokaler med låg luft fuktighet, eller 

i dammiga fabrikslokaler. Ytterligare en 

orsak till torra ögon kan vara allergier som 

påverkar konjunktiva och bägarcellernas 

produktion av mucin. Allergi kan också 

leda till svullnad i konjunktiva och därmed 

en ojämnhet i ytan vilket försvårar för tårfi 

lmen att bevaras stabil. Flertalet läkemedel 

såsom preventivmedel, antidepressiva 

läkemedel, anti-histaminer, betablockare, 

blodtrycksmediciner och lugnande medel 

kan ge torra ögon som biverkning. Det är 

därför alltid viktigt att klargöra i en anamnes 

om patienten tar några sådana mediciner. 

Det fi nns även vissa autoimmuna 

sjukdomstillstånd såsom reumatoid artrit 

(RA) och Sjögrens syndrom som orsakar 

torra ögon. En normal ögonlocksfunktion 


är också av betydelse för att tårfi lmen ska 

fungera normalt. Alla tillstånd som försämrar 

ögonlockens funktion såsom exempelvis 

exoft almus, ögonlocksretraktion, 

entropion och blefarospasm påverkar tårfi 

lmen negativt. Ytterligare en orsak till 

torra ögon kan vara A-vitaminbrist. 

1.4.3 Diagnos av torra ögon 

Besvär med torra ögon kan delas in i tre grader; 

lätta, måttliga och svåra (Hom et al., 

2006). Måttliga till svåra besvär kan ha patologisk 

orsak. I de skandinaviska länderna 

och delar av Europa använder ögonläkare 

oft a de så kallade Köpenhamnskriterierna 

för att diagnostisera patologiskt torra ögon, 

som vid exempelvis KCS (keratoconjunctivitis 

sicca) och Sjögrens Syndrom. Tre praktiskt 

användbara test har valts ut för att ställa 

diagnos: break-up time (BUT), Schirmer test, 

och Rose-bengal test. Dessa patienter lider 

dock av kroniskt torra ögon och kan sällan 

använda kontaktlinser (Hedqvist, 1999). Det 

är svårt att diagnostisera problem med lätt 

till måttligt torra ögon, det fi nns inga fastställda 

kriterier och symptomen är olika vid 

olika typer av torra ögon. Besvären kan 

variera från dag till dag och mellan de två 

ögonen, därför är anamnesen ett viktigt 

verktyg för att diagnostisera lättare besvär. 

En anamnes i kombination med en enkät 

kan vara en bra grund för att beskriva besvären 

(Hom et al., 2006). 

Annons 170x235 

1.4.4 Behandling av torra ögon 

För patienter som upplever torra ögon i 

samband med kontaktlinsanvändande är 

fuktande och smörjande tårsubstitut oft a 

den första och vanligaste behandlingsmetoden. 

Nackdelen med tårsubstitut är att 

dess eff ekt oft ast är kortvarig. Det fi nns 

många olika tårsubstitut på marknaden 

idag, en del är anpassade för särskilda typer 

av problem såsom proteinbeläggningar på 

kontaktlinsytan (Hom et al., 2006). För 

patienter med torra ögon kan kontaktlinstillpassaren 

även prova att tillpassa en kontaktlins 

av annat material. Icke joniska, 

lågvätskehaltiga kontaktlinsmaterial är de 

som är minst benägna att bilda beläggningar 

och anses vara det bästa kontaktlinsvalet 

vid en bristfällig tårfi lm. Tidigare 

studier har visat att lågvätskehaltiga kontaktlinser 

är ett bättre val än högvätskehaltiga 

för patienter med torra ögon (Gispets 

et al., 2002). Dock fi nns också studier som 

visar det motsatta och även studier som 

visar att det inte fi nns något absolut svar 

på vilken kontaktlins som är bäst för personer 

med bristfällig tårfi lm (Gispets et al., 

2000; Gispets et al., 2002). Idag fi nns det 

också hydrogellinser som har förbättrade 

fuktighetsbevarande egenskaper, till exempel 

1-Day Acuvue Moist och Focus Dailies 

with AquaComfort (Veys et al., 2006). Problem 

med torra ögon kan också försöka 

lindras genom att byta till en silikonhydrogellins, 

som torkar ut betydligt mindre än 

traditionella hydrogellinser (Nilsson, 

2007). 

1.5 Studium av tårfi lmen 

Det fi nns inte ett ultimat test för att studera 

tårfi lmen och bedöma ögontorrhet. För att 

kunna ställa en diagnos måste tårfi lmen 

och resultatet av fl era olika tester studeras 

i förhållande till varandra. Idag används 

olika metoder för att studera tårfi lmen, den 

kan studeras både invasivt, med fl uorescein 

färgning och icke invasivt, utan färgning 

(Hom et al., 2006). Det fi nns också andra 

metoder för att färga och observera tårfi lmen 

och korneas yta, till exempel Rose- 

Bengal och Lissamine Green färgning. 

1.6 Kliniska test er av tårfi lmen 

De vanligaste objektiva testerna för att studera 

tårfi lmen kan delas in i olika grupper 

som mäter antingen tårkvalitet eller tårkvanititet 

(Hom et al., 2006). 

1.6.1 Tårkvalitet 

För att mäta tårkvalitet används ”break up 

time” (BUT). BUT mäts icke invasivt med 

hjälp av biomikroskopet, keratometern 

eller ett Tearscope instrument. Invasivt 

mäts det med hjälp av fl uoresceinfärgning 

och biomikroskopet. 

1.6.1.1 NIBUT 

Vid icke invasiv break up time, eller NIBUT 

(non invasive break up time), tillsätts inte 

något fl uorescein till tårfi lmen. Testet kan 

utföras på olika sätt. Antigen med Tearscope 

instrumentet eller med hjälp av ett 

rutmönster som projiceras på ögat och 

sedan observeras i biomikroskopet eller 

med hjälp av keratometern. När testet 

utförs med hjälp av keratometern kallas det 

ibland för ”tear thinning time” (TTT). Med 

hjälp av keratometern studeras testbilden 

som refl ekteras från tårfi lmen. Patienten

ombedes blinka och sedan hålla ögat öppet 

så länge som möjligt utan att spärra upp 

ögat. Tiden mäts med tidtagarur från det 

att patienten öppnat ögat tills den första 

distorsionen ses i testbilden. Det normala 

värdet brukar ligga högre då fl uorescein 

utesluts än vid den invasiva mätningen, 

med fl uorescein. Ett NIBUT värde på 5 sekunder 

eller mindre indikerar ett torrt öga 

(Hom et al., 2006). Metoden kan inte anses 

vara helt exakt då endast en begränsad yta 

på 3mm av kornea observeras i keratometern 

(Gasson et al., 2003). När testet utförs 

med hjälp av rutmönstret anses ett värde 

på 10 sekunder eller mindre indikera ett 

torrt öga. (Hom et al., 2006). 

1.6.1.2 BUT 

Vid den invasiva ”break up time”-metoden 

(BUT) tillsätts först fl ourescein till tårfi lmen 

som sedan studeras med coboltblått 

fi lter i biomikroskopet. Även här ombedes 

patienten blinka och sedan hålla ögat öppet 

så länge som möjligt utan att spärra upp 

ögat. En bred spalt används och en stor yta 

på kornea observeras. Tiden mäts med tidtagarur 

från det att patienten öppnat ögat 

tills första ”svarta fl äck” syns, då tårfi lmen 

spricker upp. Kortare resultat än 10 sekunder 

indikerar en tårfi lmsdefekt och möjligen 

intolerans till kontaktlinser (Hedkvist, 

1993; Hom et al., 2006). Inte heller detta test 

anses ge ett helt exakt värde då installation 

av fl ourescein destabiliserar tårfi lmen och 

utlöser en refl exmässigt ökad tårproduktion 

(Veys et al., 2002; Hom et al., 2006). 

1.6.2 Tårkvantitet 

Tårkvantiteten kan mätas med Shirmer 

test, fenolröd tråd och tårfi lmens meniskhöjd 

mot nedre ögonlocket. 

1.6.2.1 Shirmer test 

Detta test kan utföras med eller utan 

bedövning. Utan bedövning kallas testet 

Shirmer 1 och med bedövning kallas det 

Shirmer 2. Det vanligaste är Shirmer 1. Testet 

består av en 5 mm bred och 35 mm lång 

vätskeabsorberande pappersremsa med en 

vikt kant längst ut. Kanten placeras innanför 

nedre, temporala ögonlockskanten. 

Eft er 5 minuter mäts hur mycket tårvätska 

som pappersremsan har sugit upp. Ett 

värde på mer än 15 mm anses normalt och 

ett värde på mindre än 5 mm indikerar ett 

allvarligt torrt öga. Detta test är kritiserat 

för att pappersremsan retar ögat och utlöser 

en refl exmässigt ökad tårproduktion 

vilket betyder att det inte är den normala 

tårproduktionen som mäts. På grund av 

den ökade tårproduktionen kan testet inte 

utföras upprepade gånger direkt eft er varandra 

för att säkerställa korrekt mätning 

(Veys et al., 2002). På grund av nackdelarna 

utförs inte detta test i studien. 

1.6.2.2 Fenolröd tråd 

Detta test består av en 70mm lång tunn 

bomullstråd som är färgad med pH-känslig 

fenol röd. Testet liknar Shirmer test men 

är skonsammare mot patienten och går fortare 

att utföra. 

Genom kapillärkraft suger tråden upp 

tårvätska. Tråden skift ar i färg från orange 

till röd då den kommer i kontakt med tårvätska. 

En liten vikt kant av tråden sätts temporalt 

innanför nedre ögonlocket. Patienten 

instrueras att titta rakt fram och blinka normalt. 

Tråden ska sitta i ögat 15 sekunder, däreft 

er mäts hela den rödfärgade delen av tråden 

inklusive den vikta delen. Ett värde på 

10-18 mm anses normalt, om patienten har 

ett värde som är mindre än 10 mm indikerar 

testet att patienten har en otillräcklig tårkvantitet 

(Hom et al., 2006). 

1.6.2.3 Tårfi lmens meniskhöjd 

Tårfi lmens meniskhöjd, även kallat tårprismat, 

bedöms med hjälp av fl uorescein 

färgning och coboltblått fi lter i biomikroskopet. 

Tårmenisken ses som en kant vilandes 

mot övre och undre ögonlockskanterna. 

Tårmenisken svarar för 90 procent 

av tårarna i ögat. Dess höjd och vidd ger 

därmed en god indikation vid bedömning 

av tårkvantiteten. I testet observeras den 

nedre tårmenisken. En normal höjd på tårmenisken 

är 0,2-0,4mm centralt, vid torra 

ögon är meniskhöjden lägre och ibland är 

meniskkanten ojämn (Gasson et al., 2003; 

Hom et al., 2006). 

2. Material och metod 

2.1 Urval 

I studien deltog 23 frivilliga försökspersoner 

mellan 13 och 38 år, varav 6 män och 17 

kvinnor. Medelåldern var 26 år. Inget bortfall 

förekom. Kriterierna för att kunna delta 

i studien var kontaktlinsvana och ett synfel 

som kunde korrigeras med sfäriska kontaktlinser 

inom intervallet -12.00 dioptrier 

till +6.00 dioptrier. 

EXAMENSARBETE 

2.2 Mätningar och utförande 

Syft et med studien var att jämföra komforten 

mellan två olika endagslinser samt att 

påvisa om en upplevd komfortskillnad var 

kopplad till besvär med torra ögon. Försökspersonerna 

fi ck vid intresseanmälan 

ange vilka kontaktlinsstyrkor de hade på 

sina habituella kontaktlinser och av vilken 

sort linserna var. För de försökspersoner 

där det fanns ett kontaktlinsrecept att 

tillgå, noterades de uppmätta keratometervärdena. 

Information och instruktioner 

lämnades till varje försöksperson. Studien 

var uppdelad på tre undersökningstillfällen 

per försöksperson. Undersökningen 

utfördes på S:t Eriks Ögonsjukhus, avdelningen 

för Optometri. Kontaktlinsernas 

komfort utvärderades genom två skrift liga 

enkäter. Kontaktlinsernas förpackningar 

var maskerade och försökspersonerna ovetandes 

om vilken kontaktlins de fi ck prova. 

”Provlins 1” motsvarade 1-Day Acuvue och 

”provlins 2” motsvarade 1-Day Acuvue Moist. 

2.2.1 Först a undersökningen 

Vid första undersökningstillfället togs personuppgift 

er samt en anamnes med inriktning 

på kontaktlinser och torra ögon. Binokulärseendet 

kontrollerades med hjälp av 

polfi lter, habituell visus noterades och de 

habituella kontaktlinsstyrkorna kontrollerades 

med hjälp av binokulär överrefraktion 

i provbåge. Alla mätvärden och kontroller 

gjordes på båda ögonen. Försökspersonerna 

fi ck däreft er ta ur sina kontaktlinser. 

Keratomerevärden och NIBUT 

mättes med hjälp av keratometern. Därefter 

gjordes en kontroll av ögonens medier 

i biomikroskopet och de övre ögonlocken 

everterades. Tårfi lmen graderades på vardera 

ögat. Eft er det installerades fl uorescein 

till tårfi lmen och kornea kontrollerades 

samt eventuell färgning graderades eft er 

Efrons gradskala. Däreft er mättes BUT och 

tårmenisken. Slutligen gjordes en mätning 

med fenolröd tråd. Om allt såg bra ut 

bedömdes försökspersonen som lämplig 

att delta i studien och ”provlins 1” tillpassades 

på båda ögonen. Kontaktlinsen 

bedömdes eft er rörelse, sits, komfort och 

visus. Varje försöksperson instruerades att 

om möjligt använda kontaktlinserna varje 

dag under cirka en veckas tid och ha kontaktlinserna 

på sig när de kom till andra 

undersökningen. 


EXAMENSARBETE 

2.2.2 Andra undersökningen 

Cirka en vecka eft er första undersökningen 

kom försökspersonerna på återbesök. De 

hade då ”provlins 1” på sig. Återigen bedömdes 

dess rörelse, sits, komfort och visus. 

Däreft er fi ck försökspersonen ta ut kontaktlinserna 

och återigen mättes NIBUT, 

ögats medier kontrollerades i biomikroskopet, 

tårfi lmen graderades, graden av eventuell 

färgning bedömdes, BUT mättes, tårmenisken 

mättes och mätning gjordes med 

fenolröd tråd. Om allt såg bra ut tillpassades 

”provlins 2”. Kontaktlinsen bedömdes eft er 

rörelse, sits, komfort och visus. Försökspersonen 

fi ck däreft er fylla i en enkät om ”provlins 

1”. Varje försöksperson instruerades 

sedan att om möjligt använda ”provlins 2” 

varje dag under cirka en veckas tid och ha 

kontaktlinserna på sig när de kom till tredje 

undersökningen. 

2.2.3 Tredje undersökningen 

Cirka en vecka eft er andra undersökningen 

kom försökspersonerna på det tredje och 

sista besöket. De hade då ”provlins 2” på sig 

och alla mätningar och undersökningar 

upprepades i samma ordning som vid 

andra undersöknigstillfället. Försökspersonerna 

fi ck däreft er fylla i en enkät om 

”provlins 2”. 

KONTAKTLINSERNA SOM ANVÄNDES I STUDIEN 


2.3 Kontaktlinserna 

De endagslinser som användes i studien var 

1-Day Acuvue och 1-Day Acuvue Moist, båda 

från Johnson & Johnson Vision Care. Som 

synes i tabellen är det enbart den fuktrika 

ingrediensen som skiljer kontaktlinserna åt. 

Denna kallas polyvinyl pyrrolidone (PVP) 

och är en vanligt förekommande ingrediens 

i fuktande tårsubstitut. Genom den så kalllade 

”Lacreon” teknologin, som ägs av Johnson 

& Johnson, har PVP låsts till Etafi lcon A 

polymeren och fi nns inbäddat i hela materialet. 

PVP ökar fuktighetsbevarandet och 

reducerar friktionen på kontaktlinsytan. PVP 

frisläpps inte från polymeren under en dags 

användande och blinkas således inte bort 

(Veys et al., 2006; www.acuvue.co.uk). 

2.4 Statist isk analys 

Försökspersonerna har genom två enkäter 

besvarat olika frågor om linskomfort och 

om torra ögon. Resultaten bygger på sammanställningar 

av ett urval av de 23 försökspersonernas 

enkätsvar. Försökspersonernas 

svar på frågan ”vilken av linserna har känts 

mest komfortabel under studien”, har statistiskt 

analyserats med hjälp av Chi-squared 

test for Independence. Resultaten av de kliniska 

testerna bygger på mätningar på försökspersonernas 

46 ögon. Mätningarna 

NIBUT, tårfi lm, staining, tårmenisk och BUT 

har statistiskt analyserats med hjälp av Wilcoxon 

matched-pairs signed-ranks test. 

3. Resultat 

3.1 Enkätsvarens resultat 

Analysen visade att det inte fanns någon 

statistisk signifi kant skillnad (p=0.3894) 

mellan försökspersonernas svar på frågan 

”vilken av linserna har känts mest komfortabel 

under studien?”. Det föreligger med 

andra ord ingen komfortskillnad mellan 

1-Day Acuvue och 1-Day Acuvue Moist. 

Av de 23 försökspersonerna svarade 14 

stycken ”ja” på frågan om de tidigare 

upplevt problem med torra ögon vid linsbärande. 

Ingen statisktisk analys utfördes 

mellan vilken linssort som föredrogs 

av dessa personer då fördelningen var 

så jämn. 

3.2 Resultat av kliniska test er 

Analysen visade att det inte fanns någon 

statistisk signifi kant skillnad (p=0.9999) 

mellan genomsnittlig NIBUT, eft er att försökspersonerna 

använt 1-Day Acuvue i 

cirka en vecka och eft er att de använt 1-Day 

Acuvue Moist i cirka en vecka. 9,07 sekunder 

för 1-Day Acuvue och 9,28 sekunder för 

1-Day Acuvue Moist. 

Produkt 1-Day Acuvue 1-Day Acuvue Moist 

Material Etafi lcon A Etafi lcon A 

Fuktrik ingrediens Nej Ja 

Vätskehalt 58 % 58 % 

Baskurva 8,5mm och 9,0mm 8,5mm och 9,0mm 

Diameter 14,2mm 14,2mm 

Centrumtjocklek 0,084mm (vid -3,00 D) 0,084mm (vid -3,00 D) 

Styrkeomfång -0,50 D till -6,00 D (0,25 steg) -0,50 D till -6,00 D (0,25 steg) 

-6,50 D till -12,00 D (0,50 steg) -6,50 D till -12,00 D (0,50 steg) 

+0,50 D till+6,00 D (0,25 steg) +0,50 D till+6,00 D (0,25 steg) 

Syrepermeabilitet (Dk) 28,0 x 10-11 (boundary corrected) 28,0 x 10-11(boundary corrected) 

21,4 x 10-11(boundary & edge corrected) 21,4 x 10-11 (boundary & edge corrected) 

Syretransmission (Dk/t) 33,3 x 10-9 (boundary vid -3.00 D) 33,3 x 10-9 (boundary vid -3.00 D) 

25,5 x 10-9 (boundary & edge vid -3.00 D) 25,5 x 10-9 (boundary & edge vid -3.00 D) 

UV-skydd > 95 % UVA > 95 % UVA 

> 80 % UVB (Klass 2 UV-skydd) > 80 % UVB (Klass 2 UV-skydd) 

Hanteringsfärgade Ja Ja 

In- och utsidesmarkering 1-2-3 1-2-3 

Användningstid 1 dag 1 dag 

Materialtillhörighet enligt FDA 4 4 

Information om kontaktlinserna är hämtade från KLASS 2006 och från tillverkarens produktblad.

Inte heller vad gäller de genomsnittliga 

graderna av tårfi lmen visade analysen 

någon signifi kant skillnad (p=0.6848) mellan 

de båda linserna eft er en veckas användning. 

På en skala mellan 1 och 5 låg tårfi lmen 

eft er användade av 1-Day Actuvue på 

3,46 och för 1-Day Actuvue Moist på 3,50. 

De genomsnittliga graderna av staining 

eft ervisade att det inte heller här fanns 

någon statistisk signifikant skillnad 

(p=0.6355) . De hamnade på 0,15 för 1-Day 

Actuvue och 0,20 för 1-Day Actuvue Moist. 

Och inte heller för genomsnittlig BUT 

fanns någon statistisk signifi kant skillnad 

(p=0.1235) eft er att försökspersonerna 

använt 1-Day Acuvue respektive 1-Day 

Acuvue Moist i cirka en vecka. Siff rorna 

här var 7,04 respektive 8,13 sekunder. 

När det gäller genomsnittlig tårmenisk- 

INDIKATIONER PÅ TORRA ÖGON 

Antal 

undersökta ögon 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

NIBUT Tårfi lm Staining Tår- 

UNGEFÄR HUR MÅNGA TIMMAR KAN 

DU HA LINSERNA I PÅ VARDERA ÖGA 

UTAN ATT DET KÄNNS TORRT ELLER 

OKOMFORTABELT? 

Antal undersökta ögon 

45 

40 

35 

30 

25 

1-Day Acuvue 

1-Day Acuvue Moist 

Mindre än 

4-7h 

8-11h 

12-15h 

1-Day Acuvue 


menisk 

BUT 

mer än 16h/ 

känns ej 

okomfortabel 

eller torr 

höjd, eft er att försökspersonerna använt 

1-Day Acuvue i cirka en vecka, och eft er att 

de använt 1-Day Acuvue Moist i cirka en 

vecka kan man däremot se en statistisk signifi 

kant skillnad (p=0.0037). 0,25 mm respektive 

0,29 mm. 

I diagrammet ”Indikation på torra ögon” 

nedan visas en sammanställning över hur 

många av försökspersonernas ögon som 

hade mätvärden som indikerade torra ögon 

eft er att de använt 1-Day Acuvue i cirka en 

vecka och eft er att de använt 1-Day Acuvue 

Moist i cirka en vecka. Mätningarna med 

fenolröd tråd fi nns inte presenterade i 

resultatet på grund av att det inte fanns 

mätningar på alla 23 försökspersoner. Mätningarna 

från första undersökningen fi nns 

inte presenterade i resultatet på grund av 

att värdena var ojämförbara. 

HUR KOMFORTABLA HAR LINSERNA 

KÄNTS? 

Antal 

personer 

20 

15 

10 

5 

0 

Mycket Dålig Ganska Bra Mycket 

dålig komfort bra komfort bra 

komfort komfort komfort 

1-Day Acuvue 


HUR UPPLEVER DU KOMFORTEN 

DIREKT EFTER ISÄTTNING AV LINSEN? 

Antal personer 

20 

15 

10 

5 

0 




1-Day Acuvue 


EXAMENSARBETE 

4. Diskussion 

Syft et med denna studie var att undersöka 

om det föreligger en komfortskillnad mellan 

1-Day Acuvue och 1-Day Acuvue Moist. 

Jag ville också utreda om 1-Day Acuvue 

Moist är ett bättre förstahandsval än 1-Day 

Acuvue vid kontaktlinstillpassning på 

patienter som har symptom på torra ögon. 

Vidare ville jag veta om det var de försökspersoner 

som hade torra ögon som kände 

av en komfortskillnad och vilken av kontaktlinserna 

de i så fall föredrog. 

Jag hade förväntat mig att resultatet 

skulle tala mer för 1-Day Acuvue Moist ur 

komfortsynpunkt. Studiens resultat talar 

dock för att det generellt sett inte föreligger 

en komfortskillnad mellan 1-Day Acuvue 

och 1-Day Acuvue Moist. Resultaten av de 

kliniska testerna kan tolkas som att 1-Da 

HUR UPPLEVER DU KOMFORTEN I 

SLUTET AV DAGEN, STRAX INNAN DU 

TAR UT LINSERNA? 

Antal 

personer 

20 

15 

10 

5 

0 




1-Day Acuvue 


HUR TYCKER DU ATT HANTERINGEN 

AV LINSERNA FUNGERAT MED 

AVSEENDE PÅ ATT SÄTTA I OCH TA UR 

Antal personer 

20 

15 

10 

5 

0 

Enkla 

att 

sätta i 

Svåra 

att 

sätta i 

1-Day Acuvue 


Enkla att 

ta ur 

Svåra att 

ta ur 


Acuvue och 1-Day Acuvue Moist troligtvis 

är lika bra alternativ vid tillpassning på 

patienter som har symptom på torra ögon. 

Endast de genomsnittliga mätvärdena av 

tårmenisken eft er användande av 1-Day 

Acuvue och 1-Day Acuvue Moist uppvisade 

en statistisk signifi kant skillnad. Det bör 

dock påpekas att båda genomsnittliga mätvärdena 

för tårmenisken var inom de normala 

gränsvärdena. Vidare talar resultaten 

för att de försökspersoner som tidigare 

hade upplevt problem med torra ögon valde 

1-Day Acuvue som mest komfortabla lins 

i lika stor utsträckning som de valde 1-Day 

Acuvue Moist eller svarade att linserna var 

lika komfortabla. 

I resultatet ses en tydlig skillnad på de 

genomsnittliga NIBUT och BUT-mätvärdena. 

Många fl er av försökspersonerna 

hade BUT-mätvärden som indikerade 

torra ögon. Felkällorna är dock fl era vid 

dessa mätningar. Att BUT-värdet var kortare 

än NIBUT-värdet kan bero på att tillsatsen 

av fl uorescein destabiliserar tårfi lmen. 

Samtidigt anses inte NIBUT värdet 

vara mer exakt då endast en begränsad yta 

på 3 mm av kornea observeras i keratometern. 

Alla mätningar genomfördes under 

januari och februari månad. Vid denna 

tidpunkt var det minusgrader i Stockholm, 

vilket medför en kraft igare uppvärmning 

av lokaler som i sin tur ger torrrare 

inomhusluft . Kanske är gränsvärdena 

för vad som indikerar ett torrt öga inte 

anpassade till vårt nordiska vinterklimat 

och torra inomhusluft ? Det fi nns inget 

vedertaget värde på BUT och NIBUT. I litteraturen 

(Veys et al., 2002; Gasson et al., 

2003; Hom et al., 2006) anges olika gränsvärden 

för hur många sekunder som är 

normalt och vad som indikerar torra 

ögon. Ytterligare upphov till felmarginal 

kan vara undersökarens reaktionshastighet 

vid tidtagningen och att försökspersonerna 

i många fall hann blinka innan 

första distorsion i testbilden (NIBUT) eller 

första svarta fl äck (BUT) syntes. 

En annan felkälla för mätvärdena är att 

alla försökspersoner inte provade linserna 

i exakt lika många dagar. I många fall var 

det svårt för försökspersonerna att komma 

på återbesök eft er exakt en vecka och även 

att komma vid samma tidpunkt på dygnet. 

I ett par fall bokades besök om och ibland 

räckte linserna inte till, även om försökspersonerna 

oft ast fi ck några extra linser. 


Det hände då att de hade använt glasögon 

istället någon dag under studien. Men 

de instruerades alltid att spara ett par linser 

så att de hade använt linserna hela dagen 

de kom på återbesök. 

Ytterligare en felkälla till resultaten kan 

vara metodfel då jag, som undersökare, fi ck 

mer rutin under studiens gång. 

Det visade sig genom försökspersonernas 

kommentarer och genom enkätsvarens 

resultat att både 1-Day Acuvue och 1-Day 

Acuvue Moist upplevdes som mycket komfortabla, 

oft a mer än de kontaktlinser försökspersonerna 

normalt använde. 

För att få ett mer tillförlitligt statistiskt 

resultat kunde fl er försökspersoner ha 

ingått i studien. 

De kunde ha fått fl er extra linser och fått 

prova dem under längre tid än en vecka. 

Det hade också varit bättre att slumpa linserna 

så att inte alla försökspersoner fi ck 

1-Day Acuvue som ”provlins 1” och 1-Day 

Acuvue Moist som ”provlins 2”. Det hade 

varit bra att instruera samtliga försökspersoner 

att komma till första besöket med 

lika förutsättningar, till exempel instruera 

alla att ha sina ordinarie kontaktlinser på 

sig, då hade mätvärdena från första besöket 

varit jämförbara med varandra och resultaten 

hade kunnat redovisas. 

Det vore intressant att jämföra komforten 

mellan 1-Day Acuvue eller 1-Day 

Acuvue Moist med någon annan tillverkares 

endagslins som fi nns på marknaden. 

Kanske erhålls ett större utslag i komfortskillnad 

eft ersom både 1-Day Acuvue och 

1-Day Acuvue Moist har så god komfort? 

VILKEN AV LINSERNA HAR KÄNTS 

MEST KOMFORTABEL UNDER STUDIEN? 

Antal 

personer 

20 

15 

10 

5 

0 

1-Day Acuvue 1-Day Acuvue Moist 

Ingen skillnad 

HUR STOR KOMFORTSKILLNAD HAR 

DU UPPLEVT MELLAN LINSERNA? 

Antal 

personer 

20 

15 

10 

5 

0 

Mycket stor 

Måttlig skillnad 

Ganska liten eller ingen skillnad

Kontaktlinskongressen kommer bland annat att bjuda på workshops och seminarier. Här ses Jessica Horne i full aktion vid förra årets kongress. 

Välkommen till 


Aronsborgs Konferenshotell, Bålsta, 14-16 mars 

PROGRAM 

Fredag: 

Kurser: 

Stabillinstillpassning 

Presbyopilinstillpassning 

Assistentkurs 

Oft almoskopi med + 90 

D lins 

Kontakt (buff é med mingel) 

Lördag: 

08.00 Registrering 

08.45 Öppnande 


Söndag: 


10.30 Kaff e 

Anmälan, transporter, hotell, kongressavgift, 

utställning, föreläsningsrubriker, 

kallelse till årsmöte med 

mera kommer i nästa nummer av 

Nordic Vision. 

BOKA IN DENNA HELG REDAN NU! 

Här är vi som kommer 

och berättar om det senaste inom KONTAKTOLOGIN 

Jan 

Bergmanson 

10.15 Kaff e 


12.15 Lunch 

13.15 8 x 8: Åtta föredrag 

om åtta minuter 


15.50 Kaff e 


17.15 Årsmöte 

19.30 Drink 

Pat Caroline Nicola Logan Bill Miller Baskar 

Theagarayan 

Fler föreläsare presenteras i nästa nummer av Nordic Vision. 


12.45 Lunch 


15.00 Paneldiskussion 

15.30 Avslutning 

Inga-Lill Thunholm- 

Henriksson. 


Seminarium om nattlinser 

och synfelskirurgi i Malmö 

Den 17 oktober hölls ett seminarium 

på temat Frihet från både kontaktlinser och 

glasögon på dagen, i Malmö Börshus vackra 

konferenslokaler. Leg optiker Skjöld/Skjöld 

& Grönvall stod för arrangemanget tillsammans 

med Capio Medocular och Alcon. Programmet 

riktade sig till personer i åldrarna 

50 år och uppåt men även några yngre intresserade 

hade sökt sig dit. Optiker Göran 

Skjöld inledde seminariet med att berätta 

om ögonhälsa och vikten av att regelbundet 

låta undersöka sin syn. Det är oft ast optikern 

som upptäcker sjukliga förändringar i ögat 

och som då remitterar till ögonläkare eller i 

vissa fall till allmänläkare. Göran Skjöld 

poängterade att en hälsoundersökning av 

ögonen inte är kopplad till glasögon- eller 

kontaktlinsköp. Han fortsatte med att förklara 

hur Orto-K-behandling korrigerar 

närsynthet och astigmatism. En av Skjöld/ 

Skjöld & Grönvall’s patienter berättade om 

sin Ortho-K-behandling och svarade på frågor 

från publiken. För- och nackdelar med 

Orto-K-behandling diskuterades. 

Eft er en kort paus övergick man till att 

informera om kirurgiska metoder. Joakim 

Pettersson, produktspecialist från Alcon i 

Stockholm informerade om ReSTOR- 

Klarsynt 

på dagen 


DreamLens 

på natten 

behandling, en terapiform som personer 

från 45 år och uppåt kan ha nytta av. 80-90% 

av patienterna som fått denna multifokala 

lins inopererad slipper använda glasögon 

helt och hållet. Dr Nils Molander från Capio 

Medocular i Malmö avslutade kvällens program 

med att tala om grå starr och linskirurgi. 

Han visade även en fi lm om hur en 

linsoperation går till. En patient som haft grå 

starr berättade om sina erfarenheter av ope- 

DreamLens 

den moderna ORTHO K linsen. 

• 85% of Ortho-K wearers are 

former soft lens wearers 

• Discomfort during the day 

• Computer workers 

• Airco 

• Poor blinkers 

• Marginal Dry Eyes 

rationen där båda hennes linser byttes ut mot 

ReSTOR-linsen. 

Skjöld/Skjöld & Grönvall har mycket goda 

erfarenheter av att anordna seminarier i 

samarbete med andra aktörer inom ögonhälsa 

och synkorrigering. De inbjudna deltagarna 

uppskattar att möta specialister 

under trevliga former, vilket ger möjlighet 

att diskutera och ställa frågor. 

Gunnel Kapusta, Kapusta-Comart 

Tel. 031-748 49 40 • www.nordiska-lins.se 

Tel. 031-748 49 40 • www.nordiska-lins.se

Trippelverkande fukteffekt i CIBA Visions 

nya lins 

CIBA Vision tillkännagav den 10 oktober 

2007 att man nu introducerar sin nya mjuka 

lins, DAILIES AquaComfort Plus, den första 

och hittills enda linsen med CIBA Visions 

unika trippelverkande fukteff ekt. Eft er varje 

blinkning smörjer linsen sig själv, återfuktas 

och blir allmänt fräschare. Detta åstadkoms 

genom tre separata och samverkande fuktämnen. 

Det smörjande ämnet är HPMC 

(hydroxypropyl methylcellulosa) vilket ger 

komfort vid isättning. Det vattenbindande 

ämnet PEG (polyethylene glycol) återfuktar 

linsen under dagen och PVA (polyvinylalkohol) 

ger komfort även i slutet av dagen. 

Den nya DAILIES AquaComfort Plus ger 

ifrån sig vätande ämnen vid varje blinkning. 

Det stöttar tårfi lmens funktioner och ger 

komfort hela dagen, säger Ross Grant, Head 

of Professional Aff airs för CIBA Vision i 

Europa, Mellanöstern och Afrika. 

Den nya linsen lanseras som en premiumprodukt 

som komplement till Focus DAILIES 

All Day Comfort. Det krävs ingen retillpassning 

för att byta från Focus DAILIES All Day 

Comfort till den nya linsen.. 

DAILIES AquaComfort Plus tillverkas från 

+0,50 till Annons +6,00 i 0,25 dioptriers 170x115 steg, från 

–0,50 till –6,00 i 0,25 dioptriers steg och från 

–6,50 till –10,00 i 0,50 dioptriers steg. Linsen 

fi nns i en diameter, 14,00 mm och en radie, 

8,70 mm. Hanteringsfärgen är ljusblå. Linserna 

tillverkas med CIBA Visions patenterade 

Lightstream Technology. 

För mer information, kontakta Anita 

Robertson, 031-7226692, anita.robertson@ 

cibavision.com 

Två nya kontaktlinser från CIBA Vision 

CIBA Vision lanserar nu två nya 

medlemmar i AIR OPTIX familjen, nämligen 

AIR OPTIX for Astigmatism och AIR OPTIX 

Individual, den senare världens första skräddarsydda 

silikonhydrogellins. 

En ny torisk linsdesign, ”Precision Balance 

8/4” och en stor optisk zon ger AIR OPTIX for 

Astigmatism en enastående stabilitet och synskärpa, 

enligt tillverkaren. Linsen har den 

högsta syretransmissionen bland alla astigmatiska 

kontaktlinser med sitt Dk/t på 108 vid 

en styrka på –3,00 dioptrier. Hela 95 procent 

av patienterna tillpassas med rätt lins redan 

vid första försöket, vilket reducerar stoltiden 

och ger nöjdare patienter, säger Anita Robertson 

på CIBA Vision. 

Introduktionen av AIR OPTIX Individual 

innebär att CIBA Vision nu kan erbjuda kontaktlinstillpassare 

en lins som även ger de 

mest krävande patienterna fördelar med silikonhydrogellinser. 

Kontaktlinsen (Sifi lcon A) har Dk/t på 117 

vid – 3,00 dioptrier och släpper igenom fem 

gånger så mycket syre som mjuka kontaktlinser. 

Linsen har ett mycket brett styrkeomfång 

för såväl hög myopi som hög hyperopi, 

inklusive afaki. Den tillverkas förstås i 

många olika optiska radier och diametrar. 

För mer information, kontakta Anita 

Robertson, 031-7226692, anita.robertson@ 

cibavision.com 

Ny vätska från AMO 

I augusti lanserade Advanced 

Medical Optics (AMO) sin nya desinfektionsvätska, 

Complete MPS Easy Rub Formula. Vätskan 

är en lösning som innehåller Poloxamer 

237. Lanseringen markerar AMOs återinträde 

på multi-purpose-solution-marknaden eft er 

indragningen av Complete MoisturePlus. 

Den nya vätskan har fått alla nödvändiga 

godkännanden och utför en eff ektiv desinfektion 

i kombination med en god komfort. 

Vi rekommenderar gnuggning och sköljning 

av linserna som en del av desinfektionen, 

säger Randy Meier, ansvarig för företagets 

”eye care business”. 

(Contact Lens Spectrum, sept, 2007). 

Ögondroppar från 

Bausch & Lomb 

Bausch & Lomb har förvärvat ögondropparna 

Soothe från Alimera Sciences. 

B & L planerar att utvidga Soothe-sortimentet 

med inriktning på ögondroppar för torra 

ögon. Preparaten som ska säljas över disk, 

innehåller en ny hydrofi l polymer som stabiliserar 

och bygger upp tårfi lmen. Soothe 

Lubricant Eye Drops Lasting Relief Preservative 

Free har redan börjat distribueras. 


Vågfrontsstyrd 

Mono Vision 

Advanced Medical Optics (AMO), 

har fått godkännande av Food and Drug 

Administration (FDA) i USA för sin Mono 

Vision lösning, Advanced CustomVue 

Monovision. Det är en vågfrontsstyrd laserkorrektion 

vid myopi och presbyopi med 

eller utan astigmatism. 



PRODUKTNYTT

Information från SKLF:s styrelse 

SKLF:s nästa årsmöte närmar sig med 

stormsteg och valberedningen håller nu 

ögonen öppna eft er lämpliga kandidater till 

nästa års styrelse. Känner du dig själv 

manad, eller har du förslag på någon person 

som du tror kan vara intresserad, hör då av 

dig till Jan Johnsson på jan@consol.se eller 

Erik Sundbom på erik@opticare.se. 

SKLF:s Kontaktlinsforum börjar nu 

komma igång riktigt bra och för att uppmuntra 

alla er medlemmar till ett besök 

kör vi en liten kampanj under perioden 

1 november till 31 januari. Mer information 

hittar du på sida 16. 

Vår målsättning är att Kontaktlinskongressen 

ska bli både större och bättre och 

som ett led i denna strävan tillsätter vi nu 

en projektgrupp inför Kontaktlinskongressen 

2008. Kolla in annonsen på sida 16 för 

ytterligare information. 

Per-Åke Östman i Umeå har skickat in 

en motion till styrelsen där han ifrågasätter 

det faktum att Sveriges besultsfattare inte 

vill medge att kontaktlinser kan användas 

som synförbättrande hjälpmedel i rehabiliteringssyft 

e. Per-Åke menar att SKLF bör 

tillsätta en delegation som informerar 

berörda myndigheter om möjligheterna 

med kontaktlinser. Motionen är för närvarande 

under behandling av styrelsens 

grupp för externa frågor. 

I slutet av oktober skickade vi ut ett 

erbjudande till föreningens ögonläkare om 

subventionerat medlemskap i ECLSO. Jag 


vill härmed påminna dig som är ögonläkare 

om att vi måste ha din intresseblankett 

tillbaka senast sista november för att 

du ska kunna utnyttja erbjudandet. 

SKLF kommer framöver att verka för att 

utöka sitt samarbete med BCLA. Samarbetet 

kommer inledningsvis att ske på sekreterarnivå 

och exakt vad det kommer att 

utmynna i får framtiden utvisa. 

I samband med mötet mellan SKLF och 

Optikerförbundet i början av september 

diskuterades huruvida SKLF bör ingå i 

paraplyorganisationen Optikbranschen 

eller ej. För att få en uppfattning om vad 

våra medlemmar egentligen tycker om 

detta har vi nu lagt upp en poll på SKLF:s 

hemsida. Gå gärna in och besvara den! 

Observera att du måste logga in först, 

annars kan du inte se pollen. 

Apropå hemsidan vill jag understryka 

att för att komma åt de mest intressanta 

delarna, exempelvis matrikel och forum, 

måste du vara inloggad. Glöm inte det. 

Samtliga medlemmar har fått ett eget 

konto på hemsidan. Saknar du ett sådant 

trots att du är medlem hör du av dig till 

kansliet för hjälp. 

Om du har någon fråga till SKLF som du 

tror att även andra medlemmar kan ha 

nytta av att veta svaret på, gör då gärna ett 

inlägg på Kontaktlinsforum så besvarar jag 

(eller någon annan i styrelsen) din fråga där. 

Johan Östlund 

Kalendarium 

2007 

28–30 november 

Medicinsk Riksstämma, Stockholm 

30 november–2 december 

Optometric Management 

Symposium, Orlando, USA, 

www.omconference.com 

30 november–2 december 

Cornea, Contact Lenses and 

Contemporary VisionCare, Th e 

24th Symposium, Houston, USA 

jbergmanson@optometry.uh.edu. 

1 december 

Kurs i orthokeratologi, S:t Eriks ögonsjukhus, 

Stockholm, 

info@sklf.se 

2008 

24–27 januari 

Optikmässan, Stockholmsmässan, 

Stockholm 

25–27 januari 

Global Keratoconus Congress, 

Las Vegas, USA, 

www.GKCongress.com 

14–16 mars 

Kontaktlinskongressen, Aronsborgs 

konferenshotell, Stockholm, (Bålsta), 

29 maj– 1 juni 

BCLA Annual Clinical Conference 

and Exhibition, Birmingham, 

Storbritannien, www.bcla.org.uk.

XXX 

Ta dina linsanvändare 

till en sundare plats... 

...resan börjar med 

En ”gnugg- och sköljvätska” som tar bort betydande 

mängd mikrober innan blötläggningen startar. 

COMPLETE ® EASY RUB FORMULA kombinerar 

”gnugg- och sköljvätskans” teknik med en tillförlitlig 

6-timmars desinfi cering för att säkerställa ett sunt 

linsanvändande. 

COMPLETE ® EASY RUB FORMULA, tar tillsammans 

med AMOs underhållspaket, dina linsanvändare till 

en sundare plats. 

Advanced Medical Optics Norden AB · Johanneslundsvägen 2 · Business Campus 

194 81 Upplands Väsby · Sverige · www.amo-inc.com 

COMPLETE, COMPLETES logo och AMO ADVANCED MEDICAL OPTICS Logo är registrerade 

varumärken och EASY RUB är ett varumärke från Advanced Medical Optics, Inc. inom 

fl ertalet världsomspännande samfund såsom USA och ett fl ertal länder i Europa. 

Referens: 1. Hom MM, Simmons PA. Contact Lens Spectrum. September 2001.

Posttidning B 

Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB 

Isafjordsgatan 22B 

164 40 Kista

DreamLens den moderna ORTHO K linsen. - Sveriges ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?