Solarier.pdf - Borlänge kommun
Solarier.pdf - Borlänge kommun
Solarier.pdf - Borlänge kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Solarieverksamheter<br />
Tillsynsprojekt våren 2009<br />
Projektet utfört och sammanställt av:<br />
Mattias Nolåkers<br />
Miljöinspektör
Bakgrund och syfte<br />
Det finns ett tydligt samband mellan solariesolande i unga år och hudcancer, särskilt den<br />
allvarliga formen malignt melanom. Antalet fall av olika hudcancerformer ökar årligen, inte<br />
bara i landet utan även i hela norden. Ökningen tros bero på en ökad exponering av<br />
ultraviolett strålning från såväl solen som solarium. Trots att största delen av befolkningen<br />
känner till att solande ökar risken för hudcancer är det få som undviker solen eller har en<br />
negativ attityd till solande i allmänhet.<br />
För att försöka förhindra såväl kortsiktiga som långsiktiga hälsoeffekter utfärdar<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) föreskrifter om solarium. Bestämmelserna innebär<br />
särskilda krav på information till solariekunder samt krav på rätt utrustning.<br />
Syftet med projektet har varit att kontrollera hur väl Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter<br />
om solarium, SSMFS 2008:36, efterlevs. Extra intressant blir det eftersom det aldrig tidigare<br />
genomförts ett tillsynsprojekt på solarieverksamheter i <strong>kommun</strong>en. Vid besöken tillämpades<br />
även Socialstyrelsens allmänna råd om hygieniska behandlingslokaler, SOSFS 2006:4.<br />
Genomförande<br />
Inspektioner bokades in med solarier som miljökontoret redan haft kännedom om via telefon.<br />
Två solarieverksamheter valdes att ej ingå i projektet då de haft besök av miljökonoret så sent<br />
som 2007. Kvar i projektet blev totalt 10 verksamheter som erbjuder solariesolning till<br />
allmänheten.<br />
Inspektionerna genomfördes med hjälp av Strålsäkerhetsmyndighetens checklista för tillsyn<br />
av solarier. Vid besöken studerades även rutiner för rengöring av solariebädd, ögonskydd<br />
samt lokalen.<br />
Brister redovisades muntligt vid besöken och senare även i skriftlig rapport som skickats till<br />
verksamhetsutövaren. Uppföljning av brister kommer att ske.
Resultat<br />
Märkning av solarierna<br />
<strong>Solarier</strong> ska vara kategorimärkta med UV-typ 3 eller S-märkta, för att säkerställa att de<br />
uppfyller europeisk- och svensk standard. Ett märkt solarium har en begränsad strålstyrka<br />
och får användas utan särskild kompetens eller utbildning. Maximalt motsvarar<br />
strålningsstyrkan ”Tropisk sol”.<br />
Vid två verksamheter saknades märkning av solarierna. Det innebär att det inte går att<br />
säkerställa om solarierna efterlever det strålningskrav som krävs för UV-typ 3 eller S-märkta<br />
solarier. Företagen är skyldiga att ta reda på om solarierna uppfyller kraven och om så är<br />
fallet ska solarierna märkas. Om uppföljning visar att solarierna ej uppfyller kraven ska dessa<br />
tas ur bruk.<br />
Godkända rör<br />
Ett solarium får endast innehava solarierör av orginaltyp eller godkända ersättningsrör.<br />
Listan över godkända ersättningsrör går att finna på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida,<br />
www.ssm.se. Vid användandet av ej godkända rör kan solariet erhålla andra<br />
strålningsegenskaper och därmed utsätta kunderna för större risker.<br />
Vid en verksamhet användes solarierör som ej överensstämde med skyltade orginalrör och<br />
som heller inte fanns med på Strålsäkerhetsmyndighetens lista över godkända ersättningsrör.<br />
Verksamhetsutövaren blev förelagd att byta ut rören för att säkerställa att solariet uppfyller<br />
kraven för UV-typ 3 solarier. Vid ett annat solarium gick inte samtliga rör att inspektera då<br />
rörmärkningen var skymd av en skyddsplast. Verksamhetsutövaren ska ta reda på vilka rör<br />
som används och höra av sig till miljökontoret. Vid en tredje verksamhet överensstämde inte<br />
ansiktsrören med solariets orginalrör. Eftersom det inte finns godkända ersättningsrör för<br />
ansiktsrör ska dessa bytas. Alternativt används solariet utan ansiktsrör.<br />
Dubbla tidur<br />
Strömförsörjningen till ett solarium ska vara försedd med ett extra tidur som slår av<br />
nätspänningen till solariet inom maximalt 60 minuter. Ytterligare begränsning av<br />
bestrålningstiden, enligt solariets exponeringsschema, ska kunna ställas in med solariets<br />
ordinarie eller inbyggda tidur.<br />
Efter inspektionerna framgick att sex verksamheter saknade dubbla tidur. Vid vissa<br />
verksamheter saknades solariets egna eller inbyggda tidur och vid andra saknades ett extra<br />
tidur som bryter strömmen efter högst 60 minuter. Företagen måste åtgärda bristerna.<br />
Anslag från SSM<br />
På eller intill solariet ska Strålsäkerhetsmyndighetens anslag ”Viktigt för dig som använder<br />
solarium” finnas uppsatt i A3-format. Affischen informerar kunden om risker med<br />
solariesolande och ger exempel på några försiktighetsåtgärder som bör vidtas vid solandet.<br />
Två av de besökta verksamheterna saknade informationsaffischen. Den ska sättas upp<br />
i A3- format.
Varningsskylt<br />
<strong>Solarier</strong> ska vara märkta med varningstexten ”Varning – Ultraviolett strålning kan skada<br />
ögon och hud. Läs bruksanvisningen. Använd skyddsglasögon. Vissa mediciner och<br />
kosmetiska preparat kan orsaka överkänslighet”.<br />
Nio av verksamheterna saknade varningstexten. Texten ska fästas på solariet och vara på<br />
svenska.<br />
Exponeringsschema<br />
Ett exponeringsschema i tillverkarens bruksanvisning eller motsvarande anvisningar ska<br />
finnas uppsatt vid solariet. Alternativt finns schemat tillgängligt för kunderna på annat sätt.<br />
Schemat anger hur länge kunden bör sola beroende på hudtyp, solariemodell samt hur ofta<br />
kunden solar.<br />
Sju verksamheter saknade exponeringsschema. Vid avsaknad av exponeringsschema ökar<br />
risken för att bränna sig i solarium. När ett solarium är så starkt som tropisk sol är det lätt att<br />
bränna sig redan efter ett par minuters solning. Verksamheterna ska sätta upp ett<br />
exponeringsschema för sin solariemodell eller annan motsvarande anvisning.<br />
Ögonskydd<br />
Ögonskydd ska rengöras av personal mellan kunderna om skydden ska återanvändas.<br />
Alternativt använder kunden egna eller erbjuds möjligheten att köpa ögonskydd. Detta för att<br />
undvika att smitta överförs mellan kunderna.<br />
Samtliga verksamheter lånade ut eller erbjöd kunder att köpa egna skydd. Vid fem<br />
verksamheter saknades dock rutiner för rengöring av ögonskydd av personal. Verksamheterna<br />
blev skyldiga att införa rutiner för rengöring eller alternativt sälja ögonskydd till<br />
solariekunderna.<br />
Hygien<br />
Desinfektionsmedel och papper ska finnas vid solariebäddarna. Det ska finnas tydliga<br />
instruktioner som talar om för kunden hur rengöring av solariebädden ska gå till. Det ska<br />
dessutom finnas tillgång till dusch och toalett för solariekunderna.<br />
Dusch och toalett fanns vid samtliga verksamheter. Desinfektionsmedel och papper fanns<br />
antingen i båsen eller strax utanför. Dock saknades instruktioner över hur kunden själv ska<br />
rengöra bädden vid två verksamheter.<br />
Lokal och ventilation<br />
För att minska infektionsrisken är det viktigt att ventilationen fungerar ändamålsenligt och att<br />
lokalen är utformad på sådant sätt som underlättar rengöring.<br />
Samtliga lokaler var lättstädade och i de flesta fall stod solarierna i separata rum väl avskilda<br />
från övrig verksamhet. Krav på mätning av ventilationen ställdes aldrig vid inspektionerna<br />
eftersom den ansågs tillräcklig vid samtliga verksamheter.
Diskussion<br />
Resultatet från inspektionerna visar att det finns många brister och det finns ett behov av<br />
uppföljning. Det var inte bara solariets utrustning som visade brister utan även information till<br />
kunder samt kunskap om vilka bestämmelser som ska efterlevas saknas. En av anledningarna<br />
till bristerna kan vara att solarieverksamhet ofta är en sidoverksamhet och därmed ett lågt<br />
prioriterat område.<br />
En anmärkningsvärd brist var att många verksamheter saknade dubbla tidur. Vid vissa<br />
verksamheter saknades solariets egna tidur och kunden kunde därmed inte själv bestämma<br />
önskvärd soltid. Andra solarier saknade extra tidur som slog av nätspänningen efter maximalt<br />
60 minuter.<br />
En annan allvarlig brist som uppdagades var användandet av felaktiga rör. Användandet av<br />
felaktiga rör kan ge solariet helt andra strålningsegenskaper och är därmed ej godkänt enligt<br />
europeisk standard.<br />
Det var även relativt vanligt att solarierna saknade kategorimärkning och skyltar som angav<br />
orginalrör. En av anledningarna kan vara att många av solarierna var av äldre modell och att<br />
märkningen helt enkelt nötts bort genom åren.<br />
Även information om rekommenderade soltider, beroende på hudtyp och solarium, saknades<br />
vid merparten av de besökta verksamheterna. Dock hade de flesta verksamheter<br />
informationsaffischen ”Viktigt för dig som använder solarium” uppsatt bredvid solariet i A3-<br />
format.<br />
Förhoppningsvis har projektet lett till ökad kunskap bland solarieverksamheterna och med ett<br />
säkrare solariesolande som följd. Genom att Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter efterlevs<br />
minskas risken för brännskador vid solariesolande och förhoppningsvis även risken för<br />
uppkomsten av hudcancer.
Mer information<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten www.ssm.se<br />
Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se<br />
Miljöbalken www.notisum.se<br />
Svensk Solarieförening www.solarie.com<br />
Sveriges Miljömål www.miljomal.nu<br />
Bildkällor<br />
Googlebilder samt ClipArt Online<br />
Kontakt med Borlänge <strong>kommun</strong>s miljökontor:<br />
0243-742 32<br />
miljokontoret@borlange.se