Kemikalier och klimat - Kemikalieinspektionen

Gemensam nämnare för alla ämnen IPCC redovisar – med undantag för
dimetyleter - är att de innehåller en eller flera halogenatomer (brom, klor, fluor
eller jod). Här finns en tydlig koppling från växthuseffekt och toxiska effekter
till halogenerade organiska ämnen. Dessa är klart överrepresenterade bland
ämnen som är persistenta och bioackumulerande. Halogeners förmåga att öka
persistensen hos ett ämne är väl känt och har alltså konsekvenser både för
klimatet och inom toxikologin.
I de flesta fall har GWP-effekten uppmätts långt efter att ämnet i fråga tagits i
bruk. Här finns en stor osäkerhetsfaktor. Det kan förekomma kraftfulla GWPkemikalier
som processkemikalier eller i varor, exempelvis
nedbrytningsprodukter av halogenerade kolväten, som ännu inte identifierats.
Att nedbrytningsprodukter kan ha GWP-effekt konstateras av IPCC:s
arbetsgrupp, men samtidigt säger man sig inte ha underlag att bedöma dessa
indirekta effekter. Här finns ett okänt mörkertal.
Det är svårt att bedöma det totala bidraget av dessa antropogena växthusgaser till
klimatförändringarna. Här finns dels läckage från teknosfären att ta hänsyn till.
Ämnen som förbjudits på grund av hög GWP fortsätter läcka ut från exempelvis
kylanläggningar. Dels sker kontinuerliga utsläpp vid okontrollerad användning.
Dessutom finns osäkerhet om hur korrekta de beräknade GWP-värdena är.
Som exempel beräknas att utsläppen av ett enda ämne, kylmediet HCFC-22, gav
upphov till en effekt motsvarande 70 miljoner ton CO2-eqv. år 2005. Totalt sett
uppskattar ICCA utsläppen från GWP-kemikalier till 0,4 Gt CO2-ekv, eller
omkring 12 procent av kemiindustrins samlade klimatpåverkande utsläpp.
Summering av minusposter
De båda minuskontona sammanräknade gör enligt kemiindustrin egna
beräkningar att industrigrenen står för omkring 3,3 gigaton
koldioxidekvivalenter (Gt CO2eq). Figuren visar fördelning mellan olika
utsläppskällorna.
3,3 Gt Co2-ekv motsvarar omkring åtta procent av alla globala växthusutsläpp.
18