Kemikalier och klimat - Kemikalieinspektionen

• Solcellsteknik är relaterat till flera toxiska problem. 15 En allt vanligare teknik
för solceller är att bygga lager bestående av indiumgalliumfosfid,
galliumarsenid och indiumgalliumarsenid. Dessa ämnen har toxiska
egenskaper och produceras i processer som är miljöstörande. En annan
tunnfilmsteknik baseras på kadmiumtellurid som kostar en tredjedel jämfört
med konventionella solceller (baserade på kisel). Kadmium är en mycket
toxisk metall som kan befaras spridas när solcellerna kasseras eller återvinns.
(se dock kommentar under synergier). Polykisel, ett material på stark tillväxt
inom solcellsindustrin, utvinns i processer som generar toxisk kiseltetraklorid
som biprodukt.
• Kvävetrifluorid (NF3) används huvudsakligen i tillverkning av halvledare.
Gasen introducerades ursprungligen som ett alternativ till freoner. NF3
används framför allt vid rengöring av elektronisk utrustning, men även för
plasmaetsning av LCD-skärmar och i tillverkning av tunnfilmbaserade
solceller. NF3 har ett av de högsta noterade GWP-värdena, och uppskattas ha
ca 17000 gånger kraftigare effekt i 100-årsperspektiv jämfört med CO2. 16
• Utveckling av nanomaterial för energieffektivisering och energialstring. De
toxiska riskerna är dåligt kartlagda. 17
Klimatförändringarna kan också i sig befaras förvärra kemikalieproblem, exempelvis
genom att ämnen som konsekvens av förändringarna sprids på nya sätt, färdas över
längre avstånd, eller bryts ned på annorlunda sätt. 18
Exempel på synergier:
På många områden kan utveckling och åtgärder gynna både Giftfri miljö och
begränsad klimatpåverkan. Några exempel:
• Minskad användning av fossila råvaror reducerar spridningen av toxiska
ämnen från fossila material (exempelvis kvicksilver som frigörs vid
kolförbränning). Energieffektivisering och övergång till biobränslen är
åtgärder som minskar fossilberoendet och därmed frisläppandet av toxiska
ämnen bundna till jordskorpan. På liknande sätt påverkar utvecklingen av nya
energisystem ( energitillförsel, nya energibärare och lagring av energi)
förbrukningen av fossila material och därmed toxiska ämnen.
• GHG-effektivitet. Tendensen är driven av styrmedel för minskade
koldioxidutsläpp och omfattar såväl tillförsel som användning av kolbaserad
energi. I övrigt är denna faktor parallell till energieffektivitet.
• Materialeffektivisering. Strävan att använda mindre insatsmaterial per funktion
gynnar i huvudsak både klimat och Giftfri miljö, men undantag finns 19 .
15
”Toward a Just and Sustainable Solar Energy Industry” - A Silicon Valley Toxics Coalition
White Paper, January 14, 2009
16
”The missing greenhouse gas”, Nature Report; Climate Change, Vol 2/2008
17
För diskussion av nanoämnens egenskaper Se exempelvis: ”Användningen av nanomaterial i Sverige
2008 – analys och prognos”, KemI PM 1/09
18
”Managing Chemicals in a Changing Climate to Protect Health”, Broschyr, Intergovernmental Forum on
Chemical Safety (IFCS)
19
Avfallsprevention och Giftfri miljö. IVL Rapport B1861. T. Rydberg et al. 2009.
24