Kemikalier och klimat - Kemikalieinspektionen

• Raffinerade petroleumprodukter, som bensin. Vid en sammanställning av
toxiska ”multiproblemflöden” i samhället som KemI lät göra 1993 utsågs
bensin till det mest toxiska ”multiflödet”. 20 Inte för något annat flöde var
mängden och antalet hälso- och miljöfarliga ingredienser lika omfattande.
Minskat flöde av bensin kan därmed antas minska det toxiska utsläpp och ge
positiva effekter på hälsa och miljö, förutsatt att de alternativa energibärarna
har lägre samlad toxicitet.
• Utvecklingen från petroleumbaserade kemikalier till biobaserade kemikalier
som utvecklas utifrån ”ekologisk design” kan både gynna kemikalieläget och
klimatet. Mindre mängd fossilt kol används och de toxikologiska effekterna
av mer ”naturbaserade” ämnen är ofta mindra skadliga, även om motsatsen
också kan gälla.
• Utvecklingen av industriell bioteknik gör processer mer ”gröna”, produkterna
mer miljöanpassade och leder samtidigt till ökad optimering av traditionella
produktionsprocesser.
• En av de beskrivna målkonflikterna ovan är att tungmetallen kadmium
används i tillverkning av effektiva och kostnadseffektiva solceller. En möjlig
positiv effekt av detta är att kadmium binds mycket hårt kemiskt till tellurium
i den legering som används. Eftersom kadmium uppstår som biprodukt vid
den industriellt viktiga brytningen av zink kan solceller ses som ett sätt att
"låsa in" en farlig metall i ett inert material, en slags slutförvaring av
miljögiftet. 21 Samtidigt skulle förfarandet innebära en stor och
svårkontrollerad spridning i teknosfären med diffusa emissioner som följd.
• Halogenerade kolväten tenderar att vara mer persistenta och mer
bioackumulerande än icke-halogenerade ämnen. Förutom de toxiska
effekterna (hos exempelvis högfluorerade ämnen) så är dessa ämnen i många
fall växthusgaser. Gemensam ansträngning att minska användningen av
halogenerade kolväten kan därför få positiv effekt på båda miljömålen.
• Forskning, utveckling och innovationer inom området Grön Kemi genererar
kemiska ämnen utan miljö- och hälsofarliga egenskaper som samtidigt bidrar
till effektivare energiutnyttjande, minskad resursförbrukning och
klimatpåverkan.
Synergieffekter av ökad återvinning
På återvinningsområdet finns betydande synergieffekter. Branschföreningen
Återvinningsindustrierna uppskattar att nuvarande materialåtervinning i Sverige
av papper, plast, glas, aluminium och stål sammantaget innebär att globala
växthusgasutsläpp på 6,2 miljoner ton CO2 undviks årligen (jämfört med om
ingen återvinning alls skett). 22 Branschen menar vidare att ökad svensk
återvinning redan på kort sikt kan minska utsläppen med ytterligare 685 000 ton
per år och ger exempel på hur detta kan ske:
20
A pilot Procedure to Select Candidate Substances for General Restrictions on use,
Kemikalieinspektionens rapporter, nr 1/1993
21
Thomas B Johansson, Internationella Miljöinstitutet, Lunds Universitet, pers. komm.
22
”Återvunnen råvara – en god affär för klimatet”, Återvinningsindustrierna, april 2007.
25