Nidingen - Atlantica

SÄTT STEGE PÅ BÅTEN
OM DU DRABBAS AV SKADA
KÅSERIET
RÄTT
UTOMBORDSMOTOR
TILL BÅTEN, ATLANTICA GUIDAR
Nidingen
Följ med till
Dansk fyrplats som
blev svenskt minnesmärke
TIDNINGEN FÖR VÅRA BÅTÄGARE
2/2003

2
LEDARE
»Begreppet
god tro
försvinner«
Båtägarens bästa tid är här!
Nu kommer belöningen
för slitet vid höstupptagningen
och vårrustningen. Samtidigt
händer det mycket i omvärlden
som kommer att beröra
båtfolket.
Det frivilliga båtregistret läggs
ned och förmodligen kommer
ett nytt obligatoriskt.
Lagen ändras så att begreppet
»god tro« försvinner, detta innebär
att den som köpt en stulen
båt får direkt lämna tillbaka
den till den rättmätige ägaren.
Skattemyndigheten har inlett
en häxjakt på båtägare.
Allt detta skriver vi mer om i
tidningen, missa inte det!
Att stölderna ökar har tyvärr
blivit en följetong. Vinterns och
vårens nya trend i Stockholmsområdet
var att stjäla relativt
nya och stora utombordare från
vinterupplagda båtar. Under
första kvartalet stals cirka 200
stycken, bara i Stockholms län!
Uppenbarligen välorganiserat
och förmodligen »på export«.
Mot denna typ av professionella
stölder finns bara ett sätt att
skydda sig: lämna motorn för
vinterförvaring hos din marinhandlare,
så kan du samtidigt få
den servad!
Ha en skön båtsommar, om den
blir som förra årets är vi bara att
gratulera!
CONNY LANDSTRÖM
Atlantica i fejd med skattemyndigheten
a Redan under 2002 inkom skattemyndigheten
med ett föreläggande att bland
annat Atlantica skulle lämna ut försäkringsuppgifter
om juridiska personers (bolag)
innehav av båtar inom vissa områden.
Atlantica tog som enda försäkringsbolag
ståndpunkten att vägra lämna ut sådana
uppgifter bland annat med motiveringen
att skattemyndigheten inte har laglig
grund att utföra generella kontroller på
det avsedda sättet. Förfarandet strider
dessutom mot några viktiga principer i
Europarätten.
Det var inte helt osannolikt att detta
föreläggande skulle följas av liknande avseende
privatpersoner, vilket helt följdriktigt
skedde under våren 2003. Denna gång var
begäran ställd till samtliga båtförsäkringsbolag,
verksamma i Sverige. Föreläggandet
avser uppgifter avseende både privatpersoner
och juridiska personer och avser en
stor del av Atlanticas kundbestånd. Även
denna gång tillbakavisar Atlantica skattemyndighetens
begäran.
Tyvärr förefaller fortfarande delar av det
politiska etablissemanget betrakta fritidsbåtägandet
som en lyxkonsumtion som
bör bli föremål för särskild beskattning.
a Från den 1 juli försvinner begreppet
»god tro« när man förvärvat stöldgods
och annan olovligt tillgripen egendom.
Det innebär att den bestulne har rätt att
få tillbaka egendomen utan att betala någon
lösen, oavsett om den som förvärvat
egendomen varit i god tro eller inte.
Nu räcker det alltså inte längre att kontrollera
med polis och Larmtjänst samt att
säkerställa båtens identitet och vem man
köpt båten av. Är den stulen, så är den, och
den ursprunglige ägaren får tillbaks den.
Hårt men ändå rättvist. Tidigare kunde
ju den som köpt en båt till hyfsat billigt
pris och gjort några halvdana kontroller
få behålla båten medan den bestulne blev
utan både båt och pengar om han inte var
försäkrad.
Förändringen innebär också att Sverige
ansluter sig till internationell rättspraxis.
För att ändå skydda seriösa köpare
kommer samtidigt förändringar i konsumentköplagen
som innebär rätt för köparen
att få tillbaka det han har betalt för
varan från en säljare som är näringsidkare.
Har man köpt en båt från en seriös båthandlare
och det senare visar sig att båten
Båtägarna utmålas ofta som potentiella
skattefuskare vilket underlättar denna typ
av åtgärder. Den personliga integriteten,
som normalt lyfts fram av politiker och
myndighetsföreträdare, är plötsligt inte
värd någonting alls.
Helen Vinge, bolagsjurist på Atlanticas
moderbolag Moderna Försäkringar ab,
berättar att Atlantica förlorade processen
i Länsrätten avseende skattemyndighetens
krav från 2002. Ärendet är överklagat och
ligger för närvarande i Kammarrätten. Vi
har för avsikt att överklaga till högsta instans
om vi förlorar, säger Helen, och om vi inte
får gehör där går vi vidare till Europadomstolen.
Detta är en principiellt mycket viktig
fråga som måste få en ordentlig genomlysning
och det skadar inte att Europadomstolen
får ta ställning till om svenska
skattemyndigheter står över
i Europarätten fastställda principer.
Vi på Atlantica har vår lojalitet hos
dig som kund. Vi kommer att försvara
dina intressen intill sista instans. Det är
därför vi inte vill låna oss till att vara
hjälpredor till myndigheter som enligt
vår uppfattning inte har laglig grund för
sina förelägganden.
Nu ändras godtrosförvärvslagen!
var stulen så finns det alltså goda möjligheter
att få tillbaka sina pengar. Samma
rätt har man givetvis gentemot en privatperson,
men det förutsätter ju att man
dels får tag på personen i fråga och att
denne kan få fram summan.
Att säkerställa att en säljare av en båt
verkligen är rättmätig ägare är inte så
lätt. När det gäller bilar har cbr, Centrala
Bilregistret, bra underlag och rutiner så
där blir det inga större problem.
Som vi berättar på annan plats i tidningen,
försvinner tyvärr det frivilliga
ssf Båtregister vid kommande årsskifte,
och det gör det inte lättare att hålla
koll på båtarna.
Förmodligen blir det så småningom
ett obligatoriskt båtregister igen, men
innan det är i gång och har fått upp
kvaliteten på id- och ägaruppgifter kommer
det att dröja ett antal år. Till dess kan
man bara råda en båtköpare till att göra
sin affär med etablerade och seriösa båthandlare
eller båtmäklare, alternativt att
man ser till att vara helt säker på att personen
man köper båt av verkligen är rättmätig
ägare av båten.

foto JEPPE WIKSTRÖM
Skärgårdsväder
– boken man väntat på utan att veta om det
Man saknar inte något som man inte vet att det finns.
Men nu finns Skärgårdsväder, ett ovanligt lyckligt samarbete
mellan metereologen (och seglaren) Lage Larsson,
författaren(och seglaren) Jonas Ekblad och skärgårdsfotografen
(och båtmänniskan) Jeppe Wikström.
Och den som inte har den boken saknar faktiskt något.
aVädret styr båtfararens liv och det är alltid
viktigt att förstå och kunna förutsäga
hur det ska utvecklas. Skärgårdarna är
varken hav eller fastland utan en egen
zon, där vädret lever sitt eget liv och här är
förutsättningarna i viss mån annorlunda.
Särskilt påtagligt där skärgården har stort
djup, utanför Småland, Östergötland
och Stockholm. Mindre märkbart utanför
Bohuslän. 3

ingar när han gjorde sin Utskärgård.
Och när han arbetade med Staden hjälpte
jag honom med prognoser för att han
skulle kunna planera sina tagningar.
I den här boken ville jag dra nytta av
jobbet för Marinen med dagliga helikopterfärder
över skärgård i alla väder. Dessutom
har jag en stor kärlek till skärgården.
– Hur la ni upp ert arbete
Jonas: Det tog sin tid. Eftersom Lage
hade dubbla jobb så fick vi träffas när han
hade tid. Det gick minst ett halvår innan
vi hittade formeln. Vi bestämde oss för att
boken skulle förklara naturvetenskapliga
fenomen på ett lättbegripligt sätt och att
bilderna skulle spela en viktig roll för
budskapet. Och så ville vi ta upp gamla
talesätt och undersöka om de kunde förklaras
vetenskapligt. Ett bra exempel på
talesätt som vi granskat är: Sjön måste
ryka tre gånger innan isen lägger sig. Det
ligger det mycket i. Men många andra
dömdes ut av Lage som alltför tvetydiga,
obegripliga eller grundlösa.
Lage: Det finns ofta sex eller sju sådana
uttalanden som egentligen har uppkommit
ur samma grund.
4
De egna försöken att spå väder är sällan särskilt
framgångsrika, ortsbornas profetior
verkar dunkla och vädret blir ändå som
det kan. Författarfirman har i sin bok
lyckats reda ut begreppen så att i varje fall
den här läsaren fått väsentligt större förståelse
för skärgårdens väder.
Lage Larsson är vetenskapsmannen och
Jonas Ekblad pedagogen, de är ett idealiskt
par. Skärgårdsbilder är ofta vackra, inte
minst Jeppe Wikströms, men här bidrar de
till verkliga aha-upplevelser genom att på
bild tydligt visa på skeenden.
Vi träffade Lage och Jonas för en pratstund
om tankarna bakom boken och hur
samarbetet fungerat.
Lage Larsson är känd som meteorolog
i tv, har en bakgrund från Marinens helikopterdivision
på Berga och har deltagit
som meteorolog i många av de stora
kappseglingsprojekten jorden runt. Han
är värmlänning av födseln, uppvuxen i
Kristinehamn och präglad av den sköna
skärgården därutanför.
Jonas Ekblad växte upp intill Riddarfjärden
i Stockholm och började tidigt
segla optimist där. Han har sysslat mycket
med navigationsutbildning både från
katedern och i bokform. Som frilans skriver
han mycket ofta i
båtpressen.
– Hur dök den här idén upp
Lage: Jeppe och jag har pratat om den
här saken länge. Vi träffades först 1988
när jag jobbade för the Card. Jeppe har
ju hållit till i skärgården sen han var barn,
han brukade åka runt och sälja bröd till
båtarna som låg förtöjda vid öarna.
Sen hjälpte jag honom med bildförkla-
– Har boken lika mycket att ge en läsare på
Orust som den som bor på Möja
Lage: Flera saker gör att den som bor på
Möja bör få större utbyte av boken. Dels
har jag haft så mycket av min praktik i
Stockholms skärgård och dels är den en
djup skärgård där skärgårdsväder utvecklas
och resonemangen stämmer. Västkusten
påverkas i högre grad av de väder som
kommer in från väster än av skärgårdsdjupet.
Vissa avsnitt längs våra kuster
saknar skärgård och andra har endast ett
tunt lager. De grundläggande resonemangen
är dock intressanta för båtmänniskor
oavsett hemort. Och Jeppes bilder
förklarar på ett fantastiskt sätt många av
de vanliga väderfenomenen.
– Har din förståelse för vädersambanden
ökat nu, Jonas
Jonas: Trots ganska mycket läsning i
ämnet, tyckte jag nog att slumpen spelade
en stor roll för hur vädret skulle gestalta
sig. Sen seglade jag under ett år med
England som bas och lärde mig då uppskatta
deras väderprognoser som inte bara
förutsade vädret utan också gav tillräckliga
informationer så att man kunde rita sin
egen väderkarta. Det har jag saknat här
hemma. Men under det här arbetet har jag
mest fångats av den årstidsindelning som
Lage valt. När det gäller väder har vi inte
fyra årstider. Och så har jag kommit att inse

att det finns så mycket regelbundenhet.
Till exempel är det varje år så (nästan) att
isen går upp vid Långholmen precis i tid
för sjösättningen med Göta Segelsällskap.
– Hur kom du fram till din indelning,
Lage
Lage: Tanken är inte unik. Samerna gör
till exempel en indelning i åtta årstider.
Jag har identifierat årstider som präglas
av ett par eller några typiska väderlägen.
Antalet sju kom jag fram till efter att ha
gått igenom mer än 10 000 av Jeppes
bilder och sorterat dom i högar. Det är
nog tydligt för de flesta att en sommar
aldrig är en sommar. Och det beror ju på
att försommaren präglas av att vattnet är
kallt och sensommaren av att det är uppvärmt.
Så småningom fastnade jag för
följande indelning av de sju perioderna,
vinter, vårvinter, vår, försommar, högsommar,
sensommar och höst.
–Är det något särskilt som gett dig ny
förståelse, tycker du
Jonas: Jag har fått en förståelse för
vädertyperna som jag inte hade förut.
Och lärt mig se regelbundenheten. Hur
till exempel högtrycken som lägger sig öster
, väster eller rakt över Skandinavien ger
påfallande skillnader i det lokala försommarvädret.
Och hur sjöbrisen och havsdimman
uppträder. Eller att kampen
mellan lågtrycken från Atlanten, lågtrycken
från Balkan via Polen och ett högtryck
över Ryssland avgör högsommarvädret.
Lage talar om brytningsperioder mellan
de olika årstiderna. Då står naturen och
väger och bestämmer sig för vilken vädertyp
som ska dominera under den närmaste
tiden.
Lage: Ja, det räcker ju inte med att titta
på tecken. Man måste ha förståelse för
sambanden. Det var roligt att se hur Jonas
greppade det och levde med i tankegångarna.
– Vilken väderprognos ska man välja att
lyssna på
Lage: Alla prognoser baseras på stora
meteorologiska program som sen tolkas
i Sverige. Förr valde meteorologen vilken
modell som hon eller han skulle tolka.
Nu finns det tolkningsprogram och alla
prognoser bygger på samma material.
Det viktiga är att gå in och lyssna på den
särskilda skärgårdsprognosen.
– Välj någon eller några bilder som är era
personliga favoriter ur boken
Jonas: Mitt val blir bilden på sidan 89 av
finlandsbåten vid Djurgården. Den visar
hur vi sitter i våra båtar nere vid vattenytan
och hur dimman döljer jättefärjan samtidigt
som det är god sikt från fartygets
brygga. Jag tycker att den här sortens dimma
är oerhört vacker. Eftersom jag är road
av navigation tycker jag dessutom att det
är kul att navigera i dimma i skärgården.
Lage: Jag väljer vårbilden på sidan 62.
Den är en precis beskrivning av begreppet
vår i skärgård.
Jonas: På sidan 106 finns en bild som
visar hur sjöbrisen går in i skärgården.
Bättre än ord förklarar den bilden hur
vinden vrider sig runt öar och uddar.
Och bilden mitt emot visar också ett
fenomen som man lagt märke till. Det är
blankvattnet som bildas när kallt vatten
virvlar upp till ytan bakom de stora segelbåtarna.
Lage: Bild och ord i förening kan ge förståelse
för en situation eller ett fenomen.
Men många av bilderna talar utan ord.
I Skärgårdsväder samverkar ord och
bild på ett sätt som gör att de större
mönstren blir synliga. Boken kommer
sannolikt att bli en klassiker. Det är bara
att gratulera det lag som gjort boken och
att tacka Skärgårdsstiftelsen som gjort
utgivningen möjlig genom att välja den
till sin vänbok för året.
Köp den! Läs den! ~ TOM ROECK HANSEN
SKÄRGÅRDSVÄDER
Av Lage Larsson. Text Jonas Ekblad.
Foto Jeppe Wikström.
Format: 240x285
Bokförlaget Max Ström
ISBN 91-89204-48-4
Pris: cirka 380 kr
5
Annat Läsvärt
GASTENS HEMLIGA HANDBOK
Jonas Ekblad och Börje Wallin. En finurlig bok som förmedlar en förvånansvärd mängd kunskap
i båtskötsel och båtliv. Herrarna Ekblad och Wallin är professionella sjöbildare som lär
ut utan pekpinnar. Illustrationerna är många och bra. Format: 130x195 mm. 231 sid.
Pris: cirka 320 kronor
VID YTTERSKÄREN
Natur, djur och växter i akvarell. Bilder Jan Falkman. Texter Anders Carlberg, Torkel Hagström,
Lars Hesslind. Tre Böcker (ISBN 91 7029 510 7). Pris: 249 kr Boken är den tredje som
tillkommit i samarbete mellan bildkonstnären Falkman, miljö- och fiskeskribenten Carlberg,
zoologen Hagström och författaren Hesslind. Det är en vacker bok på 48 sidor, i liggande format,
mycket rikt illustrerad med akvareller. Texterna berättar om de djur och växter som lever
ute vid havsranden, beskriver de arter som återfinns på stränder och bottnar och redogör
för deras levnadsbetingelser. Ord och bild andas kärlek till kust och hav och samtidigt oron
för utvecklingen mot utfiskning och miljöförstörelse. Läsvärt, sevärt och tänkvärt!

VÅRA
REPRESENTANTER
6
En stjärna i
Örnsköldsvik
a Ö-viks Marina i Bonässund utanför
Örnsköldsvik är ett av norra Sveriges större
marinföretag. Under de första åren, efter
starten 1987, utgjorde båtförsäljningen en
ganska liten del av verksamheten. Man
var mera inriktad på varvsverksamhet och
legotillverkning. Efterhand växte båtförsäljningen
i betydelse och Göran Amcoff, som
äger företaget, beslöt då att bygga nytt.
De nya lokalerna, som invigdes 1998,
med en båthall på över 600 m 2 och en
butik på cirka 500 m 2 , är nu troligtvis de
fräschaste i landet. Väl värda ett besök.
Stilen är rustik med stengolv och friliggande
takbjälkar i delar av lokalen. Från
butiken och båthallen går man rakt ut
på bryggan, där det också finns servering
under sommaren. Utsikten över viken är
underbar.
Ö-viks Marina är återförsäljare av
många kända båtfabrikat med Flipper,
Bella, Uttern, Silver, Höga Rodd, Smuggler
och den egentillverkade Electra på
Det glada gänget i Ö-vik är: Jonas Lundkvist, Anders Lundholm, Luba Amcoff och Linus Amcoff.
programmet. På motorsidan representerar
företaget Mercury, Mercruiser, Honda,
Johnson, Evinrude, Suzuki och Yanmar.
Tillbehörsbutiken har ett stort sortiment
med allt från navigationsutrustningar och
båtpentryn till de vanliga tillbehören.
Av totalt 20-talet anställda arbetar tre
i båthallen och med tillbehören, två
mekaniker tar hand om leveranskontroll,
vinterförvaring och reparationer, medan
femton personer sysslar med övrig verksamhet
i företaget. Ö-viks Marina förmedlar
också försäljning av begagnade båtar och är
därför medlem i Svenska Båtmäklarföreningen,
sbf, som har medlemmar över
hela landet. Inom ramen för sbf hjälper
mäklarna till exempel varandra att hitta
båtar till sina respektive kunder. Att köpa
båt genom en sbf-ansluten mäklare är
alltid tryggt.
Som alla mäklare inom sbf jobbar man
med Atlantica som försäkringspartner.
Det är ju en viktig del av den totala kundtryggheten
att båten är försäkrad vid
leverans och skulle något hända fungerar
Ö-viks marina som en länk till Atlantica.
Båtregister
– det frivilliga går i graven, nytt obligatoriskt på gång
a ssf Båtregister upphör att existera vid
kommande årsskifte. Detta frivilliga båtregister
startades av försäkringsbolagen
när det tidigare statliga obligatoriska båtregistret
lades ner 1992.
Efter stora inkörningsproblem hade
det statliga registret fått ta emot mycket
kritik, men vid tiden för nedläggning
tyckte nog de flesta berörda att man hade
fått fason på registret som då fungerade
väl.
För att inte helt tappa greppet om båtarnas
identitet och ägaruppgifter gjorde
alltså båtförsäkringsbolagen gemensam
sak och etablerade ett frivilligt register
som Svenska Stöldskyddsföreningen ssf
fick i uppgift att administrera. Bekostat av
bolagen och därmed gratis för båtägarna.
För närvarande har ssf Båtregister cirka
170 000 båtar med ägaruppgifter registrerade.
Genom åren har Sjöpolisen, Räddningstjänsten
och Larmtjänst haft stor
nytta av registret vilket självklart gynnat
båtfolk och försäkringsbolag. Tyvärr anser
sig nu ett par av de stora bolagen inte
längre ha råd att bekosta registret, ett något
märkligt ställningstagande då mycket
tyder på att det i själva verket sparar pengar
åt bolagen.
Registeruppgifterna kommer att returneras
till respektive bolag vid nedläggningen
och det nya datasystem som togs
i bruk så sent som förra året läggs i malpåse.
Tråkigt men sant.
PRES-
Socialdemokraternas partikongress bestämde
redan 1997 att man skulle införa
ett obligatoriskt båtregister och båtskatt.
Partistyrelse och regering har inte varit
lika ivriga, utan förhalat frågan. Om det
är en slump eller inte, vet bara berörda,
STOP
men samtidigt som beslutet om nedläggning
av det frivilliga registret blev klart
fick Sjöfartsverket regeringens uppdrag
att återigen utreda frågan om ett obliga-
Sjöfartsverket gjorde
i
toriskt båtregister och ansvarsförsäkring.
Sjöfar
I skrivande stund ser det ut som Sjöfartsverkets
snabbutredning (3 1 /2 månad!)
kommer att förorda både obligatorisk
registrering och ansvarsförsäkring. Verket
körde har samrått över med flertalet sin av egen berörda parter
och har på ett berömvärt sätt sökt en
utredar
konsensuslösning. edare e och Båtförsäkringsbolagen alla
motsätter sig inte ett obligatoriskt båtregister,
vi har ju under många år bekostat
samarbetspartners
tners
ett frivilligt som inte innehöll mer än
drygt hälften av de aktuella båtarna.
från Däremot båtlivet anser försäkringsbranschen och valde
inte att det finns något reellt behov av en
att obligatorisk inte ansvarsförsäkring. föreslå var Nästan alla
båtar som utgör en olycksrisk för andra
obligatoriskt är redan försäkrade och statistik register r
visar att
ansvarsolyckor med personskada är ytterst
ovanligta, cirka ett till två fall per år i hela
Sverige.
Frågan är alltså mer av principiell natur
Mycket än baserad på ett märkligt!
verkligt behov.
sista stund kovändning,
eslå vare e sig
eller ansvarsförsäkring.

SETT & SYNAT
Motorlås
•
Duells i Göteborg presenterar ett nytt motorlås
för både små och stora utombordsmotorer.
Monteringen är mycket enkel för att det snabbt
ska gå att ta av vid vinterförvaringen och självklart
är det testat av Svenska Stöldskyddsföreningen.
Pris från 795:-
Kättinghållare
•
Vet du inte vad du ska göra av kättingen
mellan ankaret och tampen Noa har tagit
fram en enkel behållare att fästa på pulpit.
Tampen där den skall vara, ankaret i sitt
fäste och kättingen i behållaren!
Vinschsystem för
förtampar
•
GBM marknadsför ett nytt vinschsystem där
själva motorn sitter under däck och tamparna
går ut genom fördäck via genomföringar som
är mycket lika ett par vanliga knapar. Via fjärrkontrollen
kan man stående i sittbrunn justera
förtamparna och ankarlinan på ett mycket
behändigt sätt. Onödig Det är upp till var och
en att bedöma!
Motorlyft
•
Jobbigt att lyfta snurran av jollen Noa har
tagit fram en lyftanordning för enkel av- och
påmontering av jollesnurran. Fästes på lämpligt
sätt i närheten av aktern, och ryggont är
ett minne blott.
7
Septitankspump
•
Att hitta tömningspumpar för septitanken är
inte det lättaste när man är ute med sin fritidsbåt.
Därför har Jabsco tagit fram en pump
lämplig för marinor eller båtklubbar.
Pumpen ansluts till lämplig tank för förvaring
och senare tömning och drivs med en vanlig
220 volts anslutning. Pris under 20.000:-
Tratt med
bränslerenare
•
Nu finns den på marknaden, tratten som
inte bara filtrerar skräp utan även vatten
med mera. Säljs via Watski butikerna.
Stol på push-pit
•
Noa har varit innovativa i år. De har även
tagit fram en enkel sittplats som är vikbar
så att den inte är i vägen när den inte används.
Monteras på push-pit.

En bra säkerhetsstege
fungerar som badstege också
I vårt land är badsäsongen
kort och det dröjde därför
länge innan tillverkarna
började förse fritidsbåtarna
med badstegar och badplattformar
som skulle göra det
lättare att bada från båten.
Och när det skedde var det
efter förebild från länder
med badvänligare klimat.
8
Bra exempel. Med en sådan stege kan en person klättra upp och in i båten.
Ett grabbräcke monterat till höger om räddningsstegen
gör att man kan ta sig ombord
på båten.
Här saknas grabbräcke. Det blir svårt att
komma upp i båten.
Göran Södergren visar ett exempel på en bra
konstruktion som finns att köpa i marintillbehörsbutiker.

aTidigare fick man klara sig genom att
använda lös stege av typ repstege eller
plaststege eller genom att slå knopar på
en grov tamp.
Nu är den här utrustningen standard på
alla vanliga båtar i storlekar från 4,5 meter
och uppåt. Och samma gäller för segelbåtarna.
Utformning och placering av stegen är
naturligtvis viktig för den badande, men
Göran Södergren, skadechef på Atlantica,
tycker att säkerhetsaspekterna kommit i
skymundan. »Egentligen borde den kallas
säkerhetsstege« säger Göran.
För den som ligger i vattnet efter att ha
trillat över bord är det så gott som omöjligt
att komma upp utan hjälpmedel. Med
genomblöta kläder väger en vuxen person
vanligen 10-20 kilo mer än vanligt. Om
vattnet är kallt blir man snabbt nedkyld och
dessutom blir man osmidig med kläder och
flytväst som tar emot och fastnar i.
Om den nödställde själv kan hjälpa till
gäller det att ta sig upp via stegen, men
om den inte går tillräckligt långt ned under
vattenytan är det svårt, ofta omöjligt att
först få upp foten på nedersta steget och
sen häva sig upp. Inte ens då är det klart.
För att ta sig in i båten behöver man någon
sorts handtag som man kan ta tag i
och dra sig framåt, inåt i båten.
På båtar med utombordmotor kan
det vara möjligt att klättra upp genom
att stiga på motorns antikavitationsplatta.
Men ytan är ofta hal och det är lätt att
halka.
Om foten slinter kan den hamna på
propellern och risken är då stor att propellerbladen
ger en kraftig skärskada.
För att undvika detta är det viktigt att
motorn inte har någon växel ilagd, så att
propellern kan rotera fritt.
Har man en äldre båt som saknar stege bör
man absolut skaffa sig en.
Det finns ett bra urval i båttillbehörsbutikerna.
Lita inte på lösa plaststegar eller
fallrep.
Finns redan en stege på båten bör man
bekanta sig med den och kontrollera hur
det skulle fungera att utnyttja den som
nödstege.
En person som befinner sig ombord i
båten måste kunna hjälpa till. Om möjligt
ska motorn stoppas och så fort den
som ska räddas finns intill båten bör man
Ställ de här kraven:
• Stegen ska nå tillräckligt långt
ned under båten för att det ska
vara möjligt att sätta foten på
nedersta steget
• Den ska vara anpassad till en
vuxen persons längd
• Den ska vara fast monterad
• Den ska kunna fällas ned av den
som ligger i vattnet
• Den ska antingen vinkla in över
båtens akter så att man får tag
och kan dra sig in i båten, eller så
ska det finnas annat handtag eller
räcke att grabba tag i
slå en säkerhetstamp runt livet på henne
eller honom. Om personen som befinner
sig i vattnet inte själv orkar ta sig upp kan
det bli nödvändigt att någon annan ur
besättningen går i sjön och assisterar.
Öva helst hela man-över-bord-drillen.
Även i lugnt och soligt väder kan det vara
en pärs.
~ GÖRAN SÖDERGREN
9
Från start till mål
på 2,5 timmar
Christian Fredin, Bo Nilsson och Micael
Thunberg på Bosses Marinservice.
Det var en varm sommareftermiddag och
jag satt på altanen och väntade på kompisarna.
Vi skulle ladda upp för den årliga herrmiddagen.
a Strax innan taxin kommer ringer Fredrik,
som är en av mina arbetskamrater.
Han vill veta vilka kunder jag sålt Örnvik
500 till i år. Hans bror har nämligen just
sett en sån båt som låg och drev samt slog
mot klipporna i Mariebergsviken.
Det tar en stund att komma på vem
ägaren kan vara. Sen får jag fram katalogen,
hittar numret till kundens företag
och ringer upp. Upptaget. När jag suttit
i kö i fem minuter, ger jag upp och ringer
nummerupplysningen för att få hans mobilnummer
i stället. Under tiden har
klockan rusat i väg och taxin kommit. Från
taxin får jag sen kontakt med min kund
och kan fråga honom var båten ligger. I
hamnen blir svaret. Han blir naturligtvis
bekymrad när jag berättar för honom att
det inte stämmer, att båten blivit stulen
och sedan lämnats vind för våg. Och det
värsta är att han befinner sig 20 mil från
Karlstad och själv inte kan göra något.
– Ta det lugnt, det här fixar jag!
Nu ringer jag direkt till min andra arbetskamrat,
Christian, som genast åker
ut till firman, hämtar en båt och beger sig
bort till Mariebergsviken för att bärga
hem båten. Snart får jag besked att allt
gått bra och att båten ligger på en trailer
i tryggt förvar på firmans tomt.
Så kunde jag ringa upp en nöjd och
tacksam kund och rapportera att båten
var återtagen och i gott förvar.
Sammanlagt tog det 2,5 timmar från
det att båten upptäcktes till dess den låg
på firmans tomt. Efter det här extrauppdraget,
kunde jag nu till slut sätta mig ner
för att avnjuta herrmiddagen med svenska
kräftor och nubbe.
~ MICAEL THUNBERG

ATLANTICA GUIDAR
10
foto VI BÅTÄGARES BILDARKIV
Är det dags nu
Den dag kommer när även
en bra motor tar slut. Olika
tidigt beroende på vad den
fått vara med om och hur
man skött den. Dagen är
nära då familjen vänligt
men bestämt säger »Vi åker
inte med ut på sjön längre
om du alltid måste svära
så rysligt när du ska starta
motorn.«
Har den gamla trotjänaren gjort sitt
aDags för byte är det när: 1. Du inte kan
lita på motorn längre. 2. Du drabbas av
återkommande fel som t ex vatten i växelhuset,
trög styrning och krånglande gasreglage.
3. Miljösamvetet säger ifrån.
Vi är bortskämda med motorer i dag. En
motor ska starta när vi vrider om nyckeln
eller drar i startsnöret.
Motorer som startar nästan jämt(!) ger
inte den trygghet och säkerhet som vi vill
ha. Särskilt viktigt för den som bor på en
ö och för den som inte själv kan reparera
felen. En annan signal till byte är när reparationerna
börjar kosta pengar. Kanske
är det då bättre att ta reparationspengarna
som en första inbetalning på den nya
motorn.
Vi vet också att de nya utombordsmotorerna
belastar miljön långt mindre
än de gamla tvåtaktsmotorerna. Man får
bara inte glömma att tillverkningen av en
ny motor också innebär en betydande
miljöbelastning. Har man då en fungerande
motor som bara körs få timmar per
år kan det vara ett för miljön bättre alternativ
att behålla den.
Nu förutsätter vi i alla fall att du har
bestämt dig. Nu ska jag köpa en ny motor!
Vi förutsätter också att du tänker behålla
båten.

Vad finns att välja på
Frågan får gå vidare till Bill-Owe
Johansson, som är skadereglerare på
Atlanticas kontor i Göteborg. Han har
tidigare arbetat för Cremo, tillverkaren
av en av landets mest populära fritidsbåtar
och dessförinnan hos Orust Marin
Center i Henån, ett av våra trogna ombud.
Kustbo och båtintresserad sen
barnsben. Med den bakgrunden är Bill-
Owe Atlanticas specialist på utombordsmotorer.
Här följer hans råd:
I dag finns det tre huvudtyper av
motorer att välja mellan:
• De traditionella tvåtaktarna
• De nya direktinsprutade tvåtaktarna
• Fyrtaktarna
Alla har sin plats på marknaden. När
man väljer är det viktigaste att motorn
ska passa för behovet, plånboken och
sist, men inte minst, till den befintliga
båten. Det är vansinnigt att köpa en
motor som inte passar till båten. Inte
bara drar den onödigt mycket bensin,
följden kan också bli negativa köregenskaper
som i sin tur kan få katastrofala
följder. Börja därför med att titta på
»tillverkarskylten« som brukar finnas i
båten. Följ dess uppmaningar. Saknas
sådan skylt, tala då med goda »båtgrannar«
i kombination med den marinhandlare
du har förtroende för.
Mycket beror av vilken storlek på
motor som man söker. Traditionella
tvåtaktare och fyrtaktare har mycket
breda program. Generellt från 2 till
över 200 hk. Den nya generationen
tvåtaktare börjar från cirka 50 hk och
går uppåt.
Tänk också på att de flesta moderna
båtmotorer har högre verkningsgrad och
därmed är starkare än din gamla motor,
när samma hästkraftsantal står angivet på
båda. Det betyder att man kan få högre
fart med samma motorstorlek när man
köper nytt.
De nya direktinsprutade tvåtaktarna
ger, generellt uttryckt, bra acceleration
och goda fartresurser med en bensinförbrukning
som kan jämföras med den
moderna fyrtaktarens.
Det finns olika varianter, men förenklat
kan man säga att de bygger på
insprutningssystem, som beroende på
tillverkare kan heta ef1, Ficht, hpdi,
lpdi, optimax etc.
Fyrtaktaren kännetecknas av bra lågfartsegenskaper,
behaglig ljudnivå och
låg bensinförbrukning. Även här har
mycket hänt de senaste åren.
Nu lanseras bland annat fler motorer
med direktinsprutning och de små motorerna
har fått dekompressionsventiler
som gör att de nu är lika lätta att dra i
gång som gamla tiders tvåtaktare.
Den traditionella tvåtaktaren säljs
fortfarande och har även den förbättrats
mycket.
När den gamla motorn ville ha både
tre och fyra procents oljeblandning så
nöjer sig de nya med 50-75% mindre
olja. Dessutom drar de mindre bränsle
än de gamla. En ny tvåtaktare är alltid
bättre än en gammal. Nya motorer av
denna sort kommer dock enligt direktiven
inte att få tillverkas efter 1 januari
2006.
Däremot kommer det förstås att vara
tillåtet att begagna befintliga motorer.
Hur används
båten
Åter till behovet. Vad används
båten mest till Vad är viktigt
Vad stämmer in på era behov:
1. Vi vill kunna göra små utflykter och
åka ut och bada
2. Båten används mest till fisketurer
3. Vi använder båten för att komma ut
till vårt sommarställe
4. Vi vill kunna göra snabba
förflyttningar och åka vattenskidor
5. Vi semestrar i båten och rör oss
gärna efter kusten
6. Även barnen ska få köra båten
Sätt dig sen och tänk igenom vilka krav
som er båtanvändning ställer på valet av
motor. Använd gärna nedanstående
checklista! Notera viktigt/neutralt/inte
viktigt för de angivna egenskaperna.
Med den listan i handen kan du sen gå
till marinhandeln och välja.
• Acceleration
• Segdragningsförmåga
• Bränsleekonomi
• Bullernivå
• Miljöpåverkan
• Vikt
• Toppfart
• Lågfartsegenskaper
• Inköpspris
11
Rätt motor
till båten
Bill-Owe Johansson
Bill-Owe har valt ut fyra välkända båttyper
som han väljer motor till samtidigt
som han motiverar sitt val.
De är en mindre segelbåt, Maxi 68, en
liten bruksbåt, Crescent 434, en klassisk
ht-båt, Uttern 6200 dc, Ryds Camping
och en snabb båt med övernattning.
Tre av dem tillverkas inte längre och
i många fall är det säkert dags för motorbyte.
Mellan dessa båttyper skiljer sig
kraven markant.
På nästa uppslag finner du Bill-Owe’s
val med motiveringar.
3

Maxi 68
En trevlig segelbåt som här får representera det stora
beståndet av övernattningsbara segelbåtar i storlek
6,5-7,5 meter. Kraven på bekvämlighet har ökat sen
båttypen kom. I dag vill man gärna välja en motormodell
som har likriktare/laddningsregulator som
standard eller tillval. Det innebär att man kan »slösa«
med ström eftersom batteriet lätt kan laddas upp.
Kontrollera också om det finns modeller med elstart
och möjlighet att koppla till så kallat fjärrreglage.
Då kan motorgång bli behaglig även för
den mest inbitne seglare. En fyrtaktsmotor är nog
det som står högst på önskelistan. Den ger låg
bränsleförbrukning, låg ljudnivå vid måttligt gaspådrag
och går framför allt »luktfritt«. Glöm bara inte
att titta över det gamla motorfästet! Fyrtaktsmotorn
är i regel lite tyngre än gamla tvåtaktare och
många motorfästen har hunnit bli slitna. Lämplig
motorstyrka 4-8 hk.
12
Crescent 434
En av våra »moderna ekor«. Båttypen är den vanligaste
runt våra kuster och brukar klara motorer
upp till 15 hk. Farten kan bli ända upp till 17 knop,
men båten kan nyttjas lika bra med en 5 hk motor
om inte kravet på fart finns. Denna båttyp har den
kanske största variationen av användningar. Den
kan vara »ögonsten«, fiskebåt, badbåt, transportbåt
eller kanske rätt och slätt slängbåten. Ett par
enkla råd. Köp den motor som känns rätt men kom
ihåg – köp aldrig för stor motor! Respektera tillverkarens
rekommenderade val av motorstorlek.
Uttern 6200 DC
Representant för nordiska daycruisers. Utmärkande
är att de har ett litet »kryp- in«, bra förarmiljö,
stora motorer, prestanda och körglädje. Vanliga
krav på motorn är att den skall erbjuda bra fartresurser,
snabb acceleration, men även måttlig
bränsleförbrukning.
Här kan det vara klokt att titta lite extra på den
nya generationen tvåtaktare, som finns hos de flesta
motorleverantörer. Man får alla tvåtaktsmotorns
fördelar plus en bensinförbrukning som kan jämföras
med den moderna fyrtaktarens. De senaste åren
har även en del intressanta fyrtaktsalternativ kommit.
För denna typ av båt som har kapacitet för farter
upp till 40 knop, bör du välja en motor i det övre
registret, dock utan att överskrida den maximalt
rekommenderade motorstyrkan. Då kan det
nämligen bli riktigt otrevligt och det är ju det sista
man önskar på sjön.

Underhåll
Ryds Camping
Den klassiska campingbåten. Det finns en uppsjö av
likvärdiga båtfabrikat som bokstavligt talat sjösatte
Sverige under 60-80-talet. Konceptet är en cirka 5,5
meters båt med enkel övernattning för 2-4 personer
utan större krav på komfort. Det handlar i de flesta
fall om frihet, upplevelser och möjligheter. Fartresurserna
kan variera mycket mellan olika fabrikat.
Det exempel vi har valt tål motorer upp till 85
hk.(det finns en tidigare variant som var lämpad för
cirka 50 hk). Vad ska man välja För sportfiske och
lugna båtturer faller valet lätt på fyrtaktarna. Här
har man bra lågfartsegenskaper, behaglig ljudnivå
och låg bensinförbrukning. Även med fyrtaktarna
har mycket hänt senaste åren, bland annat lanseras
flera med direktinsprutning.
Välj alltid en motor som har minst 65% av anvisad
maximal styrka. I det här fallet blir det 55-85 hk.
Väljer man en för liten motor innebär det att motorn
får jobba onödigt hårt och därför drar mer
bränsle än nödvändigt och dessutom ökar slitaget
markant. Även valet av propeller gör stor skillnad
på prestanda och gång.
Motorunderhållet är avgörande för motorns
livslängd och vi ska därför redogöra
för vad det kostar att underhålla några av
de motorer som vi talat om. Vi har valt ut
tre varianter, en 40 hk traditionell tvåtaktare,
en 100 hk fyrtaktare och en 150
hk insprutningsmotor av tvåtaktstyp.
Motorstorlek Konservering
Vinterservice
40 hk 1000-1100 kr 1500-1800 kr
100 hk 2500-3000 kr 3500-4100 kr
150 hk 2000-2500 kr 3000-3500 kr
En konservering brukar omfatta renkörning,
konservering, koll av tändstift,
uppsmörjning, infettning av propelleraxel
samt oljebyte i växelhus plus motorolja
i de fall det krävs. Olja till växelhus och
fett brukar ingå. Övrigt debiteras extra.
Vinterservice innehåller detsamma
som ovan. Därtill demonteras växelhuset
för kontroll av vattenpumpen (impeller),
kontroll av termostat, justering av förgasare
och eventuella kamremmar, kontroll
och justering av tändinställningar, kontroll
och efterdragning av bultar etc. Vår
rekommendation är att motorn bör få
den »stora« servicen minst vart tredje år.
Övriga år kan det räcka med konservering.
Behovet beror naturligtvis på hur
mycket motorn körs, men detta är en
minimirekommendation. I de flesta fall
ger den ett bekymmersfritt båtliv.
Du som är lite händig kan naturligtvis
sköta konserveringen själv och låta verkstaden
sköta motorn vart tredje år. Men
vanligen lönar det sig att låta proffs sköta
»guldklimpen«.
Lycka till med din nya motor. Glöm
inte bort att ändra i försäkringen samt
vidta stöldförebyggande åtgärder.
13
Jämförelse mellan de tre motortyperna
(Baserad på tester gjorda av oberoende journalister)
Betyg Traditionell 2-takt Ny 2-takt 4-takt
Acceleration 2 1 2
Segdragning 3 2 1
Bränsleekonomi 2 1 1
Bullernivå 3 2 1
Miljöpåverkan 3 1 1
Vikt 1 2 2
Toppfart 2 1 2
Lågfartsgång 3 2 1
Inköpspris 1 2 2
(1 = högt betyg, 3 = lågt)

KÅSERI
Det är något visst
med experter
14
Minnen, minnen, vad gjorde vi väl utan våra minnen När isarna
ligger halvmetertjocka och båten fryser under sitt täckelse, vad
kan vi göra annat än att sitta där i vintermörkret och minnas
a Vi minns våra bravader till sjöss, och
naturligtvis andras fadäser och bortgörningar.
Våra egna kastar vi i medvetandets
sopnedkast.
Andras tillkortakommanden är mycket
mer intressanta, dem skall man lägga på
minnet och föra vidare i yviga berättelser
till alla som vill höra på. Bäst är det om
man själv spelat en hjälteroll i sammanhanget.
En av de episoder som har etsat sig in i
mitt medvetande utspelades i Björkskärs
grunda hamn någon gång i slutet av åttiotalet.
En härlig sommardag var det,
vill jag minnas, och en hel del båtar låg i
hamnen, både vid bryggan och vid den
av naturen skapade stenkajen mitt emot.
Då kom Experten inseglande. Vi hörde
honom redan när han domderade i
det breda inloppet till hamnviken, trots
att vi satt nere i ruffen i Sjöbloms båt.
Experten, som vi kallade honom, hade
en ganska stor segelbåt av glänsande plast
och i den befann sig förutom han själv
också hans hustru, barn och hund, det
var på dem han domderade.
Eftersom han aviserat sin ankomst
ganska eftertryckligt hade han hela hamnens
blickar på sig när han seglade in.
Med god fart rände han upp på det för
alla björkskärshabituéer välkända grundflaket
en bit utanför bryggan.
Där fastnade båten och satt ordentligt
fast, hur mycket än Experten vrålade och
skrek på sin besättning, hustru, barn och
hund. Experten startade då motorn och
körde för säkerhets skull ännu längre upp
på grundet.
Efter att ha betraktat detta intressanta
skådespel en stund återvände vi alla till
våra sysslor, min hustru och jag gick tillbaka
ned i ruffen. Det gick emellertid
inte att helt glömma Experten och hans
familj i den grundstötta båten, ty hunden
ombord blev mer och mer orolig, antagligen
pinknödig och förbjuden att lyfta
på benet ombord.
För att få lugn och ro i viken, inte för
Expertens skull, utan snarare för hundens,
beslöt vi att inskrida. Folke i den
gamla lotskuttern 34:an, som låg bredvid
oss, hade en lång stålvajer med en kraftig
vinsch ombord och den tog Folke fram.
Den ena vajerändan langade vi över till
Experten och den andra gjorde Folke fast
i en järnkrampa i berget.
Sedan var det bara att veva och snart
hade vi dragit båten av grundet.
Experten kastade då sitt ankare i kors
över våra linor och förtöjde med stäven
mot bryggan. Hunden fick äntligen
komma iland och lätta sig.
Vi hade kanske förväntat oss ett tack
från Experten men i stället presenterade
han sig på bryggan och sade att vi nog
kände till honom ty han hade den eller
den positionen i någon sjösportsdelegation
eller liknande. Och så började han
undervisa oss i sjömanskap, något som
han sade sig vara en mästare i.
Vi sade åt honom att han nog borde
bjuda oss på en whisky i stället eftersom
vi hade dragit honom av grundet men så
långt sträckte sig inte hans sjövett.
Den ljumma sommarkvällen blev förhållandevis
lugn, endast ibland störd av
hundens skällande, och vi kunde inta vår
aftonvard i sittbrunnen utan irriterande
inslag.
Nästa morgon skulle Experten ge sig
iväg och avfärden skedde inte obemärkt.
Domderandet började igen och blev inte
mindre högljutt när inte bara hans ankare,
utan också köl, roder och propeller,
fastnade i våra ankarlinor.
Så småningom lyckades den i gott sjömanskap
så väl befarne Experten trassla
sig loss och ge sig av. Väl utanför hamninloppet
smällde han på den där belägna,
allom bekanta grynnan.
Det var, tyckte vi alla, en stilenlig sorti.
Vi var glada att det inte var vi.
~ LARS PORNE

Gör så här om du drabbas av
stöld eller
annan skada
a När och om det händer är det bra att
veta vad man ska göra. Det är lätt att missa
något när man blir överraskad och upprörd.
En snabb anmälan är extra viktig
när det gäller stöld – det ökar väsentligt
chansen att sätta stopp för tjuven. Och
när det gäller annan skada ger det möjlighet
att snabbt få skador reparerade så
att båten kan användas igen.
Försäkringsbolagen, Atlantica bland
andra, använder uttrycket skada för både
stöld och andra typer av skador. Vi talar
därför om skadeanmälan i båda fallen.
Formulär för skadeanmälan hittar du på
vår hemsida, www.atlantica.se, hos våra
ombud, eller så kan du ringa och få det faxat
till dig. Ju mer kompletta uppgifter du
lämnar i din anmälan, desto snabbare kan
skaderegleringen komma i gång.
Några huvudregler: Till stöldanmälan ska
du bifoga polisanmälan, inköpshandlingar
i original och alla nycklar till båt och/eller
motor. För stulen utrustning bifogar du en
lista där du anger fabrikat, modell, ålder och
inköpspris. Ägandet av det stulna övergår
till Atlantica som därför måste ha tillgång
till originalhandlingarna.
Vid stöld görs en marknadsundersökning
för att fastställa båtens eller motorns
värde. Vi kontaktar då båtfirmor och gör
en värdering baserad på kända data och
det underlag som du lämnat. Fotografier
och utrustningslistor är då till hjälp.
Har hela båten blivit stulen avvaktar vi
i trettio dagar efter att vi fått samtliga
handlingar för att se om polisen finner
båten. Därefter kontaktar du oss angående
ersättning och då är det bra om du under
mellantiden tittat på ny eller likvärdig båt
och gjort en egen undersökning så att du
kan bedöma om vår ersättning känns riktig.
Vi kommer i första hand att ersätta dig
med en likvärdig båt.
Vid annan skada än stöld är det du som båtägare
som är varvets eller reparatörens
kund. Inte Atlantica. Det innebär att du
måste hålla kontakt med varvet beträffande
din andel av kostnaderna. Vid reklamation
av arbetet är det också till varvet/reparatören
du ska vända dig. När skadan är sådan att båten
lämnas till varv/reparatör ska du be varvet
kontakta oss efter att du gjort din skadeanmälan.
Från varvet vill vi då ha kostnadsförslag
för utförande av reparationen.
Vi meddelar sen varvet om vi önskar
besiktiga båten, hur mycket vi kommer
att ersätta, hur stor din självrisk är och om
du ska betala någon egen kostnad med
anledning av delarnas och utrustningens
ålder.
Om det blir nödvändigt att montera
en ny del där en gammal suttit, måste du
nämligen vara med och betala mellanskillnaden.
I Atlanticas Villkor finner du på sidan
21 en värderingstabell i vilken du kan se
hur stor din egen andel av kostnaden
kommer att bli. Självrisk och egen kostnad
betalas direkt till varvet.
Om du önskar göra enklare reparationer
själv, för att till exempel reducera självrisken,
ska du ange det på din skadeanmälan
så diskuterar vi detta.
~ SEBASTIAN WALLDÉN
Stöldskada
•
Ring polisen och anmäl. Var noga med
att uppge skrovnummer, motornummer
och vad som stulits eller skadats.
• Meddela Atlantica/skicka din skadeanmälan.
Se gärna vår hemsida
www.atlantica.se
• Bifoga polisanmälan, inköpshandlingar
i original (eller annat som styrker ägandet),
alla nycklar till uppbrutna/förvunna lås.
Sammanställ ett ersättningsanspråk
innehållande artikel, typbeteckning,
nypris, inköpsår/ålder och numrera
inköpshandling enligt listan på ersättningsanspråk.
• Lämna båten till reparatör/varv, be om
kostnadsförslag och meddela ditt skadenummer,
självrisk och ev åldersavdrag.
Be varvet räkna ut din andel av kostnaden.
• Uppge alltid skadenumret i all
korrespondens med Atlantica.
• Betala självrisken samt eventuellt
åldersavdrag till varvet.
Stöld av hel båt
•
Ring polisen och anmäl. Var noga med
att uppge skrovnummer, motornummer
och vad som stulits eller skadats.
• Meddela Atlantica/skicka din skadeanmälan.
Se gärna vår hemsida
www.atlantica.se
• Bifoga polisanmälan, inköpshandlingar
i original (eller annat som styrker ägandet),
alla nycklar till uppbrutna/förvunna lås.
Sammanställ ett ersättningsanspråk
innehållande artikel, typbeteckning,
nypris, inköpsår/ålder och numrera
inköpshandling enligt listan på ersättningsanspråk.
• Uppge alltid skadenumret i all
korrespondens med Atlantica.
Annan skada
•
Meddela Atlantica/skicka din skadeanmälan.
Beskriv skadan tydligt. Bifoga
gärna en bild.
• Meddela varvet din självrisk och eventuellt
åldersavdrag. Kom ihåg att du är
beställare av arbetet och Atlantica endast
bidragsgivare.
• Betala varvet din kostnad som består
av självrisk, eventuellt åldersavdrag
samt eventuellt annat arbete som inte
är hänförligt till försäkringsskadan.
Sebastian Walldén,
skadereglerare på
Atlantica.
checklista
15

16
Nidingen

a Mitten av maj. Solen tittar fram när vi
kör ut från Kungsbacka till Vässingsö, där
Evert Karlsson lovat hämta vid bryggan.
På väg dit dyker Mats Johansson och
Gunnar Börjesson från Nidingens Vänner
upp för att följa med på turen.
Distansen är sex sjömil och båten gör
sina sex knop. Väl ute ur fjorden passerar
vi öster om Malö, vädret har klarnat och
Nidingen syns rätt förut. Siluetten med
de två gråstenstornen och det vita fyrtornet
från 1946 går inte att ta fel på.
Ön är 1 000 meter lång, 300 bred och
når fyra meter över havet. Den är en del
av ett moränrev och omges av klapperstensstränder.
Området kring Nidingen är en av landets
största skeppskyrkogårdar. Sjötrafiken
förbi ön var livlig och de grunda
vattnen farliga. Nu har radarn, deccan
och den digitala navigationen gjort det
möjligt att styra säkert förbi.
När Evert rundar västudden får vi
sällskap av ett gäng nyfikna knubbsälar.
Innanför bryggan syns slipen som tillsynsmannen,
Berndt Jonasson, fortfarande
använder för att dra upp båten
på ett vädersäkert sätt. När det blåser,
särskilt från norr och väst, kan man inte
ligga vid bryggan. Då får man förtöja ut
båten vid boj ett stycke från stranden
och när vindstyrkan går mot tio sekundmeter
ska man inte besöka Nidingen.
Doften av hav och ruttnande tång
möter. Tobisgrisslorna rör sig parvis
längs stranden och ejderns läten hörs.
Norra stranden tillhör fåglarna och får
inte beträdas från april till mitten av juli.
Ejdern har redan kläckt sina ungar, små
dunbollar som konvojeras av ådorna. En
vittrut gör attack och försöker snappa åt
sig en unge, men ådorna lyckas avvärja,
åtminstone den gången.
På öns västra del inramar husen en
gräsplan på vilken de gamla tvillingtornen
står. Intill en stenmur syns en blommande
oxel, öns enda träd. I ett av husen bor
Berndt Jonasson och Kerttu Pernänen,
som svarar för tillsynen. Denna dag befinner
de sig dock på fastlandet.
Solen har kommit fram och värmer
gott. Trift, mandelblom och styvmorsviol
blommar. Ett stort rabarberstånd
har redan gått i blom. Livet verkar gott
och vänligt. Det är svårt att föreställa sig
hur vardagen tedde sig för folket som
bodde här förr.
Nidingens historia i korthet. Fram till
1645 danskt, liksom Halland i övrigt.
Fyrplatsen anlades 1624. Nidingen försågs
med två fyrar för att särskiljas från
Skagen och Anholt. Vippfyrarna underhölls
inte, så i slutet av 1600-talet övergick
man till att elda i fyrpannor på marken.
1766 byggdes en klockstapel för mistsignalering,
den gjorde också god nytta
som sjömärke. Fyrningen hade dittills
skötts på entreprenad, men 1811 tvingades
staten ta över. Fyrljuset var otillräckligt,
kritiken från sjöfararna hård och förlisningarna
många. Efter seg beslutsprocess
tändes så de nya dubbelfyrarna 1834.
Höjd 10 meter och lysvidd 12 sjömil.
Nidingen hade nu fyrmästare, fyrvaktare
och fyrbiträde med familjer och det första
riktiga boningshuset uppfördes. 1846
ökades tornhöjden till 18 meter. Man
gick över till rovoljelampor och slapp
den tunga kolhanteringen. Senare ersattes
rovoljan med fotogen. 1855 byggdes ett
fristående fyrmästarhus och 1930 ännu ett.
Telefon fick man 1924 och 1945 kom
det nya 24 meter höga fyrtornet av betong.
Därtill en kasunfyr på Lilleland
utanför ostudden samt elektrifiering och
en cirkulär radiofyr. Automatiseringen
1973 och avbemanningen 1979. Vad
händer nu
Nidingen har klassats som nationellt
minnesmärke och ska bevaras. Frågan
hur och av vem är dock inte klar. Föreningen
Nidingens Vänner verkar för att
bevarandet verkligen sköts.
Det är tillåtet att besöka ön men båtbesökare
kan bara komma hit vid gott
väder. Annars kan man låta sig transporteras
av tillsynsmannen Berndt Jonasson
eller Evert Karlsson. Berndt har också
möjlighet att erbjuda boende, men turism
i stor skala skulle ön inte tåla.
Nidingen är en spännande fågelö
med egna bestånd av häckande fågel och
ett viloställe för sträckande arter. Björn
Zachrisson från Hönö leder ornitologerna
från Göteborgs ornitologiska förening.
Öns celebritet är den tretåiga måsen som
häckar här, men ingen annanstans i landet.
De utnyttjar fönstersmygarna på de
gamla stentornen för sina reden. Inifrån
tornen ser man den så väl genom fönstren
att man kan räkna äggen i redena.
Strandskata, tobisgrissla, kentsk tärna,
skrattmås och ejder är också hemma här.
Högst upp på en husvägg hänger några
märkliga fågelbon. Björn har konstruerat
bon av nålfilt, eftersom svalorna tidigare
misslyckats med att själva bygga sina
bon. Det saknas lera på ön och svalorna
har därför använt tång i stället med påföljd
att bona gått sönder och fallit ned.
Nu har de vant sig vid nålfiltsbon och
alla bona verkar vara upptagna.
Gunnar Börjesson sysslar med att gräva
om trädgårdslandet och sätta potatis i de
land som anlagts för att odla de nödvändiga
grönsakerna. Jord fick man genom
att blanda aska från härdarna med tång
och fiskrens.
Från stentornen ser man hur reven
omger Nidingen och i sydväst Fladens
kasunfyr. Utsträckta på reven gonar sig
en grupp knubbsälar. När vi sitter där
uppe och njuter av solen och den ljumma
vinden berättar Mats Johansson att
hans mor, Wivi, är uppvuxen på ön, där
hennes far Karl Hillgren tjänstgjorde
först som fyrvaktare och sen som tf fyrmästare.
Under skolåret måste mor och
barn hyra in sig på fastlandet och lämna
far att klara sitt eget hushåll på ön. Vid
18 års ålder flyttade Wivi in till Onsala
där några av systrarna startade egen syateljé.
Och så blev hon bofast på Onsala.
Så drar vi oss ned till båten tillsammans
med Evert, även han av gammal fyrsläkt.
På inresan går vi väster om Malö och får
tillfälle att se lotsarnas gamla hamn vid
Mönster i närbild. Inne på fastlandet står
våren i sitt flor och grönskan är intensiv.
KÄLLOR: LIVET PÅ NIDINGEN, FÖRENINGEN NIDINGENS VÄNNER,
1997. LJUS LÄNGS KUSTEN, ANDERS HEDIN, NORSTEDTS, 1988
~ TOM ROECK HANSEN
17
Akvarell Stig Fyring, foto Tom Roeck Hansen.

18
Det var nog bättre förr!
Tanken ger sig själv när man tillbringat
någon timme i Museihusets Motorbåtsmuséum
vid Göta Kanal. Särskilt om man
haft turen att bli guidad av eldsjälen och
veteranbåtskännaren Anders Vaernéus.
Här har tre familjer skapat ett museum
där man visar upp en kavalkad av båtar och
motorer från gångna tider. Stort och
smått. Elegant och folkhemskt.
Kommer du ihåg namn som Archimedes,
Trim, Penta, Evinrude och SeaBee De
finns här.
Här finns också ångslupen Oscar från
1900. I originalskick! Naturligtvis ett fint
exemplar av Petterssonbåt, aluminiumbåten
Marco som byggdes i bara sex
exemplar främst för vattenskidåkning och
den klassiska campingbåten.
Missa inte att få höra historierna bakom
fynden. Man häpnar över hur museientusiasterna
tycks ha lyckats snava över
gömda skatter. En extra poäng med att
föreningen har sin hemort här i Sveriges
vagga är att man naturligt nog gjort
många fynd vid insjöar och åstränder.
Det betyder att båtarna vanligen varit
bättre bevarade än kusinerna som utsatts
för saltvatten.
För den motorintresserade finns en
del verkligt imponerande maskiner, främst
kanske den sexcylindriga Sterling Coast-
Guard med 24 liters slagvolym som
användes till att ge sexton meter långa
mahognyyachten Måsen en fart av nära
30 knop.
Här finns drömmen om träbåten. För
oss som aldrig skulle orka att själva vårda
Atlantica bjuder
på besöket!
Om du tänker ta familjen på en tur på Göta
Kanal i sommar eller vill ha ett mål för en
bilutflykt så bjuder Atlantica på en familjebiljett
till Museihusets Motorbåtsmuseum
vid Göta Kanal. Allt du behöver göra
är att ta med dig ditt försäkringsbrev från
Atlantica och visa upp det vid entrén, så
slipper två vuxna med två barn att betala
entréavgiften, som annars är 100 kronor.
Passa på och upplev lite båthistoria tillsammans
med hela familjen!
Vad museet har att erbjuda kan du läsa
mer om härintill.
och rusta en riktig träbåt, är det en fröjd
att kunna gå och låta handen glida över
båtarnas fernissa i vetskapen att det finns
idealister som bevarar dem och låter oss
andra uppleva denna båtstämning.
Har du vägen förbi, antingen på kanalen
eller på väg 36 mellan Linköping och
Motala, så gör ett besök. Du ångrar dig inte!
Som extra krydda finns i samma byggnad
till beseende en av världens största
modellbilssamlingar. Dessutom ett café
vid sidan av kanalen. Någonting för hela
familjen med andra ord. ~ TOM ROECK HANSEN
Ny entusiastbåtförsäkring för veteranbåtar
En välhållen veteranbåt är en kulturskatt
och betingar dessutom ett värde som ofta
vida överstiger bruksvärdet för motsvarande
»normala« båt. Tills nu har det varit svårt,
för att inte säga omöjligt att försäkra en fin
veteranbåt till dess verkliga värde.
Vanliga båtförsäkringar ersätter normalt
bara bruksvärdet, vilket mer än en olycklig
ägare av pietetsfullt renoverade klenoder
fått erfara.
Atlantica har nu i samarbete med Vi
Båtägare och Museihusets Motorbåtsmuseum
tagit fram en mycket förmånlig
entusiastbåtförsäkring för veteranbåtar
som tar hänsyn till status, historik och
det skick klenoden befinner sig i.
Att försäkringen kan vara förmånlig
bygger på att kraven för att få teckna är
ganska hårda, med en inledande genomgripande
besiktning för att fastställa skick
och värde och därefter regelbundna uppföljande
besiktningar.
Dessutom vet vi att ägarna av så fina
båtar är mycket rädda om sina ögonstenar
och väl kapabla både att framföra
båtarna och att sköta om dem.
Den som är intresserad av entusiastförsäkringen
kan läsa mer om den på
Atlanticas hemsida www.atlantica.se där
man också finner det besiktningsprotokoll
och poängsystem som avgör om båten
platsar eller inte.
Man kan med hjälp av detta själv göra
en preliminär värdering för att se om
det är idé att gå vidare till en riktig
besiktning.
Nya försäkringsbrev i höst
Atlanticas personal är mitt upp i utvecklingsarbetet
av ett nytt datasystem för
administration av båtförsäkringar.
När detta sätts i drift sent i höst kommer
försäkringsbreven få ett nytt utseende. Vi
lägger ner en hel del möda på att ge breven
en logisk och lättförstårlig layout och självklart
ännu mer möda på att få ett bra och
flexibelt datasystem som ger oss bättre analysmöjligheter,
smidigare hantering och
modernare kommunikation.
Som kund kommer du inte att märka så
mycket av detta i det korta perspektivet,
förutom på brevens utseende. Några försäkringstagare
kommer att bli berörda av
förändringar av självrisker och premier. På
lång sikt kommer det nya systemets analysverktyg
ge oss ännu bättre underlag för att
sätta korrekta och rättvisa premier. Det nya
utseendet på försäkringsbreven kommer till
förnyelserna med början i december.

Resultat
från årets undersökning
Samarbetet med varv, båtreparatörer och alla
de båtföretag som förmedlar våra försäkringar
som ombud är en hörnpelare i Atlanticas
arbetssätt. Vi ska vara båtproffs som samverkar
med båtproffs till nytta för alla som valt att
försäkra i Atlantica.
Med hjälp av marknadsundersökningar
kontrollerar vi med
ett par års mellanrum hur vi
uppfattas av våra samarbetspartners.
Syftet är att mäta kundtillfredsställelsen
och se vilka förändringar
i positiv eller negativ
riktning som inträffat sen den
närmast föregående undersökningen.
På detta vis skaffar vi
oss underlag till det förbättringsarbete
som ständigt pågår.
I januari-februari i år genomförde
TradeWell Group i Särö
en sådan undersökning för oss.
Sammanlagt genomfördes 150
telefonintervjuer med ombud/
reparatörer som samarbetar
med Atlantica. De fick betygsätta
31 nyckelområden av
Atlanticas kundarbete och kunde
välja att sätta från ett till fem
poäng, där fem innebar »mycket
nöjd« och ett betydde
»mycket missnöjd«.
Det sammanvägda betyget
för alla frågorna gav helhetsomdömet
4,24 poäng av 5 möjliga
och det betyder »nöjd med
råge«, eller något mitt emellan
mvg och vg.
Bäst betyg får Atlantica för …
… att hålla givna löften
… att vi är en flexibel och bra
samarbetspartner
… att medarbetarna håller
hög servicenivå
… att våra medarbetare är
kompetenta och ansvarsmedvetna
Sämre betyg får vi för …
… för få besök hos
ombudet/reparatören
… informationen om nyheter
och ändringar
Vidare kan man konstatera att
de intervjuade anser att skaderegleringarna
sköts professionellt
och att skadereglerarna är rättvisa.
Vidare att reklamationer
och klagomål klaras smidigt och
snabbt.
När det gäller premierna är
55% av de intervjuade nöjda eller
mycket nöjda och anser dem
konkurrenskraftiga. Knappa 4%
har en negativ uppfattning.
Vi har kommit en bra bit på
vägen till att uppfattas som en
kundorienterad, serviceinriktad
och professionell båtspecialist.
Det är kundernas omdöme som
gäller. För att komma vidare ska
vi förbättra kontakten med och
informationen till ombud och
reparatörer.
Det är nu länge sen Atlantica
gjorde sitt vägval, att förbli en
renodlad båtspecialist med båtmänniskor
på alla funktioner.
Samtidigt togs beslutet att
satsa på nära samverkan med
båtproducenter, båtsäljare,
varv, reparatörer och båtbranschen
i övrigt för att bättre
kunna lösa försäkringstagarnas
problem.
Det är skönt att kunna
konstatera att den inriktning
som valdes får så höga betyg av
marknaden.
FRÅGOR & SVAR
Jag fick i dag Atlantica nr 1/03.
Mycket läsvärt - men ingenting om miljön i våra sjöar och i
Östersjön. Jag ifrågasätter särskilt artikeln "RIB-båten - från
arbetsbåt till robust nöjesbåt". I skärgården ser vi med oro
RIB-båtarnas framfart, just som nöjesbåtar. De körs ofta
mycket fort, de hörs inte förrän det är för sent - för kanoter
och andra långsamma farkoster - och de utgör ett dödshot
mot sjöfågel. Vi har flera rapporter om hur RIB-båtars förare
leker Gröna Lund på exempelvis Kanholmsfjärden. Vi har talat
med de bolag, som hyr ut dylika båtar till företag, just under
prefixet »Äventyr«. Där fick vi svaret att man har professionellt
tränade förare, vissa med jaktflygscertifikat. Att Atlantica som
försäkringsföretag inte alls tar upp miljösapekter i sin tidning
är illavarslande. Även försäkringsbolag har ett miljöansvar.
Jag ber Er titta på vår hemsida www.smf.nu
Med vänlig hälsning
Gustaf O Douglas
Ordf. i styrelsen för Skärgårdsmiljöföreningen
Tack för Ert e-postmeddelande!
Självklart sympatiserar vi med föreningens strävan att minska
miljöpåverkan i skärgården. AtlanticaTidningen skall dock i
första hand innehålla sådant material som ger råd och idéer till
ett säkrare och mindre kostnadskrävande båtinnehav. Tidningen
skall dessutom förmedla information om våra försäkringar och
företaget. Framställningen lättas upp med något reportage och
kåseri.
Vi beklagar att Ni uppfattat artikeln om RIB-båtar som propaganda
för högfartsåkning i skärgård. Båttypen är som sägs i
artikeln oerhört nyttig för sjöräddning och annan professionell
verksamhet. Nu börjar andra båtköpare också intressera sig för
dessa båtar. När vi då publicerar en artikel är det för att informera
om de kvalitetsproblem som finns och för att ge skötselråd. Helt
i enlighet med tidningens grundidé. Våra försäkringspremier är
för övrigt konstruerade så att båtar som kan köras i höga och
extrema farter får väsentligt högre premier.
Hög fart kräver hög kompetens och mycket gott omdöme.
Det är dock aldrig båten som är skyldig till missbruk utan
föraren. »Äventyrsföretagens« uttalanden är stötande.
I de två senaste utgåvorna har vi skrivit om sjöjuridik under
rubriken Praktisk sjöjuridik. I förra numret handlade detta
specifikt om påföljden av olyckor som uppstått genom att man
kört ovarsamt och med för hög fart. Enligt vår uppfattning kan
även kanotister och seglare störa balansen i skärgården, inte
genom hög fart utan genom att komma för nära fågellivet och
genom att man vistas på häckningsplatserna.
Vi kan absolut lova att AtlanticaTidningen inte kommer att glorifiera
högfartsåkande, det rimmar inte med vårt budskap. Vi
kommer att hålla oss till de ämnen som handlar om säkerhet
och miljö, som vi behärskar och där tidningen vunnit uppskattning.
Vi kommer inte att specifikt ta upp miljöfrågor, eftersom vi
saknar sådan kompetens. Vi pläderar för ett sunt båtliv byggt på
kompetens och hänsyn. Alla har miljöansvar. Men alla kan och
bör därför inte behandla miljöämnet.
Atlantica kommer som tidigare år att ha en monter på årets båtmässa.
Ni är hjärtligt välkomna dit så att vi kan fortsätta vårt
samtal. Vi uppskattar de insatser som ni gör i Skärgårdsmiljöföreningen.
Med vänlig hälsning
Conny Landström
19

AVSÄNDARE: ATLANTICA BÅTFÖRSÄKRING/MODERNA FÖRSÄKRINGAR AB
BOX 2251, 403 14 GÖTEBORG
ADRESSATEN FLYTTAD
ADRESSATEN OKÄND
innehåll
2 Ledare
Atlantica i fejd med myndighet
Ändring i lag om godtrosförvärv
3 Boken alla pratar om
6 Våra representanter
6 Obligatoriskt båtregister
7 Sett & Synat
8 Ställ krav på din badstege
9 En solskenshistoria
10 Atlantica guidar om motorbyte
14 Kåseri
15 Hur gör jag min skadeanmälan
16 Vår på Nidingen
17 Vi var på muséet vid Göta Kanal
Nytt utseende på fakturorna
18 Årets kundundersökning i siffror
Frågor & svar
20 Stor segling med stora båtar
Kustradion har fått ny ägare
Redaktion
Ansvarig utgivare och chefredaktör
CONNYLANDSTRÖM
Redaktör TOM ROECK HANSEN
Produktion/Layout 24 PUNKTER/ANNA BERGSTRAND
Design MAGAZINE
Omslagsfoto KRISTER BERG/NATURFOTOGRAFERNA
Tryck ELANDERS
I sommar
får vi se
de stora
elefanterna
dansa
a Sen länge har vi kunnat följa de stora
oceankappseglingarna via media men det
har inte funnits tävlingar för dem i vatten
nära oss. I sommar blir det ändring på den
saken när Volvo, seb och Viamare ställer
sig bakom Volvo Baltic Race for the seb
Trophy. Som arrangörer deltar också Kieler
Yacht Club, ksss och gkss. Och Atlantica
är tävlingarnas försäkringspartner.
Det blir en tävling för de stora racers
som senast sågs vid Volvo Ocean Race
(v60) och som annars har få tävlingstillfällen.
Till det nya racet kommer en stor
flotta av dessa super racers, representerande
olika syndikat, att visa upp sig för intresserade
i Tyskland, Sverige och Danmark.
När detta skrivs går det ännu inte att meddela
namnen på alla syndikat eftersom en
del förhandlingar inte är avslutade.
Första start sker i Kiel i samband med
Kieler Woche den 21 juni och den 23 startar
sen etappen Kiel – Sandhamn med beräknad
ankomst till Sandhamn den 26 juni.
Efter en Parade of Sails in till Stockholm
samlas man på nytt i Sandhamn för deltagande
i Accenture Gotland Runt. Efter
målgången som är beräknad till den 1 juli
genomförs en bankappsegling utanför
Sandhamn.
Den 2 juli startar fältet så den långa etappen
mot Marstrand dit man beräknas anlända
den 5 juli. Det innebär slutet för fjorton
dagars intensivt tävlande och celebreras
med prisutdelning på Carlstens fästning.
Volvo Baltic Race är något att se fram
emot, det kommer att finnas massor av
chanser att se tävlingarna både från båt
och land, runt hela kusten. Inte bara i
Östersjön utan vid passagen av Öresund
och så till sist när båtarna visar upp sig vid
målgång in mot Marstrand. Vi kan bara
hoppas att tävlingen blir en stor framgång
så att vi får se den återkomma i framtiden.
~ TOM ROECK HANSEN
Viamaregruppen är nya ägare till Kustradion
www.atlantica.se
AtlanticaTidningen utges av
Atlantica Båtförsäkring/
Moderna Försäkringar AB (huvudkontor)
Box 2251, 403 14 Göteborg
Tel: 031-723 00 00 • Fax: 031-723 94 15
Atlantica Båtförsäkring/
Moderna Försäkringar AB (regionkontor)
Kungsgatan 8, 111 43 Stockholm
Tel: 08-56 200 600 • Fax: 08-56 200 610
E–post: tidningen@atlantica.se
Material till tidningen kan skickas till ovan
angivna adress eller per fax 08–56 200 610.
Tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt,
ej beställt material.
Citat är tillåtna om källan tydligt anges.
a Telia har sen sin bolagisering planerat
att sälja Stockholmradio och nu är det
klart att den nya ägaren heter Viamare
Invest ab.
Uppgörelsen innebär att Viamaregruppen
tar över verksamheten för bland
annat Kustradion och Sjöassistans och
att man också tar över personalen.
Viamaregruppen är Hans Mellströms
skapelse och innehåller sen tidigare ett antal
företag som arbetar med båt och fritid.
I gruppen ingår båttillverkarna Ryds,
Nimbus och Maxi, Sandhamns Hotell och
Konferens plus ytterligare fyra hotell samt
de egna marinorna på Bohus-Malmön och
Sandhamn. Till detta kommer att man har
samarbetsavtal med femton marinor.
Hans Mellström ser i förvärvet en möjlighet
att fortsätta att i sin Viamare Sea
Club utveckla en modern organisation som
hjälper båtägarna att dra mera nytta av sina
båtar. Han konstaterar att den svenska båtsäsongen
är så kort att man bör göra allt för
att öka den tid då båten faktiskt kan utnyttjas.
Särskilt med tanke på att båten är en så
stor investering för många. Inom parantes
kan nämnas att Atlantica är försäkringspartner
till Viamare Sea Club.
Klubbpaketet kommer alltså att innehålla
marinor, sjöassistans, väder- och
annan information och kommer att fortsätta
att kompletteras med nya tjänster.
Det verkar som om Stockholmradio
kommit i goda händer.