Biblioteken - Biblioteksbladet

inblick
ıııııııııı
När jag beställde en ny stol eller
behovet av ridande förste bibliotekarier
i kontorslandskapet
av Christer Hermansson
Vill du annonsera
Ring eller mejla Bo Eriksson!
08-717 87 99
070-714 90 55
bo.erikssonmedia@telia.com
Efter en längre tids tjänstledighet kände jag
nästan omedelbart att jag fick kraftiga ryggsmärtor
när jag satt för länge på stolen i det
behagliga och luftiga kontorslandskapet
tillsammans med femton andra bibliotekarier
och biblioteksassistenter. Inte hade
mina ryggsmärtor någonting med det underbara
klimatet att göra: luftkonditioneringen
fungerade utmärkt; kollegernas diskurser
om ditt och datt störde inte alls utan
bara tillförde hela mitt förste bibliotekariejag
en mängd energi och inspiration som
förhoppningsvis skulle innebära att jag kunde
uträtta nya administrativa stordåd i mina
försök att utveckla nya biblioteksmodeller.
Men så var det mina kraftiga ryggsmärtor.
Jag tog mod till mig och författade ett
distinkt och kortfattat mejl till avdelningsführern
där jag beskrev mitt problem på ett
sakligt sätt. Jag fick ganska snart klartecken
för inköp av pall; jag ville alltså skaffa en
pall och inte en ny kontorsstol. Därefter
rådgjorde jag med en kollega som visserligen
inte är formellt ansvarig för inköp av
kontorsmaterial men hon har ändå gedigna
kunskaper om vissa firmor och tillverkare
som är att lita på. Jag gjorde sedan en informationskompetent
sökning på nätet där jag
fick fram adresser.
När jag sedan besökte en välkänd firma
fastnade jag genast för en enkel men sober
sadel med det träffande namnet ”Solo”.
Den var väldigt skön att sitta på. Jag kunde
sträcka på ryggen och jag såg framför mig
hur jag kunde blicka ut över kontorslandskapet
medan kollegerna avundsjukt skulle
böja ner sina huvuden när jag red omkring
fritt och ledigt för att få fram det mest kreativa
i mig själv. Det blev alltså ingen pall
utan en sadel.
När jag återvände till Lärum och berättade
för de två andra förste bibliotekarierna
om min nya sadel som jag hade beställt,
blev det väldigt upprörda känslor. Ja, du gör
ju förstås alltid som du vill, sa Gunilla Lindenor.
Och Monica Sax sa: Ska du inte
skaffa lasso också Det var en strålande idé.
Men hur skulle jag meddela resten av
kollegerna om den nya sadeln Alla vet vi ju
hur svårt det kan vara med interninformation.
Därför klippte jag ut bilden på sadeln ur
katalogen och tejpade fast den väl synlig på
min lilla vita tavla där jag normalt sett brukar
skriva in om jag är på informationspass
eller idkar undervisning und so weiter. På så
sätt såg mer eller mindre alla kolleger, åtminstone
de i kontorslandskapet, bilden på
min sadel som skulle levereras vecka 37.
Det kändes verkligen som att jag gjorde
rätt. Flera av kollegerna frågade mig sedan
om jag behövde sheriffstjärna, cowboyhatt,
piska, sporrar eller andra väsentliga attiraljer.
Läderbyxor har jag ju redan flera par,
men egentligen inte några som passar den
svarta sadeln. En vikarie erbjöd sig att rykta
sadeln, och jag tog emot erbjudandet med
öppna armar. Mitt rykte behöver ständigt
förbättras. Som förste bibliotekarie vill åtminstone
jag alltid vara en förebild för
mina kolleger.
Wittgenstein skrev något om att språket
sätter gränser. Men han tänkte aldrig på att
även stolarna i ett kontorslandskap sätter
gränser. När jag nu har ridit på min sadel ett
par dagar – mig veterligen den ende förste
bibliotekarien i riket – och erfarit frihetskänslan
och inbillat mig att ingenting är
omöjligt, inser jag att min professionella
höjdpunkt med all säkerhet är nådd. Längre
än så här kommer jag aldrig. Jag är en väldigt
lycklig ridande förste bibliotekarie.
CODECO
MARK35
EASY-CHECK
Självbetjäningskoncept
för små bibliotek
Codeco Sverige AB
Wallenbergs gata 4 TEL 013-23 99 50
583 30 Linköping FAX 013-23 99 55
www.codeco.se
*Mormors Kokböcker
*Helga Heschen,
kvinna konstnär
Två lätthängda biblioteksutställningar
om 12 laminerade
posters vardera.
Producent: Inger Ärlemalm
Hyr dem från
Bokkoket@swipnet.se
32 biblioteksbladet [2005:08]