15718 Biblioteksbladet 5.08

Biblioteksbladet05:2008årgång 93SommarläsningKulturrådets nye chef:Svetsaren som blev generaldirektörDebatt och kommentar:”Låna böcker – en lysande affärsidé”Dansk bibliotekspolitik:Avgörande för bibliotekens utveckling2.0-förespråkare:Intervju med John Blyberg

Innehåll Förord Biblioteksbladet 05:2008PostadressBox 70380107 24 Stockholm3 Svetsaren som blev generaldirektör.Åsa Ekström6 Rum för barns nya polare.Åsa Ekström7 Sammanslagningen av kboch SLba: En återgång tillgammal ordning.MarieLouise Samuelsson9 BTJ-aktier sålda.Åsa Ekström9 Bakgrund BTJ: Över 70 årsägande är till ända.Henriette Zorn11 Dansk bibliotekspolitik gerframtidstro. Johan Erichs16 På bred front för läslust.Maria Sehlin17 Så arbetar de med läsprojekteti Malmö. Maria Sehlin19 Vidgade vyer i Luleå.Åsa Ekström20 Hur var Biblioteks dagarna iLuleå? Åsa Ekström21 Biblioteken ska vara trendsättare.Åsa Ekström22 John Blyberg: ”De traditionellabibliotekssystemen ären snara runt halsen”.Lars Iselid26 Den smala litteraturen.Kristian Fredén28 Bibliotekarien – en ulv ifårakläder. Ulrika Eriksson30 Tio lånekort för mycket.Anders Björnsson31 Musik på folkbiblioteket –en liten historik. Ulf MobergAvdelningar13 Debatt och kommentar32 Utblick34 Recensioner36 Inblick41 Besserwisser42 Föreningsnytt46 KalendariumNågonting har hänt. En litenföraning fick man redan tidigt i vårasnär representanter för Kulturutredningeni olika sammanhangpratade om bibliotekens betydelse och dettatrots att biblioteken inte ligger inom ramenför utredningens mandat. När moderaternapå senvåren presenterade sitt kulturpolitiskaprogram Kulturen 3.0 kunde man notera att den tvetydiga passusenfrån föregående program, Kulturen 2.0, angående boklån och avgifter,var borta. Istället slås det nu fast: ”Boklån ska vara avgiftsfria”. Föralla – inte bara för barn och ungdomar. Punkt. Man öppnar i det nyaprogrammet också för ett visst statligt ansvar för bibliotekspolitikeni stort. Man betonar vidare skolbibliotekens viktiga roll och – vilket ärnytt – att friskolorna har samma ansvar som de kommunala skolornanär det gäller att trygga elevernas tillgång till bibliotek. Överhuvudtagetär avsnittet som berör moderaternas syn på biblioteken långtmer utarbetat och underbyggt än motsvarande avsnitt i det förra kulturpolitiskaprogrammet. Man visar att man satt sig in i frågorna, ochåtminstone delvis tagit intryck av argument.Ja, någonting har ju hänt när Sveriges Radios kulturredaktion beslutarsig för att ägna nästan en vecka (vecka 20), väl tajmat med Biblioteksdagarnai Luleå, åt att på olika sätt belysa bibliotekens roll ochuppgifter.SR:s kulturredaktion öppnade med en intervju med kulturministernsom nu inte ställde sig helt negativ till en nationell bibliotekspolitikoch som därtill betonade vikten av att kommunerna följer lagenoch upprättar biblioteksplaner. Också hon har läst, lärt och tagit intryck,vilket är mer än vad man kan säga om hennes företrädare sominte fick något vettigt sagt om bibliotek under en hel mandatperiod.Det som har hänt är att Svensk Biblioteksförenings intensiva opinionsarbetebörjar ge resultat. Än har visserligen inget påtagligt ochkonkret skett men biblioteksfrågorna diskuteras i offentligenheten,och detta inte bara i termer av vikande siffror i statistiken som blirtill snabba, småbraskande men intetsägande nyhetsklipp som dessmera inte följs upp. SR:s bibliotekssatsning på försommaren gav provpå att det finns ett intresse för att analysera och diskutera verklighetenbakom de dystra siffrorna. Det som händer i t ex Täbyland visaratt biblioteken kanske behöver en djupare omtanke som sträcker sigbortom det som är självklarhetens privilegium – och förbannelse.*Sommaren står för dörren och vi på redaktionen hoppas att läsningeni detta nummer räcker länge. Det är som vanligt en salig blandningav högt och lågt, långt och kort. Barbro Borg, chef på Solna stadsbibliotek,har t ex skrivit ett intressant inlägg om utmanarrätten, vi haren intervju med John Blyberg, artiklar om ett prisbelönat läsprojekt iMalmö, en text om sammanslagningen av kb och slba och lite merudda material som kan roa och tjäna som sommarläsning.Trevlig sommar och väl mött i höst!Henriette ZornBesöksadressWorld Trade Center, D5, Klarabergsviadukten70 eller Kungsbron 1,StockholmTel. 08-545 132 30BBL Tel. 08-545 132 40Fax 08-545 132 31Svensk Biblioteksförenings hemsidahttp:/www.biblioteksforeningen.orgPrenumeration på BBLFör medlemmar i föreningen ingår BBLi medlemsavgiften, 350:– för enskildmedlem (heltidsstuderande ochpensionärer 175:–). Övriga betalar 500:–(Sverige), utanför Sverige, 600:–Ansvarig utgivareChefredaktörHenriette Zorn tel. 08-545 132 41hz@bbl.biblioteksforeningen.orgI redaktionenÅsa Ekström 08-545 132 43asa@bbl.biblioteksforeningen.orgRecensionsansvarigJohannes Rudbergjohannes.rudberg@kb.seGrafisk form: Paolo SangregorioOmslag: Paolo SangregorioRedaktionen förbehåller sig rätten attkorta och redigera manus. För obeställtmaterial ansvaras ej.AnnonserBo ErikssonKnut Wallenbergs väg 35133 34 Saltsjöbadentel. 08-717 43 57 eller 070-714 90 55bo.erikssonmedia@telia.comMoms/annonsskatt utgår ej!TryckNorra Skåne Offset, HässleholmISSN: 0006-1867Svensk Biblioteksförening är en ideellförening med uppgift att främja svensktbiblioteksväsen.Biblioteksbladet speglar föreningensverksamhet, åsikter och ställningstagandemen har också till uppgift att väcka egendebatt genom att ge utrymme åt andraåsiktsyttringar.Tidningen har en fri och självständig rolloch bedrivs med tryckfrihetsförordningensom grund.Denna tidning gick i tryck den3 juni.Den här tidskriften ärTS-kontrollerad.2 biblioteksbladet [5:2008]

Svetsaren som blev generaldirektörKulturrådets nya generaldirektörräds inte vilda diskussioner.Desto mer fruktar han tyst likgiltighet.Den kontroversiellautnämningen av Johan Stäel vonHolstein till ledamot i Kulturrådetsstyrelse och diskussionernakring tidskrifts stödet och Manaavskräcker inte.Foto: Petter KarlbergDet är glädjande att både politikeroch deras tankesmedjor i störreutsträckning för upp kulturenpå den politiska dagordningen.Samtidigt etsar sig känslan sig fast: det allaegentligen vill är att kulturen ska bära sigsjälv, möjligen med viss hjälp från SvenskaSpel och Allmänna arvsfonden. Nyckelordenär i alla fall sponsring och samarbete. I Sverigehar Statens kulturråd sedan 1960-talet ochpå regeringens uppdrag drivit kulturfrågor. Ipraktiken pytsar man ut stöd och bidrag förmiljarder. Dessutom ska man ge regeringenunderlag för kulturpolitiska beslut genomatt utvärdera de statliga insatserna på kulturområdetoch informera om kultur ochkulturpolitik. Sedan årsskiftet heter den nyegeneraldirektören Kennet Johansson och hanär fullvärdig styrelseledamot. Styrelsen beståri övrigt av landshövding Mats Svegfors(ordförande), projektledare Alejandra Fuentes,entreprenören Johan Stäel von Holstein,vd Sture Carlsson, kulturskribenten LjiljanaDufgran, konstnären Marianne Lindberg DeGeer, professor Karin Helander samt MatsWallenius som är generalsekreterare för FöreningenNorden. Den nuvarande regeringenhar infört avregleringar som innebär att detaljstyrningenminskat samtidigt som handlingsansvaretökat för Statens kulturråd. Påplan 6 i Filmhuset på Gärdet i Stockholmsitter sedan drygt ett år tillbaka Kulturrådetspersonal samlade. Vit, avskalad, modern designdominerar arbetsplatsen. Enligt bibliotekshandläggareMats Hansson trivs de flestai det öppna kontorslandskapet.– Det var charmigt i den gamla länganpå Skeppsholmen, men här har vi det merfräscht och funktionellt. Flytten har varitbra, konstaterar han.– Den gamla myten att kulturvärlden består av flummisar som inte kan hålla budget och deadline stämmer inte.Tvärtom, säger Kennet Johansson.Har personalen behov av att tala mer enskiltoch ostört får man använda sig av någotav de sex små modulrummen. Faktum är attdet bara är avdelningschef Benny Marcel ochgeneraldirektören som har egna rum medglasväggar. Och det är i Kennet Johanssonsrum vi slår oss ned efter att ha hämtat kaffefrån automaten. Mats Hansson sitter medunder samtalet.– Eftersom jag inte behärskar alla biblioteksfrågorhar jag hjälp av Mats Hansson somkan desto mer, säger Kennet Johansson.Kennet Johansson tillträdde formellt somgeneraldirektör vid årsskiftet men i praktikenhar han haft en slags inskolnings period eftersomhan blev styrelsens ordförande redansommar en 2007.Vem är då Kennet Johansson? Han föddes iHörby i Skåne för 54 år sedan.– Skolbiblioteket var det som betyddemest rent kulturmässigt för mig som barn.Jag minns att vi fick låna hem endast en boköver helgen. Kanske för att vi inte skulle läsaså mycket. Men jag fick dispens, jag fick lånatre böcker, berättar han.Kanske för att skolan inte var någon höjdareför honom, som han själv uttrycker det.Efter skolan började han jobba som svetsareoch inredningssnickare. En bakgrund somblir allt ovanligare i dagens samhälle.biblioteksbladet [5:2008] 3

– I dag finns inte utrymme för unga skoltröttaatt ta en välbehövlig vila från studierför att sedan kunna komma tillbaka destokraftfullare. Det är lite synd om de unga.Efter en tids arbete utbildade Kennet Johanssonsig till biolog med inriktning påkulturlandskap. Han har därefter arbetatsom intendent på Kristianstads läns museum,som förvaltningschef på Vänermuseet iLidköping, som chef för Malmö Museer ochsom kulturchef i Göteborgs stad.Kennet Johansson är en mycket upptagengeneraldirektör. Det var inte helt enkelt attboka tid med honom. Och de flesta av minafrågor har han fått i förväg via mejl. Jobbetsom generaldirektör är ett tidsbestämt uppdragi sex år men han kan få sluta i förtidom inte planerna går som de ska. Å andrasidan har Kennet Johansson rykte om sigatt genomföra det som beslutats och dessutomhålla tidsplanen. Han är en man somvill flytta fram positionerna. I Göteborg varhan med om att genomföra en hbt-festival(homo, bi och transsexuell). Detta i en stadsom leder brottsstatistiken vad gäller så kalladehatbrott. Som museichef i Skåne harhan även lett arbetet med utställningar omSkånes mörkbruna, dvs nazistiska, förflutnaoch en utställning om länets romer. Vad hoppasdå Kennet Johansson att han ska tillföraKulturrådet?– Förnyelse. Den processen behöver inteinnebära att nya saker ska skapas, utan detviktiga är att man förändrar. Verksamhetmåste ständigt förändras, annars dör den. Detgäller att följa med i tiden, konstaterar han.Kennet Johansson vill ha snabbare processeroch mer kommunikation. Han vill att Kulturrådetska bli bättre på omvärldsanalys ochpå att mäta effekter.– Det är en massa ord, men det gäller attinse att man är en del i samhällsutvecklingen.Genom mångfaldsfrågor, mötesplatser ochplattformar ska Kulturrådet vara med ochstärka ett betraktelsesätt där man diskuterarhur framtidens samhälle ska se ut.Han vill också att Kulturrådet ska bli tydligare gentemot bidragstagare och samarbetspartners.Regeringen har efterlyst flersamarbeten mellan kultur och näringsliv.Kulturrådet har tillsammans med blandannat Nutek, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetettittat närmare på hur det kan ske.– Vi kan konstatera att båda sidor måste utbildasför att lära sig att se hur det verkligenser ut. Den gamla myten att kulturvärldenbestår av flummisar som inte kan hålla budgetoch deadline stämmer inte. Tvärtom. Detfinns nog inte några effektivare, mer tidsbundnaoch mer ekonomiskt kontrolleradeän dem i kulturvärlden. De är fullt medvetnaom att problemen blir enorma om ridån integår upp i tid. Däremot kanske man oftare bordeifråga sätta exempelvis byggbranschensständiga oförmåga att hålla byggplaner, sägerhan.Han nämner Kulturkalaset i Göteborg somett bra samarbete där näringslivet delfinansieradeevenemanget. Den myndighet hannu basar för arbetar under ett regleringsbrevsom i praktiken blir allt mer avreglerat. Menhan föredrar att ha det så.– Vi utsätts för mer kritik ju mindre regleradeförslag som finns. Men jag tror att det ärbra att verkligen väga det vi gör och stå förvåra egna beslut.Dialogen mellan stat och kommun måsteförfinas, menar Kennet Johansson. Statenska inte alltid diktera villkoren i stora starkalän som till exempel Västra Götaland. Storaregioner ser inte alltid på staten som Storebroroch det är viktigt att de nationella myndigheternaförstår det.– Göteborg jämför sig till exempel mermed andra starka områden i södra och i västraSverige än med Stockholm. Starka områdenjämför sig ofta med liknande områdenöver gränserna.Här avbryts vi när Kennet Johanssons sekreterarekommer in och meddelar att ”eftersomintervjun blivit längre än en halvtimmeså måste han komma och representera genomatt skaka hand med viktiga besökare frånSkansen”. Under de fem minuter han utövarofficiell representation talar jag med MatsHansson, som ansvarar för de nationella ochregionala frågorna samt utvecklingsbidragenför biblioteken. Tidigare var Helena KettnerRudberg ansvarig för biblioteksfrågornapå Kulturrådet. När hon slutade utlyste manhennes tjänst i höstas för att kort därefter drain tjänsten helt och hållet. Istället är det MatsHansson och Cay Corneliusson som delar påbiblioteksfrågorna. ”Det är bara och gilla läget”,som Mats Hansson uttrycker det.– Vi klarar av arbetsuppgifterna eftersomvi har omfördelat och jobbar på ett annat sätt,bland annat i större grupper. Själv har jag t exinte längre ansvaret för biblioteksstatistiken.När det gäller biblioteken konstaterar MatsHansson att det ger effekt att uppmuntra initiativsom läsfrämjande utvecklingsprojektoch vuxnas lärande.Biblioteken blir synligare i lärsamverkaneftersom man då är i ett sammanhang.– Utbildning är högprioriterat ute i kommunernaidag, medan rena kulturfrågor harlägre status. Så länge vi kan åka snålskjuts påutbildning så är väl det bra, menar han.Det är mer ovisst vad som händer med finansieringav olika projekt i framtiden då tillexempel en av de stora finansiärerna, stiftelsenFramtidens kultur, läggs ned. Men innanvi hinner gå närmare in på det är generaldirektörentillbaka. Hur ser då han på bibliotekspolitiken?– Biblioteken är en grundsten i demokratinsom säkrar tillgång till information. Mendet sker saker med medierna som innebär attbibliotekets roll som en plats där man lånaren bok kommer att minska, en plats där antaletläsplatser kommer att bli färre. Däremotkommer det att hända andra saker på biblioteketkopplat till den nya tekniken, tror han.När det gäller bibliotekslagen är han övertygadom att den är viktig för tillgänglighetenoch att den konkret lyft frågan om biblioteksplaner,men också att lagen måste sesöver och utvärderas.– Det är positivt med en sådan utvärderingmen sedan har vi även en del mål och ansvarsfrågorpå central nivå som behöver klargöras.Rollerna måste bli tydligare för exempelviskb och länsbiblioteken.En nationell biblioteksplan – den frågasom Svensk Biblioteksförening driver så hårt– är han positiv till. Även Kulturrådet jobbarför det, menar han. När det gäller den storaKulturutredningen som regeringen tillsatthar han inga större farhågor för Kulturrådetsdel. I skrivande stund har inget läckt ut trotsatt tusen personer har intervjuats.– Det värsta vore väl om inget händer, vilketinte är helt ovanligt när det gäller utredningar.Ännu en produkt att stuva in i bokhyllanvore trist, konstaterar Kennet Johansson somnu genom sina allt kortare svar signalerar attintervjun är över.– Kultur är som bäst när den berör och tarupp de viktiga värdegrundsfrågorna, de existentiellafrågorna. Senast jag blev starkt berördav kultur var nog av någon film jag sett.I övrigt läser Kennet Johansson mycket,bland annat de klassiska arbetarförfattarna.Naturligtvis är den enda författare han villnämna vid namn årets alma-pristagare, SonyaHartnett. Teaterbesök försöker han ävenhinna med. tv är däremot inget han prioriterar.– Jag har tv i Stockholm men inte i Skånedär jag är skriven. tv tar tid. Det är inte meningsfullt.När han tittar på tv blir det mest Kunskapskanaleneftersom den ger lite allmänbildning.Det låter nyttoinriktat. Vad är det för fel påmelodifestivalen?– Ja, visst kan man se på det. Men jag behöverju inte tycka att det är bra.Åsa Ekström4 biblioteksbladet [5:2008]

450 000 elever i Sverige i saknar ett ett skolbibliotek * .* .Skolbibliotek.nu skaparförutsättningar för för ett ett väl välfungerande skolbibliotek.*Enligt *Enligt Library Library Lovers LoversSkolbibliotek.nu– leasing för för läsningbiblioteksbladet [5:2008] 5

Rum för barns nya polareKlädkedjan polarn o pyretsponsrar Rum för barn med en miljonkronor. Samarbetet sträcker sigtre år framåt och gäller bland annatutställningar och mer övergripande projektmed aktiviteter i Rum för Barn och KulturhusetSamarbetet grundar sig i en gemensamsyn på barn och deras behov. Målsättningenkan sammanfattas i fn:s BarnkonventionsArtikel 31: Barn har rätt till lek, vila och fritid.Samarbetet känns bra eftersom partnern harflera beröringspunkter med våra egna, menarKatti Hoflin, Rum för Barns chef.– Vi talar samma språk helt enkelt. Jagassocierar PoP med kvalitetsmedvetenhet.De arbetar med design och form samtidigtsom de har lite ekotänk eftersom kläderna ärfunktionella och slitstarka. PoP har även genusperspektivnär de skapar kläder för barn.Rum för barn har tidigare sponsrats medtre miljoner av varuhuskedjan Åhléns. Pengarnagick till ombyggnaden av det populärabarnbiblioteket. Som chef för en verksamhetsom är politiskt styrd så är det bara att arbetaefter de förutsättningar som ges, menar KattiHoflin.– I dag förs en borgerlig kulturpolitik somvill att vi ska ha dessa samarbeten. Jag vet attvi jämfört med många andra har lättare attfå till sådana samarbeten genom våra gynnsammaförutsättningar, både vad gäller antalbesökare och själva läget i huvudstaden. Menhur många är villiga att sponsra den lokalablåsorkestern? Den diskussionen måste vita.– Grunden står vi skattebetalare för. Samtidigtvill vi kunna ge barnen kultur i världsklass.Då är det viktigt att kulturen är gratiseller kostar så lite som möjligt för att allabarn ska få tillgång till den. Det är en viktigdemokratifråga. Kultur ska inte bli en klassfråga.Katti Hoflin vill att Rum för Barn lyfterfram barnets roll och frågor i samhället ochskapar förutsättningar för deras eget skapande.Bland annat kommer samarbetet med PoPatt resultera i en dag för barnen, berättar KattiHoflin. Rent konkret innebär det att den 15november kommer allt som sker i Kulturhusetatt genomsyras av ett barnperspektiv ochföljas upp med seminarier veckan därpå.ÅE 6 biblioteksbladet [5:2008]

Sammanslagningen av kb och SLba:En återgång till gammal ordningStatens ljud- och bildarkiv och Kungl. biblioteket blir från och med årsskiftet en myndighet. En både väntadoch efterlyst sammanslagning som båda myndigheter säger sig vara nöjda med. Den nya myndighetenfår dock börja sitt gemensamma arbete utan en reviderad pliktleveranslagstiftning.foto: ulf lundin / kbNär statens ljud- och bildarkiv,slba, från och med årsskiftetslås samman med kb är det, tillen del, en återgång till en gammalordning. 1958 inrättades nämligen, påinitiativ av dåvarande riksbibliotekarien UnoWillers, det så kallade Nationalfonoteket, ettljudarkiv som en ny och modernitetsstämpladavdelning inom kb. 1979 införlivades Nationalfonoteketmed dåvarande Arkivet förljud och bild, senare slba.Det som händer 1 januari 2009 är vidare,organisatoriskt sett, en ovanligt rask sammanslagningav myndigheter. 16 april togUtbildningsdepartementet beslutet och frånoch med 1 januari är det kb som gäller, medriksbibliotekarie Gunnar Sahlin som myndighetschef.Förklaringen till snabbheten i sammanslagningsprocessenkan sägas ha sin förklaringi att Sven Allerstrand vid årsskiftetavgår med pension som chef för slba. Detbeslutsansvariga Utbildningsdepartementetanför inte det som skäl för samgåendet, mendet är knappast någon djärv gissning att manföredrog att slippa rekrytera en ny slba-vd,när denna enbart skulle ha blivit chef för enkortare tid.Ett annat tänkbart skäl till den korta tidenmellan beslut och verkställande är attsammanslagningen varit både väntad ochefterlyst, från de bägge myndigheterna. Ochnär utbildningsdepartementet den 16 apriloffentliggjorde beslutet fastslogs också att”de båda myndigheterna är positiva till ettsamgående”.Pelle Snickars, forskningschef vid slba,säger att han först var tveksam till att slbaskulle gå upp i kb, men att han nu har ändratuppfattning:– Jag var tveksam på grund av att det i vissutsträckning handlar om att förena vad mankan kalla högkultur och lågkultur, AugustStrindberg med våra arkiv som innehåller sådantsom Robert Aschbergs program i tv 3.biblioteksbladet [5:2008] 7

Sitter du på en skatt?DEVO har befriat en hel högkulturskatter ur folkbibliotek ochkungliga samlingar.En av dessa är Umeå UniversitetsbiblioteksRARA böcker – http://rara.ub.umu.se.Ring 054 22 14 55, så berättar vi mer om hurvi gör dina skatter tillgängliga för folket.Segla in på www.devo.seSkepp å-hoj!Å andra sidan samlar ju kb in tidningar sominte kan klassas som högkultur och ja, jagtror att det här kan bli riktigt bra.kb har under senare år genomgått en radomorganisationer, men Gunnar Sahlin tyckerinte att det finns skäl att tro att det blir problematisktmed en till för att införliva slba.Jämfört med andra omorganisationer trorhan inte heller att det blir någon särskilt dramatisktomställning. I ett första skede blir detadministration och ekonomi som ska koordineras.Sammanslagningen är dock inte likamed flytt, slba sitter med ett hyreskontraktsom går ut först 2011 och förblir tills dess, närdet gäller lokaler, ett slags kb-filial.– Visst är det kort tid mellan beslut ochsammanslagning, men det kom knappastsom någon blixt från en klar himmel, vi harhaft en dialog med departementet och mellanmyndigheterna, det har länge funnits enstark önskan om sammanslagning hos debägge myndigheterna, så vi var väldigt förbereddamentalt, säger Gunnar Sahlin.– Det är härligt att samgåendet upplevssom något positivt i båda organisationerna,sedan är det förstås alltid en utmaning attförena olika företagskulturer, att se till att ettsamgående sker så smidigt som möjligt, manfår arbeta med gemensamma mål och värderingar,men det är vi vana vid.Ett annat skäl för sammanslagningen är attdet kommer att kräva, som Sahlin uttryckerdet, ”väldigt mycket pengar” för att fortsättaatt ta hand om det ständigt växande materialsom hittills samlats in av respektive slbaoch kb. Tanken är givetvis att slippa görakostsamma investeringar på två ställen.– Våra medier blir allt svårare att hållaskilda från varandra nu när webbpubliceringarnainnebär att definitionen av vad somär en tidning helt har förändrats. Ingen kansitta still i den båten!Möjligen kan man säga att politikerna, ominte sitter stilla, så avancerar aningen långsamt.Centralt för den utvidgade myndighetenblir innehållet i den nya pliktleveranslagstiftningen,där proposition nu väntas tillvåren 2009. På departementet råder ungefärsamma läge som när bbl i nummer 8/2007skrev om väntan på ny eller rättare sagt revideradpliktlagstiftning. Då var kanslirådetMaria Ljungkvist ansvarig för frågan. Nu,under hennes föräldraledighet är det GoranBogdanovic. Hans beskrivning av läget är ungefärdensamma som Maria Ljungkvist gav.Han försäkrar att frågan är prioriterad, samtidigtsom det inte finns resurser för någonatt arbeta på heltid med detta. Och vidare atten av de stora utmaningarna fortfarande äratt skapa en pliktleveranslag som inte kolliderarmed upphovssrättslagstiftningen ochpersonuppgiftslagen.– Det är en sak att samla in, en annan hurdet insamlade materialet får användas, sägerGoran Bogdanovic som, för de som otåligtväntar på revideringen, gärna vill betona atten proposition är planerad tidig vår, vilketkan innebära ett riksdagsbeslut före halvårsskiftet2009.Hursomhelst och oavsett om det ska skyllaspå långsam departementshantering ellermed hastig sammanslagning, så måste alltsåkb och före detta slba starta sitt gemensammaarbete utan den länge efterlysta ochefterlängtande revideringen av pliktleveranslagen.MarieLouise Samuelsson8 biblioteksbladet [5:2008]

BTJ-aktiernasåldaBakgrund BTJ:Över 70 års ägandeär till ända30 miljoner kronor får SvenskBiblioteksförening när man säljersitt resterande aktieinnehav i BTJ.Men det kan bli mer klirr i kassan.Svensk Biblioteksförenings styrelseinformerade vid årsmötet 2007 attman hade för avsikt att avveckla föreningenskvarvarande aktieinnehavi btj. Totalt rör det sig om en ägarandelpå 9,64 procent. Orsaken till försäljningen äratt Svensk Biblioteksförening vill undvikaen eventuell intressekonflikt i rollerna somideell förening och som ägare i ett kommersielltföretag. Enligt en överenskommelsemed btj:s huvudägare investmentbolagetRatos och riskkapitalbolaget Litorina förvärvarbolagen Svensk Biblioteksföreningsaktieinnehav i btj för 30 miljoner kronor.Därmed avvecklas Svensk Biblioteksföreningensägande i btj för gott. Enligt BrittaLejon, Svensk Biblioteksförenings styrelseordförande,är styrelsen glad att btj-affärennu är avslutad. Ägarrollen har krävt både tidoch engagemang, nu kan styrelsen fokuserapå andra viktiga frågor för föreningen. Ochförsäljningen kan komma att ge mer pengar– i alla fall om affärerna går bra för btj.– Om Ratos/Litorina vid en vidare försäljningav btj-aktierna får så bra betalt att värdetav föreningens aktier skulle överskridade 30 miljoner vi enats om så har föreningenmöjlighet att få tilläggsköpeskillingen, sägerBritta Lejon.Hur ser man från btj-håll på att SvenskBiblioteksföreningen nu avvecklat sitt ägande?– Affären kommer inte att påverka vårakunder och vår verksamhet. Vi har haft ennära relation till föreningen under mycketlång tid och båda parter är måna om att dengoda relationen även framöver fortsätter isamma anda, säger Stephan Ekström, tf vdför btj i ett pressmeddelande.ÅEEmbryot till dagens btj, Biblio- omsättningen låg på 13,7 miljoner kronor –tekens Försäljningscentral, grund - en fördubbling på fyra år. Vid den tiden varades 1936, av Sveriges Allmänna företagets produktion organiserad på fyraBiblioteksförening (sab). BibliotekensFörsäljningscentral var en förening och en viktig del. Av den totala försäljningen sva-sektioner, varav den s k Sambindningen varden bildades för att ”till såväl stora som små rade sambindningssektionen jämte inrednings-och materialsektionen för 38 procentbibliotek tillhandahålla ändamålsenligt biblioteksmaterialav olika slag”. Avsikten var vardera, publikationsenheten svarade för 18”att åstadkomma en av praktiska och ekonomiskaskäl betingad standardisering av cent.procent och katalogsektionen för sex pro-journaler, kort av olika typer m m, samt för I slutet av 1960-talet var det också dagsatt genom samverkan mellan de olika bibliotekensöka i mesta möjliga mån nedbringa biblioteksområdet. btj avsatte pengar föratt introducera den nya datatekniken påkostnaderna för nödvändig driftmateriel” att utveckla det som skulle komma att bli(Biblioteksbladet nr 1/1936).bums – det datoriserade utlåningssystemet1951 beslutade sab:s styrelse att inrätta som snabbt fick konkurrens av andra system.Bibliotekstjänst. Det blev en ekonomisk förening(”den enda form under vilken en ekonobindningenoch Artikelsök är andra delar iDatabasen burk, den tidigare nämnda Sammiskförening kan driva affärsverksamhet”) btj:s verksamhet som har haft stor betydelsedär sab ägde alla andelar. Man betonade att för bibliotekens starka utveckling från mittenav 1950-talet och framåt.det inte skulle handla om något ”privatgeschäft”för föreningen utan att verksamhetenuteslutande skulle ta sikte på att Annonser ”hjälpa varit till föremål BBL 2008 för diskussion från WAGNER i decennier. Form Fö-ABFöreningens besvärliga dubbelroll harbiblioteken med olika slag av material under retagets krav på lönsamhet kolliderade medberäknande endast av så pass mycket vinst, kundernas krav på god service.att företaget kan organiskt utvecklas och att Jan Ristarp och Lars G Andersson redogörmoderföreningen (sab) förblir ekonomiskt Annons 1 bl o a 2 för (olika) problematiken = 2 st i olika boken annonser Mitt i byn: för införasjälvständig och därmed åt alla håll oberoende”(Biblioteksbladet nr 1/1951). Beträffande Annons 3 ening, = 4 st reds annonser anm) hade för i ett insättning sammanhang endast i BB”SAB (Sveriges Allmänna Biblioteksför-Bibliotekens Försäljningscentral överfördes nytt utseende besvärlig och dubbelroll: ett monternr man var tillsammans i denna annons med innadess tillgångar, skulder och personal till Svenska kommunförbundet, ägare till företagetBibliotekstjänst. 1 juli 1951 utvidgades Mått sab:s annons: Bibliotekstjänst 59 x 30 AB. mm Som ägare (OBS! till företaget Ingen var svart rutaexpedition i Lund för att även rymma Bibliotekstjänstmiskt– något som inte var helt lätt mot bakgrundman angelägen om att det skulle gå runt ekono-I och med att tjänsterna utvecklades gick av det smala marknadssegmentet. Samtidigt varaffärerna allt bättre och 1960 ombildades btj föreningen som företrädare till biblioteken intresseradav att Btj tillhandahöll alla de hjälpme-från ekonomisk förening till ett aktiebolag.Bokurval, katalogisering och klassifikation, del som biblioteken ansåg sig behöva för att beframställningav tryckta katalogkort och inbindningi biblioteksband – btj ab:s verksamhetväxte och så småningom utvecklademan också en egen reklamavdelning med Digital BiblioteksGUIDEuppgift att förse biblioteken med affischeroch skrifter att dela ut till besökarna.Under 1960-talet expanderade företagetstarkt. En notering i bbl nr 7/1968 gör gällandeatt man 1967 hade 126 anställda och (1) attwww.wagnerform.sebiblioteksbladet [5:2008] 9

EBSCO tillhandahållerOpen Access-portalför utvecklingsländerOpen Science Directory är en portal med tillgångtill 20 000 vetenskapliga Open Access tidskrifter.Portalen som baseras på tjänsten EBSCOA-to-Z ® har utvecklats i samarbete med EBSCOoch Hasselt universitet i Belgien för universitetoch forskningsinstitut i utvecklingsländer och ärtillgänglig för alla!Portalen innehåller Open Access-samlingar och såsom Hinari (inklusive DOAJ), Agora och OARE.Andra samlingar som kommer att läggas till inomkort är INASP-PERI, eIFL och eJDS.driva sitt arbete så rationellt som möjligt. Dessahjälpmedel skulle dessutom vara så billiga sommöjligt. Det var en balansgång som i många årledde till att företaget nätt och jämnt höll näsanöver vattnet.”I Ristarps och Anderssons förnämliga bokkan man också läsa att sab:s styrelse redan på1980-talet umgicks med planerna på att säljasitt aktieinnehav i företaget. Det lär dock hastoppats på ett årsmöte. I slutet av 1990-taletminskade dock föreningens ägande i btjnär man sålde nästan halva företaget till kfMedia. Vid den tiden köpte också btj på sigolycksbarnet Seelig & Co i vilket man investerade40 miljoner kronor.År 2000 gick Sveriges Allmänna Biblioteksföreningsamman med Svenska Bibliotekariesamfundetoch bildade Svensk Biblioteksförening.2003 var tiden mogen fören försäljning av majoriteten av aktierna ibtj. Alla minns det maratonlånga årsmötesom hade att besluta om procedurerna kringförsäljningen. Det handlade om att stryka enparagraf ur föreningens stadgar för att föreningenskulle kunna fullfölja försäljningen avbtj-aktierna till riskkapitalbolaget Litorina.Årsmötet beslutade med 2/3-dels majoritetatt bifalla styrelsens förslag. Ur affären gickföreningen 239 miljoner kronor rikare. 2005sålde man av ytterligare aktier och 68 miljonerhamnade i plånboken. Kvar fanns enandel om 9,64 procent. Nu är också den såldoch pengabörsen har vuxit med 30 miljonerkronor. Och åtminstone över tre decenniersdiskussioner kring den ideella föreningensägande av ett kommersiellt företag är över.btj byggdes av biblioteken för biblioteken– band som hållit i över sjuttio år är nu – åtminstoneformellt – klippta. En separationsom mot bakgrund av den långa tiden ochhistoriken har en emotionell laddning.Henriette ZornFör mer information, se: www.opensciencedirectory.orgNya media och/eller böcker?Elektroniska &tryckta tidskrifterHantering & tillgångav e-resurserReferens- &fulltextdatabaserE-böckerDebatten förs ävenpå webben!www.biblioteksbladet.se10 biblioteksbladet [5:2008]

Dansk bibliotekspolitikger framtidstroI Danmark finns sedan längeen uttalad nationell bibliotekspolitik.Företrädare för danska bibliotekmenar att en tydlig politiskuppbackning är avgörande fören långsiktig och bred satsning isyfte att stärka bibliotekens roll isamhället.Elsebeth tank, nytillträdd stadsbibliotekariei Malmö och medgedigen bakgrund inom dansktbiblioteksväsen, menar att dentydliga danska bibliotekspolitiken i mångadelar har varit avgörande för bibliotekensutveckling.– Den har varit ett bra stöd för biblioteksutvecklingennär det gäller genomgripandereformer som exempelvis genomförandetav en nationell biblioteksportal, bibliotek.dksom omfattar samtliga danska bibliotek.Dessutom gör en nationell politik det möjligtmed resursbesparande samarbeten som göratt enskilda bibliotek kan driva spjutspetssatsningarsom kan gagna hela biblioteksväsendetsutveckling.Ett annat praktiskt inslag är att biblioteksstyrelsenför ett tiotal år sedan initieradeledarutbildningar som skräddarsytts förbib lio tekssektorn sedan det visade sig att deflesta chefsbibliotekarier kom från biblioteksvärldenoch helt saknade ledarskapsutbildning.– Idag är det nödvändigt med ett professionelltledarskap som kan sätta in biblioteket iett samhälleligt perspektiv och inte bara tänkerutifrån ett biblioteksorienterat perspektiv,menar Elsebeth Tank.Den nationella bibliotekspolitiken har enligthenne även medverkat till att skapa tydligastrategival inom områden där bibliotekentraditionellt varit defensiva.– Det här handlar om stöd för satsning påmarknadsföring för att förbättra kommunikationenoch bli bättre på att exponera sig.Utredningar ges både plats och uppbackningför att ta till sig av nya rön och leda till att detskapas nya forskningsmässiga perspektivinom vårt område. Detta är viktigt eftersomutvecklingen går fort och den miljö vi verkari blir alltmer komplex.I en rapport om Köpenhamns Kommunsbiblioteks framtid ”Den kloge by” lyfts blandannat vikten av att förändra bibliotekens– Biblioteken är den sista fria mötesplatsen inomhusoch vi måste få låntagarna att förstå och inse attbiblioteket är så mycket mera än ett ställe där detbara lånas eller hämtas böcker, säger Pernille Schaltz.fysiska uttryck samt att utveckla biblioteksstruktureni förhållande till stadens utveckling,fram. Dessutom understryks värdet avökat nationellt och internationellt samarbetesamt en satsning på fyra prioriterade målgrupper:barn, ungdomar, studerande ochinvandrare. Utvecklingen ska styras via nyadigitala tjänster och utveckling av befintligae-tjänster och ökad materialbudget för bådefysiska som digitala material. Strategiskapartnerskap, inte minst för att utveckla nyaserviceinslag, aktiv förmedling och marknadsföringav bibliotekets erbjudande viahemsida och reklamkampanjer, ska ocksåbacka upp satsningen. Vidare föreslås bibliotekenfå en mer aktiv roll på litteraturscenenbland annat genom att instifta ett litteraturpris,genom att delta i litteraturkampanjerbiblioteksbladet [5:2008] 11

”Biblioteken är den sistafria mötesplatsen inomhusoch vi måste få låntagarnaatt förstå och inse attbiblioteket är så mycketmera än ett ställe där detbara lånas eller hämtasböcker.”och mässor samt att medverka till att försökaprofilera Köpenhamn som ett nationellt litteraturcenter.Målet är att skapa det attraktiva framtidsbiblioteket.Ett bibliotek med både trycktaoch digitala medier, men ett bibliotek medfokus på nyhetsförmedling och medieförmedling:– Vi ska ligga långt fram när det gäller utställningoch låneerbjudande av nya medier.Vi måste bli bättre på att förmedla våra erbjudande, säger Pernille Schaltz, chef för KöpenhamnsHuvudbibliotek.Även om det, enligt Pernille Schaltz, justi Köpenhamn sker en uttalad satsning påfysiskt material tror hon att rummen medtraditionella boksamlingar kommer att förändras.– Det fysiska rummet kommer i allt störreutsträckning att avspegla mediaverklighetenoch vara mer knutet till aktualitet och debatter.Biblioteken är den sista fria mötesplatseninomhus och vi måste få låntagarna att förståoch inse att biblioteket är så mycket mera änett ställe där det bara lånas eller hämtas böcker,säger Pernille Schaltz och fortsätter:– Vi får akta oss för inte bli små isoleradeinstitutioner. Hela tiden måste vi göra vårtyttersta för att inte bli självupptagna och slåoss till ro utan ge den service som vår omvärldkräver.Rapporten pekar på betydelsen av ökat internationellsamarbete.– Mötet med andra sätt att driva bibliotekpå är viktiga för att hämta inspiration.Pernille Schaltz menar också att andrabranscher och verksamheter kan tjäna sominspiration:– Det finns många. Jag har t ex samarbetatmed IKEA och med olika arkitektbyråer.Det är viktigt att hitta duktigt innovativtbranschfolk för specialistsamarbeten för atthela tiden kunna ligga i framkant och på såsätt skapa ökat intresse kring biblioteket.Det är nödvändigt med många nya partnerskap:De tider när vi gjorde allt själva inombiblioteket är definitivt förbi, menar PernilleSchaltz.Johan ErichsFrilansjournalist, MalmöRapporten Den Kloge by kan läsas i sin helhet påhttp://www.bibliotek.kk.dk/bibliotekerne/publikationer- En hemsida för Sveriges bibliotek!Du har väl fått vår storaBARNFILMSREA?Om inte - hör av dig såskickar vi en till dig!Filmdata AB, Göteborgsvägen 19, 504 35 Borås, Tel: 033-225270 Fax: 033-444466 Mail: bibliotek@filmdata.se12 biblioteksbladet [5:2008]

Debatt och kommentarBarbro Borg, Solna stadsbibliotek:Låna böcker gratis – en lysande affärsidé?Jag är bibliotekschef i en av de kommunersom efter det senaste valet införts k utmanarrätt och har under densenaste tiden fått riklig anledning attfundera över vad detta skulle kunnainnebära för biblioteksverksamheten i minkommun.I mitten av februari kom det nämligen ettbrev till Kultur- och fritidsnämnden i Solnamed rubriken ”Utmaning avseende Biblioteksentreprenadoch utveckling”. Företaget,idag under namnet Svenska Boklån ab, skriveratt de är ”öppna för att överta hela eller delarav verksamheten samt tillföra ytterligareattraktiva tjänster inom kulturområdet”.Företagets syfte är ”att med höjd servicenivåleverera tjänsten till lägre pris”.Företaget ombads att komma in med förtydligande,och en träff med Svenska Boklånhar också hållits. Kultur- och fritidsnämndeni Solna förväntas ge ett svar på företagetsbegäran i juni månad. Sannolikt avslår kommunendenna utmaning, men lika sannoliktär att detta inte är sista gången vi stöter påfenomenet, i takt med att allt fler offentligatjänster sköts av privata utförare.Varför skulle då inte ett företag kunnadriva ett bibliotek lika bra som kommunen?Det går ju bra med idrottsplatser, simhallar,fritidsgårdar, äldreboenden, (för)skolor ochmycken annan kommunal verksamhet?Att driva ett folkbibliotek idag är nog enmer komplicerad apparat än vad man somutomstående i allmänhet tänker sig. Här villjag bara peka på några problemområden somaktualiserats i samband med utmaningenfrån Svenska Boklån – och det finns mångafler!Bibliotekslagens krav på samverkan.Utmanarrätten är en del av tankegodset i diskussionenom konkurrensutsättning. Detta isin tur syftar ju till det självklara önskemåleti alla offentliga verksamheter, att om möjligtkunna sänka kostnaderna och samtidigt ökaeffektiviteten – med bibehållen kvalitet.Men så säger lagen: ”Bibliotek och bibliotekshuvudmäninom det allmänna biblioteks väsendetskall samverka” (citat från Biblioteks lagen).Konkurrens och samverkan är ofta oförenligabegrepp. Om två konkurrerande företag skallsamverka så är förutsättningen att man kanskapa en ”win-win”situation. Min erfarenhetsäger mig att detta inte kan förutsättas närdet gäller samverkan mellan bibliotek. Samverkanär en långsiktig historia och vid privatbiblioteksdrift är siktet kort: vi talar omtreårsavtal med eventuell förlängning om tvåår – och sedan en ny upphandling. En privatutförare måste ha vinst här och nu – eller hursom helst inom avtalstiden. Och samarbetetde svenska biblioteken emellan är stort. Sebara på fjärrlånen, samverkanstjänsten Frågabiblioteket, massor av studiebesök på vissabibliotek – och aldrig hos andra, länkningtill vissa biblioteks förnäma och med stormöda uppbyggda webbsidor, ”gratislånen”när man bor i en kommun och semestrar ellerstuderar i en annan … Detta handlar omsolidaritet och ett gemensamt ansvarstagandeför en god biblioteksservice i hela landetoch vinnare är befolkningen som helhet,inte alltid det enskilda biblioteket. Hur tänkersig ett privat företag kunna leva upp tillbibliotekslagens krav på samverkan och ensolidaritet som sträcker sig utanför den egnakommunens gränser och långt längre än enavtalsperiod?Avtal saknas med Sveriges Författarförbund.När jag köper en dvd-film privatbetalar jag kanske 160 kr för den. När sammafilm köps till biblioteket kostar den 560 kr –eftersom den då köps med uthyrnings/utlåningsrättigheter.Det är ju självklart att upphovsmännenvill vara med och dela den vinstbiblioteket gör vid uthyrningen, alternativtfå kompensation för den minskade försäljningsom en gratisutlåning medför. SverigesFörfattarförbunds avtal med staten om utlåningav böcker bygger på att biblioteken inteär vinstdrivna och ersättningen är beräknaddärefter. Skulle ett privat vinstdrivande företagdriva biblioteksverksamheten måsteföretaget skriva avtal om detta med Författarförbundet.Varför skulle Sveriges författareoch översättare vara med och skapa envinst åt tredje part utan att få del av denna?Ett sådant avtal saknas idag mellan SvenskaBoklån ab och Sveriges Författarförbund.Hur ett sådant avtal skulle kunna se ut ochvad det skulle innebära för hela affärsidénom privatdrivna bibliotek vet vi inget om.En återgång till förlegade och ineffektivaarbetssätt. En idé hos SvenskaBoklån är att låna ut böcker via en Internetportal,där man kan lägga in sin beställningoch sedan få boken skickad direkt hem, motatt man betalar fraktkostnaden – ett jätteliktBoken-kommer, helt enkelt! Däremot skulleden enskilde inte behöva betala för hanteringskostnadenpå biblioteket med hänsyntill bibliotekslagens krav på fria boklån.Vad jag förstår saknar Svenska Boklån kunskapom hur långt självbetjäningen drivitspå svenska folkbibliotek. Redan i slutet på20-talet började biblioteken använda systemetmed öppna hyllor, som inte bara innebarmöjligheten att själv gå runt och bläddra iböckerna och få en impuls och lust att låna,utan minst lika mycket var detta en enormrationalisering på så sätt att arbetet med atthämta fram boken övergick från personaltill låntagare. Och idag får ju biblioteksanvändarnasjälva hålla reda både på kort ochkod och sköta lån och återlämning. Bokenkommerär ju en exklusiv verksamhet eftersomden är så personalkrävande. Att i storutsträckning gå tillbaka till ett arbetssätt vihade före 1930 förefaller varken progressivt,rationellt eller kostnadseffektivt.biblioteksbladet [5:2008] 13

Debatt och kommentar”Nu är måttet rågat!”Reklamfinansiering. Under rubriken”Verksamhetsidé” står det så här i svaren frånSvenska Boklån på de frågor Solna stad ställt:”Företaget Svenska Boklån AB upphandlar, lånarut, distribuerar (med stöd av tredje part) insamlaroch lagrar böcker och bokrelaterade produkteri pappersformat, digitalt format, blindskrift (!!!min anmärkning) samt musik. Svenska Boklånnyttjar för detta en internetportal där intäkterfrån annonser och bokförsäljning utgör intäkteri aktiebolaget.”Alltså en ”kommunal” webbsida som finansierasmed reklam. Och som naturligtvisvänder sig till alla åldrar? I Sverige finns detidag ingen kommunal webbsida med reklaminslag,som jag eller kunniga personerjag frågat, känner till. Och det finns skäl fördetta. Även om ett privat företag sköter biblioteksverksamhetenså är det fortfarandekommunen som ansvarar och bekostar verksamheten.Driften kan läggas ut men inteansvaret. Tycker Svenska Boklån att det ären god idé med bibliotekswebbsidor som bl ariktar sig till barn och ungdomar och innehållerreklam? Hur ser allmänheten på detta,pedagoger och föräldrar?Vinsten. Ett privat företag som skall drivaen biblioteksverksamhet åt kommunen skallkunna skapa en vinst åt sig själv, en vinst åtkommunen och utföra verksamheten lika braeller bättre än kommunen. Ett stort problemi den kommunala driften – som blir än tydligarei privat drift – är ju det faktum att flerkunder inte med automatik genererar merpengar – men garanterat mer arbete, dvs ökadekostnader. Och den sista frågan ställer sigsjälvt: ”Kom och låna böcker gratis!” – kan detverkligen vara en särskilt lysande affärsidé?Barbro Borgbibliotekschef i SolnaVad vill politikerna i kultur- och fritidsnämnden med biblioteken i Täby?Det undrar biblioteksanställda i kommunen som riktar skarp kritik mot politikernai kultur- och fritidsnämnden.bbl har tagit del av ett protestbrev som 25biblioteksanställda i kommunen har skickattill Kultur- och fritidsnämndens ledamöter.”Biblioteksfolk är som oftast av en rätt fridsamsort, bibliotekarier likväl som assistenter.Vi har tendensen att bita ihop länge, alltför länge, och uthärda mycken stollighetinnan vi till slut känner att måttet är rågat.Nu ÄR måttet rågat! Och vi tar bladet frånmunnen, för vår egen yrkesstolthets skull,för biblioteksverksamhetens skull och inteminst för låntagarnas, dvs. de i politisk retorikså omhuldade skattebetalarnas skull.Vi väljer att göra våra röster hörda i form avdetta brev eftersom den demokratiskt valdamajoriteten i princip inte känner något behovav en dialog med oss”, står det bland annati skrivelsen. Thomas Hallin, it-ansvarigpå Täby bibliotek, som författat skrivelsenmenar att personalen knutit näven i fickanlänge nog.– Vi har helt enkelt fått nog av den enastolligheten efter den andra. Vi är särskiltskeptiska till kulturnämndens ordförandeFredrik Schulte (m) som bara tycks köra sitt”race” och har en inställning om att biblioteksverksamhetenbart kostar och är någotpå dekis som ingen tycks bry sig om, konstaterarhan.Brevskrivarna kritiserar de senaste årenshantering av flera olika ärenden. Beslut harhelt enkelt klubbats igenom för snabbt i kulturnämnden.– Överhuvudtaget har det saknats dialogeftersom bibliotekspersonalen inte rådfrågats.Beslutsprocessen har helt enkelt gåttför fort fram, säger Thomas Hallin.Kritiken rör besluten om att placera enbokomat intill toaletterna i Täby centrum,förbudet att låna ut dvd-film, förra åretsinköpsstopp, omvandlingen från folk- tillskolbibliotek av filialerna i Gribbylund ochSkarpäng, införande av avgifter på lån avcd-musik och toabesök. Och nu senast – sombbl skrev om i förra numret – planeringenav Internetbaserade boklån där ett privat företagska sköta ruljansen.– Vi vill bli tillfrågade av politikerna, fördet är vi som sitter inne med fackkunskaperna.Men i den här kommunen har det t om hänt att bibliotekschefens namn sätts somansvarig för projekt hon inte ens informeratsom. Vad är det för demokrati, undrar ThomasHallin.Bibliotekspersonalen, som undertecknatskrivelsen, har träffat Fredrik Schulte ochHomar Kadir, som ansvarar för kultur- ochfritidsfrågorna i Täby. Ett möte som pågick idrygt en timme, enligt Thomas Hallin.– Även de mest väna och stillsamma bibliotekarierfick lätta på trycket under mötet. Nuhoppas vi bara att vi blir lämnade i fred och attpolitikerna kanske kan nappa på vår idé omatt satsa på ett IdeaStore-liknande biblioteki Täby centrum. Rent ideologiskt borde detkonceptet passa ordföranden i alla fall. Menvem vet? Kanske någon guldgrävare hinnerföre, säger Thomas Hallin sarkastiskt.Åsa Ekström”Vilket trevligtinitiativ!”Kafka”Snygghemsida.”Rimbaud”En riktigtbra grej det här!”GoetheDIXIKON.SEUtvald litteratur på originalspråk14 biblioteksbladet [5:2008]

Exceed Your ImaginationCS LIBRARY 2.0- den tillgängliga bibliotekswebbenRiksdagen har beslutat att samhället skall vara anpassat för funktionshindrade senastår 2010. Det innebär bl.a. att bibliotekets webbplats och katalog skall uppfylla Vervas kravenligt den s.k. 24-timmarsmyndigheten. Med CS Library 2.0 har Ditt bibliotek möjlighetatt erbjuda funktionshindrade en webbplats som uppfyller dessa krav och som därmedfungerar med talsyntes och andra hjälpmedel.På köpet kan Du erbjuda dina besökare en mötesplats på nätet. Personalen kan marknadsförabibliotekets olika medier samtidigt som besökarna bidrar till innehållet genom att sättabetyg, skriva in egna nyckelord och egna recensioner.Besök minabibliotek.se för att se hur en installation av CS Library kan se ut i praktiken!Kontakta gärna Jakob Harnesk som ansvarar för Teknikhusets bibliotekssatsning.Tel: 046-240 34 25, 0735-30 21 61. E-post: jakob.harnesk@teknikhuset.sewww.teknikhuset.seTeknikhuset uppfinner och utvecklar programvara och lösningar med människan i centrum för att göra information och teknologi tillgänglig för alla. Produkterna utvecklaspå Microsoftplattformen, men kan tack vare sin öppenhet (SOA, XML, web services, web parts, m.m.) enkelt användas tillsammans med de flesta system påmarknaden. Våra kunder är kommuner, myndigheter, företag och organisationer med stora krav på säkerhet och tillgänglighet. Teknikhuset har ramavtal med Verva.AudioIndex gör biblioteketmer tilltalandeAudioIndex ger personer med läshinder nya möjligheter att ta delav bibliotekets tjänster och utbud. När en låntagare pekar med fingerläsarenpå en bok, får han eller hon information om boken upplästi hörlurar. Systemet kan även ge orienteringshjälp och informationom exempelvis evenemang och boktips.AudioIndex är en lättanvänd produkt, utvecklad med användarensom utgångspunkt. Med AudioIndex kan synsvaga och blindapersoner ”browsa” i hyllorna med ett finger, på samma sätt som enseende sveper med blicken.AudioIndex utvecklas och säljs av Teknikhuset AudioIndex AB.Vill du veta mer om möjligheterna med AudioIndex, kontaktaKent Lindbergh, 070-337 47 02, kent.lindbergh@audioindex.sewww.audioindex.sebiblioteksbladet [5:2008] 15

På bred front för läslustfoto: maria sehlinEtt av Sveriges största läs projektnågonsin har prisats för sittlyckosamma samarbete. Det ärMalmös bibliotekarier och skolorsom arbetar med lässtimuleringför 24 000 barn.– Det här är det största läsprojekt vi har gjorti Malmö och kanske ett av de största i Sverige,säger projektledarna Hanna Sjöberg ochGörel Reimer.Det treåriga projektet läs! kan genomförastack vare sponsorpengar från Sparbanksstiftelsenpå 1,8 miljoner kronor. Det enda dekräver i gengäld är att få in årsrapporter.– Vi är väldigt glada för att vi kan sättaguldkant på vår verksamhet, säger HannaSjöberg.Projektet har nu prisats. Det är organisationenKultur och Näringsliv som utdeladeSwedish Arts and Business Awards 2007 iklassen ”Corporate Social Responsibility” fördet lyckosamma samarbetet mellan kulturoch näringsliv.Idén till läs! kom från Göran Schmitzsom är chef på Malmö stadsbiblioteks barnavdelning.– Flera forskningsrapporter visar att svenskabarns läsförmåga sjunker, samtidigt somkraven i skolan blivit högre. Det är svårt attklara sig i samhället utan språket. Projektetvill skapa större utrymme för barns läsningbåde i skolan och på fritiden, säger HannaSjöberg.Målgruppen är alla elever i årskurs 2 och 5 iMalmö. Man når 4 000 barn per termin, sammanlagtalltså 24 000.Projektet är ett samarbete mellan stadsbibliotek,Pedagogiska centralen och stadsdelsbiblioteken,men man har också samarbetatmed flera kulturinstitutioner.– Dessa samarbeten har gjort att vi hittatnya vägar till läsning, både för barnen ochför oss, säger Görel Reimer.Än är det kanske för tidigt att tala omresultat. Men en sak har noterats från bibliotekariernai de stadsdelar som varit med:det kommer fler barn och de känner sig merhemma.Vid årsskiftet är projektet slut men de hoppasoch tror att aktiviteterna lever vidare.– Vi har skapat nätverk mellan barnbibliotekarieroch skolbibliotekarier som vi trorkommer att fortsätta samverka. Vi har ocksåskapat enkla strukturer i arbetet med barnoch böcker, strukturer som går att återanvända,säger Görel Reimer.Maria Sehlinfrilansjournalist i Malmö– Här finns många idéer att låna, säger Hanna Sjöberg och Görel Reimer på Malmö stadsbibliotek. De ärprojektledare för ett av Sveriges största läsprojekt.Läs mer om LÄS! på hemsidan: www2.malmo.stadsbibliotek.org/las-projektet.16 biblioteksbladet [5:2008]

Så arbetar de medläsprojektet i MalmöFoto: Per Andersson, skolbibliotekarie på Lindängeskolan i Malmö.Hur målar man sagan Tigerprinsen? Lärare från stadsdelarna Fosie och Oxie i Malmö ger sin version under en inspirationsdag på Malmö Konsthall. De ska sedan görasamma övning med sina elever i klassrummen.Barnbibliotekarierna har fått regii hur man dramatiserar bokprat,lärare har fått måla en saga föratt inspireras och 500 skolbarnhar skrivit en egen deckare. LÄS!-projektet i Malmö satsar på bredfront för att väcka läslust.– Vi vill ge alla barn bättre förutsättningaratt finna just sin väg till bokens fantastiskavärld, säger Hanna Sjöberg.Varje termin förändras projektet läs!Anledningen är att barn- och skolbibliotekariernai respektive stadsdel får bestämmainriktningen.– Vi vill inte komma med pekpinnar omvad som ska göras. Det blir bättre när manbrinner för sitt arbete, säger Hanna Sjöberg.Projektledarna Hanna Sjöberg och GörelReimer ordnar utbildningar, sätter igång nyadelprojekt och ser till att kontakter knyts.Ett återkommande inslag är skolklassernasbesök på stadsdelsbiblioteket. Där harbarnbibliotekarien bokprat och presenterarbiblioteket.– Det är otroligt viktigt att de möter en personsom själv älskar att läsa och att alla kännersig hemma på biblioteket, säger GörelReimer.För att inspirera barnbibliotekarierna anlitadesskådespelaren och regissören PeterAmoghli som regisserade var och en i kursen”dramatiserat bokprat”.– Det var fantastiskt att få personlig coachning,säger Görel Reimer.Peter Amoghli gav handfasta råd som att”tala långsammare”, ”var mer utförlig”, ”användkroppsspråket” och så vidare.biblioteksbladet [5:2008] 17

foto: maria sehlinDen kinesiska sagan Tigerprinsen är vårens temabok. Deckaren Konrads och Milous hemliga uppdrag har 500 Malmöelever skrivit i läsprojektet.Övningen ledde också till intressanta diskussionerom arbetsmetoder och projektledarnahoppas att denna kurs ska stärka barnbibliotekarierna.Varje nytt terminsprojekt får en egen budgetpå 60 000 kronor.Ett projekt de gärna lyfter fram är deckarstafettensom stadsdelarna Hyllie, Kirsebergoch Västra Innerstaden genomförde förravåren. Barnboksförfattaren Mårten Sandénengagerades för att skriva första och sistakapitlet, de andra skrevs av olika klasser iårskurs 2. Resultatet blev deckaren Konradsoch Milous hemliga uppdrag som utspelar sig iMalmö-miljö och har 500 författare.Eleverna fick under terminen följa kapitelför kapitel, skriva själva, lära känna karaktäreroch miljöer – helt enkelt se en bok växafram.– Huvudsyftet är att väcka läslust och vi ärövertygade om att målet är nått, de här barnenkommer nog att minnas deckarstafettenhela livet, säger Görel.Tack vare projektpengarna kunde manockså trycka upp boken. Dessutom blev dentill en teaterpjäs som alla fick se.I vår har temat varit den kinesiska saganTigerprinsen av Chen Jiang Hong. Då harbarnbibliotekarien inledningsvis gjort en berättarrazziaoch läst sagan i klassen. Elevernafår enbart lyssna för att sedan själva måla saganpå en stor väggduk. Övningen har föregåttsav att lärarna fått göra samma sak underen inspirationsdag på konsthallen.– Det är ett unikt tillfälle att få fördjupa sigi en saga. Det handlar om att ge läsandet mertid, att reflektera och att kommunicera, sägerGörel Reimer.Skolbibliotekarie Per Andersson på Lindängeskolaningår i vårens projekt och tyckeratt projektet är mycket stimulerande.– Inspirationsdagarna var väldigt roliga,man märkte snabbt att även lärarna uppskattadedet, säger han.För vårens projekt har han skapat bloggenwww.tigerprinsen.blogspot.com.I höst går man in på sista terminen. Då ärtemat faktaboken, mycket tack vare att manfått ytterligare 200 0000 kronor av Statenskulturråd för en faktabokssatsning. Då kommerbarnen att få möta olika faktaboksförfattare.Tanken är att de 40 klasserna i årskursfem i Limhamn-Bunkeflo och Rosengård sedanska göra en wikipedia, en uppslagsbok pånätet, ihop.– Ett mål är att barnen ska producera enupplevelse, en tanke eller något annat, sägerGörel Reimer.Även om delprojekten är olika har de allasamma slutmål: att väcka läslust.Maria Sehlinfrilansjournalist, Malmö18 biblioteksbladet [5:2008]

Biblioteksdagarna i Luleå 14–16 maj 2008Vidgade vyer i LuleåEn tredjedel av de 600 deltagarna på Biblioteksdagarna i Luleå var förstagångsbesökare.Årets tema var Bibliotek i rörelse.foto: kenneth maarkströmRiksbibliotekarien passade, länsbibliotekarien var anfallare och generaldirektören agerade back i debatten.Av flera skäl var det nog bra att förläggaBiblioteksdagarna till Luleå.Biblioteksfolket i Norrbottenkunde delta lika enkelt somde boende söderöver brukar kunna göraeftersom avstånden är kortare. Dessutommåste man väl ta tillfället i akt och generaliseralite genom att påstå att det är vinst föralla att de boende söderöver vidgar vyernalite. Biblioteksföreningen borde även varanöjd över medlemstillströmningen frånlandets norra kommuner. Men framför alltvar det ett ypperligt tillfälle att få vara i ettav Sveriges finaste kulturhus där biblioteketär en publikmagnet. Nu väntar man bara påatt biblioteksplanen ska bli färdig. Nåväl,konferensen drog igång med framtidsspanarenTroed Troedsson som valde att inledamed tal om det forna energisamhället somvilade på muskler och styrka och om kunskapssamhälletsom vi nyss lämnat för dagensförståelsesamhälle där nya färdigheterräknas såsom nätverk och kommunikation.Så långt allt gott. Men när Troedson trassladein sig i jämförelser om prisnivåerna hosflygbolagen SAS och Ryanair så haltade underhållningenen aning. Inte är väl det ungalågprisbolaget modernare och klokare än detäldre och betydligt dyrare flygbolaget för att” de är mer i tiden”. Snarare är det väl dåligpersonalpolitik, låga löner och en aggressivantifacklig inställning som har bidragit tillRyanairs framgång? Men den kopplingen ärväl kanske inte så underhållande i sammanhanget.Istället underhöll Troedson vidaremed en berättelse om Ericssons personaldirektörsom erbjöd 1000 medarbetare över 35år avgångsvederlag. ”Vi behöver bli av meddem som inte kan SMS:a i mörker”. Skratt,skratt. Nog är det så att framtiden tillhör densom kan kommunicera. Bernt Gustavsson,professor i pedagogik, frågade vad ett demokratisktkunskapssamhälle är. Han konstateradebland annat att det är ett samhälle därdet finns ömsesidig respekt och förståelseför olika former av kunskap. Praktisk klokhetinnebär att man använder sitt goda omdöme,sin erfarenhet och sin kunskap, i konkreta situationer.Dessutom poängterade han att vialltför ofta utgår från den västerländska synenpå kunskap. Därefter ställdes frågan: BehöverSverige en nationell bibliotekspolitik?Svaret skulle riksbibliotekarie Gunnar Sahlin,kb, Kennet Johansson, Kulturrådet ochMaria Törnfeldt, ordförande Sveriges länsbibliotekarier,ge. Den sistnämnda gav etttydligt jakande svar på frågan och efterlystefärre stuprör och fler samarbeten. En statlig,regional och lokal samsyn på hur man skagöra det bättre för användarna skulle löna sigoch lösa bristen på samordning. Kennet Johanssonpoängterade att biblioteken får 100miljoner av de 2 miljarder Kulturrådet delarut men att det är välkommet ur ett demokratisktperspektiv med en tydlighet i frågaom vem som har mandatet att driva biblioteksfrågor.Riksbibliotekarien tycktes inteveta vilket ben han skulle stå på. Ytterligareett ansvarsområde till var inte prioriterat förkb, snarare tvärtom, men ej heller ska ansvaretspridas ut för mycket. Riksbibliotekariensade sig vara tveksam. ”Politik i all ära mentill syvende och sist gäller det att ha idéerkring infrastrukturen”. Då reste sig Jan-IvarJohansson (s), kulturnämnden Luleå somtyckte sig ana lite politikerförakt och undradevarför man inte sätter större tilltro tillpolitikerna.Biblioteksföreningens Anna Kåring-Wagman höll ett föredrag om biblioteksochinformationsvetenskaplig forskningi Sverige. Hon har tittat närmare på de feminstitutionerna i Umeå, Uppsala, Borås,Växjö och Lund och kartlagt skillnader ochbiblioteksbladet [5:2008] 19

tendenser dem emellan. Underlaget byggerbland annat på cirka 240 magisteruppsatserfrån förra året och pågående forskning viduniversiteten. Sammanfattningsvis kan mannog säga att skillnaderna är stora eftersomämnesval och profil varierar. I norr finns enprofessor medan Borås/Växjö tillsammanshar fyra professorer. I Borås finns flest doktorander(22 st) medan Uppsala enbart har endoktorand. När det gäller grundutbildningenskrivs flest uppsatser i Uppsala medan mani Umeå producerat minst antal, 60/20. Rentgenerellt verkar det finnas en tendens attfokusera allt för mycket på den egna yrkesgruppen.Stora frågor som kulturpolitik avhandlasnästan inte alls. Överlag saknas störrekvantitativa undersökningar vid samtligafakulteter. Slutsatsen är att det forskas omfolkbibliotek, vetenskaplig kommunikation,informationssökning, webben och litteraturgenrer.Däremot är det få uppsatser omvissa specialbibliotek, fängelsebibliotek,myndighetsbibliotek och besökarnas användningav biblioteket. Anmärkningsvärtär att vissa användargrupper, som invandrareoch funktionshindrade, saknas särskiltmed tanke på att det i bibliotekslagen står attsärskild uppmärksamhet ska ägnas åt dessagrupper. Det är inte heller så att det saknasämnen att forska kring. Aktuella frågor somolika samarbetsfomer och andra driftsformerav bibliotek borde väl förtjäna lite meruppmärksamhet. Utvärderingar och effekterav olika aktörers arbete saknas och ingen hartittat närmare på vad kb:s, Kulturrådets ochBiblioteksföreningens arbete egentligen harför konkret betydelse. Anna Kåring Wagmanavslutade med att nämna några härliga titlarpå uppsatser som man blir nyfiken på: Don’tmention the L-word!, Det ligger en heteronormativbok i din säng, mamma!, Bagarenoch bibliotek, Mars och Venus i cyberspaceetc. Biblioteksdagarna bjöd naturligtvis ävenpå underhållning av Euskefeurat som sjöngsin eminenta humpalåt ”Årets arbetare” tillpublikens jubel. På kvällen innan var det författarenMikael Niemi som bjöd på en enaståendeförmåga att kunna berätta en god historia.Den sistnämnda sågs senare på kvällen påstadspuben där han satt med ett gäng gladabibliotekarier. bbl kan avslöja att MikaelNiemi bland annat berättade mustiga historiersamtidigt som han visade bildillustrationertill det hela. I hans mobil fanns foton på författarkolleganpå ett badhusbesök i Turkiet.bbl kan även avslöja att Horace Engdahl somsatte punkt för Biblioteksdagarna numera vetvad nipor är för något. Som sagt: det är alltidnyttigt för gemene man att vidga vyerna …Åsa EkströmBiblioteksdagarna i Luleå 14–16 maj 2008Hur var Biblioteksdagarnai Luleå?Mirza Zjajo, bibliotekariestudent,Umeå UniversitetDet känns uppmuntrande och givande att vara här och att fåträffa så mycket biblioteksfolk. Det ger nya perspektiv ochkänns positivt. Tack vare ett stipendium från Svensk Biblioteksföreningär jag här. Bredden på föredragen har varitväldigt bra. Professor Bernt Gustavsson var väldigt intressantatt lyssna på. För mig, som ursprungligen kommer frånHaninge i södra Stockholm, var det kul att få tillfälle att tittanärmare på bokbussarna. Det var något helt nytt för mig.Om jag ska nämna något negativt var det nivån på den vegetariskamaten. Den kunde ha varit högre. Det kunde kanskeäven ha varit fler kvinnliga föreläsare.Ulla Larsson, Länsbibliotek SörmlandDet har varit värdefullt att få komma hit. Bra för omvärldsbevakningen.Här finns plats för nätverkande och tillfällenatt knyta kontakter. Det har även varit kul att få förmånenatt se Kulturens Hus inifrån. Att vi haft så soligt väder närjag besöker Luleå för första gången är också en extrabonus.Det mesta har varit bra och jag är inte missnöjd med någontingöverhuvudtaget. Personligen var nog Mikael Niemi denstörsta behållningen. Vilken berättare!Eiler Jansson, utvecklingsledare,Regionbibliotek HallandDet var den bästa konferens jag varit på och en härlig öppningav konferensen med framtidsanalytikern Troedsson.Jag uppskattar också att konferensen inte är förlagd tillStockholm för då ”rymmer” inte deltagarna. Underhållningenmed bland annat Euskefeurat och Mikael Niemi varav hög klass. Säkra föredragshållare som Bernt Gustavssonhar varit givande att lyssna till medan en del andra inte tycktesvara uppdaterade, som exempelvis Roger Säljö. Negativtvar paneldiskussionen om nationell bibliotekspolitik däringet blev sagt. Dessutom var det ett misstag att ha en bokbussfestival i anslutning till Biblioteksdagarna.De förtjänar en egen konferens. Sist men inte minst anser jag att det borde ringaen varningsklocka när inte en enda motion inkommit till årsmötet, som var en välregisseradoch välstrukturerad föreställning, men helt utan liv och dynamik. Jag ifrågasätter styrelseneftersom jag anser att de inte är lyhörda.Enkät och foto: Åsa Ekström20 biblioteksbladet [5:2008]

Biblioteksdagarna i Luleå 14–16 maj 2008Biblioteken ska vara trendsättareDet viktiga arbetet med att göra bibliotek tillgängliga världen över sköts av IFLA. Blivande IfLA-presidentenEllen Tise var med under Biblioteksdagarna i Luleå och BBL fick en pratstund med henne innanhon flög vidare västerut.Det är en sympatisk kvinna som harnära till skratt som jag möter ihotellobbyn på Stadshotellet iLuleå. Hon är anställd vid Stellenboschuniversiteteti Sydafrika och blivandeordförande för ifla. Det globala nätverketInternational Federation of LibraryAssociations är en paraplyorganisation församtliga bibliotek i världen. 150 medlemsstaterär medlemmar i organisationen. ifla förbibliotekens talan och arbetar för samverkanöver världen för att öka och säkra tillgångentill information. ifla ska hjälpa myndigheteratt inse värdet av bibliotek och att tillgångentill information säkras.– Vi ska skydda och säkra tillgången av information.I sammanhanget är även avtal ochlicenser viktiga att få till, säger Ellen Tise.Fungerande arbetssätt och idéer är viktigaverktyg som sprids via organisationen. Mendet absolut viktigaste för ifla är att görabiblioteken tillgängliga för alla människor ivärlden, konstaterar Ellen Tise.– Vi ska inte glömma att alla länder harolika behov. Personligen skulle jag önska attifla satte fokus på utvecklingsländernas behov.Miljoner fattiga människor har det svårtpå grund av bristen på information och föratt kunskap saknas och där kan bibliotekengöra skillnad. Vi kan påverka så att något blirgjort i denna del av världen, säger hon.iflas viktigaste arbete är först och främstatt öka den generella kunskaps- och bildningsnivån.På de håll i världen där hiv ochaids är ett stort problem kan riktade insatserverkligen förändra utvecklingen. Sverige harhaft stor betydelse för ifla:s utvecklingsarbetei tredje världen, bland annat genom ekonomisktstöd via sida, berättar Ellen Tise.Ett stöd som man med all sannolikhet blir avmed om politikerna får som de vill. Samtidigtunderstryker Ellen Tise att det är viktigtatt ifla inte förlitar sig på och blir beroendeav enskilda nationers stöd.– Det är viktigt att ifla får alla medlemmaratt bidra med sina tillgångar. Det är jubättre desto fler vi har ombord. Därefter kanvi komma överens om vilka frågor vi skajobba vidare med. Och med vilka samarbetspartners.Hur ser du på det faktum att IFLA kritiseratsför att var en hierarkisk och byråkratisk organisation?– ifla har förändrats rätt ordentligt sedani början av 2000-talet då styrelsen blev störreoch mer internationell när vi fick in nya medlemsländer.Förr bestod ifla mestadels aveuropéer och amerikaner. Numera har vi enstörre representativ spridning bland personalen.– För det andra har vi fått en ny position.ifla kan fokusera mer på att få ifla-medlemmarnaatt inse och känna att de kan påverka.En chans att göra nytt stärks genom attvi får fler med oss.För tre år sedan antog ifla tre pelare somverksamheten vilar på. Medlemskapet, yrkesrollenoch samhället. Den sistnämnda harstor betydelse i organisationens strävan attfå inflytande på den internationella scenen.Redan idag är det ett faktum att ifla har enstarkare röst i fn än exempelvis en nationell,ideell förening som Svensk Biblioteksföreningså det kan nog löna sig att låta ifla ta uppfrågor om exempelvis licenser, upphovsrättsligafrågor, lagar och rättigheter.– Vi måste inse att vi, 150 medlemsländer,gör stor skillnad. Men vi måste vara medvetnaom att det är många länder som inte enshar råd att gå med i ifla.Samtidigt är det ett faktum att på en delhåll i världen stänger man bibliotek eftersomde anses vara överflödiga i dag. Det hotet kanbemästras genom att biblioteken vässar sigupp till tänderna, menar Ellen Tise. Framtidensbibliotek bör ha en effektiv organisationsom är lyhörd och flexibel vad gäller nyabesökare och nya medier.– Den verkliga utmaningen för biblioteketär att vara en trendsättare – inte enbart någonsom följer utvecklingen. Vi är så mycket merän bara bokutlånare, avslutar Ellen Tise.Åsa EkströmFoto: Kennneth Markströmbiblioteksbladet [5:2008] 21

John Blyberg:”De traditionella bibliotekssystemenär en snara runt halsen”Vill man införa bibliotek 2.0på biblioteket måste bibliotek1.0 först fungera. Det sade denamerikanske bibliotek 2.0-förespråkaren John Blyberg i sinföreläsning på icke-konferensenBibcamp 2008, som gick avstapeln i Jönköping tidigare i år.Lars Iselid träffade honom efteråt.– Vi borde rekrytera de bästa personerna för det jobb vi vill ha utfört. Om de inte har en bibliotekarieexamenmen kan göra ett bättre jobb än någon annan, varför kräva att anställa en bibliotekarie, säger John Blyberg.John blyberg var också noga med attpåpeka att bibliotek 2.0 inte går attgenomföra utan åtminstone någonform av teknologi. Jag fick chansen tillen pratstund med John Blyberg somvisade sig vara en trevlig, gänglig amerikanutan problem att fylla sin arbetsdag. Hanhade för första gången blivit inbjuden tillSverige av biblioteket vid Högskolan i Jönköpingför vara inledande aptitretare på Sverigesförsta icke-konferens för bibliotek.Första gången jag hörde talas om John Blybergvar i januari 2006 när han jobbade vidAnn Arbor District Library (aadl), Michigan.Tack vare hans insatser var biblioteketett av de första i usa som lanserade webb2.0-funktionalitet på sin webbplats. Deninnovativa lösning som fick mig att upptäckahonom var när ryktet om hans kortkatalog(!)på webben spred sig. Varje bokposti bibliotekets katalog kan, förutom att visassom en vanlig katalogpost, även visas som ettdigitalt katalogkort. En nostalgikick av storamått. Som om inte det vore nog kan manockså lägga till egna kommentarer på kortensom liknar handskriven graffiti.John Blyberg tog examen i engelska 1998vid universitetet i Maine och läste sedanCreative Writing. En utbildningsbakgrundsom kanske snarare lämpar sig för en framtidsom författare eller något inom förlagsbran-22 biblioteksbladet [5:2008]

schen. Men Blyberg slog in på en annan banaoch den handlade mer om kodning än om dettryckta ordet.Innan han fick sitt jobb på aadl var hanit-ansvarig på Lotus Engineering. Efter attha blivit utvald till ”Mover and shaker” avamerikanska Library Journal mars 2006 ochfått första pris i Talis Developer Networkstävling ”Mashing up the Library” valde han2007 att lämna aadl för ett jobb på ett avusa:s tio högst rankade folkbibliotek: DarienLibrary*.Darien är en liten stad med cirka 20 000invånare, som ligger på östkusten mellanNew York och Boston, och är vida känt för sinframåtanda. Darien Library finansieras bådemed skattemedel och privata donationer.Lön erna finansieras med skattemedel medanlokaler, media, hårdvara etc finansieras viaen insamlingsfond. Man jobbar hårt varjeår med att dra in pengar till fonden och tackvare en hög nivå på bibliotekets kundserviceoch en hårt arbetande bibliotekschef vidnamn Louise Berry lyckas man, enligt JohnBlyberg. Delvis beror det också på att Darienär en rik och välmående liten stad med mindreav de sociala problem som många andrastäder i usa dras med. Just nu byggs det enny biblioteksbyggnad och arbetet kan manfölja via bibliotekets webkamera på darienlibrary.org.Efter att ha skapat sopac (social opac)1.0 på aadl, som i januari 2007 släpptes somöppen källkod under gpl-licens, är John Blybergnu i färd med att lansera sopac 2.0 påDarien Library. Även denna version kommeratt släppas med gpl-licens och enligt JohnBlyberg innebär det en radikalt förändradarkitektur som mer kommer att likna ett”mjukvarupaket”. gpl-licensen innebär attvem som helst kan ladda ner, installera, modifieraoch distribuera sopac enligt egnabehov och önskemål.Du har en renodlad humanistisk examen. Hurskaffade du dig den tekniska kunskapen?– Jag växte upp med datorer, så vad gällermina tekniska färdigheter är jag helt självlärd.När började du arbeta på AADL och vilken positionhade du?– Jag började arbeta i Ann Arbor september2002. Ursprungligen rekryterades jag somNetwork Administrator men befordrades tillSystems Administrator and Lead Developer.När lämnade du Darien och varför?– Jag sa ja till det nya jobbet som Head ofTechnology and Digital Initiatives vid DarienLibrary för att det var uppenbart för mig attDarien jobbade med att bokstavligen byggaupp ett nytt slags bibliotek – ett från grundenanpassat till de behov som finns hos 2000-taletsinformationskonsument. Än idag kännerjag inte till något bibliotek, någonstans,som åtar sig att både praktiskt och filosofisktomforma bibliotekstjänster på samma sättsom Darien gör.Stora ord minst sagt. Ser du några problem medbibliotek 2.0 och användargenererat innehåll?– Nej, men jag ser en del frågor som jag intebetraktar som problem. Vilken fråga som ändyker upp kring användargenererat innehållkan man enkelt ta itu med om det hanterasrationellt och metodiskt.Är bibliotek 2.0 svaret på minskade anslag ochfärre besökare på biblioteken?– Nej, bibliotek 2.0 är svaret på en djupgående,grundläggande förändring på hurmänniskor interagerar med varandra, medinformation, med kunskap och med data.Minskade anslag är definitivt ett problemsom en del bibliotek står inför idag, men historiskthar kampen om anslag alltid varit ettproblem. The American Library Association(ala) publicerade resultatet från en studieförra året som faktiskt visade höga besökssiffrorför biblioteken. Nu har ju förstås alaett starkt intresse av att siffrorna är höga,men hörsägen visar att bibliotek bevisligenär livliga miljöer där det görs ”många affärer”.Tror du att webb 3.0 är på intågande eller ärdet bara en meningslös sifferlek?– Vissa säger att den semantiska webben”Till sist håller vårt beroende av stängda, proprietärabibliotekssystem att ta död på oss. De traditionella,kommersiella bibliotekssystemen är en snara runt halsenpå biblioteken.”kommer att vara webb 3.0, men om vi antaratt termen webb 2.0 har sin uppkomst hosTim O’Reilly vid ett informellt brainstormingmöteså kan vi anta att vad än nästa storaframåtskridande steg på Internet blir, såkommer ett modeord att kopplas till detta.På ett sätt är benämningen 2.0 meningslös,men det gör samtidigt att alla förstår vad somgäller när det lyfts upp i en diskussion.Vad tror du är de största utmaningarna förbiblioteken idag?– Jag tror vi står inför tre misslyckanden.Först drm, trots att detta problem lättar nunär förlag börjat skippa drm på ljudböckeroch även musikstudior börjat göra det. Fördet andra är det bristen på rörlighet inom våregen sektor. Som kollektiv är vi dåliga på attanpassa oss till vår omgivning och resultatetär att vi hamnar på efterkälken. Till sist hållervårt beroende av stängda, proprietära biblio-biblioteksbladet [5:2008] 23

– Vårt beroende av stängda, proprietära bibliotekssystem håller på att ta död på oss, anser John Blyberg.tekssystem att ta död på oss. De traditionella,kommersiella bibliotekssystemen är en snararunt halsen på biblioteken.Du sa i ditt föredrag här på Bibcamp att bibliotek2.0 inte är en plugin. Förklara symboliken.– Det jag menade var att fullföljandet avbibliotek 2.0, eller vad du vill kalla det, inteinbegriper ett snabbt, enkelt ”tillägg” tilldet biblioteket redan håller på med. Iställetkräver det av oss att vi totalt måste tänka omHUR vi gör saker, vad vi gör och sedan faktisktagera för att omforma oss själva för dennya omgivning vi arbetar i.Vad anser du om att rekrytera människor somdu själv med annan profession än bibliotekarieutbildningtill biblioteken? Till exempel journalister,informatörer, lärare etc?– Vi borde rekrytera de bästa personernaför det jobb vi vill ha utfört. Om de inte har enbibliotekarieexamen men kan göra ett bättrejobb än någon annan, varför kräva att anställaen bibliotekarie? Det är dumt kårtänkandesom faller inom kategori två av misslyckandensom jag tidigare nämnde.Tycker du att Google är det mest ultimata sökverktygetför att hitta information? Har du någrafarhågor för Google och Wikipedias dominansbland Internetanvändarna?– Jag vet inte om Google är det bästa verktyget,men självklart är det det mest användasökverktyget och något ligger det ju i det.Folk som använder Google eller Wikipediaär i gemen nöjda med resultaten de får. Attsprida så mycket information om våra onlineaktiviteter genom ett företags portalter sig lite riskabelt. Å andra sidan hängerGoogles succé och livslängd på att presenteraså bra träffar som möjligt utan att riskerasnedvridning.Till sist: öppen källkod eller inte? Tror du attbiblioteken har varit för defensiva att ta till sigöppen källkod?– Rörelsen som vi har sett mot bibliotekssystemmed öppen källkod är oundviklig. Denärmaste tio åren kommer vi att se en massövergångtill öppen källkod för att när detmognar kommer det att tala till mitt tidigaretredje exempel på misslyckanden. När vi gåröver från proprietära system till mer öppnablir det uppenbart att kommersiella leverantörer,som de existerar idag, kommer att varairrelevanta. Så det handlar inte om att vi ärdefensiva eller offensiva för den delen. Det ärmer att öppen källkod har en naturens kraftinom vårt område med en stark omvandlandepotential.Och Social OPAC, som du utvecklat själv ochsom du nu ska släppa i version 2.0, är alltså en delav denna omvandling?– Jag skrev sopac för att jag ville att våropac på aadl skulle fungera på vårt sätt.Inget liknande existerar som gör vad sopacgör och andra har visat intresse för dessfunktionaliteter. Tillsammans med andra sakermotsvarar sopac 2.0 detta, och om detbidrar till en större omvandling så är jag gladöver att ha kunnat bidra till detta.Jag kan inte låta bli att känna ett drag avväckelsepredikant när vi avslutar intervjun,men denna gång enbart i positiv bemärkelse.Utopister, eller ska vi säga optimister, kan vialdrig få för många av i biblioteksvärlden.Oavsett om de har en bibliotekarieexameneller inte. Vill du veta mer om John Blybergstankegångar och idéer missa inte hans bloggpå blyberg.net. Många av hans äldre inlägg ärfortfarande högintressant läsning, tro mig.Lars Iselid*: Enligt HAPLR – Hennen’s American Public LibraryRankings (www.haplr-index.com).FaktaTanken med en icke-konferens är att innehållet huvudsakligenskapas av deltagarna själva, istället för av eni förväg engagerad föreläsare eller konferensarrangör.Deltagarna kan skicka in varsin idé som de är bereddaatt prata om på icke-konferensen, men de kan ävenskriva upp sig för nya ämnen att prata om under självaicke-konferensen. Den klassiska bilden av en ickekonferensär tekniknördar som sitter i en ring på golveteller vid ett bord med uppfällda laptops samtidigtsom de lyssnar på någon som pratar informellt om ettsjälvvalt ämne.DRM, Digital Rights Management, är namnet på ettflertal olika teknologier som utifrån utgivarens perspektivsyftar till att kontrollera spridningen av digitaltmaterial så som film, musik, ljudböcker etc.24 biblioteksbladet [5:2008]

Busenkeltatt hitta rätt!NYHETFÖR BARN &UNGDOMSmarta och roliga hyllmarkörer till barn- & ungdomsavdelningensbokhyllor. Tydliga, pedagogiska piktogramger de unga besökarna en vägledning om var de kanhitta sina favoritböcker.Levereras i set bestående av 14 olika genremotiv.Easy FinderIntroduktionspris450:-Ord. pris 550:-/set. Erbjudandet gäller t.o.m. 30/6-08.Format Längd tot. 260 mm.(passar hylldjup om minst 170 mm.)Skyltdetalj B90 x H86 mm. Tjocklek 4 mm.Material Akryl, Polymetylmetakrylat (PMMA)med screentryck.Design Louise Hederström & Dan Jonsson.Enhet Set om 14 markörer (blandade motiv).2355 Easy FinderBeställ direkt! www.eurobib.sedirectbiblioteksbladet [5:2008] 25Eurobib AB | Box 150 | 221 00 Lund | tel 046 - 31 18 50 | fax 046 - 30 73 25 | direct@eurobib.se

Den smala litteraturenI ”begynnelsenvar Ordet” [Joh. 1:1]En så enkel och samtidigt så enigmatisksats. Det är som att det inte riktigtgår att bli klar med den, trots att denbara handlar om fyra ord. Kanske kan manjämföra med Erik Beckmans:”När jag dör ska jag ha en egen lägenhet.”Samma sak där: enkelt men suggestivt oåtkomligt.Nu var Erik Beckman en svensk poetsom aldrig nådde ut till de breda folklagren.Med evangelisten Johannes var det förståstvärtom. Han – genom den ”antologi” hanvar med i – nådde ut så in i bomben. Bibelnsägs rent av vara världens mest lästa bok. Menbred aste? Nja, ser man till det innehållsmässigaär det väl lite märkligt. Ett sammelsuriumav röster, samma historia berättas fyragånger om, och huvudpersonen – Gud – fårman egentligen något grepp om honom?Annars brukar populära tegelstenar varaskrivna av bara en författare och dessutomha en väl sammanhållen intrig som når ettslags crescendo mot slutet av berättelsen.(Slutet ja – hur många kan på rak arm sägahur Bibeln slutar?) ”Mycket spänning förpengarna!” är en reklamslogan som inte allskänns otänkbar. Känns rent av som att jag settden. Men återigen: det är knappast något somskulle tillskrivas Bibeln. Samtidigt ligger detnågot i det rent fysiska: tegelstensformatet.En tunn Bibel är på flera vis svårtänkbar. Dessoöverblickbarhet blir en sorts styrka – dentycks ha en evig inre dialog och tar så att sägaaldrig slut (som sagt). Det är väl så att ett stortsidomfång i sig alstrar en sorts spontan imponans.Även verkligt experimentell (smal)litteratur kan i viss mån ”komma undan”genom fysisk bredd. Den franske författarenGeorge Perec är ett bra exempel, särskilt somhan gärna kombinerade ett väl tilltaget omfångmed märkvärdiga regler som att inte fåanvända bokstaven e. Det kan appellera tillett slags Guiness rekordbok-tänkande.”Det är i alla fall ett jäkla jobb han lagtner!”Och omvänt kan det upplevas som fuskigtom en bok tycks innehålla mer text än den isjälva verket gör. Jag minns en kollegas reaktionnär Peter Kihlgårds bok Anvisningar tillen far fick Svenska Dagbladets litteraturpris.Upprört slog hon i boken och konstateradeatt det är ju bara massa halvtomma sidor helavägen! Hur kan man ens få kalla det här för enroman? Det var som att hon upptäckt en smalbok förklädd till… ja, normal. På samma sätt,fast tvärtom, kan det för känsliga läsare kännasmärkligt och snudd på obehagligt atthålla till exempel Ann Jäderlunds samladedikter i handen. Varsågod: ett smalt poetisktförfattarskap ihoppressat i en biffig pocket.Här blir luft istället en bristvara! Samma sakmed de där Kyrklund-samlingarna: författarensom gjort sig känd för att väga sina ord sånoga att han i genomsnitt bara får ur sig ettpar meningar i veckan – nu i big pack!På något sätt känns författarskapen tämjdaoch liksom ”snällifierade” genom den fysiskaihopbuntningen. Återigen valuta förpengarna-tänket, kanske. För det tycks liggaen särskild provokation i den dubbelt smalalitteraturen. Somliga läsare kan uppleva attde själva liksom inte får plats – att det skrivnablir sig självt nog. Det är som reaktionen mankan höra på vissa konstutställningar: ”Detdär ju ingenting! Det är ju bara ett streck! Vadvar tanken med detta!? Kejsarens nya kläder,för fan! Vilken bluff !” Ja, och bluff är bluffmen vid ihopbuntningar blir det i alla fall enjädrans stor bluff; ett påvisbart arbete.Nåja. Självklart är det praktiskt med bigpack, men går läsningen helt opåverkad? Detfinns ett extremt exempel som jag menar bliren väsensskild upplevelse att läsa annat än isärtryck, eftersom själva det fysiska formatetblir en essentiell del av läsupplevelsen. Det ärMarcel Blanchots Dagens vanvett jag tänkerpå. Den mäter 15,4 cm hög, 11,8 cm bred ochryggen mäter bara 0,4 cm. Kort sagt: en oerhörtliten bok. Ändå tycks den tåla hur mångagenomläsningar som helst. Den är som ettslags outtömlig litterär fickplunta man kanbära med sig i innerfickan på manchesterkavajen.Dess innehåll är inte nonsens menheller inte sammanfattningsbart – inte förmig i alla fall.Om Blanchot fått Nobelpriset i litteraturkan man tänka sig reaktionerna: ”Under vilkensten har man grävt fram honom då? Jävlasnobbar – de vill bara försöka hitta så okändaoch obegripliga författare som möjligt!” Detär väl denna känsla som får en person somGert Fylking att instifta ett ”Folkets Nobelpris”.Detta skulle istället för att väljas av en”elitistisk jury” röstas fram av svenska folket.Avsikten var att verka i anti-snobbistisk andaoch istället premiera det egna landets redanmest uppmärksammade, populära och ekonomisktframgångsrika författare. Prisetinstiftades 2006 och gick till Camilla Läckberg,som därmed blev 100 000 kronor rikare.(Sedan dess har åtminstone inte jag hört såmycket mer om det – förutsägbarheten blevkanske för stor.)Något Folkets Nobelpris i till exempel fysikhar väl däremot aldrig varit på tal. ÖvrigaNobelpristagarnas bidrag till mänsklighetenär ofta minst lika svåra att på allvar sätta sigin som någonsin texter av Beckett, Milosz ellerJelinek. Man kanske försöker och hisnaröver de bråddjup man känner av men intesjälv mäktar dyka ner till. Skillnaden är välkanske att de andra pristagarna belönas justsom forskare. Litteraturpristagarna belönassom något annat – som någon som till syvendeoch sist sysslar med ”påhitt”.Sedan kan man förstås fråga sig vad en vissJohannes hade sagt om det.Kristian Fredénbibliotekarie och författare26 biblioteksbladet [5:2008]

Tusenoch ensidaXTjocktär det nyasmala!XStorlekenhar visstbetydelse!LBIG PACK!Aldrig har så många sidor blivit lästa så mycket av så få!Big isBeautifulBig isBeautifulBig isBeautifulbiblioteksbladet [5:2008] 27

Bibliotekarien – en ulv i fårakläderDå var det dags för bibliotekariernaatt få glittra i teveskärmen.I sex avsnitt har vikunnat skratta och lida medpersonal och besökare i serienThe Librarians. Fast det är ingendokusåpa utan en komedi – ensatsning av den statliga kanalenABC i Australien.Och det blev ingen flopp utan enflipp.Komedin The Librarians har sänts isex avsnitt vid halv tio på onsdagkvällarnaoch nått ut till enpublik på 1,2 miljoner. Det är högtför Publicservicekanalen abc vars mest populäraprogram drar till sig högst 2 miljonertittare.Serien är uppbyggd runt den hyperstressadekatolska chefsbibliotekarien FrancesO’Brien som spelas av en av manusförfattarna,Robyn Butler. Efter det att Franceshar utfört morgonsysslorna i hemmet, somatt stryka döttrarnas skoluniformer ochbre smör gåsar till deras medtagna lunch,kommer hon uppjagad till kontoret. Varjedag börjar med samma sysslor. Hon låserupp biblioteket, tänder lamporna, sätter pådator erna, slår sig ner vid sitt skrivbord ochhyperventilerar i en papperspåse.Därefter är hon redo att möta dagen. Hontror att hon gör ett gott jobb och är heltomedveten om att hon hela tiden förolämparoch generar sin personal som emellanåtskrattar bakom hennes rygg. Något hon hellerinte märker.Det är alltså ingen snäll och tystlåten bibliotekarie– karaktären har beskrivits somen ulv i fårakläder, en passiv, aggressiv tyrannsom är en småsint rasist, förbittrad ochavundsjuk. Egenskaperna döljs under hen-Frances, bibliotekarien som är huvudperson i den australiensiska TV-komedin ”The Librarians”, hyperventilerari en papperspåse varje morgon och trakasserar sin personal.28 biblioteksbladet [5:2008]

Snabbare ochbilligare fjärrlånnes propra kläder och den mjuka, men ändånedlåtande, rösten.Att det blev just ett bibliotek som fick blibasen för en komedi beror på att de båda manusförfattarnatidigare har jobbat med enteaterpjäs där en bibliotekarie hade en rolli en sketch. Frances O’Brien är dock inte enperson som manusförfattarna har hittat iverklighetens bibliotek.– Bibliotekarierna i vårt lokala bibliotekär ingenting annat än mycket toleranta. Såvi kan gladeligen säga att Frances inte varresearchad på något sätt i ett bibliotek ellergenom en bibliotekarie, säger Robyn Butler ien intervju på branschorganisationen, AustralianLibrary and Information Association,alia:s hemsida.Serien har blivit omdebatterad och diskuteradrunt om på landets bibliotek. Ordförandei branschföreningen alia, Sue Hutley,sade när serien började sändas i slutet av oktober,att den har tänt ett intresse för yrket ihela landet och även runt om i världen.– Det har varit fascinerande att se hur intressethar utvecklats för bibliotekarier ochde flesta av oss har varit nyfikna och roade avidén att ett bibliotek är basen för en komedi.Hon berättade vidare att flertalet biblioteki delstaten Victoria har varit involveradesedan de fick besked om att serien skulle bliverklighet i mars 2007. Många hjälpte till medatt skänka böcker och annan rekvisita för inspelningsplatsen,som byggdes upp i en tombilförsäljningslokal i Melbourne.Den andra manusförfattaren, och äktamaken till både Frances i serien och Robyni verkligheten, Wayne Hope, berättar attett genomgående tema för The Librarians ärförträngning och konsekvenserna av dettabeteende. Han säger att det är ett ämne somfascinerar de båda och det har en vidare tillämpningpå det samtida Australien. Francessymboliserar det här beteendet genom attirritera sig på alla i sin omgivning: Personal,make och besökare. Alla har de fel och bristersom får Frances att blotta sin inskränktapersonlighet. Hennes medarbetare är eneklektisk grupp. En är en tjuv som gör samhällstjänst,en är dyslektisk, en kvinna ärrullstolsbunden, en annan den sextokiga föredetta väninnan. Henne blir Frances tvungenatt anställa som barnbibliotekarie eftersomväninnan måste få goda referenser annarsär risken stor att hon hamnar i fängelse pågrund av fiffel.En annan i personalen är en muslimskkvinna som Frances förolämpar med rasistiskakommentarer. Och så hennes man, Terry,som är toffel under sin hustru.Genomgående tema i serien är Frances planeringinför den planerade bokveckan – envecka då biblioteken och deras arbete hamnarhögt på kommunens agenda. I sista avsnittetär bokveckan kommen. Höjdpunkteni Frances karriär.Ulrika ErikssonFrilansjournalist, AustralienFaktawww.abc.net.au/tv/librarians/#/films/Det går att se filmsnuttar av serien på ovan webbsida.Varje avsnitt är 30 minuter långt.I början av december visades det sista avsnittet avserien som har gått i 6 delar. Det påhittade biblioteketgår under Middleton Interactive Learning Centre.Australian Library and Information Associationwww.alia.org.auBiblioteksdiskar, raka eller svängda?Biblioteksfabriken i Småland har lösningarna.Ring oss så berättar vi mer!telefon: 0472-300 36WWW.BIKETJANST.SEe-post: info@biketjanst.seboktransporterna ska bli snabbare ochkosta mindre. Det hoppas Kungl. Biblioteketsom satsar på gemensamma boktransporter.kb ser över bibliotekens transporter genomatt upphandla ett nytt ramavtal som ska göradet möjligt för biblioteken att anlita standardiseradetjänster till konkurrenskraftigapriser.Initiativet till ett gemensamt distributionsnätkommer bland annat från samverkansbibliotekensom inspirerats av den rikstäckandehanteringen av fjärrlånen i Norge.Erfarenheterna därifrån är goda. I Sverigehar ett mindre försöksprojekt gjorts enligtnorsk modell där Mälardalens högskola, sluoch några hiss-bibliotek (samarbete i Stockholmmellan bibliotek med humaniorasamlingar)ingått. Utvärderingen visar bland annatatt man lyckats sänka kostnaderna. EnligtElisabet Ahlqvist, Avdelningen för nationellsamverkan på kb, som deltar i upphandlingen,bör en samordning av boktransporternagöra låneprocessen snabbare.– Hanteringen kommer att förenklas närman slipper stå och packa varje enskild bok.Det ger fördelar med en helhetslösning, bådemiljömässigt och ekonomiskt, säger ElisabetAhlqvist.Av landets 78 samverkansbibliotek har 33stycken anmält intresse av att ta del i ramavtaletsom avser sortering, packning ochtransport. Under våren har upphandlingenskett och målet är att avtalet kommer att varafärdigt till hösten.ÅEOLOFSTRÖMDISKALT 1DESKTOP - Laminat U720 (ljusgrå)KJOL - Laminat F620 (Colourline Lime)FRONT - Metall RAL 7037 (mörkgrå) biblioteksbladet [5:2008] 29

iblioteksbladet [5:2008] 31

av Tottie LönnDANMARKÖkad läslustLäslustkampanjen 2003–2007 har varit såframgångsrik att man nu fortsätter med ettnytt ”Læselystprogram”. Kulturministern,undervisningsministern och socialministernhar beslutat att avsätta 4,3 miljoner perår under kommande tre år. Under åren somgått har över 130 projekt av olika slag genomförtsinom kampanjen. Den har nu utvärderats.Forskare vid Syddansk Universitet hargjort två undersökningar. Den ena, en kvalitativanalys, visar att kampanjen har varitframgångsrik därför att den byggt på lustoch frivillighet. Den andra, en kulturekonomiskanalys, visar att nya samarbetsformermellan skolor, daghem, bibliotek etc. harvarit mycket effektiva. Sammanfattningarav undersökningarna finns på webbplatsenför Bibliotek og Medier (f.d. Biblioteksstyrelsen).(www.bs.dk)NORGEVad gör de, egentligen?Att låntagarna gör annat än bara lånar böckerpå biblioteket, vet nog de flesta. Nu är detockså vetenskapligt bevisat. KonsultbyrånSentio har på uppdrag av huvudbiblioteken iBergen, Trondheim, Kristiansand, Stavangeroch Oslo genom en observationsmetod (”trafikktelling”)kommit fram till vilka användarnaär, vad de använder biblioteket till ochhur de beter sig. Under en vecka ”skuggades”3 337 biblioteksbesökare av Sentios observatörer.Att besökarna använder Internet, läsertidningar och tidskrifter, studerar, flaneraroch möter andra människor, bekräftades avobservationerna. Biblioteken har i allt högregrad blivit en social arena och en brobyggarei det mångkulturella samhället. Den gamlabilden av biblioteket, där man bara lånarböcker är föråldrad, vilket skulle bevisas. Undersökningenär nu dokumenterad i rapporten”Brukeratferd i norske storbybibliotek”.(www.abm-utvikling.no)Kulturell mångfaldI Norge firar man Mangfoldsåret i år. Programmetär brett och stort och täcker detmesta. Aktörerna får själva registrera sig påwww.kultureltmangfold.no, och det finns”ingen grenser for hva som kan falle innunder mangfoldigheten”. Det skriver Anne-Britt Gran under rubriken ”For mye mangfoldi mangfoldsåret?” i Bok og Bibliotek.Kvalitetskontroll saknas och året saknar fokus,anser hon. Visst behövs ett mångfaldsårmen framför allt behövs en debatt som handlarom problem med etnisk representation ikulturlivet, och vad som är kulturpolitisktmöjligt att göra för att förbättra denna. Honmenar att det inte finns skäl att tro att kulturinstitutionernafrivilligt skulle ge ifrån sig deekonomiska och kulturella privilegier somde har arbetat upp under hundra år.(Bok og bibliotek 2008:1)Alternativ lokalhistoriaMer långlivat än det mesta under Mangfoldsårettorde projektet ”Mangfoldige minner”bli. I projektet har Norsk Lokalhistoriskinstitutt, Norsk Folkeminnelag och Landslagetfor lokalhistorielag gått samman. Desamarbetar med bl a folkbiblioteken i en nationellstorsatsning för att i ljud och skriftsamla och bevara ”invandrarnas historiskaavtryck” i Norge. Projektledare är Ida Vedeldfrån Norsk lokalhistorisk institutt.De invandrare som kom direkt efter andravärldskriget är av åldersskäl borta eller harflyttat hem till sina ursprungsländer, ochderas historia är i det närmaste förlorad.Nu gäller det att samla in vad man kan avinvandrarnas historia i Norge. Minnen frånursprungslandet och erfarenheter från tideni Norge, sagor, dikter, sånger, vaggvisor,vandringshistorier … ”Alt er av intresse”,säger projektledaren. Biblioteket i Holmia(filial till Deichmanske bibliotek) i Oslosinvandrartäta stadsdel Søndre Nordstrand,har under lång tid arbetat med att samla ochförmedla alternativ lokalhistoria. Det är ensvår uppgift. Även om alla är positiva är detnaturligtvis inte lätt att få folk att skriva omsina minnen och erfarenheter. ProjektansvarigaMette Halland Jahr vid biblioteket välkomnardet landsomfattande projektet ochsamarbetar med Ida Vedeld. Det insamladematerialet ska inte bara arkiveras för framtidenutan förhoppningsvis också komma ut ibokform och visas i utställningar.(Bok og bibliotek 2008:2, m.fl.)STORBRITANNIEN”annan bakgrund”Bibliotekariekåren ska spegla mångfalden iStorbritanniens befolkning. Svarta invånareoch andra minoritetsgrupper ska därför uppmanasbli bibliotekarier genom ett ”PositiveAction Trainee Scheme”. Den brittiska biblioteksföreningencilip ska i samarbete medpath National Ltd fånga upp begåvningar ietniska minoritetsgrupper. Projektet ingår icilip:s ”Encompass programme” för personerfrån svarta och etniska minoritetsgruppersom vill utbilda sig inom bibliotek ochinformation. path National Ltd arbetar medkarriärplanering för samma grupper. Ett pilotprojektstartar i London 2009 då tjugoutvalda akademiker ska påbörja en deltidsutbildningi biblioteks- och informationskunskap.Projektet ska utvidgas till hela Storbritannienoch beräknas omfatta 120 ”trainees”under en femårsperiod. De utvalda ska arbetapå alla sorters bibliotek och informationsorganisationeröver hela Storbritannien.(www.cilip.org.uk)32 biblioteksbladet [5:2008]

Sökande och säkeri en föränderlig världTyst!British Librarys läsrum vid Euston Roadsom öppnade 1998 har blivit alltför populärt.Eftersom biblioteket är öppet för alla somhar ”relevant research need” översvämmasläsrummet av unga studenter, och de äldreforsk arna och författarna klagar. De ungakastar sig över sittplatserna, flirtar, pratar,fnissar, går ut på Facebook, sänder meddelandentill varandra i salen och svarar i mobiltelefonerna.Klagomålen från forskare harvarit många under åren och har nu aktualiseratsgenom att The Times publicerat uttalandenfrån flera kända personer. Diskussionenhandlar om vilka som ska ha rätt att finnas inationalbiblioteket och kanske också om generationsklyftor.”They have a different wayof doing their research. They are using theircomputers and checking things on the Web,not just taking notes on notepads”, säger enbibliotekstjänsteman. Gamlingar i 30-årsåldernförsöker tysta yngre. Andra påpekar attdet inte bara är de unga som missköter sig.De som sover mest är äldre akademiker somkommer med dussintals böcker på morgonen,tittar i någon av dem och sedan somnarför att senare gå på långlunch. Läsesalen har1 480 platser och 127 000 aktiva besökare, menbiblioteket gör sitt bästa för att klara av situationen.Bl a har man plasmaskärmar som talarom vilka läsrum som är fullsatta. Ändradebiblioteksvanor och ett populärt bibliotekger nya problem mitt i succén. Karl Marx,Virginia Woolf, Charles Dickens och andrakända besökare fordomdags hade en betydligtlugnare forskarmiljö på British Library.USASecondlife på tapetenVid årets firande av National Library Week iapril var temat “Join the circle of knowledge@ your library”. Veckan firades över hela usa,inte bara vid alla typer av bibliotek utan äveni den virtuella världen. American Library Associationhade ett omfattande program i Secondlifepå virtuella ala Island. Secondlifeär också aktuellt genom att kongressledamotenMark Kirk är på krigsstigen mot nätplatsen.Han planerar att återintroducera lagendopa (Deleting Online Predators Act) somår 2006 godkändes i Representanthuset mensom stoppades i Senaten. Lagen avsåg atthindra bibliotek som får federala bidrag attge tillgång till allmänna nätplatser utan föräldrarstillstånd. Mark Kirk anser att Secondlifeger barn och unga tillgång till virtuella”våldtäktsrum, bordeller och drogbutiker”.Bibliotek som tar emot federala bidrag hardock redan krav på sig att blockera innehållsom är ”harmful to minors” enligt gällandeChildrens Internet Protection Act. ala protesterarmot dopa.(www.ala.org)Synpunkter på artiklar i detta nummer eller på tidningen som helhet?Mejla BBL!redaktionen@bbl.biblioteksforeningen.orghur ser mötet och samspelet ut mellanlärare, elever och bibliotekarier på landetsfolkhögskolor? Det är en av utgångspunkternaför skriften Säker och sökande: den flexiblafolkbildningens vardag av bibliotekariernaPirjo Elovaara och Annika Hultén. En annanutgångspunkt är hur folkhögskolorna möterden tekniska utmaningen. Skriften, somär på drygt femtio sidor, består av sex djupintervjuerav pedagoger och bibliotekarier:tre lärare och tre bibliotekarier, samtliga pånågot sätt verksamma inom folkbildningen.Samtalen kretsar kring deras vardag där deti mångt och mycket handlar om att hitta nyaundervisningsmetoder och nya verktyg i enteknikintensiv värld där förutsättningarnaoch tidigare givna roller förändras. Det är intressantatt t ex ta del av intervjun med den erfarnedistansläraren som berättar om de pedagogiskaoch praktiska utmaningar som det äratt undervisa distanselever – utan det fysiskarummet som bas. Det är också spännande atthöra social- och studentbibliotekarien på Sölvesborgsbibliotek och lärcentrum berätta omhur hennes roll som bibliotekarie hela tidenvidgats i en miljö där man satsat rejält på dennya teknikens möjligheter – möjligheter somparadoxalt nog också kan vara begränsande.Hon tycker inte att tekniken är följsam. Endel företag som biblioteken arbetar med haren ohälsosam monopolsituation, menar hon.När behoven finns av att ändra eller utvecklaen idé ligger det ofta utanför hennes kontroll.Man är helt i händerna på tillverkarna.I övrigt vittnar bibliotekariernas men ävenlärarnas berättelser i viss mån om det somman redan vet sedan tidigare: Det är inte heltlätt att utveckla samarbetsformer och bibliotekariernaskompetens tas inte alltid tillvarai den utsträckning som vore fruktbar för allainblandade, inte minst eleverna.”Det saknas kunskap om de olika yrkesgruppernaskompetens. Både bibliotekarieroch lärare har förutfattade, stereotypiska ochdärmed bristfälliga kunskaper om varandrasarbete, vilket inte underlättar sökande eftersamverkan”, skriver Pirjo Elovaara och AnnikaHultén.De konstaterar också att det behövs flerarenor för erfarenhetsutbyte, reflektion ochkompetensutveckling.Vill man läsa skriften i sin helhet går det attladda ner den som pdf-fil:http://www.resurs.folkbildning.net/object/240685/objectitem.htmHZbiblioteksbladet [5:2008] 33

ecensionerErik NorbergMellan tiden och evigheten:Riksarkivet 1846–1991Riksarkivet, 2007Bokens titel alluderarpå en formulering, somtillskrivs en häradshövding,verksam under sent1700-tal. Denne besökteRiksarkivet för att få ett”andrum mellan tidenoch evigheten?”. Formuleringenär mycket illustrativ.Den åskådliggördialektiken i Riksarkivets (ra:s) historia frånmitten av 1800-talet till slutet av 1900-talet,eller med andra ord: det bestående och detförgängliga. Det bestående är Riksarkivet sominstitution vars uppgift är att förvara, bevaraoch tillhandahålla ett material som kanbidra till upplysning om gångna tider. Detföränderliga däremot är uttrycksformerna,organisationens struktur, samlingarnas ordningsprinciper,lokalerna och, sist men inteminst, människorna bakom Riksarkivetsmurar. Den dialektiska tanken som redanfinns i bokens titel beskriver även i mångt ochmycket huvudlinjerna i den historia Norberghar att berätta. Tillväxt och gallring, renodlingav samlingarna och strävan efter helhet,gamla dokument och ny teknik, statensbehov och forskningens frihet är återkommandeteman i Riksarkivets historia. MenNorbergs verk handlar om betydligt mer änså. Norberg betonar att det var en lång radeldsjälar som satte sin prägel på Riksarkivet.Namnen vi möter under berättelsens gång ärden svenska historiska elitens ”Vem är Vem”i fickformat: Hans Järta, Clas Theodor Odhner,Emil Hildebrand, Helge Almquist, IngvarAndersson eller Kari Tarkiainen – det ärbara några stora namn som läsaren får mötaunder läsningens gång.Institutionshistoriska beskrivningar haren tendens att bli tråkiga, ibland myckettråkiga. Det är inte fallet med Norbergs bok.Genom att berätta institutionens historiamed dess personal som utgångspunkt gerhan nämligen ett ansikte åt utvecklingslinjerna,statistiken, de ekonomiska siffrornaoch de byggnader där Riksarkivet varit inrymt.I själva verket blir boken mycket merän enbart en beskrivning av ett statligt verk.Tack vare den personhistoriska infallsvinkelnfår läsaren en inblick i den svenskahumanistiska forskningens och den akademiskavärldens historia samtidigt som haneller hon kan följa politiska konjunkturer,ekonomiska fluktuationer och den tekniskautvecklingens olika faser. Därmed gör författarenoss uppmärksamma på händelser varsbetydelse annars hamnar i skymundan: attmassproduktionen av information och dessföljder för arkivväsendet diskuterades redanpå 1930-talet, att telefonen omvärderade detkulturella minnet redan för en mansåldersedan och att hålkort och mikrofilm var delskortvariga, dels bestående tekniska revolutioner.Möjligen upplöses den ovan nämnda dialektikengenom ekvationen ”det bestående ärförändringen”. Denna paradox kan eventuelltockså vara en tröst för alla som i början avdet tredje årtusendet funderar kring dagenstekniska (förändringar?) och institutionellaomstruktureringar, sammanslagningar avinstitutioner samt nya samhälleliga eller politiskakrav i arkiv- och biblioteksväsendet.Allt detta är inget nytt! Riksarkivet som institutionhar överlevt interna och samhälleligakriser och har faktiskt kunnat hävda sigväl under tidens gång. Oavsett ideologiska,vetenskapsteoretiska eller politiska konjunkturerhar det funnits ett evighetsperspektivoch det har rått konsensus ifråga om ra:s existensberättigande:Riksarkivet behövs.Titeln innehåller därmed ett närmasttranscendentalt perspektiv, som kunde haföljts upp av författaren – inte minst därföratt avsaknaden av självanalys präglar denaktuella samhälleliga debatten: Varför ochtill vilken nytta sparas materialet? Varförbehövs överhuvudtaget arkiv och bibliotek?Varför har vårt samhälle ett behov av ett kulturelltminne och hur skapas detta? Möjligtvishar Norberg redan mellan raderna gettsvaret. Det handlar i slutändan om människorna– och inte bara om dem som arbetar iRiksarkivet som institution. Människornasom verkade i Riksarkivet 1846–1991 vårdadekulturarvet i ra:s samlingar samtidigt somde riktade blicken framåt. När en institutiongenomgår förändringar återspeglas det i dessverksamhet. I ra:s fall gällde det bl a sättetatt förhålla sig till materialet i samlingarna.Genom editioner och bevarandeåtgärdersom mikrofilmning bidrog man till att forskarnafick ökad tillgänglighet till materialet.Med andra ord: det kulturella minnet är endel av den mänskliga naturen och hjälper ossatt relatera till vår nutid och påverka framtiden.Det hade kanske varit på sin plats attmera ingående analysera denna funktion hosen lärd institution och inte bara impliceradetta i form av en dold subtext. Men kanskeär det för mycket begärt av en mycket informationsrik,välskriven och läsvärd bok ochbara recensentens fåfänga tankar.Otfried Czaikaforskare, Kungl. biblioteketTomas LidmanScientific libraries : past developmentsand future changesChandos, 2008Kan man år 2008 läsa omvetenskapliga bibliotekutan att en enda gångmöta ordet Google? Jomenvisst!Författarensom skrivit denna bokoch konsekvent utelämnatdetta, ack såvälbekanta, varumärkeheter Tomas Lidman.Han är numera riksarkivarie, men har långerfarenhet av universitetsbibliotek. Det varbara fem år sedan han var riksbibliotekariemed ansvar för att samordna verksamhetenför Sveriges alla forskningsbibliotek. Jag harmycket positivt att säga om bokens innehåll.Däremot ger både titel och omslagsbild heltfel associationer. ”Scientific libraries” och enbild med böcker och laboratoriekolvar signa-34 biblioteksbladet [5:2008]

lerar ”naturvetenskapliga bibliotek”. Och dethandlar inte boken om. Den avhandlar ”lärda”bibliotek ur ett mycket bredare perspektiv.Även om undertiteln utlovar ett innehållsom inkluderar framtida förändringar, liggerbokens styrka i skildringen av utvecklingenunder de senaste 30–40 åren. Boken dominerasav fem kronologiskt disponerade kapitelsom inleds med en diskussion av konsekvensernaav 1970-talets ”studentexplosion”. Detär då forskningsbibliotekens rätt autonomaroll började förändras. De skulle nu knytasnärmare till lärosätet och primärt tjäna lärarkårensoch i allt större utsträckning studenternasbehov av studiemiljöer och litteratur.Så kom 80-talet. Då startar den process somförvandlar biblioteken från institutionerpräglade av manuella rutiner till att bli en avde mest it-beroende sektorerna i samhället.Sedan anlände 90-talet och Internetrevolutionen– och Google. Det här är en bok somrätt fritt, ibland nyckfullt, och mångfasetterattangerar en rad intressanta aspekterpå forskningsbibliotekens utveckling. Dethandlar om allt från bibliotekarieprofessionen,över bibliotekens interna, nationellaoch internationella organisering och bibliotekssystemensförvandlingar till e-resurser,webbpublicering och informationskompetens.Då och då förmedlar Lidman sin subjektivanärvaro i och erfarenhet av de störresammanhangen. Han till och med recenserarsin egen förmåga att förutsäga framtiden (75procent rätt). Det subjektiva märks också iurvalet. Samarbete och samverkan mellaninstitutioner och sektorer tycks vara något avett favorittema. För mig, som arbetat på ettuniversitetsbibliotek endast i två år, bidrarLidmans bok med internationella sammanhang,med överblick och insikter. Mycketutspelar sig på den nivå som med dagenssvengelska kallas policy. Här finns en strävanatt förstå utvecklingen av forskningsbibliotekeni relation till de stora förändringar somforskning och högre utbildning genomgått.Sedan undrar jag om han har rätt i sin slutsats,att framtidens användare bara kommeratt utnyttja sig av forskningsbibliotekensvirtuella tjänster. Många forskningsbibliotekbygger, inreder och befolkar sina fysiskarum för en framtida studie- och forskningsmiljö.Dit kommer också användarna, trotsatt de inte så sällan lever på Nätet. För ävenforskaren och studenten är ett zoon politikon(Jo, det begreppet går att googla fram, ävenom du hittar mer information och kunskapermed hjälp av forskningsbibliotekens personal,söktjänster och samlingar…).Kjell Jonssonöverbibliotekarie, Umeå universitetsbibliotekLinda UnnhemSwing it!Roos & Tegner 2008Linda Unnhem, född1977, är frilansjournalistmed relationer och sexsom specialitet. Nu debuterarhon med romanenSwing it! Det är en boksom har stora möjligheteratt bli omtalad ochkanske rentav kultförklaradi bibliotekariekretsar.Jag ska försökaförklara varför.Berättaren i Swing it! heter Lars Holm.Han är en arbetslös och lätt överviktig författare,med en novellsamling i bagaget,som tar hand om sin systers tvillingar underdagarna. Lars lever ihop med en barnbibliotekariesom heter Pernilla. Deras relation äracceptabel men Pernilla vill någonting mer.Av någon anledning har hon blivit inspireradoch påverkad av sin bibliotekariekollega Gunilla,som gärna umgås med tjugo- och trettioåringarför att ha sex. Berättaren beskriverhenne så här:”Gunilla, som är en kvinna i femtioårsåldern,jobbade på biblioteket redan när jagvar barn. Hon var alltid mer utmanande ände andra bibliotekarierna, i urringade tröjoroch tajta jeans. ’Raffig’, så brukade min pappabeskriva henne. Jag har inte berättat detför Pernilla, men under min första tid somtonåring tyckte jag att hon var riktigt sexig.Jag brukade ibland spana på henne mellanbokhyllorna framför lånedisken...”Pernilla föreslår Lars att de ska ha en trekantmed en ny okänd man. Förslaget utlöserförstås en mängd ambivalenta känslor hosLars. Duger han inte som man? Kommer Pernillaatt bli attraherad av den nye mannen?Hur hantera känslor som avund och svartsjuka?Och hur går man egentligen till vägaför att genomföra sambons förslag? Larstvivel gestaltas trovärdigt och det blir mångakomiska och tragikomiska situationer i dettastyvt skrivna relationsdrama.Med hjälp av bibliotekariekollegan Gunillahamnar Lars och Pernilla till slut på enswingersklubb i Köpenhamn. Och hur dethela avlöper där får varje intresserad läsare tareda på. Men en sak är definitivt säker. Äntligenhar en skönlitterär författare visat attäven kvinnliga bibliotekarier har en hungerefter erotik. Att bibliotekarier kan bli precislika kåta som alla andra yrkeskategorier.Linda Unnhems Swing it!, utgiven i originalpocket,är en underhållande relationsromanom några sexuellt nyfikna och öppnabibliotekarier. Jag tror att den kommer bli enstorsäljare.Christer HermanssonLerna Kjersén Edman52 kvinnliga författare:från 1700-tal till 2000-talBTJ förlag, 2007I samband med en debattska Lena KjersénEdman ha fällt ett uttalandesom gick något istil med att det självklartspelar roll vad barn läseroch att det inte allsräcker med att de baraläser någonting, kvittasen vad. Hon jämfördedet med det dumdristiga i att säga åt ett barnatt det kan ersätta maten med godis i stället,bara så länge det äter någonting. I sitt arbetesom litteraturvetare, bibliotekarie, flitig fö-biblioteksbladet [5:2008] 35

ecensionerInblick Lotta JansonBiblioteket närsomhelst varsomhelstfoto: ulf sirbornrespråkare för läsecirklar och överlag en storläsfrämjare har hon framhållit läsningensom en kumulativ process där det man läseri unga år har ett inflytande på det man läsersenare i livet och att det finns ett ansvar attföra ett slags litteraturkanon vidare. KjersénEdmans senaste bok – 52 kvinnliga författare –är en uppdaterad version av hennes tidigareböcker Systrar och Fler systrar och vänder sig iförsta hand till något vuxnare läsare. Här berättasi bokens första del om kvinnliga författaresom idag betecknas som klassiker, frånMary Wollstonecraft, Jane Austen, Brontësystrarna,Victoria Benedictsson, VirginiaWoolf till Elin Wägner. Därefter följer drygt40 mer samtida svenska och översatta författare,bland dem Gerda Antti, MargaretAtwood, Carina Burman, Kerstin Ekman,Monika Fagerholm, Erica Jong och Cilla Naumann.Lena Kjersén Edmans upplägg består iatt presentera varje författare i en biografiskartikel. Där väver hon in sina egna funderingarkring författarskapet, följt av en meringående studie i någon av dennas romaner.Dessutom finns en förteckning av författarensböcker och rekommenderad litteraturläsningför vidare studier. Hon refererar oftatill databaserna Kvinnsam, LIBRIS och Artikelsöksom hjälpmedel i dessa sökningar. Bokeninnehåller ett selektivt och – med någraundantag – föga överraskande urval från desenaste århundradens litteraturhistoria.Lena Kjersén Edman skriver att urvalet skettgenom en kombination av slump- och lustprinciper.Och det märks, tonen är personlig,emellanåt upprorisk, entusiasmerande ochroande och ens nyfikenhet väcks för flera avförfattarskapen. Med detta visar hon hur denklassiska litteraturen (Austen, Lagerlöf m fl)förmedlar sammanhang i de stora skeendenaoch försöker förklara vår värld. Hon tyckersig se hur de ”berättat så intensivt om kvinnorsliv och öden att vi som läser tycker oss hatänkt deras tankar och känt deras känslor”.Jonathan Pearman,Malmö stadsbibliotekIgår missade jag ”Barnmorskorna”,mitt favoritprogram för tillfället … Detgör ju inte så mycket nu för tiden underförutsättning att det man har missatgick på Sveriges Television och är produceratav dem. Det är enkelt att leta upp programmetpå nätet, sticka in sladden mellan datornoch tv:n och vips kan man se programmet närsom helst. Jag inser snabbt att om fem år ellerkanske om ett år kommer det att kännas heltofattbart att alla i Sverige såg ett och sammatv-program vid samma tidpunkt. Själva tankenatt det ska passa alla att se ett visst tv-programpå en given tidpunkt känns orealistisktsamtidigt som man kan välja att handla vianätet dygnet runt och ställa sig i kö på en utlånadbok på biblioteket när som helst.På samma sätt som att jag inte vill se tvprogrampå samma tid som min granne såtror jag att våra studenter inte har behov aven och samma föreläsning vid samma tillfällesom sin kurskamrat. Även universitetenkommer att behöva anpassa sig och bli merflexibla liksom resten av samhället. Studenternaförväntar sig att kunna ”ta” de föreläsningarde behöver vid den tidpunkt sompassar bäst i deras studietakt. Det kommeratt ställas högre krav på att kunna kommuniceramed sina lärare i en mer flexibel lösningän tidigare.För oss på biblioteken tror jag att det gälleratt möta kunderna där de är och inte bara därvi är. Vi måste vara snabbare och bättre på attanpassa samt förändra vår verksamhet. Förrgjorde vi urvalet och när användarna kom tillbiblioteket var de ”garanterade” att mötas avett väl avvägt och kvalitetssäkrat urval. Idagkan ingen erbjuda ett sådant urval vare sig ien bibliotekskatalog, på en webbsida eller ibiblioteksrummet. Istället handlar det omatt vara där kunden är då den gör valet. Det låtersig naturligtvis inte göras i alla lägen utanvi behöver stödja användarna i processen attvälja och lära dem vilka redskap man kan hasom stöd i urvalet. Detta gör vi genom att lärastudenterna att söka information, kvalitetsgranskaoch värdera materialet vid schemalagdalektioner. Naturligtvis kan studenternafå hjälp i kundtjänst vid behov men ibland ärtiden knapp. För det mesta faller undervisningenväl ut men ibland känns det som attstudenterna inte är så intresserade. Min erfarenhetär att den känslan är nära förknippadmed hur väl integrerad undervisningenär i kursen och om bibliotekets undervisningsammanfaller med studenternas behov. Visstlåter det helt naturligt men ack så svårt att fåtill ibland.Förutom att vi ska jobba ännu mer föratt få en placering i kursen där studenternahar ett behov av att hitta information ska vivara mer flexibla. Precis som jag kan väljanär jag vill se ett tv-program vore det självklartatt erbjuda drop-in undervisning somstudenten kan ansluta till när det passar. Viska erbjuda olika webblösningar som stödjerstudenternas lärande vilket möjliggör att taolika moment i undervisningen när det passardem bäst. När vi anpassar vårt utbud tillanvändarnas behov fullt ut så kommer biblioteketskunskap nyttjas på bästa sätt. Biblioteketnärsomhelst varsomhelst – inte baraen utopi utan verklighet?36 biblioteksbladet [5:2008]

Foto Anders BjörkelidBarnens favoritböcker prisadeProjektledaren lämnar Bokjuryn efter sju års slit.det läsfrämjande projektet Bokjuryn har delat ut sina priser till de författare somsegrat i barnens framröstning av sina favoritböcker. Prisceremonin skedde på Kulturhuset iStockholm i maj. Allt fler barn är med och röstar fram sin favoritbok, från 25 000 barn för tio årsedan till 47 000 i år. I år firar Bokjuryn 10-års jubileum. Den förre huvudmannen, förlaget Enbok för alla, blev ju av med statsbidraget så i år har Bokjuryn stått utan huvudman. En nöt förKulturrådet att knäcka där det är önskvärt att den nya huvudmannen inte är ett förlag, därtillska det vara en aktör som jobbar nationellt. Som om inte det vore nog ska projektledaren sedan2001, Stina Björkelid, sluta för att börja arbeta på Engelska bokhandeln i Uppsala.– Jag kommer att sakna kontakten med alla barnen och barnlitteraturen jättemycket. Fördet har varit en fantastisk möjlighet att få jobba för barn på det här sättet, säger Stina Björkelidsom trots allt är förvissad om att Bokjuryn kommer att leva vidare.– Kulturrådet har kontakt med länsbibliotek, Författarcentrum och Barnboksinstitutet angåendeden fortsatta driften av Bokjuryn. Så vi får väl se var det landar i slutändan.Segrare i klassen Årets bästa bok: Sagan om Den underbara familjen Kanin och monstret i skogenav Jonna Björnstjerna (0–6 år), Biblioteksmysteriet av Martin Widmark och Helena Willis(7–9 år), Harry Potter och dödsrelikerna av J.K. Rowling (10–13 år), Som jag vill vara av Katarinavon Bredow (14–19år)ÅEÅrets bibliotekariebibliotekarie Bert Linné får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2008. Bert Linné ärverksam som bibliotekarie vid stadsbiblioteket i Luleå sedan drygt 30 år. Han får priset föratt han som bibliotekarie har gjort värdefulla insatser för att främja intresset för klassisk ochsamtida skönlitteratur. Sedan 1990-talet har han varit redaktör för ett antal antologier om dennorrbottniska poesin och prosan och på detta sätt lyft fram viktiga författarskap inom dennorrbottniska litteraturen. Bert Linné ingår även i juryn för Eyvind Johnson-priset.Tidigare pristagare har varit Madeleine Bergmark 2005, Maria Ehrenberg 2006 och AnnaGustafsson Chen 2007. Prisbeloppet är 50 000 kronor.ÅEHälsotåget i Argentinasambandet mellan kultur och hälsaär något som alltmer börjar tas på allvar påvåra breddgrader. Men även i andra delar avvärlden gör man det. Ett exempel, som LarryLempert, chef för Internationella bibliotekettipsar om, kommer från Argentina. Sedan2004 har motsvarigheten till vårt Socialdepartementett program som syftar till bättrehälsa bland befolkningen och i synnerhet deallra fattigaste och mest utsatta. I programmetingår bl a ett tåg med åtta vagnar innehållandemedicinsk utrustning som åkerrunt i Argentinas utsatta områden och erbjuderbåde akut och preventiv medicinsk hjälptill befolkningen. I hälsoprogrammet rymsockså sedan i år, på initiativ av Conabib (ComisiónNacional Protectora de bibliotecasPopulares), inslag av kultur och framför alltläsning.I korthet går initiativet ut på att Conabibförser hälsotåget med en resväska full avböcker för unga och för vuxna och därtill enperson som kan berätta historier. När tågetstannar och medan folk köar till doktorn stårberättaren på perrongen och framför historier.Inte bara det: berättaren uppmuntrarde som väntar att också delge sina historier,både de egna och de som traderats i byn dekommer ifrån.Medicin för själen som uppenbarligenuppskattas av alla inblandade. Berättarenavrundar varje möte med att uppmana lyssnarnaatt när helst de kan uppsöka närmastebibliotek och ta del av de världar som litteraturenkan erbjuda.– Människor gillar verkligen att lyssna tillnya och gamla berättelser från Argentina –men även traditionella sagor från hela världen.Och efter ett framträdande vill de vetaoch höra mer, titta på böckerna som härbärgeraralla dessa berättelser, säger Maria IsabelFaire, storyteller som arbetar på hälsotågetoch som för några år sedan även hade kontaktmed svenska berättare/storyteller som MatsRehnman och Inger Lise Oelrich.HZVi ritar och inreder dittbibliotek som du vill ha det!www..seArkitekter Design InredningarTel. 046-524 41biblioteksbladet [5:2008] 37

Axiell anmält till Konkurrensverketteknikhuset har anmält Axiell Bibliotek ab till Konkurrensverket. Anmälan handlar omleveransvägran av s k api:er för webbapplikationer för bibliotek och missbruk av dominerandeställning.Bakgrunden är att Axiell vägrar att ge Teknikhuset och dess kunder tillgång till de api:er(Application Programming Interface, ett slags programsnuttar som gör det möjligt för olikasystem att tala med varandra) som krävs för att produkten cs Library 2.0 ska kunna fungera ide bibliotek som använder katalogsystemen Libra och Book-it.– De kunder som vi har kan inte installera cs Library eftersom Axiell inte vill leverera. Axiellhar tagit fram fungerande api:er till Libra och Book-it och dessa används både i Umeå(www.minabibliotek.se, reds anm) och på Stockholms stadsbiblioteks bibliotekswebbplats(www.biblioteket.se, reds anm), säger Jakob Harnesk på Teknikhuset.Av anmälan framgår att Axiell i sina kontakter med bl a Teknikhuset framhållit att denaktuella produkten inte är färdigutvecklad och att man räknar med att kunna leverera förstmot slutet av 2008. Teknikhuset å sin sida menar att fullt funktionsdugliga api:er finns, deanvänds i Umeåregionens bibliotek respektive på Stockholms stadsbibliotek, och de kan ävenanvändas på andra bibliotek som vill installera cs Library 2.0.Teknikhuset hävdar i sin anmälan till Konkurrensverket ”att Axiell vill göra saken mer kompliceradän den är, i avsikt att förhindra vår försäljning till biblioteken så att Axiell själva skallvinna tid för att hinna färdigutveckla sin planerade produkt Axiell Arena, som enligt Axiellsannonser kommer att innehålla ett flertal liknande funktioner och, för att tala klarspråk, är ettförsök att skapa en kopia av Teknikhusets produkt cs Library 2.0”.Teknikhuset menar vidare i sin anmälan att Axiell missbrukar sin ställning som överlägsetdominerande aktör på den svenska biblioteksmarknaden när man förhindrar för en mindreaktör att komma in på marknaden och förhindrar konkurrens genom att i praktiken omöjliggöraTeknikhusets möjligheter till försäljningen av cs Library 2.0.Jerk Sintorn, vd på Axiell Library Group ab, säger till bbl efter att ha satt sig in i ärendet atthan inte har någon kommentar.– Jag kan konstatera att Teknikhuset har lämnat in en anmälan till Konkurrensverket som isin tur ställt ett antal frågor till oss. Dessa kommer vi att besvara – vi har tid att besvara demtill den 3 juni. Därefter får vi se hur Konkurrensverket reagerar. Innan dess vill jag inte säganågonting som kan föregripa Konkurrensverkets bedömning, säger Jerk Sintorn.Tidigare i våras inledde Axiell ett utvecklingssamarbete med ds, marknadsledande leverantöri Storbritannien till bibliotek, museer och arkiv – framför allt på kommunal nivå.HZHögläsning för utbrändaallt oftare satsas det på projekt där kultur ska göra folk friskare. I Helsingborg satsarman på högläsning för utbrända kvinnor. Stadsbiblioteket i samma stad har med hjälp avFörsäkringskassan och Kultur i vården startat en läsecirkel för kvinnor med diagnosen utbrändhet.Ungefär 64 000 personer är långtidssjukskrivna i Skåne och för att minska antalet sjukskrivningarhar man bland annat initierat olika hälsoprojekt där kultur ingår som hälsofrämjandemedel. I Helsingborg har sedan i november sex kvinnor träffats regelbundet och läst högt urolika böcker. Tanken är att träffarna och skönlitteraturen ska påverka deras hälsa positivt ochfå dem att börja arbeta igen. Enligt bibliotekarien Eva Orrling som håller i projektet hade allamedverkande kvinnor redan lånekort från början.– Men för flera av dem var det åratal sedan de besökte biblioteket. Dessutom hade flera avdem inte kunnat uppbåda den koncentration och ork som krävs för att läsa en hel bok. Så därhar vi lyckats eftersom vi fått dem att börja läsa igen.I maj blev utvärderingen av projektet klart.Sedan några år tillbaka drivs projektet Kultur i vården i de södra delarna av landet. Detär bland annat Kommunförbundet Skåne, kulturförvaltningen och Kultur Skåne som liggerbakom. Även flera bibliotek deltar i pilotprojekt.ÅEMiljoner till e-tjänsteri år prioriterar Kulturrådet satsningarpå e-tjänster och andra digitala samarbetsprojektnär drygt 3,1 miljoner kronor fördelasi bidrag för regional biblioteksutveckling.Utvecklingsbidragen till länsbiblioteken gesför att utveckla och stärka folkbibliotekensställning. Tio regionbibliotek i landet fårnu stöd. Länsbiblioteket i Västmanland får75 000 kronor till projektet ”Skokartongen”och Regionförbundet i Kalmar län får 80 000för projektet ”En digital dörr in till vuxenutbildningsresurser”.Regionbiblioteket iStockholm får sammanlagt 1,4 miljoner kronori bidrag till tre olika projekt, ”Mäta ochväga”, ”Tvinning” och ”Öppna bibliotek”.Dessa projekt ska genomföras i samverkanmellan flera regionbibliotek och kan kommamånga av landets bibliotek tillgodo. Länsbibliotekeni Örebro får 100 00 kronor för att tillsammansmed Länsbibliotek Dalarna satsapå projektet ”Folkbildning och folkbibliotektill ömsesidig nytta”. Jönköpings länsbibliotekfår 200 000 kronor till ”Rummet som medium”.I Västernorrland satsas det på samsökningsportalen”Bibliotek24” som får 900 000kronor. Ett projekt kallat sav – skönlitterärtarbete i Västerbotten – får 170 000 kronor.Dessutom får Informations- och lånecentraleni Malmö 200 000 kronor för att utvecklaen nationell portal för kompetensutvecklingav biblioteken.ÅEÅrets eldsjälsvenska barnboksakademin har beslutatatt ge Eldsjälspriset 2008 till Mariannevon Baumgarten-Lindberg. Hon startadeBarnens bokklubb 1977 och fortsatte medBarnens bokhandel, först i Stockholm, därefteri Malmö. Marianne von Baumgarten-Lindberg har också varit redaktör för succén”Min skattkammare” och konsult på Junibackenoch för Läsrörelsen. Hon ligger ävenbakom flera läsfrämjande projekt för barn.Hon får priset för att hon bland annat somjournalist, bokhandlare och entreprenör variten äkta eldsjäl. ”I trettio år har Mariannevon Baumgarten-Lindberg entusiastiskt ochouttröttligt ’vaccinerat’ barn med kultur”,skriver Svenska Barnboksakademin i motiveringen.Priset på 10 000 kronor, en hattstugaoch ett diplom delades ut den 15 maj på Skärholmensbibliotek.ÅE38 biblioteksbladet [5:2008]

Omfattandeaffischsamling till KBObegripligtmyndighetsspråkBiblioteket.se mot finalkungl. biblioteket har fått en donationbestående av 20–25 000 affischer från slutetav 1800-talet och framåt. Samlingen rymmerverk av kända konstnärer som Miró, SoniaDelaunay, Raymond Savignac men ävensvenska konstnärer som Einar Nerman samtRichard Bergh. Donatorn är Paul Lipschutzsom ägnat mer än halva sitt liv åt att samlaaffischer – alla sorters affischer oavsett motiv,de enda riktlinjerna han har haft är attaffischerna ska hålla hög estetisk och konstnärligkvalitet.Paul Lipschutz, även internationellt kändför sin samling, föddes 1920 av svenskjudiskaföräldrar i Odessa i Sovjetunionen. I mittenav 1920-talet flyttade familjen först till St.Petersburg och sedan till Paris. När Frankrikeockuperades av Tyskland 1940, flyddePaul Lipschutz till Sverige. Efter kriget fickhan anställning som reseledare för svenskastudenter som gjorde kulturella studieresortill Frankrike och Sydeuropa. Det var i sambandmed dessa resor som han började samlaaffischer. Paul Lipschutz arbetade också entid som bibliotekarie i Fagersta.Länge förvarades hans samling i lokalerpå Skeppsholmen i Stockholm tillhörandeModerna museet, och delar av den har visatspå utställningar i Stockholm men även i NewYork, Beverly Hills, Paris m fl länder.Omskriven i ett annat sammanhang blevPaul Lipschutz för två år sedan då Statensfastighetsverk upptäckte att han saknadehyreskontrakt för lokalen på Skeppsholmen.Fastighetsverket ville få Paul Lipschutz attskriva på ett kontrakt och börja betala för sigmen han vägrade. Han hänvisade till ett löftefrån den då nyligen bortgångne Pontus Hultén,tidigare chef för Moderna museet.Paul Lipschutz valde mellan att sälja samlingen,som därmed riskerade att splittras,eller att skänka den till kb. Till slut föll valetpå kb.Hösten 2008 avser kb att ge ut två böckermed verk som Paul Lipschutz valt ur sin samling.Titlarna på böckerna blir 110 år i affischeroch Barn och ungdom i affischer.HZmyndigheters språk på webben är försvårtillgängligt. Inte ens varannan myndighetger information på lättläst svenska. Detvisar en undersökning som Centrum för lättlästhar gjort. Riksdagen beslutade år 2000om en handlingsplan för att Sverige ska varatillgängligt för alla år 2010. Det innebär blandannat att all myndighetsinformation ocksåska finnas på lättläst svenska. Men myndigheternastruntar i målsättningen trots attdet är en demokratifråga, menar Bror Tornbacke,vd för statliga Centrum för lättläst.Bara 133 av 320 myndigheter har informationpå lättläst svenska, tillgänglig på webbplatsensförstasida. Bland annat har riksdagengett 14 myndigheter ett särskilt ansvar attdriva genomförandet av handlingsplanen.Av dem har bara åtta, bland annat Kulturrådet,lättläst information via en lättläst länkfrån webbplatsens förstasida. Skolverket ochKonsumentverket är två av dem som hittillshar struntat i att ta ansvar. Inte ens alla desom ska ligga i framkant och föregå med gottexempel har alltså genomfört denna enklaoch relativt billiga tillgänglighetsåtgärd.Myndigheterna är antingen okunniga ellerointresserade. Till exempel är det bara 26 avlandets 290 kommuner som erbjuder lättlästinformation via webbplatsens förstasida,enligt den kartläggning Centrum för lättlästgenomförde i höstas.”När informationsmängden ökar, ökarockså klyftorna mellan dem som kan varadelaktiga och dem som står utanför. Informationenproduceras och konsumeras av demsom redan är med”, skriver Bror Tornbackepå Centrum för Lättlästs hemsida.ÅEDyra gröna böckerbiblioteket.se är med och tävlar om prisetför Sveriges mest innovativa offentligae-tjänst. Av 15 utvalda bidrag går nu fyra vidaretill final i Guldlänken 2008. Följande fyratjänster har juryn för Guldlänken nominerattill finalen: Pliktverkets användarundersökningCapisco, Umeå Fritids aktivitetskort pånätet, Boverkets elektroniska upphandlartjänstoch Stockholms stadsbiblioteks satsningBiblioteket.se. Guldlänken är en tävlingför Sveriges mest innovativa offentliga e-tjänster. Bakom priset står SKL, Vinnova ochVerva.I nomineringen för Biblioteket.se (Stockholmsstadsbibliotek, Kulturförvaltningenoch Stockholms Stad ) står bland annat att”Biblioteket.se är ett spännande exempel påhur denna omvärldsförändring kan hanteras.Speciellt intressant är ett synsätt sominnebär att bibliotekspersonal och låntagarebetraktas som partners och medagerandei olika deltjänster sammanhållna av ett gemensamtmedieintresse. Inriktningen präglasockså av en berömvärd ambition att successivtutvecklas i riktning mot öppenhet iflera olika avseenden. Dels handlar det om enorganisatorisk och innehållslig öppenhet därandra bibliotek i landet får tillgång till erfarenheteroch innehållsmaterial från Biblioteket.se.Dels handlar det också om ambitioneratt driva en gemensam standardisering somkan öppna för fler kompletterande och konkurrerandetjänster där man även driver enutveckling mot lösningar som baseras på öppenkällkod.”ÅEden ökade efterfrågan på miljövänliga produkter har nu resulterat i att ”gröna” böckerbörjar lanseras på marknaden. Böckerna är dyra men miljövänliga. Ett brittiskt förlag somingår i Penguin-gruppen är först ut med att pröva marknaden vad gäller etiskt tillverkadeböcker. Böckerna har inga skyddsomslag och är tryckta med vegetabiliskt bläck på återanväntpapper från miljöcertifierad skog. Böckerna trycks i Europa istället för i Asien – allt föratt undvika miljövidriga flygtransporter. Det är det brittiska förlaget Dorling Kindersley somligger bakom lanseringen av den miljövänliga bokserien som kallas Made with Care”. I serieningår fyra titlar – bland annat ett miljöuppslagsverk för barn av David de Rothschild och enbok för barn om miljöåtervinning. Men smakar det så kostar det – böckerna kostar det dubblapå grund av de höga produktionskostnaderna, skriver The Times. But Dorling Kindersley’sgreen books won’t cost the earth …ÅEbiblioteksbladet [5:2008] 39

Fika med forskareKulturministern om nationell biblioteksplannyfiken på forskning? Nyfiken på attträffa forskare? Prata vetenskap, få ny kunskapoch nya infallsvinklar? Science cafégör det möjligt för lekmän att möta forskarei avspänd miljö och diskutera aktuella, vetenskapligafrågor på ett informellt sätt. Villman kan man äta och dricka något samtidigt.Science café är en internationell företeelsesom startade ungefär samtidigt i Storbritannienoch Frankrike i slutet av 1990-talet. Detvar en vidareutveckling av cafés philosophiquessom då funnits några år i Frankrike. Idagarrangeras Science café i ett trettiotal ländervärlden över, i Storbritannien finns arrangemangeti över fyrtio städer och även våranordiska grannländer har hakat på trenden.Upplägget i ett Science café brukar vara atten eller flera forskare ger en kort introduktiontill ämnet för dagen. En samtalsledarelämnar sedan ordet fritt så att den som villkan kommentera och ställa frågor. Samtaletbrukar pågå en timme eller mer och därefterfinns möjlighet till fortsatt informell diskussionmed forskarna.I Skåne har man sedan slutet av 2005 haftåterkommande vetenskapscaféer. Lundsuniversitet har stått som arrangör med stödav Sparbanksstiftelsen Skåne. FöreningenVetenskap & Allmänhet (vars mål är att bl afrämja kontakterna och idéutbytet mellanallmänhet och forskare samt öka allmänhetenskunskap om forskningens metoder och80128.resultat) och British Council arbetar just numed att sprida konceptet Science café påbredare front i Sverige. Man inspirerar, gerråd och stödjer inte minst bibliotek som villde i alla arrangera nr utom cafésamtal. nr 6. I slutet av april ägdet ex ett cafésamtal rum på Kungsholmensbibliotek. Rubriken var: Barn med flera språk.n manusstop Samtalet 20 handlade aug) bl a om hur det går till närbarn lär sig flera språk och vilka hjälpmedelsom kan underlätta utvecklingen hemma ochrunt annonsen)i skolan.HZmer läsande i skolan, fler och bättre skolbibliotek och att man från kommunalt håll fortsätteratt prioritera biblioteken. Det är några viktiga punkter som kulturministern Lena AdelsohnLiljeroth vill ska genomföras under den borgerliga regeringens mandatperiod. Hon önskardessutom att fler kommuner tar arbetet med biblioteksplaner på allvar.– Jag vill att det ska bli ett starkare tryck på kommunerna att ta fram biblioteksplaner somockså gör det möjligt att göra en jämförelse, sade kulturministern i en intervju i Sveriges Radioi mitten av maj i samband med kulturredaktionens programserie om bibliotek. Och noganar man ett större engagemang än tidigare för biblioteksfrågorna och därtill en öppningifråga om värdet av en nationell bibliotekspolitik, dvs riktlinjer för vad biblioteken ska sysslamed.– Om det är en nationell biblioteksplan som är någorlunda konkret kan det finnas fördelarmed en sådan. Men risken är att den kan bli så pass fluffig, innehålla för höga ambitioner ochvisioner som gör att det till slut blir omöjligt att förhålla sig till den. Och då har vi någontingsom ser väldigt bra ut på pappret men som inte fungerar i verkligheten, menade Lena AdelsohnLiljeroth.Hon bekräftade också att man kommer att utvärdera eller se över bibliotekslagen undermandatperioden.– Den bibliotekslag som tillkom under den socialdemokratiska regeringen räddade intebiblioteken från nedläggningar utan det fortsatte att försvinna filialer.HZFler böckerför lästräningL nr 6 inför Bok & bibliotek 2008. (vi återkommer med(2)Pedagogisk OrienteringsBILDwww.wagnerform.sesedan maj i år finns över hundra daisytext och ljud för barn i tpb:s digitala bibliotek.daisy text och ljud är en talbok som innehållerden tryckta bokens text och i de flestafall även bilderna. När man lyssnar på daisytext och ljud i en dator med läsprogram kanman samtidigt se en elektronisk version avden tryckta boken på skärmen. tpb, somproducerar daisy text och ljud, prioriterarbarnböcker eftersom det är många barn somläser med läsprogram. Från tpb:s sida hoppasman också att möjligheten att se textenpå skärmen ska underlätta vid lästräningockså eftersom man kan använda sig av flerböcker än t ex ”talbok för lästräning”. Allabibliotek med talbokstillstånd kan ladda nerdaisy text och ljud för barn.tpb introducerar också läsprogrammetamis på svenska. Det är ett internationelltutvecklat gratisprogram – den svenska versionenkan laddas ner från tpb:s hemsidamen myndigheten erbjuder ingen support.(2 st annonser(olika) i BBLnr 1,2,3,45,7,8,9,10)HZBilderboken omskönhetsoperationerden pedagogiska barnboken erövrar nyaområden, åtminstone i usa där plastikkirurgenMichael Salzhauer nu ger ut My BeautifulMommy, en bilderbok som ska hjälpa barnatt förstå varför deras mammor skönhetsopererarsig. Boken riktar sig till barn mellanfyra och sju år, och handlar om en flicka varsmamma ska operera näsan, fettsuga magenoch förstora brösten. Kirurgen skildras somen superhjälte som fixar så att mamman efterfettsugningen kommer i sina kläder ochblir mycket lyckligare. Näsan och brösten beskrivsdock inte närmare. Michael Salzhauerskrev boken eftersom han upptäckt att mångabarn som följde med sina mammor till klinikenupplevde det hela som skrämmande. Småbarn tror att man går till doktorn för att manär sjuk, och att det är något fel på mamma närhon måste opereras. Enligt doktor Salzhauerbehövs alltså en bok som förklarar att det intebehöver vara så, skriver Aftonbladet.ÅE40 biblioteksbladet [5:2008]

Besserwisserav Anders Mathlein Divisadero är det spanska ord -et för ”skiljelinje” men det kanockså användas i betydelsen avatt ”betrakta något på avstånd”.Divisadero Street är namnet på den gata somAnna, en av huvudpersonerna iMichael Ondaatjes senaste roman,Divisadero. Annas bok (översättning:Thomas Preis, Albert Bonniers förlag),har som sin fasta punkt närhon inte är på resande fot. En gång itiden markerade Divisadero Streetskiljelinjen mellan stad och landsbygdi San Fransisco. Gatan spelaringen stor roll i romanen, mennamnets båda betydelser, gränsdragning,att iaktta på avstånd, harpå många sätt något med Annasbelägenhet och erfarenhet att göra.Och inte bara hennes. Hon är inteensam huvudperson i den här tillkompositionen flerskiktade ochandlöst fascinerande romanen därtrådarna är många och flera lämnaslöst hängande, där kronologinär slumpartad och där läsaren självfår fylla i de blinda fläckarna – i likhetmed romanfigurerna som livetigenom försöker rekonstruera detpussel som en gång på ett ögonblickoch oåterkalleligt slogs sönder.Man måste läsa uppmärksamtoch gör det gärna, liksom mangirigt vänder blad i iver att förstå.Hur det går får man aldrig veta.Första gången Anna träder in i handlingenär hon sexton år. Hon bor med sin far, sinjämnåriga adopterade syster Claire och sinfyra år äldre fosterbror Coop – han som togsomhand av Annas far efter att hans föräldrarmördats. Nu är han alltiallo på bondgårdenbelägen i Norra Kalifornien. Vissa detaljergör att man kan sluta sig till att berättelsentar avstamp i Vietnamkrigets 1970-tal ochsträcker sig framåt till 2000-talet och krigsförklaringenmot Irak. Men egentligen skulledet kunna vara vilken tid som helst, Ondaatjelyckas förmedla en känsla av stillaståendetidlöshet, en atmosfär av ett nära nog mytisktoch pastischartat landskap, kargt ochavskalat.Anna inleder ett förhållande med Coopoch hennes far kommer på dem. Han misshandlarCoop svårt och Anna i sin tur ger sigpå sin far. Bara slumpen gör att ingen blirdödad men alla inblandade bli varse krafterinom sig som de inte visste fanns. Efter dettasplittras familjen.Det är en roman där man utanbrådska får följa karaktärernas inreoch yttre liv, deras längtan och sorgenöver en förlorad gemenskap.Alla präglas de av det där ögonblicketi det förflutna som i ett slagritade om livskartan för alla inblandade,ett ögonblick när allt förändradesoch som de måste förhålla sigtill livet igenom.Förutom det icke-linjära berättandetkänns också Ondaatjes temanigen från hans tidigare böcker:Uppbrott och flykt, den roll somdet förflutnas skuggor spelar förhur vi tolkar det pågående, minnetsförmåga att gäcka och spelaoss spratt och inte minst den hamnav ställföreträdande liv som konstenerbjuder.”Vi lever ständigt i upprepandetav våra egna historier, oavsett vilkahistorier vi berättar”, säger Annai romanen. Det gäller nog ocksåMichael Ondaatje. Han gör det baraså mycket bättre än många andra.Henriette Zornbiblioteksbladet [5:2008] 41

FöreningsnyttMaterial till föreningsnytt mailas till:pax@biblioteksforeningen.orgBiblioteksföreningen iAlmedalenUnder Almedalsveckan iVisby 7–11 juli kommer SvenskBiblioteksförening att genomföraflera aktiviteter och kvällsseminarier.Arrangemangen sker isamarbete med Almedalsbiblioteket.För program se föreningenshemsida www.biblioteksforeningen.org.Alla hälsas varmtvälkomna!JR100 höjdare för läsning!Under hösten 2008 fortsätterSvensk Biblioteksförening sittarbete för en nationell bibliotekspolitik.En del blir satsningen”100 Höjdare för läsning”.100 lokala läslustarrangemangkommer att äga rum runt om påbiblioteken. Alla institutionellamedlemmar har fått informationom projektet som är en del avLibrary Lovers-kampanjen.Mer information finns påföre ningens hemsidawww.biblioteksforeningen.orgJR1 2Sommarstängt!qtSvensk Biblioteksföreningskansli har sommarstängt7 juli–3 augusti.Medlemserbjudande!wRabatt på helkorten till Bok & Biblioteksmässan i GöteborgAlla medlemmar i Svensk Biblioteksförening (enskilda och institutionella)erbjuds specialpris på helkorten till Bok & Biblioteksmässasni Göteborg (25-28 september 2008). Medlemmar iSvensk Biblioteksförening betalar 2000 kr + moms. Ordinarie prisär 2600 kr + moms. Beställ via länk på vår hemsida www.biblioteksforeningen.org.Där finns även mer information om föreningensmässaktiviteter.JRBritta Lejonomvald som ordförande!Svensk Biblioteksföreningsårsmöte i Luleå14 maj i nya Kulturenshus lockade närmare 200medlemmar varav enstor del deltog för förstagången i ett årsmöte medföreningen.Ordförande Britta Lejonredogjorde under årsmötetför försäljningen avföreningens kvarvarandeaktier i BTJ. Det var vidårsmötet i Stockholm förett år sedan som styrelseninformerade om attman aktivt arbetade föratt realisera föreningenskvarvarande aktieinnehavi BTJ. Syftet var attundvika framtida intressekonflikter mellan rollen som ideell föreningoch ägande i ett medieföretag. I slutet av april kunde arbetet avslutasgenom att styrelsen då träffade en överenskommelse med BTJshuvudägare Ratos och Litorina som innebär att de förvärvar SvenskBiblioteksförenings aktier i bolaget.Conny Persson, bibliotekschef i Gävle, hade några frågor med anledningav affären, bl a varför värdet på aktierna skrivits ned i föreningensbokslut, och ordförande Britta lejon informerade om att det skett isamråd med revisorerna utifrån det aktuella värdet på företaget.Vid årsmötet informerade styrelsen även om den pågående kampanjenför en nationell bibliotekspolitik samt det internationella arbetet.Några motioner hade inte inkommit till årsmötet.Nya styrelseledamöterVid årsmötet omvaldes Britta Lejontill ordförande för en ny tvåårsperiod.Nya styrelseledamöter blev AndersOlsson, Sollentuna, Kjell Jonsson,Umeå och Margareta LundbergRodin, Borås. Vid årsmötet avgickBengt Källgren ur styrelsen. Hanvaldes in vid årsmötet i Härnösand2002 och har nu suttit de maximalasex år som stadgarna tillåter. Hanvar dock aktiv redan i SAB så totalthar Bengt varit engagerad nitton åri biblioteksföreningen. Vid årsmötetavgick även Gunilla Lilie Bauer ochAgneta Olsson ur föreningens styrelse.Årsmötet fastställde föreningensverksamhetsplan Vision och vilja för2008 – 2009. Den bifogas med dettanummer av BBL.PAxFotograf: Kenneth Markström42 biblioteksbladet [5:2008]

Foto: Kenneth MarkströmFoto: Julia ReuterNiclas Lindberg i samtal med biblioteksprofilen och konferensdeltagaren BirgitteKühne.Library Lovers påFolkpartiets kommundagarSvensk Biblioteksförening deltog som utställare vid Folkpartietskommunala riksmöte i Västerås under sista helgen i april. Behovet aven nationell bibliotekspolitik var temat för föreningens medverkanoch bland konferensdeltagarna spreds de rosa Library Lovers-påsarna.Många samtal fördes med biblioteksintresserade deltagare.JRNy bok – Biblioteket i samhälletSvensk Biblioteksföreningarbetar på olika sätt för att ökaföreningens engagemang i frågorom biblioteksforskning. Underåret har ett samarbete inlettsmed Bibliotekshögskolan i Boråskring en Delphi-studie och nyligenarrangerades en forskardag iStockholm.Föreningen har nu även inlettett samarbete med BTJ Förlag omutgivning av en skriftserie ombiblioteksutveckling.Den första boken ”Biblioteket isamhället” av Mikael Stigendal ärett resultat av ett projekt som RegionbibliotekSkåne har genomfört.I boken förklarar och synliggör forskaren och sociologen MikaelStigendal olika begrepp och företeelser i anslutning till den studie avmötet mellan innanförskap och utanförskap som han genomfört påfolkbibliotek.Alla institutionella medlemmar i föreningen fick i maj ett exemplarav boken. Fler går att köpa från BTJ Förlag.Nästa bok kommer i början av 2009 och är en antologi om bibliotekspedagogikinom högskoleutbildningen. Redaktörer är Birgitta Hanssonoch Anna Lyngfelt.JRAnna-Karin Albertsson flankeras av Detlef Barkanowitz och Björn Hellqvist.Priser utdelade!Vid Biblioteksdagarna i Luleå utdelades flera av föreningens priser.Anna-Karin Albertsson tilldelas 2008 års Bengt Hjelmqvists pris,Biblioteken i Norrbotten fick Greta Renborgs pris och Collijnpriset2008 gick till Björn Hellqvist för uppsatsen Bibliometri och humaniora- en bibliometrisk analys av litteraturvetenskapen. Uppsatsen har lagtsfram vid Lunds universitet med Fredrik Åström som handledare.PAxVåra konferenserVår Gård, Saltsjöbaden, Sweden, 6–8 October 2008From Discovery to DeliveryBuilding a Resource Sharing Service for the Future8th Nordic ILL ConferenceMer information och anmälan på vår hemsidawww.biblioteksforeningen.orgbiblioteksbladet [5:2008] 43

Biblioteksdagarna i LuleåBiblioteksdagarna och den Nordiska bokbussfestivalen 14–16 maj lockade 600 deltagare till Luleå. Under tre dagar arrangerades en radseminarier, två kvällsarrangemang och ett årsmöte. Många deltagare knöt nya kontakter, pratade med gamla vänner och fick inspiration attfortsätta utveckla biblioteksverksamheten hemma.Arrangemanget var huvudsakligen förlagt till Luleås nya kulturhus men vissa delar genomfördes på universitetet. På föreningens hemsidakan du hämta hem flera av föreläsarnas PowerPoint-presentationer.Nästa års Biblioteksdagar arrangeras i Uppsala 13–15 maj.PAxBokbussar från Sverige, Norge och Finland.Kerstin Simberg och Catta Torhell på besök i Värnamosmobila bibliotek.Omar Jacobsson, Britt-Inger Rönnqvist och Britta Lejon.Detlef Barkanowitz, LänsbiblioteketNorrbotten.Mingelkväll på Kulturens Hus.Ellen Tise, IFLAs blivande ordförande,talade på Biblioteksdagarna.Festkväll på universitetet.Britta Lejon tackar Terje Höiseth och Detlef Barkanowitz.Anna Råbom Holst.44 biblioteksbladet [5:2008]

Mikael Niemi underhöll på onsdagskvällen.Harriet Aagaard och Liz Josefsson minglade på onsdagskvällen.Agneta Edwards föreläste om Bibliotekarienvs vampyren.Bernt Gustavsson föreläste om kunskap och bildning.Det bjöds på festlig mat.Många uppskattade stjärnkocken Simon Laitis mat.Anders Fredriksson och Ingemar Backgård njöt av delikatesserna.Euskefeurat underhöll på torsdagskvällen.Foto: Kenneth Markströmbiblioteksbladet [5:2008] 45

KalendariumMaila info till kalendariet: pax@biblioteksforeningen.orgför vidare info se http: //www.biblioteksforeningen.org24 juni, StockholmHur utvecklar vi det digitalabiblioteket?Kungliga biblioteket, avdelningen fördigitala biblioteket, inbjuder till enkonferens den 24 juni kl. 10-17 i hörsalenpå Kungl. biblioteket! Under konferensenkommer vi att presentera KB:sutvecklingsarbete inom detta område.Den internationella utvecklingen ärväsentlig för det nationella arbetetoch vi deltar aktivt i ett internationelltsamarbete inom t ex. Fedora-commons.Två utländska gäster medverkarvid konferensen. Thornton Staples,USA kommer att ge en överblick överFedora-commons. Jerome Dupont,Bibliothèque nationale de France(BnF) delar med sig av sina erfarenheterfrån det franska nationalbiblioteket.Konferensspråk är engelska.Lunch på egen hand. Anmälningar tasemot av: Anna.Lindholm@kb.se, tel.08-4634194 Ingen deltagaravgift, menantalet platser är begränsatArr: Kungl. biblioteketMer info: www.kb.se29 juni–3 juli, StockholmEBLIP Evidence Based Library andInformation Practice Conf.Karolinska Institutet University Librarywelcomes you to the 5th EvidenceBased Library and Information PracticeConference, June 29th – July 3rd2009, in Stockholm, Sweden.Arr: Karolinska InstitutetsUniversity Libr.Mer info: www.eblip5.kib.ki.se29 juni–2 juli, StockholmWALTIC-Writers’ and LiteraryTranslators’ Intern. CongressI sommar är det premiär för WALTIC– Writers’ and Literary Translators’International Congress. Kongressenhålls i Stockholm och arrangör är SverigesFörfattarförbund. Över 50 talarestår på programmet, bland dem MiaCouto från Mosambique, tyskspråkigaHerta Müller, Philip Pullman frånEngland och Nawal El Saadawi frånEgypten. Teman är kulturell dialog,läskunnighet och digitalisering. Ettinslag är forskare och ideella organisationersom delar med sig av sinaberättelser och goda exempel på hurlitteratur, läsning och översättningbidrar till att öka dialogen mellanolika kulturer. Bibliotekarier är ocksåvälkomna till WALTIC.Arr: Sveriges FörfattarförbundMer info: www.waltic.com3–7 augusti, University ofCalifornia at Berkeley, California,USA.IASL Conf. InternationalAssociation of School LibrarianshipTheme: World Class Learning andLiteracy through School Libraries. 37thAnnual Conference incorporating the12th International Forum on Researchin School LibrarianshipArr: IASLMer info: www.iasl-online.org/events/conf/2008/index.htm10–15 augusti, Québec, CanadaIFLA 2008 – 74th IFLA GeneralConference and CouncilLibraries without borders: Navigatingtowards global understandingArr: IFLAMer info: www.ifla.org/IV/ifla74/index.htm25–29 augusti, Tilburg University,the NetherlandsDigital Libraries à la CarteThe course modules cover: * strategicdevelopments and library management* technological developments,relevant to libraries * Library 2.0 technologiesto reach out to the customer* change management * libraries –partners in research and Open Access* libraries – partners in teaching andlearning * practical training in theDRIVER networkArr: TicerMer info: www.tilburguniversity.nl/ticer/08carte4–6 september, Oslo, Norge2nd European Conference onScientific PublishingWelcome to the 2nd European Conferenceon Scientific Publishing inBiomedicine and Medicine at theRikshospitalet University Hospital inOslo, Norway, 4–6 September 2008.Early-bird bookings until 30 June 2008:2 000 NOK. Graduate and medical studentscan apply for free registration.Mer info: www.ecspbiomed.net/5 september, StockholmNya målgrupper missar lättläst –hur når vi ut bättre?Rapport efter rapport visar att läsförmågani Sverige blir allt sämre.Biblioteken gör idag en stor insats förden lättlästa litteraturen. Men vadkan Centrum för lättläst göra för attunderlätta för biblioteken? Vi har ettbetydligt bredare utbud än tidigareoch fler målgrupper att arbeta med.Det är invandrare, unga läsare, personermed lässvårigheter, otränadeläsare och människor med funktionshinder.Idag missar många grupperatt lättläst passar dem. Hur kan vitillsammans lyckas bättre med att nåut till målgrupperna? Välkommen tillen dag då dessa frågor står i fokus!Tid 5 september 2008 kl 10-15. PlatsCentrum för lättlästs lokaler på Långholmsg27 i Stockholm Välkommen attanmäla dig senast den 10 juni -08. Tagärna med kollegor som är intresseradeav frågorna. Vi bjuder på lunch ochfika. Ingen deltagaravgift. Var vänligsvara till camilla.batal@lattlast.seArr: Centrum för lättlästMer info: www.lattlast.se/llseminarium_5sept17 september, StockholmVem behöver den semantiskawebben?”Vem behöver den semantiska webben?– om bibliotekens roll i (morgon)dagens informationsförsörjning” Viåterkommer med program och anmälningsformulär.Men alla ni somvill veta mer om vad den semantiskawebben är och är intresserade avbibliotekens roll i framtiden bör redannu boka in denna tid i era kalendrar.Det är Expertgruppen för LIBRISsamkatalog som arrangerar dennakonferens om den semantiska webbenoch biblioteken. Konferensen äger rumi Filmhuset, Stockholm ca 10-16.Arr: Expertgruppen för LIBRISsamkatalog, KB.24 september, GöteborgChALS 2008Årets tema är ”Att värdera någotovärderligt”Arr: Chalmers bibliotekPlats: Navet, Lindholmen Science Par,GöteborgMer info: www.lib.chalmers.se25–28 september, Svenska Mässan,GöteborgBok & BibliotekArr: Bok & Bibliotek i Norden ABMer info: www.bok-bibliotek.se1–2 oktober, StockholmsuniversitetsbibliotekMötesplats Open Access 2008Det sjuder av aktiviteter och idéer påhögskolorna bland dem som jobbarmed Open Access-frågor. Detta evenemangerbjuder en mötesplats för ettaktivt idé- och erfarenhetsutbyte ochär en uppföljning av det uppskattadearrangemanget Mötesplats Open Accesspå KTH i april 2007. Har Du ellerDin institution någon form av projekt,idé eller verksamhetsutveckling ni villberätta om? En definitiv inbjudan medprogram och övrig information kommeratt skickas ut senast i juni.Arr: Kungl. biblioteket, StockholmsuniversitetsbibliotekMer info: www.kb.se/bibliotek/kurser-konferenser/konferens-seminarier/Motesplats-OA-2008/6–8 oktober, Vår Gård iSaltsjöbaden, StockholmNordisk FjärrlånekonferensFrom Discovery to Delivery : Buildinga Resource Sharing Service for theFuture. The 8th Nordic ILL ConferencePlease also observe that the conferencethis time will begin on a Monday(previously Sunday has been the kickoff day).Arr: Svensk BiblioteksföreningMer info: www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2008/nordic_ill/index.html6 oktober, Stockholm11:e årliga MedicinskabibliotekskonferensenArr: Karolinska Institutets UniversitetsbibliotekMer info: www.ki.se/ub15–16 oktober, BoråsMötesplats inför framtiden”Mötesplatskonferensen” i Borås harkommit att fylla en viktig funktion förerfarenhetsutbyte och kontakt mellanutbildning, forskning och alla typer avbiblioteksverksamhet. Vårt mål är attfortsätta hålla dialogen levande mellanpersoner från skilda verksamheterinom hela biblioteks- och informationsområdet.Arr: Borås Stadsbibliotek och Bibliotekshögskolani BoråsMer info: www.hb.se/bhs/motesplats/2–4 december, LondonInformation at the Heart ofBusiness-Online Information 2008Online Information 2008 har somövergripande tema ”Information atthe Heart of Business” och kommeratt belysa de möjligheter och utmaningarsom ligger i att göra informationshanteringentill en kärnfrågabåde för offentliga organisationer ochför affärsdrivande företag. · Understandingenterprise 2.0 · Impact ofweb 2.0 in organisations · Understandingbehaviours for improved servicedelivery in the digital age · Informationdynamics and informationlogistics (managing bulk informationover time) · Digitalisation and Digitalrights management · eDiscovery thenew search · Information structuringfor improved sharing, managementand access · Library & publishingdevelopments · Information professionalssurviving in the new ageArr: Online InformationMer info: www.online-information.co.uk/cgi-events/call_for_papers.pl?exhibition_id=103146 biblioteksbladet [5:2008]

BPosttidningBiblioteksbladetBox 70380, 107 24 StockholmEn spännande vägEn spännande väg – FÖR BESÖKARE OCH SÖKARE– FÖR BESÖKARE OCH SÖKAREAxiell Arena öppnar det virtuella biblioteket. Hit kommer besökarna för att exempelvis sökaefter en CD, ladda hem en bok eller skriva en recension.Axiell Arena öppnar det virtuella biblioteket. Hit kommer besökarna för att exempelvis sökaefter Men CD, inne ladda i det virtuella hem en biblioteket bok eller händer skriva ofta en recension. något – Axiell Arena ger både inspirationoch upptäckarlust. Besökarna får influenser från andra användare på forum och chattsidor.Men Söksystemet inne i det virtuella ger förslag biblioteket på liknande händer titlar och ofta visar något att den – Axiell som har Arena lånat ger en både viss titel inspiration ocksåoch upptäckarlust. har läst en annan. Besökarna får influenser från andra användare på forum och chattsidor.Söksystemet Sökresultat ger listas förslag i fasetter på liknande Om Axiell titlar Arena och visar att den som har lånat en viss titel ocksåefter t.ex. ämne, språkhar läst en annan.Axiell Arena är bibliotekets nya webbplats. Här är bibliotekskatalogen integreradoch mediatyp.med Bibliotek 2.0-konceptet, vilket skapar en komplett webbplats som alltid är öppen.Sökresultat listas i fasetterOmHärAxiellmöts besökarnaArenapå forum och här får de inspiration genom sökfunktioner medefter förslag på liknande titlar och ämnen. Besökarna kan dessutom skapa sin egen virtuellaAlltt.ex.detämne,här gerspråkspännandespår att följa. Och med Bibliotek 2.0-konceptet, vilket skapar en komplett webbplats som alltid är öppen.Axiell Arena är bibliotekets nya webbplats. Här är bibliotekskatalogen integreradbokhylla med information och olika titlar. Med centrala funktioner får alla bibliotekoch mediatyp.ett rikt utbud av taggar, betyg och recensioner.Här möts besökarna på forum och här får de inspiration genom sökfunktioner meden ständig möjlighet attförslag Läs mer på om liknande Axiell Arena titlar på och www.axiell.se ämnen. Besökarna kan dessutom skapa sin egen virtuellaAllt det upptäcka här ger något spännandevisste spår att att man följa. letade Och efter.man intebokhylla med information och olika titlar. Med centrala funktioner får alla bibliotekett rikt utbud av taggar, betyg och recensioner.en ständig möjlighet attKontakta oss - så berättar vi mer.Läs mer om Axiell Arena på www.axiell.seupptäcka något man intevisste att man letade efter.Kontakta oss - så berättar vi mer.Lund 046 270 04 00Göteborg 031 710 29 50www.axiell.se