”Biblioteken är den sistafria mötesplatsen inomhusoch vi måste få låntagarnaatt förstå och inse attbiblioteket är så mycketmera än ett ställe där detbara lånas eller hämtasböcker.”och mässor samt att medverka till att försökaprofilera Köpenhamn som ett nationellt litteraturcenter.Målet är att skapa det attraktiva framtidsbiblioteket.Ett bibliotek med både trycktaoch digitala medier, men ett bibliotek medfokus på nyhetsförmedling och medieförmedling:– Vi ska ligga långt fram när det gäller utställningoch låneerbjudande av nya medier.Vi måste bli bättre på att förmedla våra erbjudande, säger Pernille Schaltz, chef för KöpenhamnsHuvudbibliotek.Även om det, enligt Pernille Schaltz, justi Köpenhamn sker en uttalad satsning påfysiskt material tror hon att rummen medtraditionella boksamlingar kommer att förändras.– Det fysiska rummet kommer i allt störreutsträckning att avspegla mediaverklighetenoch vara mer knutet till aktualitet och debatter.Biblioteken är den sista fria mötesplatseninomhus och vi måste få låntagarna att förståoch inse att biblioteket är så mycket mera änett ställe där det bara lånas eller hämtas böcker,säger Pernille Schaltz och fortsätter:– Vi får akta oss för inte bli små isoleradeinstitutioner. Hela tiden måste vi göra vårtyttersta för att inte bli självupptagna och slåoss till ro utan ge den service som vår omvärldkräver.Rapporten pekar på betydelsen av ökat internationellsamarbete.– Mötet med andra sätt att driva bibliotekpå är viktiga för att hämta inspiration.Pernille Schaltz menar också att andrabranscher och verksamheter kan tjäna sominspiration:– Det finns många. Jag har t ex samarbetatmed IKEA och med olika arkitektbyråer.Det är viktigt att hitta duktigt innovativtbranschfolk för specialistsamarbeten för atthela tiden kunna ligga i framkant och på såsätt skapa ökat intresse kring biblioteket.Det är nödvändigt med många nya partnerskap:De tider när vi gjorde allt själva inombiblioteket är definitivt förbi, menar PernilleSchaltz.Johan ErichsFrilansjournalist, MalmöRapporten Den Kloge by kan läsas i sin helhet påhttp://www.bibliotek.kk.dk/bibliotekerne/publikationer- En hemsida för Sveriges bibliotek!Du har väl fått vår storaBARNFILMSREA?Om inte - hör av dig såskickar vi en till dig!Filmdata AB, Göteborgsvägen 19, 504 35 Borås, Tel: 033-225270 Fax: 033-444466 Mail: bibliotek@filmdata.se12 biblioteksbladet [5:2008]
Debatt och kommentarBarbro Borg, Solna stadsbibliotek:Låna böcker gratis – en lysande affärsidé?Jag är bibliotekschef i en av de kommunersom efter det senaste valet införts k utmanarrätt och har under densenaste tiden fått riklig anledning attfundera över vad detta skulle kunnainnebära för biblioteksverksamheten i minkommun.I mitten av februari kom det nämligen ettbrev till Kultur- och fritidsnämnden i Solnamed rubriken ”Utmaning avseende Biblioteksentreprenadoch utveckling”. Företaget,idag under namnet Svenska Boklån ab, skriveratt de är ”öppna för att överta hela eller delarav verksamheten samt tillföra ytterligareattraktiva tjänster inom kulturområdet”.Företagets syfte är ”att med höjd servicenivåleverera tjänsten till lägre pris”.Företaget ombads att komma in med förtydligande,och en träff med Svenska Boklånhar också hållits. Kultur- och fritidsnämndeni Solna förväntas ge ett svar på företagetsbegäran i juni månad. Sannolikt avslår kommunendenna utmaning, men lika sannoliktär att detta inte är sista gången vi stöter påfenomenet, i takt med att allt fler offentligatjänster sköts av privata utförare.Varför skulle då inte ett företag kunnadriva ett bibliotek lika bra som kommunen?Det går ju bra med idrottsplatser, simhallar,fritidsgårdar, äldreboenden, (för)skolor ochmycken annan kommunal verksamhet?Att driva ett folkbibliotek idag är nog enmer komplicerad apparat än vad man somutomstående i allmänhet tänker sig. Här villjag bara peka på några problemområden somaktualiserats i samband med utmaningenfrån Svenska Boklån – och det finns mångafler!Bibliotekslagens krav på samverkan.Utmanarrätten är en del av tankegodset i diskussionenom konkurrensutsättning. Detta isin tur syftar ju till det självklara önskemåleti alla offentliga verksamheter, att om möjligtkunna sänka kostnaderna och samtidigt ökaeffektiviteten – med bibehållen kvalitet.Men så säger lagen: ”Bibliotek och bibliotekshuvudmäninom det allmänna biblioteks väsendetskall samverka” (citat från Biblioteks lagen).Konkurrens och samverkan är ofta oförenligabegrepp. Om två konkurrerande företag skallsamverka så är förutsättningen att man kanskapa en ”win-win”situation. Min erfarenhetsäger mig att detta inte kan förutsättas närdet gäller samverkan mellan bibliotek. Samverkanär en långsiktig historia och vid privatbiblioteksdrift är siktet kort: vi talar omtreårsavtal med eventuell förlängning om tvåår – och sedan en ny upphandling. En privatutförare måste ha vinst här och nu – eller hursom helst inom avtalstiden. Och samarbetetde svenska biblioteken emellan är stort. Sebara på fjärrlånen, samverkanstjänsten Frågabiblioteket, massor av studiebesök på vissabibliotek – och aldrig hos andra, länkningtill vissa biblioteks förnäma och med stormöda uppbyggda webbsidor, ”gratislånen”när man bor i en kommun och semestrar ellerstuderar i en annan … Detta handlar omsolidaritet och ett gemensamt ansvarstagandeför en god biblioteksservice i hela landetoch vinnare är befolkningen som helhet,inte alltid det enskilda biblioteket. Hur tänkersig ett privat företag kunna leva upp tillbibliotekslagens krav på samverkan och ensolidaritet som sträcker sig utanför den egnakommunens gränser och långt längre än enavtalsperiod?Avtal saknas med Sveriges Författarförbund.När jag köper en dvd-film privatbetalar jag kanske 160 kr för den. När sammafilm köps till biblioteket kostar den 560 kr –eftersom den då köps med uthyrnings/utlåningsrättigheter.Det är ju självklart att upphovsmännenvill vara med och dela den vinstbiblioteket gör vid uthyrningen, alternativtfå kompensation för den minskade försäljningsom en gratisutlåning medför. SverigesFörfattarförbunds avtal med staten om utlåningav böcker bygger på att biblioteken inteär vinstdrivna och ersättningen är beräknaddärefter. Skulle ett privat vinstdrivande företagdriva biblioteksverksamheten måsteföretaget skriva avtal om detta med Författarförbundet.Varför skulle Sveriges författareoch översättare vara med och skapa envinst åt tredje part utan att få del av denna?Ett sådant avtal saknas idag mellan SvenskaBoklån ab och Sveriges Författarförbund.Hur ett sådant avtal skulle kunna se ut ochvad det skulle innebära för hela affärsidénom privatdrivna bibliotek vet vi inget om.En återgång till förlegade och ineffektivaarbetssätt. En idé hos SvenskaBoklån är att låna ut böcker via en Internetportal,där man kan lägga in sin beställningoch sedan få boken skickad direkt hem, motatt man betalar fraktkostnaden – ett jätteliktBoken-kommer, helt enkelt! Däremot skulleden enskilde inte behöva betala för hanteringskostnadenpå biblioteket med hänsyntill bibliotekslagens krav på fria boklån.Vad jag förstår saknar Svenska Boklån kunskapom hur långt självbetjäningen drivitspå svenska folkbibliotek. Redan i slutet på20-talet började biblioteken använda systemetmed öppna hyllor, som inte bara innebarmöjligheten att själv gå runt och bläddra iböckerna och få en impuls och lust att låna,utan minst lika mycket var detta en enormrationalisering på så sätt att arbetet med atthämta fram boken övergick från personaltill låntagare. Och idag får ju biblioteksanvändarnasjälva hålla reda både på kort ochkod och sköta lån och återlämning. Bokenkommerär ju en exklusiv verksamhet eftersomden är så personalkrävande. Att i storutsträckning gå tillbaka till ett arbetssätt vihade före 1930 förefaller varken progressivt,rationellt eller kostnadseffektivt.biblioteksbladet [5:2008] 13
Change language