15718 Biblioteksbladet 5.08

av Tottie LönnDANMARKÖkad läslustLäslustkampanjen 2003–2007 har varit såframgångsrik att man nu fortsätter med ettnytt ”Læselystprogram”. Kulturministern,undervisningsministern och socialministernhar beslutat att avsätta 4,3 miljoner perår under kommande tre år. Under åren somgått har över 130 projekt av olika slag genomförtsinom kampanjen. Den har nu utvärderats.Forskare vid Syddansk Universitet hargjort två undersökningar. Den ena, en kvalitativanalys, visar att kampanjen har varitframgångsrik därför att den byggt på lustoch frivillighet. Den andra, en kulturekonomiskanalys, visar att nya samarbetsformermellan skolor, daghem, bibliotek etc. harvarit mycket effektiva. Sammanfattningarav undersökningarna finns på webbplatsenför Bibliotek og Medier (f.d. Biblioteksstyrelsen).(www.bs.dk)NORGEVad gör de, egentligen?Att låntagarna gör annat än bara lånar böckerpå biblioteket, vet nog de flesta. Nu är detockså vetenskapligt bevisat. KonsultbyrånSentio har på uppdrag av huvudbiblioteken iBergen, Trondheim, Kristiansand, Stavangeroch Oslo genom en observationsmetod (”trafikktelling”)kommit fram till vilka användarnaär, vad de använder biblioteket till ochhur de beter sig. Under en vecka ”skuggades”3 337 biblioteksbesökare av Sentios observatörer.Att besökarna använder Internet, läsertidningar och tidskrifter, studerar, flaneraroch möter andra människor, bekräftades avobservationerna. Biblioteken har i allt högregrad blivit en social arena och en brobyggarei det mångkulturella samhället. Den gamlabilden av biblioteket, där man bara lånarböcker är föråldrad, vilket skulle bevisas. Undersökningenär nu dokumenterad i rapporten”Brukeratferd i norske storbybibliotek”.(www.abm-utvikling.no)Kulturell mångfaldI Norge firar man Mangfoldsåret i år. Programmetär brett och stort och täcker detmesta. Aktörerna får själva registrera sig påwww.kultureltmangfold.no, och det finns”ingen grenser for hva som kan falle innunder mangfoldigheten”. Det skriver Anne-Britt Gran under rubriken ”For mye mangfoldi mangfoldsåret?” i Bok og Bibliotek.Kvalitetskontroll saknas och året saknar fokus,anser hon. Visst behövs ett mångfaldsårmen framför allt behövs en debatt som handlarom problem med etnisk representation ikulturlivet, och vad som är kulturpolitisktmöjligt att göra för att förbättra denna. Honmenar att det inte finns skäl att tro att kulturinstitutionernafrivilligt skulle ge ifrån sig deekonomiska och kulturella privilegier somde har arbetat upp under hundra år.(Bok og bibliotek 2008:1)Alternativ lokalhistoriaMer långlivat än det mesta under Mangfoldsårettorde projektet ”Mangfoldige minner”bli. I projektet har Norsk Lokalhistoriskinstitutt, Norsk Folkeminnelag och Landslagetfor lokalhistorielag gått samman. Desamarbetar med bl a folkbiblioteken i en nationellstorsatsning för att i ljud och skriftsamla och bevara ”invandrarnas historiskaavtryck” i Norge. Projektledare är Ida Vedeldfrån Norsk lokalhistorisk institutt.De invandrare som kom direkt efter andravärldskriget är av åldersskäl borta eller harflyttat hem till sina ursprungsländer, ochderas historia är i det närmaste förlorad.Nu gäller det att samla in vad man kan avinvandrarnas historia i Norge. Minnen frånursprungslandet och erfarenheter från tideni Norge, sagor, dikter, sånger, vaggvisor,vandringshistorier … ”Alt er av intresse”,säger projektledaren. Biblioteket i Holmia(filial till Deichmanske bibliotek) i Oslosinvandrartäta stadsdel Søndre Nordstrand,har under lång tid arbetat med att samla ochförmedla alternativ lokalhistoria. Det är ensvår uppgift. Även om alla är positiva är detnaturligtvis inte lätt att få folk att skriva omsina minnen och erfarenheter. ProjektansvarigaMette Halland Jahr vid biblioteket välkomnardet landsomfattande projektet ochsamarbetar med Ida Vedeld. Det insamladematerialet ska inte bara arkiveras för framtidenutan förhoppningsvis också komma ut ibokform och visas i utställningar.(Bok og bibliotek 2008:2, m.fl.)STORBRITANNIEN”annan bakgrund”Bibliotekariekåren ska spegla mångfalden iStorbritanniens befolkning. Svarta invånareoch andra minoritetsgrupper ska därför uppmanasbli bibliotekarier genom ett ”PositiveAction Trainee Scheme”. Den brittiska biblioteksföreningencilip ska i samarbete medpath National Ltd fånga upp begåvningar ietniska minoritetsgrupper. Projektet ingår icilip:s ”Encompass programme” för personerfrån svarta och etniska minoritetsgruppersom vill utbilda sig inom bibliotek ochinformation. path National Ltd arbetar medkarriärplanering för samma grupper. Ett pilotprojektstartar i London 2009 då tjugoutvalda akademiker ska påbörja en deltidsutbildningi biblioteks- och informationskunskap.Projektet ska utvidgas till hela Storbritannienoch beräknas omfatta 120 ”trainees”under en femårsperiod. De utvalda ska arbetapå alla sorters bibliotek och informationsorganisationeröver hela Storbritannien.(www.cilip.org.uk)32 biblioteksbladet [5:2008]