15718 Biblioteksbladet 5.08

lerar ”naturvetenskapliga bibliotek”. Och dethandlar inte boken om. Den avhandlar ”lärda”bibliotek ur ett mycket bredare perspektiv.Även om undertiteln utlovar ett innehållsom inkluderar framtida förändringar, liggerbokens styrka i skildringen av utvecklingenunder de senaste 30–40 åren. Boken dominerasav fem kronologiskt disponerade kapitelsom inleds med en diskussion av konsekvensernaav 1970-talets ”studentexplosion”. Detär då forskningsbibliotekens rätt autonomaroll började förändras. De skulle nu knytasnärmare till lärosätet och primärt tjäna lärarkårensoch i allt större utsträckning studenternasbehov av studiemiljöer och litteratur.Så kom 80-talet. Då startar den process somförvandlar biblioteken från institutionerpräglade av manuella rutiner till att bli en avde mest it-beroende sektorerna i samhället.Sedan anlände 90-talet och Internetrevolutionen– och Google. Det här är en bok somrätt fritt, ibland nyckfullt, och mångfasetterattangerar en rad intressanta aspekterpå forskningsbibliotekens utveckling. Dethandlar om allt från bibliotekarieprofessionen,över bibliotekens interna, nationellaoch internationella organisering och bibliotekssystemensförvandlingar till e-resurser,webbpublicering och informationskompetens.Då och då förmedlar Lidman sin subjektivanärvaro i och erfarenhet av de störresammanhangen. Han till och med recenserarsin egen förmåga att förutsäga framtiden (75procent rätt). Det subjektiva märks också iurvalet. Samarbete och samverkan mellaninstitutioner och sektorer tycks vara något avett favorittema. För mig, som arbetat på ettuniversitetsbibliotek endast i två år, bidrarLidmans bok med internationella sammanhang,med överblick och insikter. Mycketutspelar sig på den nivå som med dagenssvengelska kallas policy. Här finns en strävanatt förstå utvecklingen av forskningsbibliotekeni relation till de stora förändringar somforskning och högre utbildning genomgått.Sedan undrar jag om han har rätt i sin slutsats,att framtidens användare bara kommeratt utnyttja sig av forskningsbibliotekensvirtuella tjänster. Många forskningsbibliotekbygger, inreder och befolkar sina fysiskarum för en framtida studie- och forskningsmiljö.Dit kommer också användarna, trotsatt de inte så sällan lever på Nätet. För ävenforskaren och studenten är ett zoon politikon(Jo, det begreppet går att googla fram, ävenom du hittar mer information och kunskapermed hjälp av forskningsbibliotekens personal,söktjänster och samlingar…).Kjell Jonssonöverbibliotekarie, Umeå universitetsbibliotekLinda UnnhemSwing it!Roos & Tegner 2008Linda Unnhem, född1977, är frilansjournalistmed relationer och sexsom specialitet. Nu debuterarhon med romanenSwing it! Det är en boksom har stora möjligheteratt bli omtalad ochkanske rentav kultförklaradi bibliotekariekretsar.Jag ska försökaförklara varför.Berättaren i Swing it! heter Lars Holm.Han är en arbetslös och lätt överviktig författare,med en novellsamling i bagaget,som tar hand om sin systers tvillingar underdagarna. Lars lever ihop med en barnbibliotekariesom heter Pernilla. Deras relation äracceptabel men Pernilla vill någonting mer.Av någon anledning har hon blivit inspireradoch påverkad av sin bibliotekariekollega Gunilla,som gärna umgås med tjugo- och trettioåringarför att ha sex. Berättaren beskriverhenne så här:”Gunilla, som är en kvinna i femtioårsåldern,jobbade på biblioteket redan när jagvar barn. Hon var alltid mer utmanande ände andra bibliotekarierna, i urringade tröjoroch tajta jeans. ’Raffig’, så brukade min pappabeskriva henne. Jag har inte berättat detför Pernilla, men under min första tid somtonåring tyckte jag att hon var riktigt sexig.Jag brukade ibland spana på henne mellanbokhyllorna framför lånedisken...”Pernilla föreslår Lars att de ska ha en trekantmed en ny okänd man. Förslaget utlöserförstås en mängd ambivalenta känslor hosLars. Duger han inte som man? Kommer Pernillaatt bli attraherad av den nye mannen?Hur hantera känslor som avund och svartsjuka?Och hur går man egentligen till vägaför att genomföra sambons förslag? Larstvivel gestaltas trovärdigt och det blir mångakomiska och tragikomiska situationer i dettastyvt skrivna relationsdrama.Med hjälp av bibliotekariekollegan Gunillahamnar Lars och Pernilla till slut på enswingersklubb i Köpenhamn. Och hur dethela avlöper där får varje intresserad läsare tareda på. Men en sak är definitivt säker. Äntligenhar en skönlitterär författare visat attäven kvinnliga bibliotekarier har en hungerefter erotik. Att bibliotekarier kan bli precislika kåta som alla andra yrkeskategorier.Linda Unnhems Swing it!, utgiven i originalpocket,är en underhållande relationsromanom några sexuellt nyfikna och öppnabibliotekarier. Jag tror att den kommer bli enstorsäljare.Christer HermanssonLerna Kjersén Edman52 kvinnliga författare:från 1700-tal till 2000-talBTJ förlag, 2007I samband med en debattska Lena KjersénEdman ha fällt ett uttalandesom gick något istil med att det självklartspelar roll vad barn läseroch att det inte allsräcker med att de baraläser någonting, kvittasen vad. Hon jämfördedet med det dumdristiga i att säga åt ett barnatt det kan ersätta maten med godis i stället,bara så länge det äter någonting. I sitt arbetesom litteraturvetare, bibliotekarie, flitig fö-biblioteksbladet [5:2008] 35