15718 Biblioteksbladet 5.08

ecensionerInblick Lotta JansonBiblioteket närsomhelst varsomhelstfoto: ulf sirbornrespråkare för läsecirklar och överlag en storläsfrämjare har hon framhållit läsningensom en kumulativ process där det man läseri unga år har ett inflytande på det man läsersenare i livet och att det finns ett ansvar attföra ett slags litteraturkanon vidare. KjersénEdmans senaste bok – 52 kvinnliga författare –är en uppdaterad version av hennes tidigareböcker Systrar och Fler systrar och vänder sig iförsta hand till något vuxnare läsare. Här berättasi bokens första del om kvinnliga författaresom idag betecknas som klassiker, frånMary Wollstonecraft, Jane Austen, Brontësystrarna,Victoria Benedictsson, VirginiaWoolf till Elin Wägner. Därefter följer drygt40 mer samtida svenska och översatta författare,bland dem Gerda Antti, MargaretAtwood, Carina Burman, Kerstin Ekman,Monika Fagerholm, Erica Jong och Cilla Naumann.Lena Kjersén Edmans upplägg består iatt presentera varje författare i en biografiskartikel. Där väver hon in sina egna funderingarkring författarskapet, följt av en meringående studie i någon av dennas romaner.Dessutom finns en förteckning av författarensböcker och rekommenderad litteraturläsningför vidare studier. Hon refererar oftatill databaserna Kvinnsam, LIBRIS och Artikelsöksom hjälpmedel i dessa sökningar. Bokeninnehåller ett selektivt och – med någraundantag – föga överraskande urval från desenaste århundradens litteraturhistoria.Lena Kjersén Edman skriver att urvalet skettgenom en kombination av slump- och lustprinciper.Och det märks, tonen är personlig,emellanåt upprorisk, entusiasmerande ochroande och ens nyfikenhet väcks för flera avförfattarskapen. Med detta visar hon hur denklassiska litteraturen (Austen, Lagerlöf m fl)förmedlar sammanhang i de stora skeendenaoch försöker förklara vår värld. Hon tyckersig se hur de ”berättat så intensivt om kvinnorsliv och öden att vi som läser tycker oss hatänkt deras tankar och känt deras känslor”.Jonathan Pearman,Malmö stadsbibliotekIgår missade jag ”Barnmorskorna”,mitt favoritprogram för tillfället … Detgör ju inte så mycket nu för tiden underförutsättning att det man har missatgick på Sveriges Television och är produceratav dem. Det är enkelt att leta upp programmetpå nätet, sticka in sladden mellan datornoch tv:n och vips kan man se programmet närsom helst. Jag inser snabbt att om fem år ellerkanske om ett år kommer det att kännas heltofattbart att alla i Sverige såg ett och sammatv-program vid samma tidpunkt. Själva tankenatt det ska passa alla att se ett visst tv-programpå en given tidpunkt känns orealistisktsamtidigt som man kan välja att handla vianätet dygnet runt och ställa sig i kö på en utlånadbok på biblioteket när som helst.På samma sätt som att jag inte vill se tvprogrampå samma tid som min granne såtror jag att våra studenter inte har behov aven och samma föreläsning vid samma tillfällesom sin kurskamrat. Även universitetenkommer att behöva anpassa sig och bli merflexibla liksom resten av samhället. Studenternaförväntar sig att kunna ”ta” de föreläsningarde behöver vid den tidpunkt sompassar bäst i deras studietakt. Det kommeratt ställas högre krav på att kunna kommuniceramed sina lärare i en mer flexibel lösningän tidigare.För oss på biblioteken tror jag att det gälleratt möta kunderna där de är och inte bara därvi är. Vi måste vara snabbare och bättre på attanpassa samt förändra vår verksamhet. Förrgjorde vi urvalet och när användarna kom tillbiblioteket var de ”garanterade” att mötas avett väl avvägt och kvalitetssäkrat urval. Idagkan ingen erbjuda ett sådant urval vare sig ien bibliotekskatalog, på en webbsida eller ibiblioteksrummet. Istället handlar det omatt vara där kunden är då den gör valet. Det låtersig naturligtvis inte göras i alla lägen utanvi behöver stödja användarna i processen attvälja och lära dem vilka redskap man kan hasom stöd i urvalet. Detta gör vi genom att lärastudenterna att söka information, kvalitetsgranskaoch värdera materialet vid schemalagdalektioner. Naturligtvis kan studenternafå hjälp i kundtjänst vid behov men ibland ärtiden knapp. För det mesta faller undervisningenväl ut men ibland känns det som attstudenterna inte är så intresserade. Min erfarenhetär att den känslan är nära förknippadmed hur väl integrerad undervisningenär i kursen och om bibliotekets undervisningsammanfaller med studenternas behov. Visstlåter det helt naturligt men ack så svårt att fåtill ibland.Förutom att vi ska jobba ännu mer föratt få en placering i kursen där studenternahar ett behov av att hitta information ska vivara mer flexibla. Precis som jag kan väljanär jag vill se ett tv-program vore det självklartatt erbjuda drop-in undervisning somstudenten kan ansluta till när det passar. Viska erbjuda olika webblösningar som stödjerstudenternas lärande vilket möjliggör att taolika moment i undervisningen när det passardem bäst. När vi anpassar vårt utbud tillanvändarnas behov fullt ut så kommer biblioteketskunskap nyttjas på bästa sätt. Biblioteketnärsomhelst varsomhelst – inte baraen utopi utan verklighet?36 biblioteksbladet [5:2008]