Fika med forskareKulturministern om nationell biblioteksplannyfiken på forskning? Nyfiken på attträffa forskare? Prata vetenskap, få ny kunskapoch nya infallsvinklar? Science cafégör det möjligt för lekmän att möta forskarei avspänd miljö och diskutera aktuella, vetenskapligafrågor på ett informellt sätt. Villman kan man äta och dricka något samtidigt.Science café är en internationell företeelsesom startade ungefär samtidigt i Storbritannienoch Frankrike i slutet av 1990-talet. Detvar en vidareutveckling av cafés philosophiquessom då funnits några år i Frankrike. Idagarrangeras Science café i ett trettiotal ländervärlden över, i Storbritannien finns arrangemangeti över fyrtio städer och även våranordiska grannländer har hakat på trenden.Upplägget i ett Science café brukar vara atten eller flera forskare ger en kort introduktiontill ämnet för dagen. En samtalsledarelämnar sedan ordet fritt så att den som villkan kommentera och ställa frågor. Samtaletbrukar pågå en timme eller mer och därefterfinns möjlighet till fortsatt informell diskussionmed forskarna.I Skåne har man sedan slutet av 2005 haftåterkommande vetenskapscaféer. Lundsuniversitet har stått som arrangör med stödav Sparbanksstiftelsen Skåne. FöreningenVetenskap & Allmänhet (vars mål är att bl afrämja kontakterna och idéutbytet mellanallmänhet och forskare samt öka allmänhetenskunskap om forskningens metoder och80128.resultat) och British Council arbetar just numed att sprida konceptet Science café påbredare front i Sverige. Man inspirerar, gerråd och stödjer inte minst bibliotek som villde i alla arrangera nr utom cafésamtal. nr 6. I slutet av april ägdet ex ett cafésamtal rum på Kungsholmensbibliotek. Rubriken var: Barn med flera språk.n manusstop Samtalet 20 handlade aug) bl a om hur det går till närbarn lär sig flera språk och vilka hjälpmedelsom kan underlätta utvecklingen hemma ochrunt annonsen)i skolan.HZmer läsande i skolan, fler och bättre skolbibliotek och att man från kommunalt håll fortsätteratt prioritera biblioteken. Det är några viktiga punkter som kulturministern Lena AdelsohnLiljeroth vill ska genomföras under den borgerliga regeringens mandatperiod. Hon önskardessutom att fler kommuner tar arbetet med biblioteksplaner på allvar.– Jag vill att det ska bli ett starkare tryck på kommunerna att ta fram biblioteksplaner somockså gör det möjligt att göra en jämförelse, sade kulturministern i en intervju i Sveriges Radioi mitten av maj i samband med kulturredaktionens programserie om bibliotek. Och noganar man ett större engagemang än tidigare för biblioteksfrågorna och därtill en öppningifråga om värdet av en nationell bibliotekspolitik, dvs riktlinjer för vad biblioteken ska sysslamed.– Om det är en nationell biblioteksplan som är någorlunda konkret kan det finnas fördelarmed en sådan. Men risken är att den kan bli så pass fluffig, innehålla för höga ambitioner ochvisioner som gör att det till slut blir omöjligt att förhålla sig till den. Och då har vi någontingsom ser väldigt bra ut på pappret men som inte fungerar i verkligheten, menade Lena AdelsohnLiljeroth.Hon bekräftade också att man kommer att utvärdera eller se över bibliotekslagen undermandatperioden.– Den bibliotekslag som tillkom under den socialdemokratiska regeringen räddade intebiblioteken från nedläggningar utan det fortsatte att försvinna filialer.HZFler böckerför lästräningL nr 6 inför Bok & bibliotek 2008. (vi återkommer med(2)Pedagogisk OrienteringsBILDwww.wagnerform.sesedan maj i år finns över hundra daisytext och ljud för barn i tpb:s digitala bibliotek.daisy text och ljud är en talbok som innehållerden tryckta bokens text och i de flestafall även bilderna. När man lyssnar på daisytext och ljud i en dator med läsprogram kanman samtidigt se en elektronisk version avden tryckta boken på skärmen. tpb, somproducerar daisy text och ljud, prioriterarbarnböcker eftersom det är många barn somläser med läsprogram. Från tpb:s sida hoppasman också att möjligheten att se textenpå skärmen ska underlätta vid lästräningockså eftersom man kan använda sig av flerböcker än t ex ”talbok för lästräning”. Allabibliotek med talbokstillstånd kan ladda nerdaisy text och ljud för barn.tpb introducerar också läsprogrammetamis på svenska. Det är ett internationelltutvecklat gratisprogram – den svenska versionenkan laddas ner från tpb:s hemsidamen myndigheten erbjuder ingen support.(2 st annonser(olika) i BBLnr 1,2,3,45,7,8,9,10)HZBilderboken omskönhetsoperationerden pedagogiska barnboken erövrar nyaområden, åtminstone i usa där plastikkirurgenMichael Salzhauer nu ger ut My BeautifulMommy, en bilderbok som ska hjälpa barnatt förstå varför deras mammor skönhetsopererarsig. Boken riktar sig till barn mellanfyra och sju år, och handlar om en flicka varsmamma ska operera näsan, fettsuga magenoch förstora brösten. Kirurgen skildras somen superhjälte som fixar så att mamman efterfettsugningen kommer i sina kläder ochblir mycket lyckligare. Näsan och brösten beskrivsdock inte närmare. Michael Salzhauerskrev boken eftersom han upptäckt att mångabarn som följde med sina mammor till klinikenupplevde det hela som skrämmande. Småbarn tror att man går till doktorn för att manär sjuk, och att det är något fel på mamma närhon måste opereras. Enligt doktor Salzhauerbehövs alltså en bok som förklarar att det intebehöver vara så, skriver Aftonbladet.ÅE40 biblioteksbladet [5:2008]
Besserwisserav Anders Mathlein Divisadero är det spanska ord -et för ”skiljelinje” men det kanockså användas i betydelsen avatt ”betrakta något på avstånd”.Divisadero Street är namnet på den gata somAnna, en av huvudpersonerna iMichael Ondaatjes senaste roman,Divisadero. Annas bok (översättning:Thomas Preis, Albert Bonniers förlag),har som sin fasta punkt närhon inte är på resande fot. En gång itiden markerade Divisadero Streetskiljelinjen mellan stad och landsbygdi San Fransisco. Gatan spelaringen stor roll i romanen, mennamnets båda betydelser, gränsdragning,att iaktta på avstånd, harpå många sätt något med Annasbelägenhet och erfarenhet att göra.Och inte bara hennes. Hon är inteensam huvudperson i den här tillkompositionen flerskiktade ochandlöst fascinerande romanen därtrådarna är många och flera lämnaslöst hängande, där kronologinär slumpartad och där läsaren självfår fylla i de blinda fläckarna – i likhetmed romanfigurerna som livetigenom försöker rekonstruera detpussel som en gång på ett ögonblickoch oåterkalleligt slogs sönder.Man måste läsa uppmärksamtoch gör det gärna, liksom mangirigt vänder blad i iver att förstå.Hur det går får man aldrig veta.Första gången Anna träder in i handlingenär hon sexton år. Hon bor med sin far, sinjämnåriga adopterade syster Claire och sinfyra år äldre fosterbror Coop – han som togsomhand av Annas far efter att hans föräldrarmördats. Nu är han alltiallo på bondgårdenbelägen i Norra Kalifornien. Vissa detaljergör att man kan sluta sig till att berättelsentar avstamp i Vietnamkrigets 1970-tal ochsträcker sig framåt till 2000-talet och krigsförklaringenmot Irak. Men egentligen skulledet kunna vara vilken tid som helst, Ondaatjelyckas förmedla en känsla av stillaståendetidlöshet, en atmosfär av ett nära nog mytisktoch pastischartat landskap, kargt ochavskalat.Anna inleder ett förhållande med Coopoch hennes far kommer på dem. Han misshandlarCoop svårt och Anna i sin tur ger sigpå sin far. Bara slumpen gör att ingen blirdödad men alla inblandade bli varse krafterinom sig som de inte visste fanns. Efter dettasplittras familjen.Det är en roman där man utanbrådska får följa karaktärernas inreoch yttre liv, deras längtan och sorgenöver en förlorad gemenskap.Alla präglas de av det där ögonblicketi det förflutna som i ett slagritade om livskartan för alla inblandade,ett ögonblick när allt förändradesoch som de måste förhålla sigtill livet igenom.Förutom det icke-linjära berättandetkänns också Ondaatjes temanigen från hans tidigare böcker:Uppbrott och flykt, den roll somdet förflutnas skuggor spelar förhur vi tolkar det pågående, minnetsförmåga att gäcka och spelaoss spratt och inte minst den hamnav ställföreträdande liv som konstenerbjuder.”Vi lever ständigt i upprepandetav våra egna historier, oavsett vilkahistorier vi berättar”, säger Annai romanen. Det gäller nog ocksåMichael Ondaatje. Han gör det baraså mycket bättre än många andra.Henriette Zornbiblioteksbladet [5:2008] 41