15718 Biblioteksbladet 5.08

Biblioteksdagarna i Luleå 14–16 maj 2008Vidgade vyer i LuleåEn tredjedel av de 600 deltagarna på Biblioteksdagarna i Luleå var förstagångsbesökare.Årets tema var Bibliotek i rörelse.foto: kenneth maarkströmRiksbibliotekarien passade, länsbibliotekarien var anfallare och generaldirektören agerade back i debatten.Av flera skäl var det nog bra att förläggaBiblioteksdagarna till Luleå.Biblioteksfolket i Norrbottenkunde delta lika enkelt somde boende söderöver brukar kunna göraeftersom avstånden är kortare. Dessutommåste man väl ta tillfället i akt och generaliseralite genom att påstå att det är vinst föralla att de boende söderöver vidgar vyernalite. Biblioteksföreningen borde även varanöjd över medlemstillströmningen frånlandets norra kommuner. Men framför alltvar det ett ypperligt tillfälle att få vara i ettav Sveriges finaste kulturhus där biblioteketär en publikmagnet. Nu väntar man bara påatt biblioteksplanen ska bli färdig. Nåväl,konferensen drog igång med framtidsspanarenTroed Troedsson som valde att inledamed tal om det forna energisamhället somvilade på muskler och styrka och om kunskapssamhälletsom vi nyss lämnat för dagensförståelsesamhälle där nya färdigheterräknas såsom nätverk och kommunikation.Så långt allt gott. Men när Troedson trassladein sig i jämförelser om prisnivåerna hosflygbolagen SAS och Ryanair så haltade underhållningenen aning. Inte är väl det ungalågprisbolaget modernare och klokare än detäldre och betydligt dyrare flygbolaget för att” de är mer i tiden”. Snarare är det väl dåligpersonalpolitik, låga löner och en aggressivantifacklig inställning som har bidragit tillRyanairs framgång? Men den kopplingen ärväl kanske inte så underhållande i sammanhanget.Istället underhöll Troedson vidaremed en berättelse om Ericssons personaldirektörsom erbjöd 1000 medarbetare över 35år avgångsvederlag. ”Vi behöver bli av meddem som inte kan SMS:a i mörker”. Skratt,skratt. Nog är det så att framtiden tillhör densom kan kommunicera. Bernt Gustavsson,professor i pedagogik, frågade vad ett demokratisktkunskapssamhälle är. Han konstateradebland annat att det är ett samhälle därdet finns ömsesidig respekt och förståelseför olika former av kunskap. Praktisk klokhetinnebär att man använder sitt goda omdöme,sin erfarenhet och sin kunskap, i konkreta situationer.Dessutom poängterade han att vialltför ofta utgår från den västerländska synenpå kunskap. Därefter ställdes frågan: BehöverSverige en nationell bibliotekspolitik?Svaret skulle riksbibliotekarie Gunnar Sahlin,kb, Kennet Johansson, Kulturrådet ochMaria Törnfeldt, ordförande Sveriges länsbibliotekarier,ge. Den sistnämnda gav etttydligt jakande svar på frågan och efterlystefärre stuprör och fler samarbeten. En statlig,regional och lokal samsyn på hur man skagöra det bättre för användarna skulle löna sigoch lösa bristen på samordning. Kennet Johanssonpoängterade att biblioteken får 100miljoner av de 2 miljarder Kulturrådet delarut men att det är välkommet ur ett demokratisktperspektiv med en tydlighet i frågaom vem som har mandatet att driva biblioteksfrågor.Riksbibliotekarien tycktes inteveta vilket ben han skulle stå på. Ytterligareett ansvarsområde till var inte prioriterat förkb, snarare tvärtom, men ej heller ska ansvaretspridas ut för mycket. Riksbibliotekariensade sig vara tveksam. ”Politik i all ära mentill syvende och sist gäller det att ha idéerkring infrastrukturen”. Då reste sig Jan-IvarJohansson (s), kulturnämnden Luleå somtyckte sig ana lite politikerförakt och undradevarför man inte sätter större tilltro tillpolitikerna.Biblioteksföreningens Anna Kåring-Wagman höll ett föredrag om biblioteksochinformationsvetenskaplig forskningi Sverige. Hon har tittat närmare på de feminstitutionerna i Umeå, Uppsala, Borås,Växjö och Lund och kartlagt skillnader ochbiblioteksbladet [5:2008] 19