15718 Biblioteksbladet 5.08

Svetsaren som blev generaldirektörKulturrådets nya generaldirektörräds inte vilda diskussioner.Desto mer fruktar han tyst likgiltighet.Den kontroversiellautnämningen av Johan Stäel vonHolstein till ledamot i Kulturrådetsstyrelse och diskussionernakring tidskrifts stödet och Manaavskräcker inte.Foto: Petter KarlbergDet är glädjande att både politikeroch deras tankesmedjor i störreutsträckning för upp kulturenpå den politiska dagordningen.Samtidigt etsar sig känslan sig fast: det allaegentligen vill är att kulturen ska bära sigsjälv, möjligen med viss hjälp från SvenskaSpel och Allmänna arvsfonden. Nyckelordenär i alla fall sponsring och samarbete. I Sverigehar Statens kulturråd sedan 1960-talet ochpå regeringens uppdrag drivit kulturfrågor. Ipraktiken pytsar man ut stöd och bidrag förmiljarder. Dessutom ska man ge regeringenunderlag för kulturpolitiska beslut genomatt utvärdera de statliga insatserna på kulturområdetoch informera om kultur ochkulturpolitik. Sedan årsskiftet heter den nyegeneraldirektören Kennet Johansson och hanär fullvärdig styrelseledamot. Styrelsen beståri övrigt av landshövding Mats Svegfors(ordförande), projektledare Alejandra Fuentes,entreprenören Johan Stäel von Holstein,vd Sture Carlsson, kulturskribenten LjiljanaDufgran, konstnären Marianne Lindberg DeGeer, professor Karin Helander samt MatsWallenius som är generalsekreterare för FöreningenNorden. Den nuvarande regeringenhar infört avregleringar som innebär att detaljstyrningenminskat samtidigt som handlingsansvaretökat för Statens kulturråd. Påplan 6 i Filmhuset på Gärdet i Stockholmsitter sedan drygt ett år tillbaka Kulturrådetspersonal samlade. Vit, avskalad, modern designdominerar arbetsplatsen. Enligt bibliotekshandläggareMats Hansson trivs de flestai det öppna kontorslandskapet.– Det var charmigt i den gamla länganpå Skeppsholmen, men här har vi det merfräscht och funktionellt. Flytten har varitbra, konstaterar han.– Den gamla myten att kulturvärlden består av flummisar som inte kan hålla budget och deadline stämmer inte.Tvärtom, säger Kennet Johansson.Har personalen behov av att tala mer enskiltoch ostört får man använda sig av någotav de sex små modulrummen. Faktum är attdet bara är avdelningschef Benny Marcel ochgeneraldirektören som har egna rum medglasväggar. Och det är i Kennet Johanssonsrum vi slår oss ned efter att ha hämtat kaffefrån automaten. Mats Hansson sitter medunder samtalet.– Eftersom jag inte behärskar alla biblioteksfrågorhar jag hjälp av Mats Hansson somkan desto mer, säger Kennet Johansson.Kennet Johansson tillträdde formellt somgeneraldirektör vid årsskiftet men i praktikenhar han haft en slags inskolnings period eftersomhan blev styrelsens ordförande redansommar en 2007.Vem är då Kennet Johansson? Han föddes iHörby i Skåne för 54 år sedan.– Skolbiblioteket var det som betyddemest rent kulturmässigt för mig som barn.Jag minns att vi fick låna hem endast en boköver helgen. Kanske för att vi inte skulle läsaså mycket. Men jag fick dispens, jag fick lånatre böcker, berättar han.Kanske för att skolan inte var någon höjdareför honom, som han själv uttrycker det.Efter skolan började han jobba som svetsareoch inredningssnickare. En bakgrund somblir allt ovanligare i dagens samhälle.biblioteksbladet [5:2008] 3