Biblioteksbladet 8.09

conducting GIS-based single surface documentation using a total station, digital photography, and TLS (tocapture a detailed documentation of top and bottom surfaces and feature interfaces).3.1 Scene reconstructionSubject of this validity test is the top surface of the stratigraphic unit deposit SE608s. It has been documentedin trench 6 during the 2008 excavation campaign and is part of a burnt Bronze Age rampart structure. Thissurface is particularly adequate because its topographic altitude variation is about 0.5 m and the presence ofmany, variously shaped, sized and oriented stones made the surface reconstruction challenging. Besides, thetop surface of the deposit with its surroundings was scanned by a Riegl LMS-Z420i laser scanner. Thescanner was placed about 7 m above the documented surface, yielding a scanning distance below 10 m. Twoscanning positions were necessary to document the surface satisfyingly.Figure 1:One of the ten images (A) out of which PhotoScan calculated the camera poses (B), a sparse 3Dpoint cloud (B) and a surface model (C). The latter can be georeferenced using GCPs (D) and textured (E).The imagery used in this reconstruction was shot in the summer of 2008 using a Sony Cybershot DSC-R1: a10 MP digital bridge camera featuring a Carl-Zeiss Vario-Sonnar 2.8-4.8/14.3-71.5 mm T* zoom. Of thoseimages, all the Exif (EXchangeable Image File)-defined metadata tags were available. To enable orthophotoproduction, the images were shot as vertical as possible: the photographer was standing on a stepladder,handholding a 2 m long pole on top of which the camera was mounted, reaching a varying camera altitude of5 to 6 m above the surface. For this study, a small collection of ten images was used (see Figure 1A). It needsto be noted that none of those images was specifically acquired for the following approach, but the selectedset of images nicely covers the area of interest. After importing all images into PhotoScan, feature points areautomatically detected and described in all the source images. The approach is similar to the well-knownSIFT (Scale Invariant Feature Transform) algorithm developed by David Lowe [16], since the features arevery stable under viewpoint and lighting variations. Using these features, the SfM algorithm can relativelyorient all the images and estimate the intrinsic camera parameters. The locations of the feature points resultin a sparse 3D point cloud that roughly describes the scene in a local coordinate system (Figure 1B).

Inte bibliotek – utan mediatek!I mitten av september 2008 öppnades portarna till MédiathèqueAndré Malraux, beläget i det gamla hamnområdet iStrasbourg. Mediateket är ännu ett exempel på hur lokaler frånindustrialiseringens tidevarv transformeras till supermodernakulturella centrum.AV GULLVOR ELFUppdraget att genomföra omvandlingeni Strasbourg gavs tilldet framgångsrika franska arkitektparetMarc Ibos and Myrto Vitard.När byggnaden invigdes hade planering ochbyggande pågått i fyra år. Mediateket ersätterinte ett befintligt centralbibliotek utan är enhelt ny enhet, vilket innebär att även samlingarnatill stora delar är nyförvärvade. BenämningenMediatek istället för bibliotek är inteunik för just denna byggnad. Sedan några århar alla bibliotek i Strasbourgregionen byttnamn från bibliotek till mediatek. Detta är enav många åtgärder som vidtagits i ambitionenatt nå en bredare och, framförallt yngre, målgrupp.Denna ambition präglar såväl formsom innehåll i Mediathèque André Malraux.Fyra gångbroar leder besökaren ut på en ö ihamnområdet Bassin d’Austerlitz. Under fleraårhundraden fanns här en livlig hamnmiljömed trafik till och från Rehn. När pråm trafikenminskade till förmån för vägtransporter hamnadeområdet i starkt förfall. Nu vill stadsplanerarnablåsa liv i det nedgångna området.Nybyggnation skall blandas med spännandeomvandling av packhus och fabrikslokaler.Det nyöppnade mediateket blir hjärtat i dettanya stadscentrum i Strasbourg.Utgångspunkten för byggnaden är en ursprungliglagerlokal vars exteriör är intakt.Denna, inte särkilt attraktiva, byggnad från1930-talet har utökats med ett annex i glas ochmetall. Den totala byggnaden är nu 135 meterlång och sex våningar hög.Området kring byggnaden domineras avtvå numera antika lyftkranar – två stålskelettsom vakar över ön och som för tankarna tilldinosaurier. Det finns också inbjudande inslagi omgivningen: bekväma däckstolar vidkajkanten där besökaren kan vila i skuggan avett palmträd.Mediathèque André Malraux bärs upp avord. Redan på fasaden möts man av det informationssystemsom präglar hela byggnaden,såväl exteriört som interiört. Så har byggherrarnaockså anlitat en av världens främsta grafiskadesigners, Ruedi Baur från Schweiz, föratt genomföra vägvisningen.Baur är en verklig expert inom området”Way showing”. På listan över framgångrikaprojekt finns det nya skyltsystemet i CentrePompidou i Paris, på flygplatsen i Wien samtdet visuella konceptet för franska ambassadeni Bonn.Hela byggnaden myllrar av texter från storaförfattare, filosofer, filmskapare och politiker.De löpande texterna från citaten har tonats nergenom att en del av varje bokstav försvagatsmedan de vägvisande orden har förstärkts genomatt markeras med avvikande typsnitt ochfärg. Någon verkar ha varit framme med överstrykningspennanför att lyfta fram det avgörandei texten, det som skall föra besökaren/läsaren vidare. Det djärva draget att blandastilar på typsnitten – något som går på tvärsmot grundläggande regler för typografi – görinte besökaren förvirrad. Tvärtom har det enförstärkande och förtydligande effekt.Redan på fasaden möter oss ett citat frånCharles de Gaulles självbiografi där han hyllarAndré Malraux. Samtidigt är detta skyltensom visar vägen till huvudentrén. I sammamanér ledsagas besökaren genom byggnadensalla våningar, in i minsta hörn.En skylt är inte längre bara en skylt, den ären del av en vägg, en pelare, ett golv, den ären del av en historia och i vissa fall en del avvärldslitteraturen och stora filosofiska verk.Det är Jules Verne som genom ett citat pågolvet i entrén till andra våningen visar vägentill ungdomsavdelningen. Citatet kommerfrån Jorden runt på 80 dagar och det markeradeordet är ungdom (fr. Jeunesse).Ett citat från Jean Luc Goddard visar vägentill filmavdelningen: ”Film – det är verkligheten24 gånger per sekund.”I det centralt placerade caféet kan man avnjutaen lunch och i baren luta sig mot ett citatfrån Karen Blixens Babettes gästabud.Diskussionerna har förstås varit livligahuruvida den nya byggnaden i fem våningarär värd sitt pris, ca 80 miljoner euro. Denfrämsta upprördheten har dock inte handlatom kostnader, utan om en av de texter somursprungligen ingick i skyltsystemet. Det ärden text som visade vägen till herrtoaletten.Ordet ”herrar” (fr. hommes) fanns inbakatoch ”highlightat” i en text av Louis-FerdinandCéline. Céline är fortfarande en kontroversiellförfattare i stora delar av Frankrike, inteminst i Alsace, på grund av sina antisemitiskasympatier och samröre med Vichyregimenföre och under andra världskriget. Allmänhetensprotester mot att använda en text avCéline blev så omfattande att man från ledningenssida beslutade byta ut texten. Idag är ” Hela byggnaden myllrar av texter från stora författare, filosofer,filmskapare och politiker. De löpande texterna från citaten hartonats ner genom att en del av varje bokstav försvagats medande vägvisande orden har förstärkts genom att markeras medavvikande typsnitt och färg.”4 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

Dygnet-runt-öppna biblioteki Borås med CS LibraryBorås stads bibliotek flyttar snart hem till Boråsarna. Inom kort kopplas marknadensbästa webblösning, CS Library, på i bibliotekssystemet Mikromarc. Därmed blir bibliotekenssamlade tjänster, service och utbud tillgängliga via nätet. Enklare kan det intebli, inte smartare heller.Reveljgränd 7 ■ 352 36 Växjö ■ Tel 0470-532 530[8: 2009]■ www.bibliotekscentrum.seBIBLIOTEKSBLADET 7

FOTO: JOACHIM LUNDGRENSamordning behövsmen också en politik!Gunnar Sahlin, i väntans tider på ett uppdrag –och pengar.Vem ska göra vad och vem ska betala? Och kommer KB:s nyauppdrag visa sig bli temporärt, en övergångslösning i ett föränderligtbibliotekslandskap? Dialog tycks vara ordet för dagenoch för den kommande tiden.Margaretha Eriksson, ordförande för SverigesLänsbibliotekarier, kan inte nog betona vikten avdialog.AV MARIELOUISE SAMUELSSONKulturpropositionen är presenteradoch bibliotekssektornsaktörer signalerar optimism menväntar också på tydliga beskedom bland annat finansiering av de föreslagnaförändringar som innebär ett kb får ett nyttuppdrag med samlat ansvar för landets bibliotek.I december ska kulturdepartementet ochutbildningsdepartementet vara färdiga medatt formulera och formalisera nämnda uppdrag.I ett första skede gäller alltså att två departementgemensamt tar fram en plan somska fungera som utgångspunkt för framtagandeav en större plan i vilken kb ska konkretiserahur man tänker sig att det utökadeuppdraget ska genomföras i praktiken.Men ett antal frågor är fortfarande obesvarade– som hur ansvaret för nyordningenfördelas mellan departementen med tanke påatt kb lyder under utbildningsdepartementetsamtidigt som kulturdepartementet svararför propositionen med de föreslagna förändringarna.Rebecka Randler, handläggare på kulturdepartementet,säger att samarbete med utbildningsdepartementetpågår kontinuerligt,men att detta blir ”lite mer intensivt” nu, närdet gäller att utforma regeringens uppdragtill kb, vilket alltså bör vara färdigformuleratsenast i december. Det finns dock ingen exakttidtabell men regeringen förväntar sig att kbhar utarbetat sin plan före våren 2010.kb:s utvidgade ansvar är ett uppdrag somges direkt av regeringen och är därmed inteberoende av att kulturpropositionen skaklubbas i riksdagen. Å andra sidan är kb,och därmed även andra aktörer, beroende avatt det tillförs ekonomiska resurser och i ochmed det beroende av en annan och betydligttyngre proposition, nämligen nästa års budgetproposition.– Regeringen kommer inte med slutgiltigtbeslut förrän nästa höst, vilket innebär attman förhoppningsvis kan börja arbeta efterden nya ordningen 2011, säger Rebecka Randler.Riksbibliotekarien Gunnar Sahlin säger attkb i väntan på formella besked nu har stornytta av den analys man gjorde inför remisssvarettill Kulturutredningen. Och fortfarandegäller att tio miljoner kronor i extra resurstillskotti ett tidigt skede är en förutsättningför plan och praktik.– Vi kan inte vara för otåliga men vill hellerinte försättas i ett vakuum.Kulturpropositionen framhåller länsbibliotekensroll och betydelse i den samordningav bibliotekssektorn som kb ska leda. kb blirdärmed också ansvarigt för att förankra de politiskaintentionerna och framförallt sin egenplan på regional biblioteksnivå. Dialog ochsamarbete pågår redan avseende utvecklings-Conny Brännberg, ledamot för KD i region fullmäktigei Västra Götaland samt i beredningen förkultur och fritid inom SKL, spekulerar i om KB:sroll och uppdrag bara kan bli en temporär lösning.” Vi kan inte vara för otåligamen vill heller inteförsättas i ett vakuum.”8 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

arbete inom bibliotekssektorn, men som SverigesLänsbibliotekariers ordförande MargarethaEriksson uttrycker saken, ”kulturproppentar behovet av dialog ett steg vidare”.Margaretha Eriksson som är bibliotekarievid Regionbiblioteket i Skåne, har redan erfarenheterfrån kb:s expertgrupp för kompetensutvecklingoch ser fram emot ökad dialogoch samverkan mellan kb och den regionalabiblioteksnivån.– Dialog är det enda sättet även om det inteär det lättaste att strukturera och få det tydligt,det är viktigt h u r samråd sker. Jag skullepå tidigt stadium vilja ha en dialog om planensom kb ska ta fram och kring vad staten villlägga för uppdrag på regionbiblioteken.Betoningen av länsbibliotekens roll innebärockså att kb måste förhålla sig mer näratill den mäktiga centralorganisationen skl,Sveriges kommuner och landsting. Detta ärungefär jämförligt med att kb som har samordningsansvarför universitets- och högskolebibliotekenmåste ha en bra relation tillsuhf, Sveriges universitets- och högskoleförbund.Det kan tyckas som ett stort steg mellandessa sektorer, mellan folkbiblioteket i enmindre kommun och de universitets- ochhögskolebibliotek som redan finns under kb:ssamordningsparaply. Men Conny Brännberg,ledamot för kd i regionfullmäktige i VästraGötaland samt i beredningen för kultur ochfritid inom skl, menar att beröringspunkternafinns och märks, i biblioteksvardagen. Hantalar bland annat om den speciella situationsom uppstår när högskoleexpansionen ställernya krav på kommunala bibliotek.– Exempelvis har två av Mittuniversitetetshögskoleutbildningar utlokaliserats till Årevilket innebär studenter som i princip förväntarsig att kommunbiblioteket i Åre också skafungera som ett högskolebibliotek.Bland annat utifrån sådana förändringaranser Conny Brännberg att kb:s nya roll ärlogisk och det nya uppdraget väsentligt.– Biblioteken är ett jätteviktigt område, deär speciella genom att de finns överallt och ärdärmed vår minsta gemensamma kulturnämnare.Men man ska förstås komma ihåg attkommunbibliotek kan vara mer inriktade påturistinformation än på service till studenter.Västra Götalandsregionen där Conny Brännbergär politiskt aktiv, är en av de regioner somingår i den så kallade portföljmodellen somkulturpropositionen föreslår för fördelningav anslag. Men biblioteken är alltså en frågamed ett eget spår vid sidan om propositionoch portföljer.– Oklarheten kring finansieringen av de nyabiblioteksstrukturerna är ett bekymmer. Oberoendeav huvudman, lever vi dessutom i enkärv ekonomi.Conny Brännberg hoppas vidare att kb:snya uppdrag för nationell överblick inte kommeratt innebära att politiker på riksplanet tarsin hand från den nationella bibliotekspolitiken.– Vi regionpolitiker både kan och vill agera.Men det behövs inte bara nationell samordningutan också en nationell politik på området.Hur den ska föras framstår ännu somaningen oklart.Till skillnad från många andra borgerligapolitiker tror han på utökad partipolitiskrepresentation i myndigheters och institutionersstyrelser. Han skulle därför gärna semer av politiker i styrelserna för både kb ochStatens kulturråd. Han ser nämligen demokratisktvalda politiker som en garant för att”Sverige hänger ihop”.– Också kb:s uppdrag bör förstås handlaom det. Jag föreställer mig att kb måste ägnasig åt nationell spaning för att motverka attbiblioteksutvecklingen går i olika riktningar,säger Conny Brännberg.Samtidigt som han understryker kb:slämplighet och kompetens framför han ocksåteorin att kb:s roll och uppdrag kommer attvisa sig vara en temporär lösning.– Ja, jag är ganska säker på att det som nuplaneras blir en övergångslösning, men det ärförstås en spekulation inför en framtid som vivet väldigt lite om, både när det gäller regionpolitikenoch bibliotekssektorn.– Jag är positiv till kulturpropositionensförslag men måste ändå konstatera att kulturpropositionenhittills har inneburit flerfrågor än svar. [8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 9

Röda priser helBokcirkel på nytt sätt– frontexponera i 360°Boktopp LarryKlassik, stilfull boktopp med ett bådemodernt och kraftfullt uttryck. Utmärktför frontexponering av böcker.Larry Ø580 mm, ca. 40 böcker.Art.nr. 36322 vit, 36323 svartOrd. pris 3.243:- NU 2.919:-Larry Ø700 mm, ca. 50 böckerArt.nr. 36324 vit, 36325 svartOrd. pris 3.450:- NU 3.105:-JULRABATT30 %10 %20 %Se alla Comic-kombinationeroch priser på www.eurobib.comKlassisk bilderbokslåda med finessJULRABATTÄVEN PÅ TILLBEHÖRBilderbokslåda LinnéaKlassisk bilderbokslåda med variabel infästning avryggplatta. Välj att ställa samman bilderbokslådanmed rygg i antingen lågt eller högt läge.Linnéa startsektion, ca. 170 bilderböcker.Art.nr. 4327 björk, 4325 bok, 4331 vitOrd.pris 2.835:- NU 2.268:-Linnéa fortsättningssektionArt.nr. 4328 björk, 4326 bok, 4332 vitOrd. pris 2.675:- NU 2.140:-Även 20% på tillbehören som syns på bild.Exponeringshållare 4333 och hjulsats 4334.JULRABATTPÅ ALLA COMICBeställ direkt. www.eurobib.comps Du har väl vår katalog?Kampanjpriserna gäller t.o.m 31 december 2009 om inte annat anges. Alla priser exklusive frakt och moms.Bokvagn LapplandDubbelsidig bokvagn med god kapacitet;fyra hyllplan på vardera sida varav tre ärjusterbara. En riktig slitvarg!Lappland, ca. 240 böckerArt.nr. 4396 björk/röd, 4397 björk/vitOrd.pris 3.750:- NU 3.000:-10 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

a vägen till jul!JULRABATT20 %ÄVEN PÅ TILLBEHÖRExpanderande exponeringComicEtt komplett system för att exponera och förvarabilderböcker och seriealbum. Med ett par modulerkan du bygga upp fristående eller sammanhållnaöar mitt i rummet, ställa mot väggar och till ochmed på väggarna.BokvagnarJULRABATT20 %Ta del av allaerbjudande ivår nätbutik,10–25% rabatt!BokstödBokstöd i Melamin medH C Andersen-tryck.Art.nr 3231.Puppy GlowSjälvlysande hund.Art.nr. 24200.UPP TILL25 %RABATTAztekFristående, mobilt och dubbelsidigt exponeringssystemsom enkelt kan byggas ut.Aztek startsektion, ca. 300 pocketböcker.Art.nr. 6603 vit, 6604 svartord pris 9.500:- NU 7.600:-Aztek fortsättningArt.nr 6605 vit, 6606 svartord. pris 7.500:- NU 6.000:-Även 20% på tillval till Aztek:Hyllställ 900, art.nr. 6720FrostyTidskriftssamlare i A4. 10 st/fp.Art.nr. 2931.BiblioteksvaruhusetBokvagn StockholmAnvändarvänlig, ergonomisk frontbok vagn medtre lutande hyllplan varav ett är justerbart.Stockholm Ca. 50 normalböcker/ 14 pärmarArt.nr. 4395 bok/vit 4400 björk/vitOrd.pris 4.057:- NU 3.246:-Lammhults Biblioteksdesign AB | Åkergränden 7 | 221 00 Lund | Tel. 046 31 18 50 | www.eurobib.com[8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 11

BTJ:s vd Jonas Arvidsson:”Nu försöker vi tänka framåt”FOTO: ÖRJAN BELLIND– Så långt det bara är möjligt skräddarsyr vi för varje enskild kund. För oss är de små biblioteken lika viktiga som de stora biblioteken – det är ett av flerastrategiska beslut som vi har tagit, säger Jonas Arvidsson.Ett års intensivt arbete ochcirka 15 miljoner kronor iinvesteringar. BTJ har justslutfört ett projekt som skagöra kunderna mer nöjdaoch företaget mer konkurrenskraftigt.Efter förluståren2008 och 2009 siktar man påett nollresultat 2010.AV HENRIETTE ZORNBara dagen innan jag träffar btj:svd Jonas Arvidsson i Stockholm ibörjan av oktober har den sista biteni det stora projekt som btj arbetatmed under det senaste året blivit klar. Det är,förklarar Jonas Arvidsson pedagogiskt, ettprojekt i fyra delar vars övergripande syfte äratt bli bättre, snabbare och flexiblare. Den förstapusselbiten i den här helheten har handlatom att komma till rätta med de klagomål somman fått angående leveranstider.– Det är knappt så att man kan tro det mendet har tidigare varit så att btj inte har haftnågra avtal med leverantörerna. Man har alltsåinte haft någon kontroll över när böckernakan tänkas komma till btj vilket i sin tur hargjort att vi inte har kunnat tala om för vårakunder, biblioteken, när de kan få sina böcker.Den första delen i projektet har handlat om attkomma i en avtalsposition med våra leverantörer.Målet har varit att 85 % ska leverera tilloss inom två dagar. Det har vi nästan nått, idagsläget ligger vi på 83 %, säger Jonas Arvidsson.De resterande 15 % av leverantörerna, oftasmå förlag, har tio dagar på sig.Den andra delen i åtgärdspaketet har berörtproduktionsanläggningen i Farsta, söder omStockholm, där man gjort stora investeringar12 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

JONAS ARVIDSSON – HELT KORTÅlder: 45 år (när hände det?)Utbildning: Civ Ing, maskinteknik, Tekn Dr, maskinteknikInnan BTJ: Cresita Engineering; kärnkraftsteknik, diplomat UD, London; Vd Semcon, Teknikkonsult;Region chef Previa, företagshälsovård; Vd Arbetslivsresurs, statligt bolagFamilj: Fru Annika, jurist 42 år och barnen Calle 13 år och Fredrik 9 år.Intressen: Samhällsfrågor, litteratur, golfDrivkrafter: Intresserad av att lära mig hur det svenska samhället fungerar ur olika perspektiv.Intresserad av människor och vad de kan åstadkomma med rätt stöd.Förhållande till bibliotek: Ser bibliotek som en unik del av samhället. Biblioteken är många gånger en avde viktigaste portarna till litteraturen, framförallt för samhällets mest utsatta grupper. Att läsa betyderofantligt mycket för ett barns utveckling. Skolbiblioteken är lika viktiga som folkbiblioteken. För migbetyder bibliotekets kunskap om den smalare litteraturen en motpol till ett allt grundare samhälle.i nya maskiner och personal (rekryteringaroch utbildning). Man har gått från helautomatiskaprocesser till halvautomatiska ochman har infört mätpunkter som ska förhindraatt det blir kö i systemet vilket i sin turkan påverka leverans ut till biblioteket. EnligtJonas Arvidsson har man på det här sättet nulyckats pressa produktionstiden (eller förädlingstidsom det kallas, det handlar ju bl aom plastning och utrustning av böcker) fråntjugo dagar till tre.– Det tredje delprojektet har handlat om attvi har gått ut och frågat alla våra kunder: hurofta vill ni ha leveranser och vilken dag vill niha dem. Vi har över 1 000 leveransadresser ochvi har förhandlat med Posten och Schenkersom nu distribuerar så att alla får leveranserden dag de önskar.Den sista delen i helheten som alltså alldelesnyligen blev klar, är systemet med leveransbesked.– Måtte nu bara vårt it-system mäkta medmen det ska i alla fall vara så att när kundernabeställer från btj ska de få ett leveransbesked.Och om något händer eller om det uppstårför seningar ska de få besked även om detta. Vimäter leveranstiden, där har vi haft AdLibrissom förebild som har en snittid på sju dagar.btj har nu en snittid på sex dagar. När det gällerden här delen är vi konkurrenskraftiga, sägerJonas Arvidsson.Han radar upp fyra punkter avseende hanteringenav media där det är avgörande förbtj att på dagens avreglerade marknad varakonkurrenskraftigt:1) Prisbilden, ”vi måste kunna erbjuda ett brapris”.2) Snabba leveranstider, ”där är vi nu konkurrenskraftiga”.3) Bredd, ”vi måste orka hålla bredden på titlaroch det borde vara ett konkurrensmedel”.4) Utrustningsnivåer, ”vi måste vara bra påplastning, bindning, information om böckernaetc”.NÄR MARKNADEN AVREGLERADES och btjfick konkurrens missade man, enligt JonasArvidsson på punkterna 1 och 2 medan manlåg hyfsat bra till ifråga om punkterna 3 och4.Vi talar lite grand om det här med bredden.bbl har tagit del av det brev som btj skickadeut till sina kunder i mitten av september därman ber dem om hjälp. Bakgrunden är attkonkurrenterna – först Akademibokhandeln,kf och Bokus och kort därefter AdLibris – ikraft av sin storlek kräver kraftigt höjda förlagsrabatter,vilket framför allt drabbar desmå förlagen som ofta också står för den smalarelitteraturen. I brevet som Jonas Arvidssonskickade till kunderna skrev han bl a:”BTJ måste fatta ett mycket viktigt strategisktbeslut under den närmaste månaden. Antingenkräver vi också dessa höjda rabatter från förlagenför att kunna konkurrera i anbudssituationer ellerockså avstår vi och ligger kvar på de lägre rabattersom vi har idag. Vår bedömning är att om BTJkräver samma rabatter som våra konkurrenter såkommer tusentals små förlag att slås ut. Detta riskerarden kulturella mångfalden.”btj bad om synpunkter på hur kundernatyckte att företaget ska agera. Man ville hasvar på två frågor: Ska btj kräva samma villkorsom konkurrenterna och därmed kunnaleverera till lägsta möjliga inköpspris? Ellertycker man som kund att bredden är viktigareoch att det kommer att premieras i de framtidainköpen?Mellan tummen och pekfingret uppskattarJonas Arvidsson att brevet gick ut till cirka300 av btj:s kunder. Ungefär 80 svarade. Ochsvaren ger en ganska intressant bild av bibliotekslandskapet.Av de 80 som svarade menadeungefär hälften att bredden är viktig, attbredd för ett bibliotek är en hederssak. Denandra hälften menade att bredden inte är viktigt,att man inte har det politiska uppdraget,att pris och ekonomi spelar en större roll.Så hur kommer btj agera utifrån dennaminst sagt blandade respons?– Vi kommer att behålla bredden ett par årtill men vi får bittert acceptera att vi inte kommeratt kunna sälja bredden till alla eftersomdet inte är lika viktigt för alla. Vi kom fram tillatt vi inte kan standardisera utan måste arbetamed varje kund utifrån dess villkor och speciellaönskemål. Så långt det bara är möjligtskräddarsyr vi för varje kund. För oss är desmå biblioteken lika viktiga som de stora biblioteken– det är också ett strategiskt beslutsom vi har tagit.Att erbjuda bredden är kostsamt för btj, detfinns inga pengar att tjäna på att förmedla deofta små volymerna från de små förlagen. Detföreligger alltså, som btj skrev i sitt brev tillkunderna, ”en rak koppling mellan kommunernasinköp (som hittills enbart premieratlågt pris) och vilken bredd som ni i framtidenkommer att ha tillgång till som kunder…”.Under det år som gått har btj, enligt JonasArvidsson, vänt på varenda sten i organisationeni jakten på kostnader för att kunna erbjudakundkretsen både bredd och attraktivapriser, dvs sänkta priser. Man har bl a skuritned på personal (27 medarbetare) – idag arbetar110 personer på btj i Lund – sänkt lokalkostnaderna,kostnaderna för inköp, logistikoch it.Jonas Arvidsson har gjort det förr (i bbl) ochgör det igen: berömmer den goda andan hospersonalen och dess beredvillighet att ställaupp för de förändringar som krävs. Också omägarna, riskkapitalbolagen Ratos och Litorinahar han bara gott att säga: man har tagit ettstort ansvar, varit generösa och haft tålamod.Och tålamod behövs nog med tanke på detunga år som btj nu försöker lämna bakomsig. Jonas Arvidsson ryser vid tanken på boksluten.btj:s bokslut är ingen rolig läsning, ”manbehöver ljusterapi när man läser vårt bokslut”.2008 visade företaget en förlust på 20miljoner, enligt Jonas Arvidsson. 2009 blirockså ett förlustår, men inte lika mycket.Frågan som många säkert ställer sig är omåtgärdspaketet kommer att räcka för att fåbtj-skutan på rätt köl igen – och kundernasförtroende. Jonas Arvidsson säger att mycketsom nu genomförs borde ha gjorts för längesedan.– Men nu försöker vi att tänka framåt ochsiktar på ett nollresultat 2010. [8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 13

Lär av Tamer-institutet!Tamer-institutet som fick Almaprisetför sina insatser på Västbankenoch i Gaza utgår i sitt läsfrämjandearbete från ett helhetsperspektiv påbarn där alla sinnen finns med. Man berättar,skriver, målar, dramatiserar och sjunger. Folkbibliotekensläsfrämjande arbete i Sverige harparadoxalt nog – eftersom förutsättningarnaär så olika – utvecklats i samma riktning.Litteraturen i bokform är som konstnärligföreteelse både extremt tillgänglig och extremtsvårtillgänglig. Tillgänglig därför attsamma bok kan finnas i mängder av exemplaröverallt på jorden. Svårtillgänglig därför attden inte hörs, inte rör sig och inte förklararsig; den retar inga sinnen förrän man öppnarden. Och då visar det sig dessutom att innehålletär kodat! Barn behöver – förutom författarnaförstås – guider av olika slag för att hittafram till skatterna i böckernas värld. De behöverlärare som lär dem läsa, eller högläsandepersoner, och de behöver litteraturkunnigaguider. Guiderna måste också – i en värld därstarka sinnesintryck är legio – kunna väckaderas intresse för litteraturen vars uttryck ärmer lågmält.Faktorer som har påverkat det läsfrämjandearbetets utveckling på svenska folkbibliotekär bl a arbete med barnkonventionen i olikaprojekt. Det har lett till att användarperspektivethar ökat och synen på barn har förändrats.Barn ses i högre grad som varelser i sinegen rätt (inte ”becomings” utan ”beings”)med medborgerliga rättigheter. Litteraturenses också i högre grad som en konstart mer änsom ett redskap för lästräning. Det har visatsig vara inspirerande för metodutvecklingenoch fört in moment av eget skapande i läsfrämjandearbetet.Lika viktigt för utvecklingsarbetet har denförändrade omvärlden varit. Mediesamhälletställer nya krav på ett mera engagerat läsfrämjande.Konkurrensen om barnens tid ärhård och det gäller att vara aktiv som lärareeller bibliotekarie för att visa vägen till de där”längre sammanhängande berättelserna”som – enligt den internationella läsundersökningenpirls – påverkar förmågan att förståkomplicerade texter.På Västbanken och i Gaza är bristen på böckeroch material en daglig prövosten medanproblemet i Sverige snarare är överutgivningoch många titlar i krympande upplagor somgör bokmarknaden till en svåröverskådligdjungel. Behovet av guidning är stort för alla,men speciellt för barn, föräldrar och alla somarbetar med barn, eftersom det tidiga mötetmed litteraturen och språket är så viktigt.Det är intressant att metoderna utvecklas isamma riktning med så olika förutsättningar.I bägge miljöerna handlar det om att väckabarns och ungdomars intresse i en miljö somär starkt engagerande och – på Väst banken– skrämmande. Tamer-institutet arbetarmycket professionellt och anpassar metodernahela tiden efter utgångspunkterna.Risken är att deras yrkeskunnande skyms avden spektakulära politiska situationen somomgärdar verksamheten.CAY CORNELIUSONHANDLÄGGARE FÖR LÄSFRÄMJANDEOCH BIBLIOTEK, KULTURRÅDET 14 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

Prenumerationstjänstere-BöckerUtnyttjaresurserna maximalt –Hantering avelektroniskt materialminimera administrationshanteringenDatabaserLM Informationstjänster är en av Nordens ledande leverantörer av prenumerations- ochinformationshantering. Vi har samarbetat med bibliotek och utgivare i mer än 35 år. Vi harsåledes erfarenheten att göra den ofta komplexa informationsförsörjningen och hanteringenav alla era resurser så enkel som möjlig. Rättesnöret för vårt serviceutbud grundar sig på atterbjuda god service genom kompetent vägledning och de bästa produkter för hantering ochtillgång. LM Informationstjänster hjälper biblioteket att utnyttja dess resurser maximalt ochminimera administrationshanteringen. I anbudsprocessen fungerar vi även som en värdefullkontakt mellan våra kunder och förlag världen över.Heli Isoaho, kundansvarig i Sverige, tfn: +358 (0)44 5155259, heli.isoaho@LMinfo.fiLM Informationstjänster, Elimäenkatu 5, FI-00510 Helsinki, Finland, tfn: + 358 (0)9 5424 6600fax: + 358 (0)9 7533 468, e-post: info@LMinfo.fi , www.LMinfo.fi[8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 15

BUSpå lekochallvarFOTO: BUS-BIBLIOTEKETNyopererad patient trummar sig kry.16 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

Det är svårt att förstå att Årets bibliotek 2009 en gång barabestod av ett litet rum utan fönster. I dag, sju år senare, har detutvecklats till ett kulturhus som förser sjukhuset med kultur ialla dess former.– Vi vill vara ett fönster till det vanliga livet, säger Karin Graube,bibliotekarie på Bus-biblioteket i Göteborg.FOTO: ÅSA EKSTRÖMBörje Sik och Karin Graube.AV ÅSA EKSTRÖMBarn- och ungdomsbiblioteket,Bus-biblioteket, vid DrottningSilvias barnsjukhus i Göteborgsjuder av liv även om döden ständigtfinns närvarande. När jag besöker biblioteket– bara någon dag innan Bok & Bibliotekdrar igång på allvar och det så småningom skastå klart att det blir Bus som tar hem titelnÅrets bibliotek – står bibliotekarierna KarinGraube och Börje Sik i entrén och tackar författarenUlf Stark för hans besök. På det storaträskeppet i entréhallen leker flera barn.2004 lades patientbiblioteket ner vid Sahlgrenskauniversitetssjukhuset men manvalde att behålla barnbiblioteket. 2005 skötkulturnämnden i Västra Götalandsregionentill sex miljoner kronor under en treårsperiodför att vitalisera och utveckla Bus-biblioteket.Projektet kallades Buskul och innebar blandannat en utveckling av arbetsmetoderna ochkreativa samarbeten mellan lekterapeuter,skola och bibliotek. Arbetet har utgått frånbarnkonventionen som hävdar alla barns rättatt få del av och utöva kultur. Efter projektethar det arbetet fortsatt. Man har valt attjobba integrerat i fem arbetsgrupper med lekterapeuter,skola och bibliotek: en scenkonstgrupp,en konstgrupp, en berättaläsaskrivagrupp,en naturgrupp och en funkisgrupp(barn med speciella behov). Man träffas dåoch då för att planera ett halvår framåt.– På ett barnsjukhus är det mer tillåtet medkultur eftersom barn förväntas leka. Det finnsen större förståelse här än på vuxenavdelningenför att det dyker upp dansare och skådespelareutklädda till dansande läkare. Detär ingen som sätter sig och analyserar varföreller om det är fin eller ful konst, konstaterarKarin Graube.Karin Graube har arbetat på sjukhusbiblioteksedan 2001. Hennes medarbetare, BörjeSik, arbetade åren 1996–2004 på sjukhusbiblioteketsvuxenavdelning. De berättar att denumera är ett sammansvetsat gäng av fyrabibliotekarier som arbetar på biblioteket.Buskul-projektet har ställt krav på att hållamånga bollar i luften och kunna samarbeta.Numera vet personalen vad man ska göra omnågon tappar en av bollarna.Vi går in i biblioteket som ligger i direkt anslutningtill entrén på gatuplanet. Biblioteketär knutpunkten som förser sjukhuset med kulturav alla de slag. Verksamheten bygger på ettväl fungerande samarbete med lekterapi ochsjukhusskola där man kan utnyttja varandraskunskaper och lokaler. De olika rummen flyterin i varandra. Där finns t ex musikrummet somrymmer en enkel studio, trumset, gitarrer ochandra instrument och rummet för tonåringarmed filmstudio. Personalen har bland annatfått gå kurs i filmredigering och bibliotekethar även samarbetat med Film i Väst. Premiärenav filmen Pingpong-kingen gick av stapelnpå just Bus-biblioteket under den pågåendefilmfestivalen i Göteborg 2008. I ett av rummenfinns speldator, olika sällskapsspel ochbiljardbord. Det finns även lekrum och verkstad.Biblioteket har förstås böcker och skivorav alla de slag. Längst in i det lilla biblioteketstår en röd soffa i en hörna alldeles intill entapet med björkar. Vill man så kan man krypaupp i soffan och ljusduscha under lampan –lyssna på vågbrus, humlesurr, fågelsång vidvårbäcken eller ekande droppar i en grotta.Böcker som handlar om livet efter sjukdomen,när man tillfrisknat, är populära titlarbland barnen. De lånar också gärna filmer ochljudböcker. Biblioteket är öppet dagtid mellan9–16. Däremellan är det stängt för att exempelvisinfektionskänsliga barn ska kunna kommaner och vara ensamma på biblioteket.En typisk arbetsdag på biblioteket innebäratt en bibliotekarie bemannar biblioteket, tvågår bokvagnsronden och den fjärde kanskeansvarar för en föreställning eller arbetar medmarknadsföring. Bokvagnen ska rymma ettutbud som ska passa besökare i olika åldrar.– Vissa diagnoser innebär ju att en del besökarekan vara uppemot 25 år och ändå tillhöravår målgrupp. Å andra sidan vänder vioss även till föräldrar, syskon, släktingar ochvänner. Här samsas alla generationer och nationaliteterur alla samhällsskikt. Det är enhäftig blandning, konstaterar de bägge bibliotekarierna.Bus-biblioteket har ofta musiker, författareoch konstnärer på besök. Bibliotekets kontaktnätmed kulturaktörer i regionen är stortoch det som händer i ”stan” ska också händapå sjukhuset. Med tiden har en fast stommeav handplockade artister byggts upp i ettartiststall. Samarbetet med stallet är viktigtför kontinuiteten och kvaliteten.– Som artist här på sjukhuset krävs en särskildlyhördhet – publiken kan bestå av enenda person och föreställningen kan ständigtavbrytas av exempelvis en provtagning. Härsätts man ständigt på prov, berättar KarinGraube.Samarbetet med sjukhusskolan och lekterapinär också viktigt för verksamheten.Inspiration till lekterapin kommer från ettsjukhus i Helsingfors i Finland där man redan1909 insåg betydelsen av lek och sysselsättningför sjuka barn som annars riskerade attbli fullständigt håglösa. Karin Graube menaratt kulturen kan vara en viktig avledare förbarnen.– Barnen kan glömma sin sjukdom ellersmärta för en stund genom att lyssna till ensaga eller delta i skapande verkstad.Samtidigt understryker Karin Graube attdet inte bara handlar om att ”allt ska vara kul”,det ska även finnas ett allvar.– Är det någonstans allvar är tillåtet är dethär. Här finns liv och död. Livet ställs på sinspets här.Kan det också vara mer tillåtet att bejaka de svartastråken här på barnsjukhuset?– Absolut. Alla frågor kan tas upp. Här ärtrösklarna redan borta eftersom det finns så [8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 17

Biblioteksmotioner –en droppe i havetILLUSTRATION: B PACKALÉNFredrik Schulte (M) villatt bibliotekslagen böravskaffas medan HansOlsson (S) anser att statenhar ett ansvar att se till attlagen efterföljs, särskiltbeträffande skolbiblioteken.Någon flod av motioner påbiblioteksområdet kan manknappast tala om –möjligen en vattenpuss.AV HENRIETTE ZORNUngefär 1,5 % av ca 3 800 motionersom hade lämnats in när åretsallmänna motionstid gick ut i oktobernämner bibliotek i något sammanhang,t ex i klump med andra skattefinansieradeinstitutioner. Men det är också i denhär lilla procenten som de motioner återfinnssom handlar om bibliotek eller biblioteksverksamhet.Här finns t ex en motion från Fredrik Schulte(M) som återkommer till sin käpphäst omatt bibliotekslagen bör avskaffas bl a eftersomen ”lagbunden reglering av biblioteken” hindrarförnyelse och mångfald när det gällerspridning av böcker.Mats Gerdau (M) anser i sin motion ”Ledarskapetsbetydelse för ett bra arbetsliv” attregeringen bör ta initiativ till att avregleraverksamheterna i den offentliga sektorn ”såatt mer makt lämnas åt de anställda samt attgenomföra en stor satsning på ledarskapeti offentlig verksamhet”. Det är viktigt medlångtgående decentralisering av ansvar ochbefogenheter och minskad politisk klåfingrighet,anser han, eftersom det skulle ge utrymmeför ”initiativ och självbestämmandepå det lilla ålderdomshemmet, förskolan ellerbiblioteket”.Allianskollegorna Gunnel Wallin och KarinNilsson (C) vill i sin motion att nya skollagenslår fast att varje skolbibliotek ska ha anpassatmaterial för elever med särskilda behov,där lättlästa böcker och tidningar är en viktigdel. Och vidare att alla kommuner i sina biblioteksplanersäkerställer en kompetensutvecklingför bibliotekarier med inriktning påatt främja läsandet för personer med lässvårigheter.Hans Olsson (S) lyfter i sin riksdagsmotionfram skolbibliotekens betydelse.Han menar att staten har ett ansvar för attse till att bibliotekslagen följs och att man meraktivt måste se till att bibliotekslagens femte [8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 19

paragraf inte bara blir en tom fras. Hans Olssonanser att skolbibliotek bör omfattas närSkolverket gör sina kommuninspektioneroch att Skolverket och Myndigheten för skolutvecklingborde få ett tydligt uppdrag av regeringeni denna fråga. Partikollegan AmeerSachet (S) betonar också vikten av skolbibliotekav god kvalitet och bemannade medutbildad personal (hänvisar till Svensk Biblioteksförening)och pekar bl a på den bekymmersammasituationen för elever i landetsfriskolor. Något som även Rossana Dinamarcam fl (V) också är inne på i en längre motion om”Nya regler för fristående skolor”. I den konstaterasbl a att ytterst få fristående skolor haregna skolbibliotek och använder sig istället avoffentliga bibliotek – vilket i sig är glädjandemen det innebär att skolan flyttar över sinakostnader på kommunen. I en annan motionföreslår samma motionärer att förskolans behovav bibliotek bör tillgodoses i lagen: ”Deträcker inte med att enbart hänvisa till folkbibliotekensbarnboksavdelningar, när sådanaoftast saknas i närheten av den förskola därbarnen går och när personalen på förskolornabara undantagsvis, om alls, hinner med att gåmed barnen till biblioteket.”Carina Hägg (S) motionerar om vikten avfria bibliotek i samband med den föreståendeöversynen av bibliotekslagen: ”Det är viktigtatt slå vakt om de fria biblioteken så att intealla bibliotek säljs ut billigt på entreprenad,med t.ex. avgiftsbelagda lån som följd”.Matilda Ernkrans och Louise Malmström(S) slår ett slag för läsfrämjande insatser i förskolanoch på bibliotek: ”Bibliotek med merresurser till uppsökande verksamhet skullekunna vara en resurs att använda för att lockabarnens språkutveckling via böcker. Men detär också angeläget med satsningar på läsfrämjandei den form som vi känner som Läsför mig pappa-projektet.” Det är ett initiativsom även Lars Ohly m fl (V) nämner i sin långamotion om kulturpolitik. Mångordigt ochmed emfas betonas folk- och skolbibliotekensviktiga roll för språkutveckling och lusten attläsa samt dess service när det gäller informationssökningoch nya medier (”Bibliotek är såklart inte bara böcker”). Bibliotekslagen, anserLars Ohly m fl, ska inte bara garantera attmänniskor avgiftsfritt och på lika villkor fårtillgång till olika medier, den ska också ”tryggaatt biblioteken hålls fria från inflytande avmarknadskrafterna och kommersiella intressen”.Vänsterpartiet vill också ha en nationellbiblioteksplan ”för att garantera att alla hartillgång till bibliotek med ett innehåll somär relevant för samtiden”. Relevant för samtiden???Det öppnar onekligen för tolkningar.Vänsterpartiet vill också utreda frågan om digitalabibliotek för film och musik med en ”vältilltagen biblioteksersättning”.Biblioteken och bibliotekarierna kan spelaen aktiv roll i denna fråga: det digitala biblioteketkan göras till en högkvalitativ tjänst, därt ex bibliotekarier kan tipsa folk om film ochmusik de skulle kunna tänkas gilla men ocksåkunna öppna för en rad utvecklingsmöjligheter:nya idéer kring till exempel biblioteketsom mötesplats, bibliotekariens roll ochanvändarinflytande. Vänsterpartiet menarinte att digitala bibliotek är en allenarådandelösning för att hindra fildelning men ”ett stegpå vägen mot ett mer positivt sätt att hanterafrågan om teknikutvecklingen och kulturensvillkor – långt från dagens låsning kring attförsöka stoppa fildelningen”.I socialdemokraternas kultur- och budgetpropositionerpresenteras ett tiopunktprogramför att stärka tillgängligheten tillkultur. Biblioteken omnämns i punkt 9 i enskrivning som knappast gör en galen av förväntningar:”Värna kommunernas ansvarför att tillhandahålla böcker för unga ochäldre genom öppna och avgiftsfria bibliotek.”Emellertid instämmer man i regeringens bedömningatt Kungl. biblioteket får ett särskiltuppdrag att svara för nationell överblick påbiblioteksområdet. Däremot har man invändningarnär det gäller den aviserade utvärderingenav bibliotekslagen och i det sammanhangetsärskilt regeringens skrivning om att”det ska också få finnas lokala variationer i hurbiblioteksverksamheten ser ut och hur den organiseras”.Om lokal variation t ex innebär avgiftsbelagdaboklån eller biblioteksverksamheterdär medborgarna inte har full insyn och fullkontroll över hur de sköts, kan detta inte accepteras,menar socialdemokraterna (läs merom socialdemokraternas skuggbudget på kulturensområde i separat notis).SLUTLIGEN RYCKER Jan Emanuel Johansson(S) ut till kulturtidskrifternas försvar ien motion mot kulturpropositionens förslagom en snävare definition av vad som är enkulturtidskrift. Han anser att en översyn avstödet till kulturtidskrifterna istället bör utgåfrån en vid definition. Ett beslut om nya reglerför kulturtidskriftsstödet bör också, enligthonom, inrymma förslag om hur de svenskakulturtidskrifternas tillgänglighet för allmänhetenkan ökas. ”På samma sätt som deböcker som i dag erhåller litteraturstöd ävendistribueras till folkbiblioteken bör kulturtidskrifternatillgängliggöras på ett bättresätt på biblioteken.”Vet Jan Emanuel Johansson att man i kulturpropositionenockså föreslår att prenumerationsstödet(för tidskrifter till bibliotek) skaslopas? Möjligen var det inte ett optimalt sättatt tillgängliggöra tidskrifterna på biblioteken– men det var ett sätt. S vill satsa merpå kulturenJobbskapande åtgärder och ökadtillgänglighet är några viktiga punkteri socialdemokraternas kulturbudgetmotion.Sammantaget vill man satsa 271miljoner kronor mer än regeringen på kultur.Det handlar om mer pengar (25 miljoner)till konstnärsallianserna, en förlängning avAccess-projektet, (65 miljoner), och ett Kultur-rot-avdragför renovering av kulturhistoriskabyggnader (175 miljoner) – en åtgärdsom skulle generera drygt 1 500 nya jobb under2010, enligt socialdemokraterna. När detgäller ökad tillgänglighet vill man bl a satsa 24miljoner kronor på att ge museerna möjligheteratt återinföra fri entré.Man är hyfsat positiv till flera av förslagen iregeringens kulturproposition Tid för kultursåsom den s k Portföljmodellen, Skapandeskola samt insatserna för att främja utvecklingenav kreativa näringar.Regeringens förslag på en generell besparingom 1,5 % på ett stort antal anslag inomkulturområdet säger man nej till liksom tillde nya kulturpolitiska målen: ”Vi kan inte seatt de föreslagna nya målen på något sätt äravsevärt bättre formulerade än de gällande,och det är dessutom för oss en viktig principatt övergripande kulturpolitiska mål arbetasfram över blockgränserna i en parlamentarisktsammansatt grupp, för att få stabilitetoch uppslutning kring det centrala i en nationellkulturpolitik”, skriver man bland annat.Socialdemokraterna är också kritiska tillregeringens förslag om en snävare definitionav kulturtidskrifter men tycker likt regeringenatt det kan finnas skäl för en översyn avbidraget till litteratur och kulturtidskrifter.Man yrkar också avslag på regeringens förslagatt, under 2010 successivt avveckla den statligainkomstgarantin för vissa konstnärer.HZ20 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

Årets storafilm och spel-REA!FILMLAGRET!Premiär inom kort för nytt Mediavaruhus. Ljudböcker, spel, språkkurser.Fynda på nätet eller direktköp i vårt varuhus.Mer än 7000 DVD-filmer! (all film 199:-)Mer info om Filmlagret, www.forlagett.se

Filmklassiker. Nyheter.Och allt däremellan.

Hela utbudet av ljudböcker.

Start för digitala lån över nätet!Mediejukeboxen fyller snart tre år. Idag finns våra Mediejukeboxar spridda överhela landet, från Boden i norr till Höganäs i söder. Och utlåningsstatistiken talarsitt tydliga språk, hela Sverige laddar ned.Samtidigt ökar nu förväntningarna på helheten, både på bättre tillgänglighetoch på ett rikare mediautbud. Högst på önskelistan ligger digitala lån övernätet. Det blir vårt nästa viktiga steg med premiär till jul. Kontakta oss påtel 08-760 34 10 så berättar vi mer om villkor, tidtabell och hur niintegrerar media direkt i Er lokala katalog.Med framtidshälsningar,Christer AnderssonFörlagschef

Vi kan spel!

Filmklassiker. Nyheter.Och allt däremellan.

Hela utbudetav ljudböcker.

100 språkkurserfrån hela världenpå CD-ROM.200 :-/st.Beställ på www.forlagett.se

Ingen tillbyggnad av Stockholms stadsbibliotek– men fortsatt satsning på strukturen– DET ÄR LEDSAMT och trist eftersom jag ärövertygad om att det hade blivit ett bra bibliotekför stockholmarna. Samtidigt får man varatacksam över att det har tagits ett beslut. Nufår vi jobba vidare utifrån detta, säger stadsbibliotekarienInga Lundén som under flera årarbetat med projektet att få till ett nytt stadsbibliotekvid Odenplan i Stockholm.Politikerna stoppar alltså planerna på en utbyggnadav Stockholms stadsbibliotek. Skäletuppges vara att kostnaderna för tillbyggnadenav Asplundhuset har rusat i höjdenoch att det idag saknas en trygg finansiering.För tre år sedan anordnades en internationellarkitekttävling för att bygga till huvudbiblioteket.Av 1 100 bidrag utsågs bidraget Delphiniumtill vinnare. Då beräknades kostnadernaför ett nytt stadsbibliotek landa på 885 miljonerkronor. Idag är kostnaderna beräknade tilldrygt 1,3 miljarder.Planerna på att bygga om Stockholmsstadsbibliotek fick nyligen kritik från kulturexperterinom FN-organet UNESCO som menaratt utbyggnaden skulle förstöra ett viktigtvärldskulturarv. Bara för några veckor sedankom också en protest från Europa Nostra, Europasledande organisation för det europeiskakulturarvet.Inga Lundén säger till BBL att man nu får gåigenom biblioteksbehoven för att planera förandra möjligheter och lösningar. Hon sägerockså att hon välkomnat den levande diskussionenkring bygget av det nya stadsbiblioteketmen beklagar att det funnits så mångasakfel i det som sagts och skrivits.– Det har från första stund funnits sakfel iskriverierna vilket varit förvånande. Tidningarpublicerade i ett tidigt skede artiklar om atträdda rivningen av annexen, men en rivninghar aldrig varit tanken, säger Inga Lundén.Hon tycker det är tråkigt att bygget inte blirav och är övertygad om att det fortfarandekommer att behövas ett nytt bibliotek vidOdenplan.– I och med bygget av Citybanan så kommerOdenplan att få landets andra störstajärnvägsstation. Så behovet av ett störrebibliotek för fler besökare kommer inte attminska. Snarare tvärtom, säger hon.Kultur- och idrottsborgarrådet MadeleineSjöstedt (FP) beklagar att förslaget redankostat många miljoner men säger till RadioStockholm att det just därför är bra att stoppaprojektet i tid. Samtidigt aviserar kulturborgarrådetatt förslaget om ett bygge av ettnytt bibliotek vid Slussen ska ses över. Detbekräftas inte av den budget för Stockholmsstad som klubbades i mitten av oktober. Därtalas det mera luddigt om att ”i planeringen avdet nya området kring Slussen ska en ny platsför kulturverksamhet ingå”.Inga Lundéns kommentar till planerna äratt ett nytt bibliotek på motsvarande 23 000kvadratmeter vid Slussen skulle bli dyrare änutbyggnaden vid Odenplan.Av budgeten framgår att arbetet med attgenomföra en modernisering av biblioteksstruktureni Stockholm fortsätter under 2010.Stadens bibliotek ska ligga där stockholmarnavistas och vara öppna när de har tid attbesöka dem.På sin blogg (inte i budgeten) skriver MadeleineSjöstedt att ”det blir nya bibliotek, flyttav bibliotek och ombyggnad av bibliotek.Totalt satsar staden 42 mkr för biblioteksstrukturenmed mera”.De 42 miljonerna är en engångssatsningoch en intern fördelningsdiskussion kommeratt följa, enligt Inga Lundén. Fortfarande harStockholms stadsbibliotek inte fått någonlöne- och prishöjningskompensation somman fått på andra håll i landet. Senast man ficken sådan kompensation var 2002. Enligt IngaLundén drabbas man även av en besparing påen procent av den totala kulturförvaltningsbudgeten,vilket motsvarar 9 miljoner kronor.– Samtidigt sparar staden mindre på kulturän exempelvis på den tekniska delen. Detär också mycket glädjande att man satsarextra på skolan. I framtiden kommer därförstadsbiblioteket att helt logiskt jobba närmareskolan i nya samarbeten. Stadsbiblioteketkommer även att arbeta vidare med attsammanställa en ny uppdaterad (den tredjevarianten) biblioteksplan.Planerade projekt för nästa år är ett T-banebibliotek i Bredäng, ett nytt bibliotek iAxelsberg och Hässelby gård, en utbyggnadav Luma-biblioteket i Hammarby sjöstad, enupprustning av biblioteket på Medborgarplatsenoch i Enskede samt en ombyggnad avbiblioteket i Björkhagen.När det gäller upprustningen av Medborgarplatsenhoppas Inga Lundén att kunnaöppna upp det inifrån (riva väggarna) för attbereda möjligheten till mer samarbeten mellanbiblioteket och gymet, simhallen, rockklubbenDebaser och studieförbundet Sensus.Från politikernas sida är ambitionen attantalet besök vid stadens bibliotek ska ökaliksom antal webb-besök. I budgeten nämnsockså skolbibliotekens viktiga roll för förbättradläskunnighet: ”Den ska utvecklas ochskolbibliotekariernas kunskap och engagemangska tas tillvara. De bör vara en naturligdel av skolans undervisning”.I sina reservationer till budgeten sägersocialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartietatt man vill att det ska bli ett nyttstadsbibliotek. Miljöpartiet tycker att Slussenområdetska utvecklas till ett kulturcentrumsom bör ha ett kulturhus med bibliotek,scen, utställningslokaler och läsesalar. Vidarevill miljöpartiet att Lava och ungdomsbiblioteketPUNKT Medis vid Medborgarplatsen blircentrala resurscentrum för ung kultur.ÅE/HZ[8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 21

När IFLA kom till Stockholm 1990När Sverige 2010är värd för IFLA:sstora internationellakonferens är detför fjärde gången.Redan 1930 och1960 hade Sverigevärdskapet. Senasten IFLA-konferensvar förlagd tillSverige var 1990,då i Stockholm.Deltagarna möttesav demonstranter.Protester utanför Stockholmsmässan på invigningsdagen den 20 augusti 1990. Ur BBL nr 8 1990.AV ÅSA EKSTRÖMNär de cirka 2000 ifla-deltagarnaströmmade till Älvsjömässani Stockholm 1990 möttes de avdemonstranter. ”In South Africaonly 28 % of the public librarys are open to allraces” och ”Stöd kampen mot apartheid” stoddet på plakaten och banderollerna. En aningoväntat för deltagarna, berättar MargaretaTörngren, som då var generalsekreterare förifla 1990.– Vi räknade aldrig med demonstrationeroch det är väl en av de oväntade saker somkan inträffa i Göteborg 2010. Särskilt i dagnär arbetet för att stärka yttrandefriheten ärstarkare än någonsin. Just därför kan det skeprotester, tror Margareta Törngren.Under konferensveckan anordnades enpresskonferens som urartade när några exiliranierrev ner Irandelegationens monter. Detvar väl det som gav mest rubriker utanför biblioteksvärlden.Temat under ifla 1990 var ”Informationfor Knowledge” och konferensen sammanföllmed unesco:s kulturår och fn:s läskunnighetsår.Förberedelserna för konferensen togsju år och efterarbetet ett halvår.Margareta Törngren berättar att det varpampigt värre vid öppningsceremonin. Dethela ramades in av blågula fanor och riksbibliotekarien,kulturministern och kungenfanns på plats. Kungen öppnade formelltkonferensen genom att bland annat hålla etttal där han framhöll biblioteken som viktigaför yttrandefriheten, demokratin och freden.Margareta Törngren berättar att initiativettill att Stockholm skulle vara värd för iflakonferensenkom redan i början av 1980-talet,från stadens förvaltning och dåvarande kommunstyrelseordförandenJohn-Olle Persson.– Politikerna såg en chans att då lansera huvudstadensom en konferensstad i sambandmed ifla. Så här i efterhand måste jag sägaatt vi hade ett enormt stöd och engagemangfrån politikerna, även från staten och kulturdepartementet.Sammantaget var konferensen välbesökt,5 000 personer deltog – volontärer, dagregistrerade,journalister, medföljande och utställareinberäknat. Man kan jämföra med 1930då ett 40-tal delegater samlades och 1960 iMalmö/Lund, då 160 delegater närvarade.Även om huvudstaden var värd 1990 involveradesflera andra städer. Förseminariet fördelegater från tredje världen arrangerades iHärnösand. Som vanligt var det även en hel delarbete med visumansökningar. Satellitmötenhölls i Eskilstuna, Oslo, Stockholm, Åbo ochVästerås. Satellitmötet till ”ifla BreakingDown Communication Barriers” ägde rum iUppsala. Förmötet var arrangerat av tpb somvisade senaste tekniken för att undanröja hinderför synskadade. Dessutom höll sab sittårsmöte på Älvsjömässan.Margareta Törngren var under åtta år(1984–1991) nordisk representant i ifla:sExecutive Board. Vilket kan förklara varförhon antog utmaningen att ro i land ett projektav detta slag. Redan i mitten av 1980-taletbörjade föreberedelserna med konferensen.Hon arbetade avlönat under två års tid. Förstpå deltid vid sidan av sitt ordinarie jobb påStockholms stadsbibliotek, därefter på hel-22 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

” Från styrelsehåll hademan väntat ett solidarisktstöd från bokförlagen ochbokorganisationer men detuteblev helt. Av ungefär 200tillfrågade företag gav 27ekonomiskt stöd.”Generalsekreteraren för IFLA 1990, Margareta Törngren och Lars-Erik Sanner, ordförande i förening IFLA 1990. Ur BBL nr 8 1990.tid. Det upprättades ett kontor i btj:s kallalokaler i Norra Latin, där även sab var nyinflyttadefrån Lund. Kallt eftersom det denförsta tiden saknades värme i lokalerna. Påkontoret bildades två huvudgrupper – en organisationsgruppoch en ekonomisk grupp– som vartefter fylldes på med folk. Pappershanteringenvar enorm – det här var ju föredatorernas intåg. Framtagning av informationsmaterial,föredrag, översättningar ochsamarbete med bhs tog mycket tid i anspråkoch mängder av brev och fax skickades. Totalt167 föredrag dokumenterades. Distributionav konferenstidningen ifla Express ochframtagning av programkatalog sköttes ävenav det här gänget.I öst rådde Glasnost och murens fall varnära. Kollegor från öststaterna och framförallt de baltiska bibliotekarierna skulle för förstagången få besöka konferensen.– De hade råd med resan men inte med uppehället.Då skrev vi brev till vänföreningarna ilandets kommuner. Det hela resulterade i attvi fick ihop både boendet och avgifter till debaltiska kollegorna. Vi ska även komma ihågatt många Stockholmsbibliotekarier öppnadesina hem för sina mindre bemedlade kollegor.Det fanns en enorm hjälpsamhet, berättarMargareta Törngren.Vitterhetsakademin, Svenska Institutet,Sveriges Allmänna Biblioteksförening ochdik-förbundet bidrog till finansieringen.Margareta Törngren slet hårt med att hittasponsorer till konferensen vilket var ett tufftjobb redan i slutet av 1980-talet.– Jag tiggde pengar i princip överallt. Detgick oerhört trögt men till slut sponsradebland annat Svenskt Papper med just papper.Vi fick även ett stort stöd av btj som sponsradekonferensportföljen, även från statenfick vi stöd.Från styrelsehåll hade man väntat ett solidarisktstöd från bokförlagen och bokorganisationermen det uteblev helt. Av ungefär 200tillfrågade företag gav 27 ekonomiskt stöd.ifla-konferensen fick ungefär 4,5 miljonerkronor från myndigheter, föreningar och bibliotekmedan företagen stod för 1,6 miljonerkronor. Den totala kostnaden för konferensenlandade på 9,5 miljoner kronor. KulturministerBengt Göransson såg till att en halv miljonkronor kom ifla 1990 till godo vilket gjordeen mottagning på Skansen möjlig. Man samarbetadeäven med det då delvis kommunägdaStockholm Convention Bureau som kongresspartner.De skötte alla hotellbokningar,sightseeings och flera sociala aktiviteter. Frånbörjan var det tänkt att konferensen skulle gåav stapeln i det då nybyggda Globen men detblev för dyrt. Det är också förklaringen till varförifla-tröjorna, som bars av volontärerna,har Globen som motiv. Ungefär 170 utställarefanns på plats på Älvsjömässan.Marknadsföringen av ifla 1990 skeddegenom artiklar i Biblioteksbladet men äveninternationellt på ifla-konferenserna åreninnan i Tokyo och Paris. I Paris 1989 höll t exbibliotekarierna Folke Sandgren och JakobHarnesk i en Stand Up Comedy och HappyHour Champagne för att lansera ifla 1990 iStockholm. Bland annat vann Estlands nationalbibliotekarieförsta vinsten i ett registreringsavgiftslotteri.ifla-kören sjöng ocksåen mycket uppskattad specialkomponeradsång av Lars-Erik Sanner, ordförande för [8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 23

FOTO: ÅSA EKSTRÖMFolke Sandgren var festfixare senast det begavsig.” På IFLA 1990 skedde medandra ord utbyten averfarenheter som hadebetydelse för världen ochSverige. Möten och utbytenav erfarenheter brukaralltid framhållas i IFLAsammanhangsom detviktigaste. Eller?” ifla 1990, som en inbjudan till delegaternaatt besöka Stockholm.Birgitta Fogelvik, Biblioteksavdelningenpå kb, var en av dem som under två års tid arbetadeframför allt administrativt med förberedelsernaför konferensen i Stockholm. Honvar då bibliotekarie vid Stockholms universitetoch fick frågan av sin chef Lars-Erik Sannerom hon kunde tänka sig att arbeta med iflaarrangemanget.Hon poängterar framför alltde cirka 300 volontärernas insatser.– Det är ett enormt frivilligt arbete som utförsmed en otrolig glädje och entusiasm. Detviktigaste råd jag kan ge nästa års arrangörerär nog att se till att ha ordentligt kul underresans gång. Entusiasm och glädje är grundstommenför att det ska lyckas, konstaterarBirgitta Fogelvik.Då, 1990, bjöd också Stockholms stadsbibliotekpå studieturer till stadens mångabibliotek – på den tiden åttio bibliotek. Ettav de mer minnesvärda sociala evenemangenvar den litterära frukosten då skådespelarnaBibbi Andersson och Erland Josephson lästetexter av svenska författare på engelska ochsvenska. Folke Sandgren, som då var bibliotekariepå kb, var festfixaren. Flera av dem sombbl har talat med understryker att den här bitenhör till det viktigaste med konferensen. Avoch till under tre års tid arbetade han med detsociala programmet. Folke Sandgren berättaratt det första han såg när han besökte iflakonferenseni Sydney i Australien 1988, varhur hundratals bibliotekarier satte sig i bussarnaför att åka på en rundtur i bergen medansvenskarna lydigt bänkade sig i föreläsningssalarna.– Man behöver både och när man åkt sålångt – inte bara katalogregler. Möten mellanmänniskor är viktiga. För vår del i Stockholmvar det hela välarrangerat och professionelltutan jippobetoning, konstaterar Folke Sandgren.Man hade vädergudarna på sin sida underhela veckan, berättar han vidare. På måndagskvällenvar det stor mottagning i Blå Halleni Stadshuset alternativt en skärgårdstur, påtisdagen följde middag i Kulturhuset, på onsdagenvar det mottagning på olika folk- ochuniversitetsbibliotek,Riksdagsbiblioteket,kb och Utrikespolitiska Institutets bibliotek.På torsdagen var det utflykt till Millesgårdensamt besök på Skansen och Vasamuseet.– Det mest minnesvärda och mest upp-skattade tror jag nog var de tio chartrade sj-vagnarna till Västerås. Bland annat var det enhel vagn full med tyskar och en annan medfransmän. Ett stopp gjorde vi i Eskilstuna föratt titta på biblioteket. Det bjöds även på enorgelkonsert i domkyrkan. Dessutom vill jagminnas att en afrikan gick vilse i Västerås, berättarhan.Praktiska problem dök ständigt upp menman lärde sig lösa dem efterhand. Och eftersomdet var ett sammansvetsat gäng, därbland annat Tomas Lidman och Barbro Thomasingick, hade man trevligt under resansgång. Arbetsglädje helt enkelt. Folke Sandgrenhade även en kollega från Ungern boendehos sig under konferensveckan.– Det är oerhört viktigt att se till att alla fårnågot att äta och dricka. Alla har inte sammaekonomiska möjligheter. Samtidigt var detsjälvklart oerhört uppskattat av delegaternaatt få kliva in i den världskända Blå hallen ochVasamuseet. Eller att uppleva något så exotisksom Solliden en sommarkväll.Bokbussar visades och det anordnades heldagsutflyktertill exempelvis sjukhusbiblioteketi Falun – en resa som sponsrades av MellerstaDalarnas hälso- och sjukvård som dethette då. Med på resan fanns representanterfrån nationalbibliotek, folkbibliotek och vetenskapligainformationscentraler.På ifla 1990 skedde med andra ord utbytenav erfarenheter som hade betydelse förvärlden och Sverige. Möten och utbyten averfarenheter brukar alltid framhållas i iflasammanhangsom det viktigaste. Eller?Kulturchefen i Timrå, Bo Markusson, tillhörden mer skeptiska falangen. Han har själverfarenhet av praktiskt arbete i tredje världen.– Visst finns det positiva saker som jag harupplevt på ifla. Men seminarierna är inteoutstanding på något sätt. Jag vill ha mer avexempelvis Orient House där palestinska ochisraeliska bibliotekarier tillsammans samarbetaroch samtalar vid sidan av konferensen.– Det är bra att man möts och utbyter erfarenhetermen samtidigt borde det vara enstörre satsning på de fattigare kollegorna förde ekonomiska förutsättningarna är så olikai världen. Det är ju mest amerikaner och västeuropéersom kommer till konferensen. ÄvenSvensk Biblioteksförening borde satsat mersolidariskt och praktiskt på internationelltarbete. Inte enbart genom att ge stipendiumtill konferansen. Jag har påtalat detta men intefått gehör, konstaterar kulturchefen. FAKTA IFLA STOCKHOLM 19901 660 konferensdeltagare från 95 länder150 utställare i 170 montrarFörutom delegater från världens alla hörn kom även2 000 besökare till utställningen.Ca 300 000 kopieringspapper föbrukades, som mestkopierades 75 föredrag i 1 870 ex under en dag24 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

Im memoriam Christina SvenssonDet är med stor saknad vi kollegorinom biblioteksvärlden minnsChristina Svensson som gick borti slutet av september efter en tidssjukdom. En lång, aktiv och kreativ karriärhar gjort Christina välkänd i hela Bibliotekssverige.Hon var under många år verksamsom bibliotekskonsulent vid LänsbibliotekVästmanland och senare som chef för Film iVästmanland. Sedan 2004 arbetade Christinasom länsbibliotekarie på Gotland.Vart Christina än kom uppskattades honav de människor hon mötte, lika mycket försitt outtröttliga och engagerade arbete för desvenska folkbiblioteken som för sitt lugna,kloka och positiva sätt. Hon hade en enaståendeförmåga att entusiasmera och inspirerakollegor och andra i sin omgivning. Christinavar en människa som utan stora åthävor genomfördede många goda idéer som föddeshos henne. Ett stort kontaktnät inom helakulturområdet, klara visioner, en säker känslaför kvalitet och en aldrig sinande energi kännetecknadeallt hon tog sig för. Hon var aldrigfrämmande för ny utveckling och de utmaningardetta förde med sig. Christina var ensann samarbetsmänniska, som hade lätt attfinna kopplingar mellan olika idéer och gärnaprovade nya infallsvinklar för att utvecklabiblioteksverksamheten. Samtidigt var allthon gjorde stadigt förankrat i den vardagsverksamhethon genom länsbiblioteket varsatt att stödja.In i det sista var hon aktiv i sitt arbete. Detär inte bara en värderad och idog kamrat somär borta. Genom sitt vänliga och kloka sätt ochsitt omtänksamma och generösa värdskapvar hon en förebild för många bland kollegorna.Det är tomt efter Christina och vi saknarhenne djupt. Våra tankar går särskilt tillhennes familj.För kollegorna på länsbiblioteken i SverigeMARJA ÖSTRING,bibliotekschef i Enköpingoch MARIA TÖRNFELDT,länsbibliotekarie i Uppsala län.FYNDABLAND 300TITLAR!- En hemsida för Sveriges bibliotek!VINTERREA!Film med utlånings/uthyrningsrättFRAKTFRITTvid beställningav minst 5 filmer!Du har väl fått åretsstora VINTERREAladdad med 300 filmertill oslagbara priser!Om inte, hör av dig så skickar vi en till dig ellerDär kan du även göra din beställningBONVER ENTERTAINMENT Tallbacksgatan 16A, 195 72 Rosersberg[8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 25

AV TOTTIE LÖNNDANMARKDecentraliseringKöpenhamns kommun ska intelängre ha ett samlat biblioteksväsende,skriver Søndag Aften isitt oktobernummer. Københavns KommunesBiblioteker (kkb) läggs ner.kbb har sedan 1885 ansvarat för köpenhamnarnas biblioteksservice och dessutomvarit en central aktör inom danskt biblioteksväsende.Nu ska man istället stärka samarbetetmellan de enskilda stadsdelarnas lokalakulturinstitutioner genom att ge dem en gemensamledning. Vilka institutioner som skaslås samman beslutar varje stadsdel. Det kangälla t ex medborgarhus, idrottsanläggningaroch bibliotek, och det är inte självklart att enbiblioteksutbildad blir chef. De nya ledningarnalyder direkt under kommunens kulturochfritidsförvaltning. Till att början gällerdetta bara delar av Köpenhamns kommun ochi dessa delar har man valt olika lösningar. Baraför ett par år sedan övervägde man tvärtom attslå samman mindre filialer för att skapa störrebiblioteksenheter såsom man gjort i resten avlandet.Köpenhamns huvudbibliotek ska fortfarandebetjäna hela Köpenhamn. Det ska också finnasen central biblioteksverksamhet med bl agemensamma inköp för att få stordriftsfördelar.Denna verksamhet ska uteslutande varaen servicefunktion. Det blir alltså ett tynandekbb som kan fira 125-årsjubileum i mars 2010.TYSKLANDFrankfurtmässanMässledningen uppmärksammaralltmer bibliotekariernasroll som målgrupp förutställarna. Statistiskt representerar kåren5,5 procent av alla besökare och är den sjättestörsta yrkesgruppen. Bibliotekarierna ochinformationsspecialisterna har också en egenträffpunkt i ”International Library Center” påmässan. Nytt för i var är bl a att InternationalFederation of Library Associations and Institutions(ifla) hade en egen monter tackvare en överenskommelse mellan ifla ochFrankfurtmässan om ett närmare samarbete.ifla-montern fanns givetvis i InternationalLibrary Center tillsammans med andra biblioteksorganisationeroch bibliotek.Gästland i år var Kina med temat ”Traditionand Innovation” – ett val som blivit omdebatterat.Mässan hade också erbjudit förlag frånhela världen att visa sina översättningar av kinesisklitteratur och böcker om Kina.Digitaliseringen av förlagsbranschen växerlavinartat. Detta avspeglades också på bokmässan.Var tredje utställd produkt var förraåret i digital form och på årets mässa förväntadesandelen bli ännu större.(BuB Forum Bibliothek und Information 2009:9, www.frankfurt-book-fair.com)USANy Patriot ActSamtidigt som andra länderinfört eller övervägeratt införa skärpta bestämmelseri jakten på terrorister tänker usamildra innehållet i Patriot Act. Nya lagförslagska ”restore the balance between the needs oflaw enforcement and our privacy rights”, skriver,Camila Alire, chef för American LibraryAssociation (ala). Ända sedan presidentBush införde Patriot Act efter terrorangreppetden elfte september 2001 har ala tillsammansmed andra organisationer kämpat föratt jakten på terrorister måste balanseras motmedborgarnas rätt till integritet.(www.ala.org)Månad för informationskompetensPresident Obama har utlyst oktober till NationalInformation Literacy Awareness Month.Alla amerikaner ska ha nödvändiga kunskaperför att effektivt kunna navigera i informationsåldern.I utlåtandet poängteras också attdet inte enbart gäller att kunna söka och finnainformation utan också att ha verktyg att utvärderaden.ala och biblioteken arbetar nu med dettalandsomfattande och allmänheten uppmanasatt utnyttja bibliotekens informationstjänster.ala poängterar att nyckeln till framgångär robusta bredband och påminner om attde utlovade 7,2 miljarder dollar för bredbandinkluderar stimulans till biblioteken som offentligadatacentraler.(www.ala.org)Banned Books WeekI år liksom alla år sedan 1982 firas det fria ordetoch rätten att läsa utan censur med en veckolångmanifestation. Årets paroll är Read,Speak, Know: ”Read banned books, Speakyour mind, Know the first amendment (förstatillägget i den amerikanska konstitutionensom stadgar yttrande-, religions- och mötesfrihet).Över hela usa har bibliotek, bokhandlaroch skolor program och aktiviteter kring”banned books” och kring det fria ordet ochrätten att läsa utan censur. Då uppmärksammasde boktitlar som en del krafter vill ta bortfrån bibliotekens och skolornas bokhyllor.ala:s Office for Intellectual Freedom samlarlöpande information om dessa böckeroch gör årligen en sammanställning sombl a används under Banned Books Week. Sexoch religion är kontroversiella ämnen i usa,framför allt anses böcker om homosexualitetsom olämpliga. Den senaste listan över de titlarsom fått mest censurkrav på sig toppas avAnd Tango Makes Three av Justin Richardsonoch Peter Parnell med illustrationer av HenryCole. Den handlar om två pingvinhannar somblir ett par och tar hand om ett ägg tillsammans.Den är baserad på en ”sann historia”från New Yorks Central Park zoo (bbl skrevom den i nr 3/2006, reds anm). Boken har funnitspå listan de senaste tre åren, men trots,eller tack vare det, blivit en storsäljare. Somnummer två bland de mest ifrågasatta titlarnakommer Philip Pullmans prisbelönta fantasytrilogiHis Dark Materials (Sv översättning:Den mörka materien, Natur och Kultur). Denattackerades av Catholic League för antireligiöstinnehåll i samband med att filmversionenav trilogidelen, ”The Golden Compass” (Guldkompassen),kom upp på biograferna i slutetav 2007.(www.ala.org/bbooks m fl)26 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

Högskolebiblioteket– en sista utväg elleren resurs för forskaren?Ökad tillgänglighet och bättre sökverktyg har gjort forskarna mer självständiga. Vilken funktionfyller högskolebiblioteken och hur kan de bli mer involverade i lärosätenas forskning?Månadens uppsats av Per Egevad diskuterar dessa frågor.AV ANNA KÅRING WAGMANVilken roll ska högskolebiblioteketspela för forskarna framöver– förutom att tillhandahålla dokument– när bättre tillgänglighetoch sökverktyg har gjort forskarna mer självständiga?Borde inte bibliotekarierna kunnastödja forskarna mer direkt i deras informationshantering,nu när de har en akademiskutbildning och dessutom utbildar sig till informationsspecialistersnarare än biblioteksspecialister?Per Egevad tar avstamp i dessafrågor i sin uppsats om hur högskolebiblioteketskulle kunna bli mer involverat i lärosätetsforskning. Uppenbara fördelar skulle enligtförfattaren vara att informationshanteringenkunde bli bättre och snabbare och att forskarnakunde få mer tid till själva forskningen,liksom att erfarenheter och kunskap om metoderskulle kunna förmedlas mellan olikaforskningsprojekt.Egevad intervjuade sex forskare inom humanioraoch samhällsvetenskap om vilkaproblem de hade i sin informationshantering.Intresset riktades medvetet mot bekymmeroch svårigheter eftersom avsikten var attkunna spåra vilket hjälpbehov som eventuelltfanns. Kopplingen till biblioteket visste dockinte informanterna om – författaren ville seom mer assistans från biblioteket var någotsom forskarna själva skulle föreslå spontant.I stället ställdes allmänna frågor om informationshanteringsproblemi forskningens olikafaser.Undersökningen visade att forskarnaupplevde flest problem under den fas då desamlade in information. Exempelvis var dentekniska utrustningen i form av datorer, programvaroroch inspelningsutrustning otillräcklig.Forskarna tyckte sig få dåligt stöd frånlärosätet. De vände sig hellre till kollegor ellerfamilj när de stötte på tekniska problem än tillIT-avdelningen.Forskarna ansåg inte att de hade problemmed att hitta information, men däremot attde hade ont om tid för att hinna gå igenom ochläsa allt. E-postlistor, nätverk eller deltagandei konferenser var deras främsta metoder föratt hålla sig informerade inom sina ämnen.Informationsflödets varierande hastighetuppfattades som bekymmersam. Det sombeställdes i pappersform fick man senare ändet man kunde hämta hem direkt från webbenoch när de beställda böckerna, fjärrlånen ellerde kopierade artiklarna väl kom, befann sigforskaren ofta i en annan fas av informationssökningsprocessen.Det kunde leda till att dettryckta materialet inte uppmärksammadeslika mycket.Forskarnas relation till biblioteket var inteokomplicerad. Det sågs inte som ett realistisktalternativ att fråga efter hjälp på biblioteketeftersom forskarna inte trodde att bibliotekariernakunde söka bättre än de själva. De rådman fick ansågs vara alltför allmänna.Forskarna uttryckte också stor irritationöver bibliotekets lånebestämmelser. Någravar så trötta på bibliotekets lånerutiner attde dragit ner bibliotekslånen till ett minimum.Eftersom man upplevde lånereglernasom krångliga placerade forskarna dessutombibliotekets böcker utanför den ordinarie tematiskaordningen i sin bokhylla. Det var inte [8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 27

Nya Lundstedt-projektetprisbelönasKUNGLIGA BIBLIOTEKETS tidskriftsbibliografiNya Lundstedt har tilldelats TidskriftsakademinsStora Pris 2009.Akademins motivering:”Sverige höll på att bli sämst i världen påatt förteckna sina tidskrifter. Ingen visste hurmånga som fanns, vilka tidskrifterna var, hurlänge de levde och vilka som skrev i dem. Genomprojektet ’Nya Lundstedt – Tidskrifter’har merparten av denna skatt gjorts tillgängligför forskningen och en större allmänhet.Närmare 17 000 tidskrifter finns nu beskrivnaoch sökbara i bibliotekskatalogen LIBRIS”.Bibliografin Nya Lundstedt beskriver1900-talets svenska tidskrifter. Den fortsätterBernhard Lundstedts tryckta (och digitaliserade)bibliografi Sveriges periodiska litteratur,som behandlar tidskrifterna från 1600-taletfram till 1899. Nya Lundstedt-bibliografin görsi bibliotekskatalogen LIBRIS. Den färdiga bibliografinberäknas innehålla beskrivningar avfler än 22 000 svenska 1900-talstidskrifter.Projektet startade i april 2002. 2002–2008finansierades arbetet helt av Riksbankensjubileumsfond (se även BBL nr 6/2006).Priset delades ut på Cirkus i Stockholm underTidskriftsdagen den 20 oktober.Tidskriftsakademin drivs i regi av SverigesTidskrifter, vilket är landets största branschorganisationinom mediesektorn. Organisationenbestår i dag av cirka 400 av de mestvälkända och bästa tidskrifterna som ges ut ilandet. Sveriges Tidskrifter värnar en mångfaldav medier, professionell journalistik ochen fri och tillgänglig press.Tidskriftsakademins syfte är att utåt ochinåt synliggöra tidskrifternas roll och betydelsei det svenska samhället genom attförvalta och odla det kunnande samt denkreativitet som framstående representanterför branschen visat. Utmärkelsen delas ut avTidskriftsakademins ledamöter till en personeller organisation som på ypperligt vis verkatför en levande tidskriftskultur i ett vidare ochlångsiktigt perspektiv. Mottagaren av prisetkan komma från olika delar av samhället, dockinte primärt från tidskriftsbranschen.HZÅrets Booker-prisDEN FAVORITTIPPADE brittiska författarenHilary Mantel vann det prestigeladdadebrittiska litteraturpriset ManBooker Prize. Hon får priset för sinhistoriska roman Wolf Hall som handlarom Henrik VIII:s rådgivare ThomasCromwell. I boken skildras den blivandestatsmannen Thomas Cromwells livtill dess han blir en central gestalt i denengelske kungens styre. Hilary Mantelbeskriver bland annat hur Cromwell ledunder sin våldsamme far och hur hangjorde en enastående politisk karriär.Hilary Mantel romandebuterade1985 med Every day is Mother’s day.Hon har gett ut ett tiotal böcker meningen av dem har översatts till svenska.Mantel arbetar också som film- ochlitteraturkritiker.Bookerpriset består bland annatav en check på motsvarande drygt550 000 kronor. Förra året tilldeladesAravind Adiga priset för sin roman TheWhite Tiger.ÅEKOMPLETT SORTIMENT.DISKAR I MÄNGDERBIKETJÄNST.www.biblioteksinredningar.se[8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 31

Ephone vann i IpredmålILLUSTRATION: PAOLO SANGREGORIOBREDBANDSBOLAGET Ephone tvingas inteatt lämna ut personuppgifter om en misstänktfildelare till fem bokförlag. Det slårSvea hovrätt fast och upphäver därmedtingsrättens dom. Domen är principielltviktigt eftersom det är det första ärendedär Ipred-lagen prövas.Det var i juni som Solna tingsrätt slogfast att Ephone skulle lämna ut uppgiftertill fem bokförlag om vem som stod bakomen server där 27 ljudböcker ska ha gjortstillgängliga för olaglig nedladdning. Ephonehävdar att ljudboksförlagen inte har kunnatbevisa att filerna har spridits olagligtpå nätet och överklagade domen. Sveahovrätt slår fast att man inte kan tvingaoperatören Ephone att lämna ut uppgifternapå en misstänkt fildelare, trots atträtten faktiskt kom fram till att det fannsupphovsrättskyddat material på serven.Det fanns helt enkelt inte tillräckligt medbevis för att ljudböckerna skulle ha spriditspå nätet.– Vi har gjort bedömningen att det intevisats sannolika skäl för att materialet varittillgängligt för allmänheten. Det är ocksåmöjligt att det bara varit en sluten kretssom haft tillgång till de här ljudboksfilerna,säger hovrättsrådet Ulrika Ihrfelt till TT.– Utifrån allt som skrivits om att viborde ha lämnat ut uppgifterna känns detfantastiskt skönt att domstolen kommitfram till det som vi sagt hela tiden; att bevisningenvarit för dålig. Det tycker jag ärväldigt skönt, säger Bo Wigstrand, vd förEphone.Den 1 april trädde lagen i kraft som innebäratt upphovsrättsinnehavare har rättatt i domstol begära ut identiteten bakomen ip-adress som misstänks användas tillolaglig fildelning.ÅERecensionsböcker tillvägkrogsbibliotekenAFTONBLADETS kulturredaktion var först utmed att skänka sina recensionsexemplar avljudböcker till de hotade vägkrogsbiblioteken.Samtidigt uppmanade AB:s kulturchef ÅsaLinderborg andra tidningars kulturredaktioneratt följa efter Aftonbladets agerande.– Det är absurt att regeringen i en tid närman anklagar oss för att vara kulturelitistersamtidigt och utan att tveka beslutar att strypaanslaget till vägkrogsbiblioteken. Det innebäri praktiken att ”verklighetens folk” intekommer att kunna låna och läsa ljudböckerpå det här geniala sättet om vägkrogsbibliotekentvingas stänga.Allt fler tidningar har anammat AB:s uppmaning,t ex SvD och Arbetarbladet, och skänkernu sina recensionsexemplar av ljudböcker tillden hotade men populära verksamheten.Regeringen vill skrota KIA-anslagen (Kultur iArbetslivet) på 7,5 miljoner kronor vilket blandannat hotar tio vägkrogsbiblioteken runt om ilandet. Verksamheten, som drivs av fackförbundetTransport och Hotell och Restaurangfacket,är en mycket uppskattad verksamhetbland landets lastbilschaufförer. De bäggefackförbunden har även legat bakom lyckadeprojekt som Boken på arbetsplatsen och Läsför mig pappa!Aftonbladets kulturchef kommer även attuppmana landets författare att skänka ett exemplarav sina egna ljudböcker till vägkrogsbiblioteket.Men finns det inte en risk att ni går regeringensärende om ni bedriver denna välgörenhet?– Visst kunde den risken ha uppstått. Mensamtidigt så behövs alltid statsanslaget eftersomockså administration och lokalhyraska betalas.Enligt Åsa Linderborg gör förlagen verkligenbort sig om de nu slutar skicka recensionsböckertill tidningarna.– Bättre reklam och spridning än så här kanderas författare inte få.ÅEALMA 2010TIO SVENSKA FÖRFATTARE och illustratörerär nominerade till 2010 års Litteraturpris tillAstrid Lindgrens minne (ALMA).Mer än hundra expertorganisationer frånhela världen har nominerat nu levande författare,illustratörer, läsfrämjande organisationersamt berättare. Det procentuella antaletnominerade kandidater från Europa har minskatnågot medan en tydlig ökning märksbland nominerade kandidater från Asien ochMellanöstern – det tyder på att kännedomenom priset utomlands ökar hela tiden. De tiosvenska nominerade författarna är:Eva Eriksson, illustratör, Lennart Hellsing,författare, Anna Höglund, författare/illustratör,Barbro Lindgren, författare, Ulf Stark, författare,Anna-Clara Tidholm, illustratör, äventillsammans med Thomas Tidholm, författare,Ilon Wikland, illustratör samt Monika Zak, författare.Den 24 mars 2010 avslöjas i Vimmerbyvem eller vilka kandidater som juryn valt. Tillkännagivandetkommer att webbsändas livepå www.alma.se, även till Barnboksmässan iBologna.ALMA-priset instiftades av Sveriges regering2002 och är världens största barn- ochungdomslitteraturpris. Prissumman är på femmiljoner svenska kronor.Tolv ledamöter ingår i juryn: Larry Lempert,Mats Berggren, Ulf Boëthius, Stefan Casta,Agneta Edwards, Lennart Eng, Birgitta Fransson,Lars H Gustafsson, Annika Lindgren, UllaLundqvist, Maria Lassén-Seger samt UllaRhedin.HZBiblioteksbladetpå webben– med rsswww.biblioteksbladet.se32 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

Nominerade tillårets AugustprisetTVÅ POETER, Ann Jäderlund och JohannesAnyuru hör till dem som är nominerade tillårets skönlitterära Augustpris. Återigenär det de två stora förlagen Bonniers ochNorstedts som dominerar.Följande böcker har nominerats till Åretssvenska skönlitterära bok:En liten historia av Eva Adolfsson, Bonniers,Städerna inuti Hall av Johannes Anyuru,Norstedts, Hotel Galicja av Per AgneErkelius, Norstedts, Den siste greken avAris Fioretos, Norstedts, Vad hjälper det enmänniska om hon häller rent vatten över sigi alla sina dagar av Ann Jäderlund, Bonniersoch De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg,Bonniers.Juryn har bestått av Anders Cullhed, (ordf.),Åsa Arping, Jessika Gedin, Anita Linde ochDan Shafran.De sex nominerade titlarna till Åretssvenska fackbok är:Så byggdes villan - Svensk villaarkitekturfrån 1890 till 2010 av Cecilia Björk, LarsNordling och Laila Reppen, ForskningsrådetFormas, Melankoliska rum av KarinJohannisson, Bonniers, Världens lyckligastefolk av Lena Sundström, Leopard förlag,Frihetens rena sak av Johan Svedjedal,Wahlström & Widstrand, Smärtpunktenav Elisabeth Åsbrink, Natur & Kultur ochAtt överleva dagen av Brutus Östling ochSusanne Åkesson, Östlings BokförlagSymposion.Juryn har bestått av Björn Fjæstad (ordf.),Jenny Björkman, Jan Garnert, Mats Hellströmoch Anneli Rogeman.Till Årets svenska barn- och ungdomsbokhar nominerats:Svenhammeds journaler av Zulmir Bečević,Alfabeta, Månskensvargen av Elvira BirgittaHolm, Bonnier Carlsen, Skriv om och omigen av Ylva Karlsson, Katarina Kuick, SaraLundberg och Lilian Bäckman, XPublishing,Siv sover vilse av Pija Lindenbaum, Rabén& Sjögren, Kulor i hjärtat av Cilla Naumann,Alfabeta och Natthimmel av Sofia Nordin,Rabén & Sjögren.Juryn har bestått av Katti Hoflin (ordf.), PerBengtsson, Ebba Billengren, Per Gustavssonoch Lillemor Torstensson.Samtliga vinnare presenteras vid Augustgalan23 november i Stockholms Konserthus.Barbro Borg sparargenom att slutaVid årsskiftet slutar Barbro Borg som chefför stadsbiblioteket i Solna kommun. Hennesefterträdare blir Malin Norrby, 37 år, som arbetatpå Solna stadsbibliotek i fyra år.Barbro Borg har arbetat i Solna kommun i 25år och som chef för Solna stadsbibliotek i 15år. Den sista december slutar hon formellt påden tjänsten men är kvar ytterligare en månadför att städa upp efter sina många år på biblioteketoch för att hjälpa till vid övergången.– Det föreligger inga spännande skandalerkring detta. Det är helt enkelt så att efter attha klarat oss bra ekonomiskt i många år harvi inför 2010 ett sparbeting som innebär attcirka två tjänster ska försvinna. Och jag vill jugärna lösa det med naturliga avgångar. Därförmejlade jag ut förslag till personalen med finavillkor för alla över 60 år men det visade sigatt ingen enda ville sluta. Då tänkte jag: Kanskejag skulle gå? Jag tillhör de äldsta och jagvill inte säga upp någon ung bibliotekarie ochslänga ut vederbörande i arbetslöshet, vilketskulle vara alternativet, säger Barbro Borg.Hon bestämde sig därför att själv ta tillfälleti akt och slutar ett år tidigare än det var tänkt– Barbro Borg fyller 64 år i början av nästaår. Besparing gör att man egentligen inte fårtillsätta tjänsten men biblioteket behöveren chef. Det har man löst genom att göra eninternrekrytering. Malin Norrby, som är 37 åroch har jobbat på Solna stadsbibliotek i fyraår, blir den som tar vid efter Barbro Borg.– Det är väl också så att jag tycker att jaghar gjort mitt här i Solna, jag har varit här alldelesför länge som chef, kan jag tycka. Menjag hade aldrig kommit på tanken att sluta omdet inte hade haft samband med en besparing.Jag gör ju det här med goda villkor, sägerBarbro Borg.Även om hon känner sig mätt och nöjd medSolna så är hon ingalunda trött på att jobba.Hon säger sig vara öppen för förslag och tyckeratt det ska bli spännande att se vad somhänder efter Solna.– Jag går ju inte från att ha varit en aktivperson som tycker att det är kul att jobba tillatt bara sätta mig ner på en stol och inte göranågonting. Så frågan ur mitt perspektiv är hurjag kommer att använda min tid – och det vetjag inte riktigt än, det är mycket spännande.HZVi skannar, digitaliseraroch publicerar Sverigeskulturskatter.Västerås stadsbibliotek använder BookViewoch CatView från Devo IT, för att så många sommöjligt ska kunna söka i och njuta av Hülphersgenealogier.www.devo.se[8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 33

Besserwisserav Anders Mathlein Ett viktigt spår i Herta Müllersförfattarskap är uppgörelsen medRumänien under Ceausescus diktatur.Om den erfarenheten vet honen hel del. Inte bara på grund av att hon föddesin i den tyskspråkiga minoritet som ären förtryckt och tynande befolkningsspillrai Rumänien. Men innan hon 1987, efter långväntan, lyckades få utresetillstånd och gick iexil i Berlin, förföljdes hon av regimen. Honförlorade sitt arbete, belades med yrkes- ochpubliceringsförbud, utsattes för husundersökningaroch psykologisk terror, blev hotadoch kallad till förhör – till och med i exilenfortsatte förföljelserna. Orsaken? För att honvägrade samarbete med säkerhetstjänstenSecuritate.Dessa erfarenheter genomsyrar HertaMüllers författarskap. Idag hade jag helst intevelat träffa mig själv från 1997 och som kompå svenska 2007, är inget undantag. Den utspelarsig i Ceausescus totalitära envälde, ettgrått, slitet, intill minsta vrå välövervakat helvetedär alla – även den oförargliga grannen ilägenheten bredvid – förvandlas till fienderoch potentiella angivare. Den som för ordetär en kvinna som på falska grunder kallas tillregelbundna förhör hos säkerhetstjänsten.Snarare än att återge innehållet i dessa förhörskildrar Herta Müller hur förtrycket bokstavligenluktar och känns, hur de små, ibland litemärkliga detaljerna som blir synonyma medmaktens kränkningar etsar sig fast på näthinnanoch dröjer sig kvar som förnimmelser.Det kan handla om den blöta, salivdrypandehandkyss förhörsledaren, major Albu, alltidger henne, samtidigt som han kramar henneshand till smärta och levererar en i raden avkränkande insinuationer.Det kan handla om hans klackring i guld,som han vrider på under förhöret eller dendoft av fransk parfym ”som kostar mer påsvarta marknaden än en kostym i affären”som omger honom. Det är som rädslan ochobehaget både förstorar och reducerar – alltblir till hotande avtryck. Förhören kräver alltsyre och all energi. Vardagen fragmentiserasnär helheten är obegriplig och utom räckhållatt påverka. Också förnedring kan man vänjasig vid, den blir en del av vardagen.De regelbundna förhören utgör ett slagsfond som kvinnan i boken hela tiden mentaltförhåller sig till. Mer konkret är skildringen avden tröstlösa vardag som ramar in förhören:väntan på sambon Paul som super för att ståut, färden till och från arbetet i fabriken, samtalenmed väninnan Lilli som har en faiblesseför äldre militärer och hälsningarna från maktensom kommer förklädda till ”olyckor”. Alltdetta skildras inifrån kvinnan, i ett medvetandedär tankarna och reflektionerna monotonthakar in i varandra.Herta Müller är inte någon särskilt insmickrandeförfattare. Hennes miljöer ärofta kalla, slitna och dammiga – till och medväxtligheten skildras som vore den en grovförolämpning. Diktaturen ockuperar intebara människornas liv utan även språket ochlandskapet de lever i.Herta Müller förmedlar denna stumma ochklaustrofobiska tillvaro där drömmarna omett värdigt liv successivt bryts ner till ett ingentingpå en prosa utan över- och undertoner.Gestaltningen av vad diktaturens förtryck görmed människorna både på kort och på långsikt är både påträngande och uppfordrande.HENRIETTE ZORNHerta MüllerIdag hade jag helst inte velat träffa mig självÖversättning Karin LöfdahlWahlström & WidstrandNobelpriset i litteratur har i år tilldelats HertaMüller ”som med poesins förtätning och prosanssaklighet tecknar hemlöshetens landskap”.Hon debuterade 1982 med novellsamlingenNiederungen (ej översatt). Åtta av hennesböcker finns översatta till svenska. Hennessenaste roman Atemschaukel kom i år och ärunder översättning till svenska.34 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

FöreningsnyttMaterial till föreningsnytt mailas till:pax@biblioteksforeningen.orgBeviljade resestipendierSvensk Biblioteksförening har beviljat höstensresestipendier. Vid andra ansökningstillfället beviljadesresestipendier för totalt 124 000 kronor. Sammanlagt har31 ansökningar inkommit.Följande resestipendier beviljades:Anders Fredriksson, Luleåkulturförvaltning och DanielGunnestam, Piteå stadsbibliotekför studieresa till Michigan,USA för att ta del av Evergreen,ett system med öppen källkod.Sex personer på Uppsalastadsbibliotek och LänsbibliotekUppsala för studieresa tillArmenien.Marie-Louise Axelsson ochChristina Brage, Linköpingsuniversitetsbibliotek för studieresatill Storbritannien.Ingrid Källström Nilsson,Rum för barn, Kulturhuset,Stockholm och Pia Cronholm,Stockholm för InternationalConference on Children’s Libraries,New Dehli, Indien.Anna Lyngfelt, Göteborgs universitetsbibliotekför studieresatill Manhattan New School, NewYork.Joakim Pasma, studerande,Umeå för studieresa till Zimbabweför uppsatsarbete.Mer information om Svensk Biblioteksförenings resestipendier förmedlemmar finns på vår hemsida www.biblioteksforeningen.org.Klicka på ”Om föreningen” och välj sedan ”Bidrag och stipendier”.Där hittar du även reserapporter från tidigare stipendiater.PAxSocialdemokraterna säger ja tillförslaget om samlat ansvarSocialdemokraterna skriver i sin kulturpolitiskapartimotion undertecknad av Leif Pagrotsky m fl att de”instämmer i regeringens bedömning att Kungl. biblioteketfår ett särskilt uppdrag att svara för nationell överblick påbiblioteksområdet.”– Socialdemokraterna har tidigt, redan innan regeringen presenteradesin Kulturproposition, uttalat sig för en nationell bibliotekspolitikoch fullföljer i och med denna motion den linjen säger Niclas Lindberg,generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening.– Det står nu klart att det finns möjlighet till breda politiska uppgörelserinom biblioteksområdet. Det ger utvecklingskraft och möjligheteravslutar Niclas Lindberg.En eftermiddag omnationell överblick!Välkomna den 3 december till en eftermiddag medinformation och diskussion om KBs nya uppdrag.Kulturpropositionens förslag innebär attKungl. biblioteket, utöver sitt huvuduppdrag somforskningsbibliotek, får ett särskilt uppdrag att svaraför nationell överblick, främja samverkan och driva påutvecklingen inom vissa övergripande biblioteksfrågor.Svensk Biblioteksförening och KB arrangerar därfören eftermiddag där KB presenterar hur de kommer attarbeta vidare med uppdraget. Dessutom diskuteras denpågående översynen av bibliotekslagen.Exakt tid, plats och information om hur du anmäler digtill eftermiddagen presenteras på vår hemsida.På kvällen är alla medlemmar välkomna tillen annan biblioteksmyndighet: Talboks- ochPunktskriftsbiblioteket, där vi arrangerar åretsmedlemsmingel.kVälkomna påMedlemsmingel!Svensk Biblioteksförening inbjuder alla medlemmaroch vänner till mingel och buffé torsdagen den 3december kl 18.00.Plats: Talboks- och punktskriftsbibliotekets nya lokalervid Globen, Palmfeltsvägen 5 A.Kollektivtrafik: Linje 19 mot Hagsätra, station Globen.Tvärbanan, station GlobenFör beräkning av mat och dryck, anmäl dig till kansliet.Fax 08-545 132 31 ellere-post fest@biblioteksforeningen.org.Varmt välkomna![8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 35

Var med och visa upp svenskt biblioteksväsendeunder IFLA-konferensen i Göteborg!FOTO: PETER AXELSSON FOTO: PETER AXELSSONIFLA i Milano 2009 lockade deltagare från 127 länder.Agneta Olsson, Claudia Lux, Ellen Tise och Inga Lundén vid Göteborgs monter under IFLA-konferensen iMilano.Nästa år är Sverige värd för bibliotekens internationellamötesplats; IFLA World Libraryand Information Congress. Under en intensivvecka i augusti samlas deltagare från helavärlden på Svenska mässan i Göteborg. IFLA,International Federation of Library Associationsand Institutions, är biblioteksvärldensinternationella samarbetsorganisation ochkonferensen samlar årligen omkring 3500deltagare.Svensk Biblioteksförening vill stimuleratill ett stort svenskt deltagande och attsvensk biblioteksväsende syns under konferensen.Vill du vara med och visa upp dittbibliotek eller vill du vara med och hjälpa till?Här nedan presenterar vi några av de vanligastesätten.Delta i konferensprogrammet /Call for PapersUnder IFLA-konferensen arrangeras mängderav föreläsningar och seminarier. Det ärdels huvudföreläsningar som riktar sig tillalla delegater, dels sektionsvisa föredrag.IFLA består av närmare 50 sektioner ochdärutöver finns några andra grupper. Detfinns sektioner för olika typer av biblioteksom t ex konstbibliotek, forskningsbibliotekeller skolbibliotek. Men även sektioner sombehandlar specifika ämnen som t ex referensarbete,katalogisering eller statistik. PåIFLA:s hemsida (www.ifla.org/en/activitiesand-groups#list3)finns en förteckning översamtliga sektioner och grupper.Studera listan på IFLA:s hemsida för attse vilka sektioner som intresserar just dig.Det är sektionerna själva som styr över sinaprogram under konferensen. Sektionen presenterarett tema och går ut med ett Call forPapers. Sedan får intresserade personer frånhela världen skicka in sitt Paper. Sektionenväljer därefter ut vilka som ska få medverka.Vill du delta med en presentation är det alltsåtill ”din” sektion du ska vända dig.Det är lätt att tro att det man presenterarmåste vara något unikt och storslaget för attpassa vid en internationell konferens, mendet behöver inte vara så. Det som känns somvardag för dig kan vara något nytt för en delegatfrån ett annat land. IFLA annonserar allaCall for Papers på sin hemsida och vi kommerockså att försöka gå ut med information36 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

FOTO: PETER AXELSSONFOTO: PETER AXELSSONDelegater från hela norden samlade vid en gemensamma inledning under IFLAi Milano.Inger Edebro Sikström, Harriet Aagaard, Miriam Säfström och Katarina Kristofferssonunder en fikapaus i utställningshallen.när vi ser att sektionerna börjar fråga efterPapers.Att delta med en presentation är ett av debästa sätten att påverka innehållet och lyftafram exempel på biblioteksarbete i Sverige.Det är viktigt att komma ihåg att även omman sedan blir uttagen som medverkandefår man själv bekosta sin resa och konferensavgift.Behöver du hjälp med att ta fram ettPaper kontaktar du Wiviann Wilhelmsson påföreningens kansli så förmedlar hon kontaktmed några erfarna svenska IFLA-deltagaresom har lovat fungera som bollplank.Även om Sverige är värdland så styr vi alltsåinte över seminarieprogrammets innehåll.Affischutställningen / Poster-sessionEtt annat sätt att presentera bibliotekoch biblioteksprojekt är att delta i affischutställningen(Poster-session) där materialetpresenteras på en affisch som sätts uppi utställningshallen. Presentationer är välkomnai något av de officiella IFLA-språken:arabiska, kinesiska, engelska, franska, tyska,ryska och spanska. Sista anmälningsdagär 12 februari 2010. På Svensk Biblioteksföreningshemsida (under IFLA 2010/Påverka)finns en länk till en film från Danmarks Biblioteksföreningdär de presenterar sin affisch iMilano. Där finns också mer information frånIFLA om affischutställningen.Hjälp till – anmäl dig som volontär!Före, under och efter IFLA-konferensen 10–15augusti 2010 kommer det att behövas hjälpfrån ett stort antal volontärer. Goda språkkunskaper,servicekänsla och ett glatt humörstår högt upp på kravlistan. Någonersättning utgår inte. Du betalar själv resaoch logi. Däremot har du fri tillgång till IFLAkonferensensolika delar de tider som du intetjänstgör som funktionär. Är du intresseradav att hjälpa till anmäler du ditt intressegenom att fylla i formuläret på vår hemsida(under IFLA 2010/Volontär). Sedan kommermer information under november/december.Anmäl dig som deltagareAtt vara deltagare är självklart det bästasättet att uppleva IFLA. Om du anmäler digföre 7 maj 2010 är avgiften 420 Euro. Anmälningsformuläretbrukar läggas ut på IFLA:shemsida i början av året. Glöm inte att ordnalogi i god tid.IFLA-stipendier / resestipendierMedlemmar i Svensk Biblioteksförening harvarje år möjlighet att söka stipendier för deltagandei IFLA:s konferenser. Exakt hur stipendiernakommer att utformas nästa år ärännu inte bestämt. Mer information kommersenare i höst.Delta som utställare!Med flera tusen besökare från hela världenär IFLA-konferensen en stor mötesplats somockså lockar utställare från hela världen.Bland utställarna finns t ex leverantörer avbiblioteksutrustning, bibliotek, språkinstitut,förlag m fl. Företaget Congrex sköterutställningen och du kan rekvirera mer informationgenom att skicka ett e-postmeddelandetill ifla2010@congrex.com. Vill manutöver att delta som utställare även hittafler tillfällen att synas på under konferensenså söker vi strategiska samarbetspartners.Kontakta Svensk Biblioteksförenings generalsekreterareNiclas Lindberg för mer information,e-post nl@biblioteksforeningen.org.Mer informationFörberedelsearbetet inför IFLA-konferensenpågår för fullt och projektledare är SvenskBiblioteksförenings generalsekreterare NiclasLindberg. Öppningsceremoni, kvällsarrangemangoch studiebesök är exempel pådelar där Sverige som värdland är arrangör.Vi kommer regelbundet att informera omarbetet här på Föreningsnytt. Vill du ha merinformation kan du även besöka Svensk Biblioteksföreningshemsida www.biblioteksforeningen.orgdär vi informerar om vårtnationella förberedelsearbete på en speciellIFLA2010-avdelning. Konferensens huvudsidafinns på IFLA:s hemsida www.ifla.org/en/ifla76.IFLA-konferensen 2010 i Göteborg blir enstor internationell biblioteksmanifestationpå hemmaplan. Genom att delta kommer duatt kunna knyta nya kontakter med biblioteksengageradefrån hela världen och få nyaidéer för ditt fortsatta arbete. Boka redan nuin 10-15 augusti 2010 i din almanacka.PAx[8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 37

KalendariumMaila info till kalendariet: pax@biblioteksforeningen.orgför vidare info se http: //www.biblioteksforeningen.org6 november, Göteborg12:e medicinskabibliotekskonferensenBiomedicinska biblioteket vid Göteborgsuniversitet står tillsammansmed Svensk Biblioteksförening somarrangör för årets konferens.Arr: Biomedicinska biblioteket vidGöteborgs universitet och SvenskBiblioteksföreningMer info: www.biblioteksforeningen.org12 november, StockholmÄppelhyllor på bibliotekNätverksträff för Svensk Biblioteksföreningsnätverk äppelhyllor påbibliotekArr: Svensk Biblioteksförenings nätverkäppelhyllor på bibliotek12–13 november, Göteborg150 år med svenskakvinnotidskrifterI år är det 150 år sedan det förstanumret av ”Tidskrift för hemmet”kom ut. Det uppmärksammar vi medkonferensen ”150 år med svenskakvinnotidskrifter” 12–13 november.Upplysningar: Anna Nordenstam,tel. 031–786 41 87.Anna.Nordenstam@lit.gu.seArr: Kvinnohistoriska samlingarnavid Göteborgs universitetsbibliotek,institutionen för litteratur, idéhistoriaoch religion vid Göteborgs universitetoch Årstasällskapet för FredrikaBremer-studier13 november, StockholmPedagogik i teori och praktikVälkommen till ett seminarium omstudenters generiska förmågor ochbibliotekariens respektive lärarensansvar och roll. Våren 2009 publiceradesen antologi med texter ombibliotekens roll för studenters ochdoktoranders lärande skriven avsåväl bibliotekarier som undervisningsverksammaforskare. Texternai antologin utgör utgångspunktenför seminariet där flera av antologinsförfattare medverkar i samtalom studenters generiska förmågoroch om samverkan mellan lärareoch bibliotekarier, utbildningen ochbiblioteket. Detta är frågor som pånytt är högaktuella då Högskoleverketnästa år inför ett nytt system förkvalitetsutvärdering.Arr: Svensk BiblioteksföreningMer info: www.biblioteksforeningen.org16–17 november, Stockholmsuniversitet, Campus KonradsbergWikipedia Academy 2009Fullständigt program hittar du vialänken nedan.Arr: Stockholms universitetsbibliotekoch Wikimedia SverigeMer info: www.sub.su.se/omsub/visaevenemanget.aspx?eid=8918 november, Nordiska museet,StockholmBibliotekets varumärkeVälkommen till en seminariedag omvikten av att arbeta aktivt med biblioteketsvarumärke internt och externt.Seminariet arrangeras av HISSbiblioteken(Humaniora i Samverkani Stor-Stockholm) och vänder sig tillchefer och medarbetare vid alla typerav bibliotek. Kontaktperson: CamillaMontan, Vitterhetsakademiens bibliotek,Riksantikvarieämbetet. E-post:camilla.montan@raa.se.Arr: HISS-biblioteken (Humaniora iSamverkan i Stor-Stockholm)19 november, UppsalaVad varje bibliotekarie bör vetaom personarkivLänsbibliotek Uppsala och Uppsalauniversitetsbibliotek inbjuder i hösttill ett seminarium där du får vetamer om personarkiv och hur manfinner dem. Seminariet riktar sig iförsta hand till dig som arbetar påfolkbibliotek. Boka den 19 novemberoch gör en intresseanmälan tillcarina.bromark@ub.uu.se redannu! En satsning på undervisning,forskning och information om personarkivhar möjliggjorts genom engenerös donation av Greta Renborg.Greta Renborg var folkbibliotekarie,skribent och lärare på Bibliotekshögskolan.Hennes önskan var attkunskap om personarkiv och derasanvändning ska spridas genom utbildningoch information riktad tillbibliotekspersonal vid alla typer avbibliotek.Arr: Länsbibliotek Uppsala och Uppsalauniversitetsbibliotek20 november, StockholmSöka och redovisa – två sidor avinformationskompetensVälkomna till årets NIK-konferensi Östra Reals nyrenoverade aula.Föreläsare: Ian Rowlands, UniversityCollege, London, Pernilla Rydmark,Webbstjärnan och KristinaAlexandersson, Enskilda Gymnasiet,Stockholm.Arr: Nätverket för informationskompetensMer info: www.skolbibliotek.se/nik/2009.htm24–25 november, GöteborgINFOtrender 2009SFIS höstkonferensArr: SFISMer info: hinfotrender.se24–26 november, Medicinskabiblioteket, UmeåUniversitetsbibliotek påUniversitetssjukhusetFortbildningsdagar för medicinskabibliotekarierVälkomna till fortbildningsdagarnaför medicinska bibliotekarier,sjukhusbibliotekarier och andraintresserade bibliotekarier som i årgår av stapeln i Umeå! Man kan bokaenskilda kurser, enskilda dagar elleralla tre dagarna. Anmälan till karina.sjogren@ub.umu.se För frågor ochupplysningar: 090–7858530Arr: Medicinska biblioteket, UmeåUniversitetsbibliotekMer info: www.ub.umu.se/undervisning/fortbildningsdagar2009.htm24 november, UppsalaRättshistoriedag & nätverksmöteför juridiska bibliotekarierSe bifogad pdf-fil med programmet.Arr: Juridiska biblioteket, UppsalaUniversitetsbibliotek26–27 november, Uppsalauniversitet, Engelska Parken –Humanistcentrum, IhresalenMötesplats Open Access 2009 –erfarenheter, idéer och planerSyftet är att erbjuda en mötesplatsför ett aktivt idé- och erfarenhetsutbyte.Vi följer nu upp de mycket uppskattadearrangemangen MötesplatsOpen Access på Kungl. Tekniskahögskolan 2007 och på Stockholmsuniversitet 2008, vilka samlade drygthundratalet deltagare. För informationom föregående Mötesplats OpenAccess och om de projekt som programmetger stöd till, sewww.openaccess.seArr: Utvecklingsprogrammet Open-Access.se vid Kungl. biblioteket ochUppsala universitetsbibliotek.Mer info: www.kb.se/OpenAccess/seminarie-konferens/Motesplats-Open-Access-2009/26 november, GöteborgScenarioplanering – Inspirationoch workshopScenarioplanering – ett verktyg föratt hantera framtidens osäkerhetoch förändring för ditt bibliotek medMartin Börjesson, Futuramb.Arr: SFIS Utbildningsnämnd30 november, UmeåKoppla upp eller koppla av – ettseminarium om tidskrifterKoppla upp eller koppla av: tidskrifterpå soffbordet, nätet och biblioteket,ett heldagsseminarium om tidskrifterPrint is king. Vi läser fortfarandetryckta tidskrifter när vi söker flykt,avkoppling och fördjupning. Men hurblir det i framtiden? Hör Olle Lidbomfrån Vassa Eggen framtidsspana. Varbedrivs litterturkritiken idag? Fleratunga litteraturtidskrifter har försvunnitmen nya har dykt upp i stället.Chefredaktören Ann Lagerströmfrån Vi läser kommer till seminariet.Vi tar upp tidskriftsexponering påbibliotek och pratar gallring. Direktefter seminariet följer nätverksträffför Svensk Biblioteksförenings nätverkför tidskrifter på folk- och skolbibliotek.Träffen pågår mellan kl.15–17. Representanter från Swets ochEBSCO medverkar och berättar hurman hittar tidskrifter på smala språk.Seminariedeltagarna är välkomna attäven delta i nätverksträffen.Arr: Informations- och lånecentralenUmeå samt Umeå stadsbibliotekMer info: www.minabibliotek.se/default.aspx?id=10304&refid=40521–3 december, LondonInformation + Conversation =Collaboration + InnovationÅrets Online-konferens kommer attge en bred belysning av aktuellafrågeställningar och aktuell utvecklinginom informationsområdet medutgångspunkten i praktiska erfarenheter.Ett av de viktiga huvudspårenkommer att vara den semantiskawebben – applikationer och praktiskaexempel, fördelar, nackdelar ochrisker.Arr: Online-konferensenMer info: www.online-information.co.uk/online09/callforspeakers.html38 BIBLIOTEKSBLADET [8 : 2009]

Saknar du vårmedlemsinformationvia e-post?1–2 december, Göteborg”Nu var det 2010”2010 ska Sverige vara ett tillgängligtsamhälle. En viktig aspekt på dettaär den medborgliga rättigheten attfå rätt information i rätt format vidrätt tillfälle och utan kostnad. Attstå utanför i informationssamhälletär att vara utsatt. Denna konferensvill ge inspiration till att skapa dettillgängliga biblioteket.Arr: TPB, Svensk Biblioteksföreningoch Regionbibliotek Västra GötalandMer info: www.biblioteksforeningen.org3 december, StockholmEn eftermiddag om KBs nyauppdragVälkommen till en eftermiddagom KBs nya uppdrag och om denpågående översynen av bibliotekslagen.På kvällen är alla välkomna påföreningens medlemsmingel.Arr: Svensk Biblioteksförening ochKungl. biblioteket3 december, StockholmMedlemsmingelSvensk Biblioteksförening inbjuderalla medlemmar och vänner till mingeltorsdagen den 3 december från kl18.00. I år träffas vi i TPBs nya lokalervid Globen i Stockholm.Arr: Svensk Biblioteksförening3 december, Kulturens servering,LundOpen Access – din mandel ijulgrötenPubkväll med Open Access. Åravslutningmed regionförening Syd. JessicaLindholm, Digitala informationstjänsterpå Malmö högskolas Bibliotekoch IT, och Helena Stjernberg, FerringLäkemedel Danmark, berättarpå ett lättillgängligt sätt om hurOpen Access funkar, hur och var duhittar artiklarna och hur man sombibliotekarie kan jobba med OpenAccess-frågor.Arr: Regionförening Syd och SFISMer info: www.biblioteksforeningen.org4–5 februari, EskilstunaVerksamhetsutveckling påsjukhusbibliotekVill du som arbetar på sjukhusbibliotekträffa kollegor för att utbytaerfarenheter och diskutera verksamhetsutveckling?Vilken roll hart.ex. sjukhusbiblioteken för implementeringenav EBM inom skildalandsting? Vilken relation har de tillFoU-verksamheten? Efterfrågar delandstingsanställda främst trycktamedier eller e-resurser numera?Finns patientverksamheten kvar?Detta och många andra frågor kommermed stor sannolikhet ventileraspå denna konferens.Arr: Sjukhusbiblioteken i Sörmlandoch Svensk BiblioteksföreningMer info: www.landstinget.sormland.se/Sjukhusbiblioteken10–11 februari, UlricehamnSmall and Proud, Change ThroughActionUlricehamns bibliotek står inför enomgestaltning. Enligt de politiskamålen ska stadsbiblioteket flyttas tillmer ändamålsenliga lokaler. Men hurska framtidens lokala biblioteksverksamhetse ut? Jobbar Du med folkbiblioteksfrågor?Hur skapar vi morgondagensfolkbibliotek? Vilken rollska biblioteket spela i lokalsamhället?Hur blir det lokala biblioteket englobal plattform? Hur kan internationellsamverkan bidra till utvecklingenav svenska mindre bibliotek? Hur kanen nyskapande biblioteksverksamhetbli en lokal utvecklingsfaktor?Arr: Kulturförvaltningen i Ulricehamnskommun, RegionbibliotekVästra Götaland och Svensk Biblioteksförening.15–16 mars, UmeåMarskonferens 2010Boka in två dagar för Marskonferensen2010. Mer information kommerunder hösten.Arr: Svensk Biblioteksföreningsregionförening Västerbotten, UmeåUniversitetsbibliotek, Umeå stadsbibliotekoch Lånecentralen.14–16 april, HalmstadFrihet, jämlikhet, facebook –Framtid för folkbibliotekenHalmstadskonferensen 20-årsjubileumArr: Regionbibliotek Halland m fl10–15 augusti, GöteborgIFLA 2010IFLA World Library and InformationCongress (WLIC) kommer att arrangeras i Göteborg 10 – 15 AugustiArr: IFLA, Svensk Biblioteksförening,KB, Biblioteken i Göteborgsregionenm flAlla medlemmar i Svensk Biblioteksförening får regelbundetmedlemsinformation via e-post. Är du medlem men inte fårvåra e-postutskick beror det med stor sannolikhet på attvi har fel uppgifter i vårt medlemsregister. Hör av dig tilloss i så fall! Skicka dina adressuppgifter tillEva Silverplats på föreningens kansli.E-post es@biblioteksforeningen.orgeller telefon 08-545 132 38.Våra konferenser6 november, GöteborgE = Fri tillgång? = Fritt att använda?Den 12:e Medicinska bibliotekskonferensen11 november , GöteborgNätverksträff ”Av kvinnor – för kvinnor?”Träff med Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhetpå bibliotek12 november, StockholmNätverksträff ÄppelhyllorTräff med Svensk Biblioteksförenings nätverk för bibliotek somhar äppelhyllor13 november, StockholmPedagogik i teori och praktikWorkshop/seminarium1–2 december, Göteborg”Nu var det 2010”2010 ska Sverige vara ett tillgängligt samhälle. En viktig aspektpå detta är den medborgliga rättigheten att få rätt informationi rätt format vid rätt tillfälle och utan kostnad. Att stå utanför iinformationssamhället är att vara utsatt. Denna konferens villge inspiration till att skapa det tillgängliga biblioteket.Mer information och anmälan på vår hemsidawww.biblioteksforeningen.org[8 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 39

BPosttidningBiblioteksbladetBox 70380, 107 24 StockholmHistoriska utsikter– MOT FRAMTIDA INSIKTERMed Axiell Arena blir biblioteket mer än bara ett bibliotek. När besökaren letar efter– säg - en bok om vikingatiden hittar han boken, dryckeshornet, en cool hjälm,fornlämningar han inte visste fanns, ett och annat svärd, och mycket, mycket mer.Med hjälp av metadata kan bibliotek, museer och arkiv numera få åtkomst tillvarandras objekt och erbjuda besökarna ett bredare och ännu mer inspirerandeutbud via webben - dygnet runt.För det känns ju onödigt att leta påmånga ställen, när det räcker alldelesutmärkt med ett. Allt som behövs är endator med internetuppkoppling, enfråga som vill ha svar - och AxiellArena, bibliotekets nya webbplats.Vi hjälper dig synasAxiell Arena är en ny webbplats för bibliotek som är byggd på OpenSource. Från en central server erbjuds en hel mängd digitala tjänster -forum, grupper, chattar, recensioner, taggar, betyg och tips - alla till storglädje för besökarna. Om de känner till dem.Med vårt nya marknadsföringspaket hjälper vi dig synas även utanförbiblioteket. Det väcker garanterat intresse hos besökarna - både degamla och de alldeles nya och nyfikna.Kontakta oss - så berättar vi mer.Titta in på www.axiell.se, så får du se.Lund 046 270 04 00Göteborg 031 710 29 50Stockholm 08 705 80 17www.axiell.se