FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips - Coop
FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips - Coop
FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips - Coop
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>FISK</strong> & SkalDJUR<br />
<strong>kunskap</strong> <strong>och</strong> <strong>sunda</strong> <strong>tips</strong>
Fisk <strong>och</strong> skaldjur sedan urminnes tider<br />
Generationer har fått höra att man ska äta fisk för att bli intelligent – det kan<br />
låta som en skröna men rekommendationen gäller fortfarande. Fisk <strong>och</strong> skaldjur<br />
är fantastiska livsmedel som vi enkelt kan laga härliga <strong>och</strong> nyttiga måltider av.<br />
Men konsumtionen har sjunkit under 1900-talet framför allt för färsk fisk.<br />
Torsk <strong>och</strong> liknande fiskar samt fiskpinnar <strong>och</strong> fiskbullar är populärast tillsammans<br />
med annan havsfisk, skaldjur <strong>och</strong> fiskkonserver. Äldre äter stekt eller kokt hel<br />
fisk, inlagd <strong>och</strong> saltad fisk medan yngre föredrar fiskpinnar <strong>och</strong> grytor.<br />
Vill du ha recept<strong>tips</strong>, gå in på www.coop.se
Källa: Faktainnehållet i den här broschyren är i huvudsak hämtat från Livsmedelsverket <strong>och</strong> Världsnaturfonden WWF.<br />
Ät mycket fisk för hälsan <strong>och</strong> smakens skull<br />
Fisk <strong>och</strong> skaldjur är viktiga livsmedel för hälsan som vi ska äta mycket av. För de<br />
flesta finns det ingen anledning att begränsa fiskkonsumtionen. Vissa rovfiskar<br />
<strong>och</strong> feta ostkustfiskar kan ha förhöjda halter av miljöföroreningar <strong>och</strong> dessa bör<br />
inte ätas för ofta.<br />
Ät fisk <strong>och</strong> skaldjur tre gånger i veckan<br />
För hälsans skull borde de flesta av oss äta mer fisk <strong>och</strong> skaldjur (två–tre gånger i veckan).<br />
Fet fisk som sill, strömming, lax <strong>och</strong> makrill rekommenderas en gång per vecka.<br />
Alla kan ur hälsosynpunkt äta ofta av<br />
• Odlad fisk (till exempel norsk fjordlax)<br />
• Fisk fångad på västkusten <strong>och</strong> i öppna havet (med undantag för stor hälleflundra,<br />
svärdfisk, haj, rocka <strong>och</strong> färsk eller fryst tonfisk)<br />
• Torsk <strong>och</strong> plattfisk från Östersjön<br />
• Produkter som exempelvis fiskbullar, fiskpinnar, sillkonserver <strong>och</strong> konserverad tonfisk<br />
(Den som äter viss sorts fisk ofta bör tänka på att variera valet av fisk)<br />
Alla kan äta en gång per vecka, men inte oftare av<br />
• Abborre, gädda, gös, lake, ål <strong>och</strong> stor hälleflundra<br />
Flickor samt kvinnor i barnafödande ålder kan äta i genomsnitt en gång<br />
i månaden, men inte oftare av<br />
• Strömming/sill från Östersjön <strong>och</strong> Bottniska viken<br />
• Vildfångad lax <strong>och</strong> vildfångad öring från Vänern, Östersjön <strong>och</strong> Bottniska viken<br />
• Vildfångad röding från Vättern<br />
Alla bör avstå från<br />
• Lever från torsk <strong>och</strong> lake<br />
Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se<br />
Gravida <strong>och</strong> ammande, samt kvinnor som planerar graviditet, bör avstå från<br />
• Gädda, abborre, gös, lake, ål, stor hälleflundra, haj, rocka, svärdfisk, färsk/fryst tonfisk
Fisk <strong>och</strong> hälsa<br />
Fisk är en mycket viktig näringskälla<br />
Näringsmässigt bidrar fisk <strong>och</strong> skaldjur med en rad vitaminer <strong>och</strong> mineralämnen, främst<br />
vitamin D <strong>och</strong> B12. Fisk bidrar med drygt 20 procent av dessa vitaminer. Fisk innehåller<br />
också vitamin E <strong>och</strong> bidrar med cirka 7–8 procent av dessa i maten.<br />
Viktiga mineraler i fisk är jod <strong>och</strong> selen. I Sverige har vi selenfattiga jordar, därför ger<br />
fisken ett viktigt selentillskott. Fisk bidrar med cirka 20 procent av selen i maten. Bristen<br />
på jod i inlandet har gjort att man sedan 1960-talet berikar koksalt med jod.<br />
Fettet i fisken består till stor del av enkelomättat <strong>och</strong> fleromättat fett. Fisk är en viktig källa<br />
till omega-3-fettsyrorna (EPA Eikosapentaensyra <strong>och</strong> DHA Dokosahexaensyra). Dessa kan<br />
kroppen inte själv bilda, de måste komma med maten.<br />
Positiva hälsoeffekter<br />
Hjärta <strong>och</strong> kärl<br />
Det finns många vetenskapliga studier som pekar på att konsumtion av fisk ger positiva hälsoeffekter.<br />
Undersökningar visar att om man äter fisk, eller de långkedjiga omega-3-fett-syrorna<br />
från fisk, minskar risken för dödlig hjärtsjukdom, speciellt i befolkningsgrupper med hög<br />
risk för denna sjukdom. Studier visar också att för den allmänna befolkningen, är en måttlig<br />
konsumtion av fisk eller omega-3-fettsyror från fisk förknippad med lägre risk för dödlig<br />
hjärtsjukdom <strong>och</strong> speciellt plötslig hjärtdöd. En rad studier har påvisat en riskminskning vid<br />
en konsumtion av en eller flera gånger i veckan jämfört med en konsumtion mer sällan än<br />
en gång i månaden.<br />
4
Hjärnan <strong>och</strong> nervsystemet<br />
Under senare tid har man även studerat hur omega-3-fettsyrorna påverkar tillväxten av<br />
hjärnan <strong>och</strong> nervsystemet under fosterstadiet <strong>och</strong> uppväxten. En stor del av fettet i hjärnan<br />
består av omega-3-fettsyror som verkar vara nödvändigt för utvecklingen av hjärnan <strong>och</strong> det<br />
centrala nervsystemet hos alla däggdjur. Under den sista tredjedelen av fosterutvecklingen<br />
har hjärnan sin tillväxtspurt. Då ökar behovet av bland annat DHA. Foster <strong>och</strong> spädbarn<br />
är beroende av mammans DHA, som hämtas från fettväven <strong>och</strong> från kosten. Därför är det<br />
viktigt att kvinnor i barnafödande ålder <strong>och</strong> särskilt under graviditet, samt små barn äter<br />
fisk för att få de värdefulla fettsyrorna.<br />
Negativa hälsoeffekter<br />
Miljöföroreningar<br />
Många av de kemikalier som produceras i samhället eller som bildas vid förbränning<br />
kommer ut i luft, vatten <strong>och</strong> mark <strong>och</strong> kan på så sätt förorena mat <strong>och</strong> till slut hamna<br />
på våra matbord.<br />
Föroreningar i Östersjön<br />
Organiska miljöföroreningar, som PCB, dioxiner <strong>och</strong> bromerade flamskyddsmedel, lagras<br />
i fett <strong>och</strong> därför kan fiskar med hög fetthalt innehålla höga halter. Förhöjda halter har<br />
bland annat påträffats i strömming <strong>och</strong> vildfångad lax samt laxöring från Östersjön.<br />
Fosterstadiet <strong>och</strong> spädbarnstiden är särskilt känsliga perioder. Eftersom organiska miljöföroreningar<br />
finns kvar i kroppen under mycket lång tid är det viktigt att flickor samt<br />
kvinnor i barnafödande ålder har en låg exponering för sådana ämnen <strong>och</strong> att de följer<br />
de råd som ges om fet ostkustfisk.<br />
Kvicksilver<br />
Metylkvicksilver är ett annat exempel på ämne som kan förorena fisk som abborre, gädda,<br />
gös, lake, ål samt vissa stora rovfiskar som fångas i havet, till exempel stor hälleflundra. Ett<br />
högt intag av metylkvicksilver under graviditeten kan – utan att påverka modern – skada<br />
fostrets nervsystem som är extra känsligt under utvecklingsperioden. Även under de första<br />
levnadsmånaderna fortsätter nervsystemet att utvecklas. Eftersom metylkvicksilver stannar<br />
kvar i kroppen i flera månader är det befogat att gravida <strong>och</strong> ammande kvinnor avstår från<br />
sådan fisk som kan innehålla förhöjda halter av detta ämne. Samma kostråd ges till kvinnor<br />
som planerar att skaffa barn.<br />
För mer information – gå in på Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se<br />
5
Fiske <strong>och</strong> miljön<br />
Det finns två stora miljöproblem rörande fisk. Det ena är utfiskningen som<br />
riskerar att kraftigt utarma eller till <strong>och</strong> med slå ut hela bestånd. Det andra<br />
är att det krävs mycket resurser för att producera <strong>och</strong> att fiska.<br />
Utfiskning<br />
Länge har vi levt som om haven vore outtömliga <strong>och</strong> tagit ut allt större fångster. Men i takt<br />
med att fiskefartygen blivit fler, större <strong>och</strong> effektivare har fisketillgången blivit sämre. Enligt<br />
FN:s jordbruks- <strong>och</strong> fiskeorganisation, FAO, fiskas det mycket mer än vad haven tål. Det har<br />
gått så långt att vi helst bör sluta att fiska vissa arter under en tid så att de kan återhämta sig.<br />
Nästan hälften av den totala världsfångsten av fisk <strong>och</strong> skaldjur går till produktion av fiskmjöl<br />
<strong>och</strong> fiskolja, som huvudsakligen används i djurfoder.<br />
Alla fiskemetoder har effekter på miljön. Tyvärr är det vanligt med bifångster som till exempel<br />
småfisk, säl <strong>och</strong> fåglar som fastnar i redskapen. Ett annat bekymmer är att stora mängder<br />
småfisk fångas innan de hunnit fortplanta sig. Det omfattande fisket i Östersjön har skapat<br />
en obalans som är svår att komma till rätta med.<br />
Fisk(e) – resurskrävande<br />
Två tredjedelar av den fisk vi äter importeras. Vi hämtar fisk från bland annat Ishavet <strong>och</strong><br />
köper odlad lax från Norge. Det moderna fisket med långa transportsträckor <strong>och</strong> frysanläggningar<br />
är mycket energikrävande.<br />
Tyvärr är fiskeodling också mycket resurskrävande. Det kan krävas lika mycket energi att<br />
framställa fiskfoder som att hämta fisk från Ishavet. Lokalt kan utsläppen av övergödande<br />
ämnen från en fiskeodling vara mycket stora. Men man lär sig mer <strong>och</strong> mer om hur man<br />
kan odla på ett skonsammare sätt.<br />
Skaldjur som är mycket näringsrika, särskilt musslor, kan odlas utan att stora resurser används.<br />
Medan odlingen av jätteräkor i tropiska länder orsakar svåra påfrestningar på miljön bland<br />
annat i form av förstörda mangroveträsk.
Välj vilken fisk du äter för miljöns skull<br />
Världsnaturfonden har gjort en konsumentguide om fik. Nedan kan du se deras<br />
rekommendationer i korthet. Rekommendationerna är till för att uppmuntra till<br />
att äta fisk men samtidigt värna om fiskebestånden. Vill du veta mer - läs mer<br />
på www.wwf.se<br />
WWF:s rekommendationer för fisk <strong>och</strong> skaldjur<br />
SMAKLIG MÅLTID!<br />
Dessa arter hotas inte av överfiske <strong>och</strong> kan ätas med gott samvete<br />
• Abborre<br />
• Blåmusslor, repodlade<br />
• Gråsej<br />
• Gädda<br />
• Gös från insjöar<br />
• Hummer<br />
• Krabba, burfångad, svensk<br />
• Lax, kompensationsutsatt<br />
• Sill <strong>och</strong> strömming<br />
• Skarpsill<br />
• Skrubbskädda (vanlig flundra)<br />
• Vildfångad <strong>och</strong> odlad fisk som är miljömärkt<br />
LÅT BLI!<br />
Låt bli att köpa de här fiskarna. De är överfiskade <strong>och</strong>/eller fisket orsakar andra<br />
allvarliga problem<br />
• Hajar <strong>och</strong> rockor<br />
• Hälleflundra<br />
• Kolja<br />
• Lax, vildfångad från hotade bestånd<br />
• Räkor, tropiska<br />
• Tonfisk, blåfenad<br />
• Torsk<br />
• Ål<br />
TÄNK EFTER!<br />
Dessa arter hotas inte av akut överfiske, men <strong>kunskap</strong>en om bestånden kan<br />
vara dålig eller fiskemetoden kan vara skadlig för miljön<br />
• Havskräfta<br />
• Krabba<br />
• Lax, odlad, som inte är miljömärkt<br />
• Makrill<br />
• Nordhavsräka<br />
• Piggvar<br />
• Regnbåge, röding, öring<br />
• Rödspetta/Rödspotta<br />
• Rödtunga<br />
• Sik<br />
• Siklöja<br />
• Tonfisk<br />
• Torsk norsk arktisk
Märkning<br />
Välj gärna märkt fisk. Fisk kan miljömärkas <strong>och</strong> märkas med Nyckelhålet.<br />
Nyckelhålet är en symbol från Livsmedelsverket för att det ska vara enklare<br />
för konsumenterna att hitta magra <strong>och</strong>/eller fiberrika varor. All obehandlad<br />
fisk (får vara styckad, skivad, rensad mm) får märkas med Nyckelhålet.<br />
Det finns två miljömärkningar av fisk <strong>och</strong> skaldjur – KRAV <strong>och</strong> MSC.<br />
Än så länge finns det bara ett fåtal miljömärkta fisk- <strong>och</strong> skaldjursprodukter.<br />
KRAV-märket<br />
KRAV är en kotrollförening för ekologisk odling, vars<br />
regler grundas av EUs regler <strong>och</strong> den internationella<br />
organisatonen IFOAMs. Det finns liknande organisationer<br />
i andra länder. Det finns regler för odling av lax- <strong>och</strong><br />
aborrfiskar samt blåmusslor, men ej för räkor. Regler<br />
finns även för viltfångad fisk <strong>och</strong> skaldjur. <strong>Coop</strong> är den<br />
enda kedja som säljer KRAV-mäkt färsk lax.<br />
MSC<br />
MSC– Marine Stewardship Council – är en internationell<br />
stiftelse som certifierar <strong>och</strong> miljömärker fisk- <strong>och</strong><br />
skaldjursprodukter. Havsfisk som fiskats på ett sätt som<br />
bevarar mångfalden, produktiviteten <strong>och</strong> de ekologiska<br />
processerna i havet kan MSC-märkas. På den svenska<br />
marknaden finns fryst hoki från Nya Zeeland som är<br />
MSC-märkt.
Råd <strong>och</strong> <strong>tips</strong> vid tillagning<br />
Kloka råd när fisken ska tillagas<br />
• Låt fiskfiléer rinna av på hushållspapper om de ska stekas eller användas till gratäng<br />
eftersom man inte vill att fisken ska släppa så mycket vätska.<br />
• Salta fisken från början eftersom man får fram alla smaker bättre.<br />
• Kännetecken på att fisken är klar är att fiskköttet är vitt (laxfiskar blekrosa) <strong>och</strong> ogenomskinligt.<br />
Köttet på hel fisk ska släppa lätt från ryggbenet.<br />
• Använd digital kok- <strong>och</strong> fisktermometer. 60º ger ett bra <strong>och</strong> säkert resultat. Då är smak<br />
<strong>och</strong> konsistens perfekta samtidigt som bakteriologiska krav uppfylls.<br />
• På Svensk Fisks hemsida finns en utmärkt presentation av våra vanligaste fiskar.<br />
Här hittar du bland annat information om hur du filéar laxen <strong>och</strong> delar en krabba<br />
www.svenskfisk.se<br />
Hur hanterar jag skaldjuren<br />
• Skaldjur är känsliga <strong>och</strong> därför är det viktigt att de<br />
förvaras i kyla.<br />
• Använd tång eller hålslev istället för fingrarna när<br />
du hanterar råa skaldjur (för att undvika bakterier).<br />
• Släng musslor som inte sluter sig när du borstar<br />
dem eller som har trasigt skal.<br />
• Släng musslor som inte öppnar sig när du kokar dem.<br />
• Undvik att snabbtina frysta räkor eftersom de lätt blir<br />
sega. Lägg dem i kylen på morgonen om de ska ätas<br />
på kvällen.<br />
Gravning<br />
På Livsmedelsverkets hemsida kan du läsa mer om vad du bör tänka på när du ska grava<br />
fisken www.slv.se<br />
Låt fisken vara mager<br />
Mager fisk är mycket mager mat <strong>och</strong> är därför ett viktigt inslag i mathållningen. Om du<br />
äter mager fisk blir det lättare att näringsmässigt också få plats för fetare livsmedel som<br />
till exempel falukorv. Håll igen på grädden, osten <strong>och</strong> matfettet i vardagen.<br />
Kall sås till fisken<br />
Sås är ett måste till de flesta maträtter. Den förgyller det mesta. Kalla såser är enkla <strong>och</strong><br />
snabba att laga. Grunden kan vara en syrad mjölkprodukt som gräddfil, crème fraiche,<br />
matlagningsyoghurt <strong>och</strong> Kesella. Den kan också vara mixade/puréade grönsaker eller olja<br />
som i dressingar <strong>och</strong> majonnäs. Beräkna en fjärdedel till en halv deciliter kall sås per portion.<br />
10
Allergi mot fisk <strong>och</strong> skaldjur<br />
Fiskallergi<br />
Allergi mot fisk visar sig vanligen redan hos små barn <strong>och</strong> är oftast en livslång allergi. Man<br />
kan vara allergisk mot flera sorters fisk, men också bara några få. Vid fiskallergi kan man<br />
få besvär av fiskångor när fisk kokas eller rensas. Fiskallergi visar sig genom nässelutslag,<br />
eksem samt illamående <strong>och</strong> ger ibland svåra anfall av astma.<br />
Histaminförgiftning<br />
Ibland kan man få besvär av fisk utan att vara allergisk. Då kan det bero på att fisken<br />
innehåller höga halter av histamin. Histamin finns framför allt i tonfisk <strong>och</strong> makrill <strong>och</strong> bildas<br />
när fisken förvaras för varmt. Histaminförgiftning märks snabbt, inom några minuter<br />
upp till någon timme får man magsmärtor, kräkningar <strong>och</strong> diarré.<br />
Skaldjursallergi<br />
Skaldjursallergi visar sig på samma sätt som fiskallergi. Den som är allergisk tål varken räkor,<br />
krabba, hummer eller kräftor. Allergi mot skaldjur är vanligast hos vuxna.<br />
11
Var hittar jag mer information om<br />
fisk <strong>och</strong> skaldjur<br />
Produktion Bloomsbyrå. K ä l l a : Livsmedelsverket<br />
Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se<br />
Världsnaturfondens hemsida www.wwf.se<br />
Svensk Fisks hemsida www.svenskfisk.se<br />
Goda <strong>och</strong> nyttiga fiskrecept finns på <strong>Coop</strong>s hemsida www.coop.se samt i Vår Kokbok.<br />
kfkonsument@kf.se, www.kf.se<br />
info@coop.se, www.coop.se<br />
Faktaserien Bra att veta är framtagen i samarbete mellan KF Konsument <strong>och</strong> <strong>Coop</strong>, vars huvudägare är Kooperativa Förbundet, KF.<br />
Dagens konsumenter ställs inför många val. Konsumenternas vardag måste bli enklare. En av konsumentkooperationens viktigaste uppgifter<br />
är att underlätta konsumenternas val. Den här broschyren är en del i det arbetet.