Standardisering, daglig styrning och ständigt bli bättre ...

förbättringsforum
Genom att starta med standardiserade och enhetliga
produktionssystem fick man möjlighet
till daglig styrning. Den dagliga styrningen är
verktyget för att följa upp verksamheten och
se om man gör det man skall göra.
Standardisering,
daglig styrning och
ständigt bli bättre
Mastec Stålvall AB i Partille bygger några av världens mest
avancerade förpackningsmaskiner, främst inom flytande livsmedel, för stora
världsledande företag, bland dem Tetra Pak. Man har ingen egen tillverkning
av artiklar inom företaget, utan monterar inköpta material, komponenter och
delar. Dessa köps in ifrån företag inom koncernen och externa leverantörer.
TEXT SVEN JANBRINK
24 VERKSTÄDERNA 6 • 2013

Moderna processer för personalutveckling
och produktionsteknik
Mastec Stålvall AB i Partille bygger några
av världens mest avancerade förpackningsmaskiner,
främst inom livsmedel,
kosmetika och läkemedel. För att kostnadseffektivt
montera, testa och utvärdera
komplexa maskinsystem krävs kompetent
och erfaren personal, duktiga leverantörer
och enkla logiska rutiner. Därför arbetar
man med mycket moderna processer för
såväl personalutveckling som produktionsteknik
– allt för att förbättra leveranssäkerhet,
kvalitet och kostnadseffektivitet.
Både i Göteborg och Shanghai finns moderna
anläggningar för montering och
uppbyggnad av komplexa förpackningsmaskiner.
Normalt produceras standardmaskiner
i Shanghai. Mer avancerad utveckling,
produktion och montering sker i
Partille utanför Göteborg.
Utveckling och konstruktion
Engineeringsavdelningen jobbar ständigt
med att förbättra kundernas konstruktioner,
för att möta nya krav på prestanda och
kvalitet. Mastec Stålvall kan också vara
med från grunden i utvecklingen av helt
nya förpackningsmaskiner. Det innebär ett
nära partnerskap där man är med och sätter
upp kravspecifikationer, testar, utvärderar
och leder utvecklingsarbetet.
Rationell och kostnadseffektiv maskinmontering
kräver effektiva inköpskanaler
och en organisation med solid erfarenhet
av strategiska inköp.
- Vårt förbättringsarbete nystartade 2009, berättar produktionschefen Hans Söberg. Vi har fokuserat
på standardiseringen, den dagliga styrningen och förbättringar, i den ordningen.
Produktionschefen Hans Söberg berättar
att förändringsarbetet startade 2009.
- Vi har fokuserat på standardiseringen,
den dagliga styrningen och förbättringar,
i den ordningen. En daglig styrning
som inte har ett grund att stå på i form av
en standardisering av arbetsuppgifterna får
man inte ut så mycket av anser vi. Eftersom
vi inte har egna produkter, i form av ”hårdvara”,
får vi fokusera på ”mjukvaran”, de interna
processerna och vårt sätt att jobba.
- När vi fokuserade på standardiseringarna
2009 var läget var inte speciellt bra, fortsätter
Hans Söberg. Kunderna var inte nöjda,
vi hade för långa ledtider, dålig leveransprecision
och givetvis inte heller ett tillfredsställande
ekonomiskt utfall.
Mastec Stålvall gör lågvolymprodukter,
inte tusentals som på fordonssidan, utan
5-100 per år.
Taktade system
- Vi försöker påverka våra kunder att jobba
med taktade system genom att visa på gemensamma
fördelar, berättar Hans Söberg.
På några maskiner har vi dagstakt på tio eller
fem dagar, vid entakt levererar vi en maskin
per dag. Vi har två stora produkter där
den ena har en maxtakt på en per dag och
mintakt på en var tionde dag. Den andra har
tiotakt som max, just nu kör vi 20-takt.
- Hur många maskiner ska vi leverera ut
Vi har stora variationer i volymer och då gäller
det att vara flexibel. Flexibilitet för oss är
korta produktionsledtider. Där var vi inte
bra innan vi startade förbättringsarbetet, vi
hade en hel del förbättringsmöjligheter.
Inriktning på systemförluster
Hans Söberg berättar att man i första hand
inriktade sig på systemförluster och inte på
hastighetsförluster i verksamheten. Den stora
boven är att 95 % av begränsningarna är
systemfel, så dem fokuserade man på.
- Vad ska vi göra När ska vi göra det Vilka
ledtider ska vi ha Vi gjorde scheman för enskilda
maskiner med kartor över aktiviteterna
under ledtiden. Det gällde att med t ex
parallellisering korta produktionsledtiderna.
Genom att starta med standardiserade och
enhetliga produktionssystem fick man möjlighet
till daglig styrning. Den dagliga styrningen
är verktyget för att följa upp verksamheten
och se om man gör det man skall göra.
Kvalitet och miljö
Kvalitet är ett annat ord för lönsamhet i
längden. Mastec Stålvall är certifierat enligt
både ISO 9001 och ISO 14001. Som en
bas i kvalitetsarbetet arbetar man även
med ordning och reda enligt metodiken 5S.
Man ska tillfredsställa kundernas förväntningar
och leverera felfria produkter och
tjänster i rätt tid och till rätt kvalitet.
Organisation
Mastec AB är en privatägd koncern som
för närvarande har åtta operativa enheter
i södra Sverige samt en enhet i Shanghai,
Kina. Koncernen är uppdelad i fyra affärsområden:
Packaging, Components, Industry
och Real Estate.
- Vi kan dagligen stämma av om vi arbetar
enligt plan eller inte, korrigera vid behov
och vad det i så fall beror på att vi inte håller
planen.
Det gör att vi ser vilken förbättringspotential
vi har.
Tar bort taggarna
Vi började med att ta bort vad vi kallar för
störningar. Vi reagerar på det som inte är
enligt den standard vi har definierat och registrerar
en Tagg. Material, verktyg, infor-
P
VERKSTÄDERNA 6 • 2013 25

mation; allt det som måste finnas för att
kunna producera. Fanns inte det så taggade
vi det. ”Man drog i ett snöre”. ”Det fattas material
här, då kan jag inte jobba vidare.”
- Vi hade som ambition att lösa taggarna
var för sig för att de inte ska återupprepas.
Vi kallar det inte för ständiga förbättringar
utan att ständigt bli bättre.
- Vi försöker skapa stabila flöden och utifrån
det skapa ett självförbättrande system,
förklarar Hans Söberg. I början, när det var
bråttom att förbättra verksamheten, sköttes
arbetet i huvudsak av produktionsteknikerna
och produktionsledarna som standardiserade
sättet att producera produkterna och
arbetsplatserna, det som bl a skulle leda till
säkra och effektiva arbetsplatser.
Man införde ”tänket” 5 S, men kallar det
inte för 5S utan för säkra och effektiva arbetsplatser.
- Vi såg till att ha verktygen på de platser
där vi behövde dem. Enbart det vi behövde
och inte en massa annat som vi inte behövde.
Vi rensade ut mycket som var onödigt
från arbetsplatserna.
Man hade extra personal med en särskild
uppgift att utreda anledningen till och
stänga taggarna t ex varför man saknade
material. Då gick man bakåt i flödet. Det kan
vara fel i strukturen eller en leverantör som
inte skickat material i tid. Man kanske inte
har beställt i tid. Det gäller att ta bort så
många taggar som möjligt att eliminera en
massa små problem.
Mestadels många små problem
- Det är sällan som det är ett stort problem
som gör att det inte funkar utan många små
detaljer. Varje liten detalj som rättas till gör
att man blir bättre.
I början, fr o m våren 2009, var det produktionsteknikerna
och produktionsledarna
som stod för standardiseringen med input
från dom som utförde aktiviteterna. Efter
semestern 2010 var det många saker som
föll på plats. Då nådde man upp till ett stabilt
flöde och därefter har alla utleveranser
skett i rätt tid. Nu gick man in i nästa fas där
arbetsgrupperna och produktionsgrupperna
skulle bryta ner sin standardisering och
utveckla den.
En viktig del är eskaleringsmöjligheterna
i organisationen.
- Om man inte vet hur man skall lösa ett
problem som man ställs inför måste det finnas
en eskaleringsväg i organisationen, utan det
riskerar problemen att öka i allvarlighet och
organisationen bli otrygg. Om exempelvis en
montör inte löser ett problem för han upp det
till produktionsledarna och om de inte kan
lösa det på sin nivå det tar de upp det med mig.
Vi måste få upp problemen och lösa dem.
Stabila flöden underlättar
- Vi har väldigt mycket kvar att göra, konstaterar
Hans Söberg. Att förbättra ett kaos är
inte lätt för det kommer ständigt nya problem.
Men om man har stabila flöden kan
man hantera störningar, som alltid inträffar,
på ett mycket bättre sätt och dessutom blir
det uppenbart vad man kan göra ännu litet
bättre. När vi bryter ner våra aktiviteter i
mindre delar ser vi att fler förbättringsmöjligheter
går det att hitta. Om en sekvens är 8
timmar är det svårt att se vad man kan förbättra.
Men bryter man ner den till en timme,
en halvtimme eller en kvart är det lätt
att se möjligheterna. I det korta perspektivet
kan det vara jobbigt att bryta ner till mindre
sekvenser, men det är styrkan i det hela.
- Vi kommer även i fortsättningen att fokusera
väldigt mycket på systemförbättringar,
säger Hans Söberg. Vi fortsätter att ta bort
förluster i flödet. Vi har börjat göra MTM-analyser.
Det uppenbara, de rena felkopplingarna
som begränsar utnyttjandegraden för våra
resurser är förhållandevis lätta att hitta. Men
när du strävar efter en effektiv montering genom
att eliminera och förbygga slöserier
krävs det annat än goda förslag. Det gäller att
systematiskt göra ytterligare förbättringar.
De traditionella MTM-systemen kommer
till heders igen. Vi har tagit kontakt med
MTM-föreningen i Norden, men de hade begränsad
kapacitet initialt.
Åtta personer har genomgått en MTM-utbildning
för att kunna göra studier. Det var
ett österrikiskt företag som utbildade oss i
MTM-MEK. Det är en analysprocedur anpassat
för låg volym produktion där metodvariationen
är proportionellt större än inom
massproduktion.
Tre nivåer på förbättringsarbetet
Mastec Stålvall AB har tre nivåer i företaget
där man jobbar med att ständigt bli bättre:
1 Korrigering, taggning mot standard.
2 Förbättra i förbättringsgrupper med ett
möte per vecka, inte bara i produktionsgrupperna.
3 Utmaning. Förbättringsprojekt som ledningsgruppen
äger. Det kan innebära att kartlägga
och halvera ledtiderna för en produkt.
- Vi är på väg åt rätt håll men har fortfarande
en hel del att göra, sammanfattar
Hans Söberg.
Förbättringsforum kommer att arrangera en
forumträff på Mastec Stålvall AB i Partille den 5
september. 2013. N
förbättringsforum
Industrins nätverk
för ständiga förbättringar
FörbättringsForum är den tillverkande industrins
nätverk inom området ständiga förbättringar.
Avsikten är att vara ett fristå- ende
forum för ett systematiskt utbyte av idéer
och erfarenheter inom området. Forumet är
helt oberoende av externa finans- iärer, organisationer,
utbildnings- och kon- sultföretag.
Medlemskapet är kostnadsfritt.
Förbättringsforum drivs som ett samarbetsprojekt
mellan Centrum för Arbetslivsutveckling,
företaget Almlings Agenda och
tidningen Verkstäderna.
Projektledare: Anders Gullander och Gunilla
Almling. Hemsida: www.forbattringsforum.se
info@forbattringsforum.se
Forumträffar
Erfarenhetsutbyten som genomförs direkt
på företag. Vi träffas på företag som kommit
långt eller på företag som precis har startat
förbättringsarbetet. Vi bjuder också in till seminarier
kring aktuella teman. Forum- träffarna
arrangeras för medlemmar i Förbättringsforum.
Medlemskapet är gratis.
Datum kan komma att ändras. Aktuell in- formation
om datum och innehåll finns på
www.forbattringsforum.se
Våren/hösten 2013
5 September 2013:
Mastec Stålvall AB, Partille
Tre nivåer i förbättringsarbetet
Mastec Stålvall AB driver ett framgångsrikt
förbättringsarbete mycket tack vare att man
talar i andra termer. Företaget har tre nivåer
i förbättringsarbetet där man jobbar med att
ständigt bli bättre: 1 Korrigering, taggning mot
standard. 2 Förbättra i förbättringsgrupper
med ett möte per vecka, inte bara i produktionsgrupperna.
3 Utmaning. Förbättringsprojekt
som ledningsgruppen äger. Det kan innebära
att kartlägga och halvera ledtiderna för
en produkt.
3 oktober 2013:
Saab Aeronautics,
Lindköping
Forumträff.
Mer information kommer
7 November 2013:
Kockums, Karlskrona
Systematik och uthållighet ett
måste i förbättringsarbetet
MCRS, Monitoring and control system, är ett
ledningssystem för definierade möten, informationsflöden,
beslut och åtgärder vid avvikelser.
Förbättringsprogrammet, KRAFT, är
upplagt så att företaget jobbar med att förbättra
alla processer, från ledningsprocessen
till konstruktions- projektlednings-, provnings-,
inköps- och produktionsprocessen.
Efter en genomgång av principerna i MRCS
och KRAFT kommer vi att titta närmare på
hur det fungerar praktiskt i de olika delarna av
företaget
26 VERKSTÄDERNA 6 • 2013