VÅRT VÄXANDE - Varbergs kommun

Hållbart samhällsbyggande:
VÅRT VÄXANDE
varberg
östra träslöv
– ny Grön stadsdel
Att pussla ihop
en stad
NYA MÖTESPLATSER
1

Människan
i fokus när
Varbergs
kommun
växer
Det finns en fas där en stad står och väger,
med ena benet i småstaden, och det andra i
den mellanstora staden. Just där befinner sig
Varberg. Mitt i brytpunkten.
Brytpunkter är spännande
men kräver strategier: både
långsiktiga och kortsiktiga.
Frågorna som kommunen
ska ta ställning till är inte helt
enkla:
– Hur mycket kan Varbergs
kommun växa
– På vilket sätt ska kommunen
växa
– Och i vilken takt
Balans i fokus
En kommun som växer för
fort drabbas av växtvärk. Ett
typiskt symptom på växtvärk
är när antalet förskoleplatser
inte räcker till på grund av ett
snabbt bostadsbyggande och
ökad folkmängd, något som
är vanligt i vår omvärld.
- En sådan situation vill vi
inte hamna i. Här är balansen
mellan bostadsbyggandet
och den kommunala servicen
i fokus, säger Jan Malmgren,
samhällsplaneringschef.
-Samtidigt är Varberg så attraktivt
för in- och omflyttning
att vi ändå har brist på
båda fronterna.
Utveckla och bevara
Så hur kan kommunen växa
på ett sunt sätt, så att det
finns bostäder, arbeten och
kommunal service till alla -
samtidigt som dess styrkor,
till exempel kusten och stadskärnan
bevaras
- En hållbar stadsutveckling
innebär att det råder jämvikt
mellan sociala, ekonomiska
och miljömässiga faktorer.
I praktiken handlar det om
en ständig balansgång mellan
olika intressen, säger Jan
Malmgren som själv är ekolog
i botten.
- När det gäller byggande betyder
en hållbar stadsutveckling
att vi måste ställa människan
i fokus. Förhoppningsvis
har vi lärt oss från misstagen
med miljonprogrammen runt
om i landet på 70-talet.
Vänliga kvarter
Ett sätt att växa varsamt är
att sträva efter att bygga vänliga
kvarter. Att byggnader
har levande fasader - inte kala
betongväggar. Att stadens gator
fylls av människor - inte
bara bilar.
- I bostadsbyggandet vill
vi gärna att fler byggherrar
samverkar för att skapa en
levande och mer invånar-
vänlig stad – man kan kalla det
en ”mjukare” bebyggelse,
berättar Jan Malmgren.
- Det blir mer blandning i
kvarteren och exploatörerna
måste samarbeta om till
exempel utformning av
gaturummet och utemiljön
och för att hitta hållbara lösningar,
till exempel på energioch
klimatfrågor.
-Många kommuner arbetar
redan efter den principen med
fina resultat och i Varberg vill
vi också kunna gå före. En
viktig fråga för oss är också
att kunna bjuda in fler till en
levande dialog om hur hela
kommunen ska utvecklas.
Ännu bättre – för fler
En sista fråga: Måste Varberg
växa
Jan Malmgren svarar så här:
- Om en kommun som har
förutsättningar att växa inte
gör det, så blir den snart ointressant.
Risken är stor att
framförallt de unga lämnar
staden och flyr till större städer
med bredare utbud.
- Styrkan Varberg har idag
är att den är intressant för
många - för oss som redan
bor här, för människor som
besöker oss och för människor
som söker en bra plats att
bo på. En kommun som är
attraktiv för alla skeden i livet.
- Jag tror att anledningen till
att Varberg idag är så intressant
som livsplats för många
är att staden följt med i utvecklingen
och förändrats.
Just viljan till förändring och
utveckling och att förädla de
goda sidorna av tillväxten, är
nyckelfaktorer för hur vi ska
växa till att bli en ännu bättre
kommun för fler.
I väntans tider
vid Bua Strand
Att erbjuda tomtmark till privatpersoner är ett
sätt för kommunen att uppmuntra småhusbyggande.
Inom kort släpps 35 nya tomter vid Bua
Strand. Nästa år blir Stenenområdet i Tvååker
färdigt för försäljning. Dessutom finns redan nu
lediga och byggklara tomter i Veddige.
Arbetet med att anlägga vatten
och avlopp pågår och under
hösten kommer tomterna
på Kvarndammsvägen i Bua
att erbjudas dem som står på
tur i kommunens tomtkö.
Byggstart är planerad till maj
2012.
- Det är avsiktligt som vi släpper
tomterna så pass tidigt.
Då får köparna god tid på sig
att i lugn och ro planera sina
nya hus, säger Leif Andersson,
ekonomiansvarig på planeringskontoret
och ansvarig
för tomtkön.
Tomterna vid Bua Strand är
stora, i snitt mellan 1 150 och
1 200 kvadratmeter. Priset,
inklusive vatten och avlopp,
ligger på runt en miljon.
Olika karaktär
Bua Strand är ett attraktivt
område och många har redan
hört av sig och visat intresse.
- Att priset för de här tomterna
är högre jämfört med
en del andra områden beror
bland annat på att de ligger i
ett bergigt område. Det innebär
en stor del sprängningsarbete
vilket är en dyrare lösning,
säger Leif Andersson.
Nästa omgång tomter som
släpps, efter dem på Bua
Strand, är på Stenenområdet
i Tvååker under hösten 2012.
Här finns ett 50-tal tomter
på i snitt 1 000 kvadratmeter.
Kostnaden inklusive vatten
och avlopp ligger preliminärt
på 700 000 kronor.
Självkostnadspris
Det står för närvarande drygt
1 100 personer i Varbergs
kommuns tomtkö. Vänteti-
den varierar: när de sista tomterna
släpptes på Breared gick
de till personer som väntat
mellan fyra och fem år. Andra
områden har knappt någon
väntetid alls.
Just nu finns det till exempel
tio lediga tomter på Vipvägen
i Veddige där köpet
kan vara klart inom en månad.
Tomterna är runt 1 000
kvadratmeter stora och med
vatten och avlopp kostar de
i snitt 372 000 kronor. Kommunen
säljer tomter till
självkostnadspris.
Framtida grannar
När en person väl står i tur för
att bli erbjuden en tomt kallar
kommunen till ett utdelningsmöte.
- Där träffas för första gången
människor som kanske ska
bli framtida grannar och alla
får i turordning välja sin egen
tomt från en karta. Stämningen
brukar vara mycket god
och det är både spännande
och roligt att få vara med när
människor tar ett sådant avgörande
beslut i sina liv, berättar
Leif Andersson.
Förutom kommande områden
i Bua och Tvååker
finns det kommunala småhustomter
till försäljning
i följande orter: Grimeton,
Gödestad, Gunnarsjö, Karl-
Gustav, Kungsäter, Limabacka,
Rolfstorp, Sibbarp,
Skällinge, Tofta, Veddige
och Väröbacka.
MARK FÖR
VERKSAMHETER
Bostadsbyggande och möjligheter till
nya arbeten hör ihop. Det går inte att
planera för det ena utan att ta med det
andra. Kommunen har mark för verksamheter
till försäljning på flera orter i
kommunen.
Nya kommunala tomter för verksamhetsetableringar
finns till försäljning i:
Varberg Nord:
Gunnestorp Västra
Området ligger sex kilometer norr om Varberg och har ett strategiskt
läge vid motorvägsavfarterna.
Lämpliga verksamheter är industri och handel med skrymmande
varor.
Jonstaka handel och
verksamhetsområde
Området ligger söder om Breared i anslutning till Österleden och
Västkustvägen. Lämpliga verksamheter är småindustri, lager,
kontor eller handel med skrymmande varor.
Nedregården
Området ligger fyra kilometer nordost om centrum och är en del
av Varbergs största verksamhetsområde som sträcker sig från
Lassabacka i väster till Holmagärde i öster. Lämpliga verksamheter
är industri och handel med skrymmande varor.
Träslövsläge:
söder om Tångvägen
Området ligger vid södra infarten till Träslövsläge, sex kilometer
söder om centrum. Lämpliga verksamheter är småindustri, hantverk,
kontor samt handel med skrymmande varor.
Lediga tomter finns också i Bua, Veddige, Väröbacka, Kungsäter
och Skällinge.
Kontakta oss på 880 00
eller besök www.varberg.se
där det finns mer information.
2 3

Inte sedan 70-talet – om
ens då – har det satsats
så mycket på kultur och
fritid i Varberg som det
görs just nu.
- Att ge människor möjlighet
till livskvalitet
är väl investerade pengar,
säger nya kulturoch
fritidschefen Anders
Ramsby.
Arbete, bostad, vård, skola,
omsorg. Alla är de lika viktiga
bitar för att invånarna i
en kommun ska kunna leva
ett gott liv. Men enbart dessa
bitar räcker inte.
- Idag prioriterar människor
kultur och fritid högt. Och vi
vet att båda delarna även ligger
kommuninvånarna i Varberg
varmt om hjärtat, säger
Anders Ramsby.
- Människor vill kunna vara
aktiva i sin vardag. Vad det
finns för utbud när det gäller
allt från ungdomsverksamhet
till evenemang inom nöje och
kultur är också något man
tittar på innan man väljer att
flytta till ett ställe.
Stora satsningar
Det råder en mindre byggboom
i hela Sverige: i både
stora och små kommuner satsas
det på kulturhus, bibliotek,
arenor och konserthallar.
Och Varberg är inget undantag.
De närmaste åren kommer
bli ”all time high” när det
gäller satsningar inom kultur
och fritid. Nytt kulturhus, ny
ishall, ny idrottshall, ny konstgräsplan
och ny ungdomsgård
På gång i Varbergs kommun:
Kultur och fritid
Nytt kulturhus
Kulturhuset Komedianten på
Engelbrektsgatan invigs i januari
2012. Redan i november börjar
biblioteksverksamheten att flytta
in. Anläggningen byggs ihop
med Varbergs Teater och här
kommer det förutom det nya
biblioteket bland annat finnas
en konsthall, ett kafé och en
barnteaterscen med tillhörande
verksamhet.
Beräknad kostnad: 77 miljoner kr.
Ny idrottshall i Väröbacka
Hallen ska vara klar hösten 2011.
Den nya byggnaden ligger i
anslutning till Väröbackaskolan.
Väröbacka idrottshall är byggd
är projekt som snart är färdiga
eller planerade. Dessutom
finns diskussioner om en
framtida friidrottsanläggning.
Glädje och trivsel
De planerade satsningarna
fullskalig och kan efter skoltid användas
fullt ut av allmänhet och
idrottsföreningar.
Beräknad kostnad: 22 miljoner kr.
Ny konstgräsplan i Tvååker
Den nya planen blir kommunens
tredje konstgräsplan och beräknas
vara färdig under 2012.
Beräknad kostnad: 6 miljoner kr.
Ny ungdomsgård på Håsten
Ungdomsgården beräknas bli färdig
under 2012.
Byggnaden blir på 250 kvadrat i
ett plan och byggs intill simhallen
och den kommande ishallen. Här
kommer det att finnas kafé, ateljéutrymmen
och lokaler för olika
aktiviteter.
Beräknad kostnad: 9,5 miljoner kr.
omfattar hela kultur- och fritidsförvaltningens
ansvarsområde
och kommer att bli
till glädje för människor i
alla åldrar.
- Det är väl investerade pengar
och i förlängningen en insats
Ny ishall på Håsten
Förhoppningen är att ishallen ska
bli färdig årsskiftet 2012-2013.
Hallen ska dela entré och kafé
med simhallen. Ishallen ska vara
tillgänglig för allmänheten, för
hockeyklubben Varberg Vipers,
och även för andra is-sporter
Beräknad kostnad: 68 miljoner kr.
Håstens simhall, Veddige
simhall samt Simstadion
Dessa anläggningar ska utredas
mer, så att behovet av ny- eller
ombyggnad klarläggs.
Utredningen beräknas vara färdig
vid årsskiftet 2011/2012.
för folkhälsan, säger Anders
Ramsby.
- Möjligheter till en rik fritid
skapar ett mervärde i människors
tillvaro: glädje, trivsel
och kreativitet. Det är värden
som gör en kommun attraktiv
Förskolor
Fyra nya förskolor planeras i kommunen
de närmaste två åren.
Sammanlagt handlar det om 15
avdelningar och platser till drygt
250 barn. De förskolor som är beslutade
att byggas är:
Åskloster
Förskola med tre avdelningar och
cirka 50 platser. Beräknas vara
klar 31 augusti 2012.
Plats: Torvvägen intill fotbollsplanen
i Åskloster samhälle.
Beräknad kostnad: 16 miljoner kr.
Göthrik
Förskola med tre avdelningar och
cirka 50 platser. Beräknas vara
klar hösten 2012.
– både för dem redan bor här
och för människor som kanske
funderar på att flytta hit.
Plats: Bredvid Göthriks skola.
Beräknad kostnad: 16 miljoner kr.
Breared
Förskola med fem avdelningar och
cirka 85 platser. Beräknas vara
klar hösten 2013.
Plats: Bredvid Breareds idrottshall.
Träslövsläge
Förskola med fyra avdelningar och
cirka 68 platser. Beräknas vara
klar hösten 2013.
Plats: Bredvid Ankarskolan.
Beräknad kostnad 21 miljoner kr.
Närhet är ett nyckelord när
det gäller utvecklingen av
Varbergs kommun.
- En tät och sammansatt stad,
eller ort, ger förutsättningar
för det man brukar kalla det
goda livet, säger 1:e planarkitekt
Sten Hedelin.
”Det är så nära till allt” är en
fras som ofta används då fördelarna
med Varberg nämns
i olika sammanhang. Att behålla
den närheten, och göra
den ännu större, samtidigt
som Varberg växer och utvecklas
är en av de viktigaste
intentionerna i kommunens
översiktsplan.
- Närhet handlar om allt det
vi brukar förknippa med en
god och fungerande vardag.
Att kunna cykla till sitt
arbete, att barnen kan gå
själva till fotbollsträningen
eller att en gammal människa
kan promenera till affären,
säger samhällsplanerare
Jeanette Larsson.
- Målsättningen är att en sådan
vardag ska vara möjlig
Mer av det
goda livet!
för alla invånare, oberoende
av om de bor i ett gammalt
eller nytt område.
Binda samman
Översiktsplanen är det viktigaste
strategiska dokumentet
när kommunens tillväxt
planeras och anger ramarna
för allt från enskilda bygglov
till stora vindkraftsprojekt. I
översiktsplanen finns tydliga
riktlinjer för hur Varberg och
serviceorterna runt omkring
ska växa fram till 2030.
Att planera ny bebyggelse
längs befintliga buss- och
tåglinjer, och inte i isolerade
”öar”, är ett sätt att binda
samman och skapa närhet.
Att skapa en tät och sammansatt
stad ett annat.
Fjärrvärmeverk med
maritimt uttryck!
Som en stor båt med rundade former – mitt
på torra land. Varberg Energis nya fjärrvärmeanläggning
blir ett lyft för hamnområdet.
”Det vore trevligt med en maritim
anknytning”. Det var
ungefär vad arkitekten fick
veta när han fick uppdraget
att rita den nya produktionsanläggningen
för fjärrvärme.
Det räckte.
- Han förstod genast vad vi
var ute efter, säger Håkan
Svensson, affärsområdeschef
på Varberg Energi.
Utseendet på den nya byggnaden
har haft hög prioritet
redan från början.
- Kommunen har varit tydliga
med att de vill ha en byggnad
som tillför något positivt till
området, säger Håkan Svensson.
Ett rikare stadsliv
- Förtätning handlar i det här
sammanhanget om att förädla
de värden som gör ett samhälle
levande och attraktivt,
det vill säga att tillföra sådant
man vill ha mer av, säger
Sten Hedelin.
- Rent konkret är målsättningen
en stad med blandade
bostäder, med olika sorters
människor i olika åldrar,
med rik tillgång på allt från
service, nöjen, handel till
grönområden och mötesplatser.
Kort sagt: ett rikare
stadsliv med större och mer
varierat innehåll.
Attraktionskraft
Resonemanget är lika aktuellt
i kommunens sex serviceorter.
Att det är nära till skola
och service och att det byggs
olika typer av bostäder, till
exempel lägenheter till ortens
unga, är viktigt för att ett
samhälle ska behålla sin identitet
och attraktionskraft.
- Förtätning är aldrig något
egenintresse i sig, utan ett
verktyg för att kunna bidra
med något positivt till ett område,
säger Jeanette Larsson.
- Vår byggnad blir en pusselbit
i den planerade förändringen
av hela området.
Anläggningen planeras ha
former som påminner om ett
containerfartyg. Skorstenen
och de högsta delarna är 24
meter över markplan, vilket
gör att den får ungefär samma
höjd som intilliggande byggnader.
I ”båten” ska det produceras
och lagras fjärrvärme till kommuninvånarna.
På så sätt är
tillgången på värme och varmvatten
tryggad även när spillvärmen
från Södra Cell Värö
inte räcker till, som vid hög
Översiktsplan för Varbergs kommun
2010 - 2030 – Några inriktningar:
• Den största utbyggnaden ska ske i staden, i serviceorterna eller i områden
som ligger längs kollektivtrafikstråken.
• I både staden och serviceorterna eftersträvas en tät bebyggelse.
• I stadskärnan ska framkomlighet för gående, cyklister och kollektivtrafik
prioriteras framför biltrafik.
• Nybyggda områden ska planeras på platser där det är lätt att utnyttja
kollektivtrafik och cykel för att nå till exempel skola och arbete.
• Nya bostadsområden ska innehålla olika typer av bostäder som tilltalar
olika grupper av människor.
• När nya flerbostadshus byggs ska full tillgänglighet alltid eftersträvas.
• Ny bebyggelse i kustområdet bör hamna där det redan finns bebyggelse,
så att naturen och kontakten med havet bevaras.
Serviceort
Med serviceort menas ort utanför stadsområdet där det finns omfattande
service, både offentlig och kommersiell. Till serviceorterna räknas Bua,
Kungsäter, Rolfstorp/Skällinge, Tvååker, Veddige och Väröbacka/Limabacka.
belastning eller störningar.
- Miljömässigt blir det också en
stor vinst. Nu kan vi använda
förnyelsebart bränsle fullt ut
– även när till exempel efterfrågan
är extra hög, säger
Kollektivtrafikstråk
Stad och serviceort
Samhällen i anslutning
till stråken
Information om översiktsplan
och detaljplaner finns
på kommunens webbplats:
www.varberg.se. Välj
rubriken Bygga & Bo.
Håkan Svensson.
Tanken är att anläggningen
ska vara färdig årsskiftet
2012/2013.
4 5

Aktuella projekt i Varbergs kommun
Varbergs stadsområde
1
1 Göingegården:
Utbyggnad pågår av de sista etapperna av småhus och flerbostadshus.
18
Byggföretag:
Deromegruppen.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
HolmAgärde:
Nytt verksamhetsområde vid Värnamovägen och E6:an. Programarbete
pågår. Kommunal exploatering.
Östra Träslöv:
En ny stadsdel planeras med olika typer av bostäder, förskola m.m.
Programarbete inlett. Kommunal mark.
Brunnsberg:
Nya flerbostadshus planeras. Kommunal mark.
Håstens torg:
Flerbostadshus med hyreslägenheter. Butiker i bottenvåningen.
Beräknad byggstart 2012. Byggföretag: Varbergs Bostad AB.
Kv Gamleby:
Planläggning för två flerbostadshus med ca 30 lägenheter pågår.
Byggföretag: Varbergs Bostad AB.
Kv Atle:
Planläggning pågår för tre flerbostadshus i 4-6 våningar.
Byggföretag: Lintur KB.
Kv Mandarinen:
Flerbostadshus med 30-40 lägenheter planeras. Både privat och
kommunal exploatering.
Träslöv:
Programarbete påbörjas under 2011 för bostäder vid
Arboretumet i Träslöv. Byggföretag: Deromegruppen.
Kv Tranan:
70 smålägenheter i närheten av PS-skolan, byggstart 2011. Byggföretag:
Varbergstranans Stenfastigheter AB.
Kv Trädgården:
Tillbyggnad av gallerian planeras med mer butiksyta och ett parkeringshus.
Planarbete pågår. Byggföretag: Gallerian Trädgården AB.
Kv Lorensberg:
160 lägenheter som byggs i etapper, byggnation påbörjad. Över
450 allmänna parkeringsplatser ingår i projektet. Byggföretag:
Wäst-Bygg och Mjöbäcks Entreprenad AB.
Kv Mästaren:
Programarbete inlett för flerbostadshus. Byggföretag: JLS Fastigheter
AB.
Kv Kavalleristen:
Planläggning pågår för flerbostadshus med ca 35 lägenheter.
Byggföretag: Hästhagabo AB.
Kv Ryttaren:
Planläggning pågår för flerbostadshus med ca 45-50 lägenheter.
Byggherre: Magnus Andersson.
Kv Kassematten:
Påbyggnad av befintliga 3-våningshus. Programarbetet pågår.
Byggföretag: Deromegruppen.
Sörse:
Nyproduktion av ca 44 lägenheter i två punkthus. Byggföretag:
Varbergs Bostad AB. Planer finns för ytterligare flerbostadshus i
Sörse på kommunal mark.
5
Kommunen växer och planerar för att ta emot fler invånare och
företag. År 2020 kan ytterligare 7 000 personer komma att bo i
kommunen. Förskolor byggs, cykelvägar utvecklas och anläggningar
för fritidsaktiviteter planeras.
11
16
13
14
6
15
12
4
7
10
SÖRSE
17
APELVIKEN
11
1
Värnamovägen
HÅSTEN
5
KARLBERG
8
Västkustvägen
BREARED
9
Österleden
2
3
BUA
0 1 2 4 6 8 10 Kilometer
21
21
22
23
18
VÄRÖBACKA
limabacka
25
24
27
TRÄSLÖVSLÄGE
28
30
29
34
20
VARBERG
31
32
19
VEDDIGE
34
skällinge
ROLFSTORP
26
TVÅÅKER
33
35
Övriga kommunen
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
Stocken:
Programarbete för ca 50 småhustomter.
Veddige
Vabränna:
Programarbete för ca 100 bostäder, både småhus och lägenheter.
Prästgården:
Ett 10-tal hyresrätter/lägenheter planeras.
Bua
Kvarndammsvägen:
35 kommunala småhustomter. Byggstart 2012.
Bua 10:90:
Planläggning pågår för ca 20 lägenheter.
Bua 8:42:
Planläggning pågår för ca 10 tomter.
Åskloster
Ås-bäck 2:2:
Planläggning pågår för ca 50 bostäder.
Årnäs
ÅRNÄSHALVÖN:
Programarbete pågår för ca 150 småhus i området.
Rolfstorp
Mårtens väg:
Planläggning pågår för två flerbostadshus med
ca 10 hyreslägenheter. Byggföretag: Sämli AB.
Trönningenäs
TRÖNNINGENÄS:
Detaljplan för fortsatt utbyggnad, ca 50 småhus och förskola.
Trönninge
Hallagården:
Planläggning pågår för ca 10 småhus.
Hansegård:
Planläggning pågår för 20-30 småhus.
Träslövsläge
ANKARSKOLAN:
Planering för utbyggnad av Ankarskolan, ny förskola, förbättrad
trafikmiljö och eventuellt nya bostäder. Programarbete pågår.
Gamla Köpstad
NORRA Sejernäsvägen:
Programarbete pågår för 150-200 lägenheter och förskola.
LERJANS VÄG:
Småhus och lägenheter.
Tvååker
Smeakalles Äng:
Utbyggnad av etapp 2 planeras.
Stenen:
Utbyggnadsområde med bostäder och förskola.
Byggstart 2012/13.
›
35
Bjällemadsvägen:
Planläggning pågår för 8 villor.
KROOK & TJÄDER
KROOK & TJÄDER
KARTOR: Stadsbyggnadskontoret, Varbergs kommun 2011
6 7

Det börjar med en idé och kan sluta med
ett parhus. Eller ett helt nytt bostadsområde.
Vägen mellan idé och verklighet – planprocessen
- kan ibland uppfattas som lång. Speciellt
för den som vill sätta igång och bygga!
ATT PUSSLA
IHOP EN STAD
En detaljplan kan handla om allt från en privatperson som vill stycka av
sin tomt, till företaget som vill göra investeringar på hundratals miljoner.
Oavsett storleken på projektet så hamnar ansökan om planläggning hos
kommunstyrelsen och hos tjänstemän på planeringskontoret.
- Det allra bästa är om man
tar en kontakt med oss innan
man skickar in en ansökan,
säger bebyggelsestrategen på
planeringskontoret, Anna de
Laval.
- Vid ett personligt möte har
den som ansöker möjlighet att
förklara och utveckla sig, och
vi kan ge information om vad
som gäller för den aktuella
fastigheten och hur planprocessen
fungerar. En tidig dialog
med planeringskontoret
kan vara ett sätt att minska
handläggningstiden.
Tidiga skeden viktiga
Det är kommunstyrelsens arbetsutskott
som tar beslut om
vilka planer som kommunen
ska arbeta med.
- Den nya översiktsplanen
är ett viktigt stöd när vi
prioriterar olika planarbeten,
berättar Anna de Laval.
Planläggning tar tid och
måste få ta tid eftersom det är
en komplex process. Många
intressen ska vägas samman
och besluten innebär ofta
stora och långsiktiga investeringar.
Finns det förskolor och skolor
Hur ser vägnätet ut
Finns det vatten och avlopp i
området
När väl planarbetet har satt
igång, så vill kommunen
få in så många synpunkter
som möjligt för att få ett
bra beslutsunderlag. Planläggningen
ska garantera att olika
intressenter får insyn och
inflytande.
Stort pussel
En stor utmaning för kommunen
är att hålla en god
långsiktig planberedskap, så
att utbyggnaden kan ske i en
jämn takt. Det ska finnas tillräckligt
med planlagd mark
för att möta behovet av allt
som behövs: bostäder, vatten
och avlopp, förskolor, äldreboenden,
mark för handel
och industri, grönområden
med mera. Det gäller att ha
en god framförhållning: från
idé till genomförande tar
det i normala fall cirka två
till tre år.
- Det är ett stort pussel som
vi arbetar med att lägga tillsammans,
konstaterar Anna
de Laval.
Kontakta oss på 880 00
eller besök www.varberg.se
där det finns mer information.
Från idé till
verklighet
Kommunen arbetar aktivt för att korta handläggningstiden så
mycket det går, bland annat genom att effektivisera arbetsformer
och rutiner. Ytterligare ett verktyg är förändringarna i Plan- och
bygglagen (PBL) som gäller från och med 2 maj 2011.
normalt förfarandE:
1. Idé
En ansökan om planbesked lämnas till
kommunstyrelsen (KS).
2. Planbesked
Kommunalstyrelsens arbetsutskott (KSAU)
ska ge besked inom 4 månader. Ett positivt
planbesked är inte detsamma som att planen
kommer antas, utan ett ja till att sätta
igång processen.
3. Program
För större eller komplicerade planområden
görs ofta ett program. Det redovisar
mål med planen och en idé om den nya
bebyggelsen. Förslaget skickas ut på samråd
och det finns möjligheter att lämna
synpunkter. Det finns inget formellt krav
enligt PBL att upprätta program.
4. Detaljplanen arbetas fram
Förslag till detaljplanen upprättas av stadsbyggnadskontoret
eller konsult. Förslaget
visar mer i detalj hur marken får användas.
5. Samråd – vad tycker alla
berörda
Förslaget skickas ut till alla berörda myndigheter,
grannar och organisationer. Allmänhet
har också möjlighet att lämna synpunkter.
6. Politiskt beslut
När det gäller detaljplaner med normalt
förfarande beslutar KSAU om, och i så fall
vilka, ändringar som ska göras.
7. Granskning
Efter eventuella ändringar ställs planen ut
på huvudbiblioteket och stadsbyggnadskontoret.
Den som vill lämna synpunkter ska
göra det skriftligen under granskningstiden.
8. Beslut
KS antar planen.
9. Laga kraft
Om ingen överklagar, eller om överklagan
avslås, vinner planen laga kraft. Planprocessen
är avslutad och genomförandefasen
inleds. Gator, vatten och avlopp m.m. kan
byggas ut.
Ovanstående är en kortfattad beskrivning av normalt planförfarande.
Enkelt planförfarande kan användas när det handlar om
mindre detaljplaner utan större allmänt intresse. I dessa fall antar
byggnadsnämnden planen.
KONTAKTUPPGIFTER
Vill du veta mer om
kommunala tomter
All försäljning av kommunala tomter sköts av
planeringskontoret.
Kommunala tomter för verksamheter
I olika delar av Varbergs kommun finns ledig
kommunal mark för verksamheter.
Kontaktperson: Johannes Olsson,
planeringskontoret, tel 0340-885 40,
johannes.olsson@varberg.se.
Kommunala småhustomter och
bostadsrättskö
Varbergs kommun erbjuder kommunala småhustomter
till försäljning i olika delar av
kommunen.
På vissa områden med nyproducerade bostadsrätter
förmedlar kommunen lägenheter. För att
bli anvisad en bostadsrättslägenhet via kommunen
måste du vara anmäld i den kommunala
bostadsrättskön.
Kontaktperson: Leif Andersson,
planeringskontoret, tel 0340-882 23.
Information om kommunala tomter finns på
kommunens webbplats: www.varberg.se. Välj
rubriken Bygga & Bo.
Söker du hyreslägenheter
Du som är intresserad av att hyra en
lägenhet kontaktar direkt respektive fastighetsägare
eller bostadsbolag.
Varbergs Bostad AB ägs av kommunen och
bolaget förvaltar ca 5 100 lägenheter. Information
om hur du söker lägenhet och lediga objekt
finns på webbplatsen www.varbergsbostad.se
eller ring tel 0340-69 75 00.
En lista på övriga hyresvärdar och kontaktuppgifter
finns på kommunens webbplats.
Behöver du veta mer om
bygglov
Hitta mer information på stadsbyggnadskontorets
bygglovsguide. Den finns på kommunens
webbplats www.varberg.se, välj rubriken Bygga
& Bo.
Bygglovguiden innehåller förklaringar till det
mesta som en bygglovssökande kommer i kontakt
med och behöver veta.
Är du företagare
Företagslotsen
För att förenkla för företagare erbjuder Varberg
en Företagslots. Lotsen består av representanter
från Varbergs kommun och Marknad
Varberg AB. Företagare ska kunna få hjälp med
ärenden utan att behöva kontakta fler olika förvaltningar.
Det kan gälla utbyggnad, etablering,
miljöärenden, tillstånd osv. Första kontakten
kan alltid tas genom Marknad Varberg. Skicka
ditt ärende till Företagslotsen på adress
naringsliv@marknadvarberg.se eller ring
0340-868 15.
Företagslokaler och mark
Söker du lediga företagslokaler och mark
Marknad Varberg erbjuder sökservice som visar
aktuella lediga lokaler och mark i Varbergs
kommun. Mer information finns på webbplatsen
www.marknadvarberg.se/ledigalokaler.
LITE FAKTA OM VARBERG
Varbergs kommun hade 58 084 invånare den 31
december 2010. Varberg ligger därmed på 37:e
plats i storlek bland Sveriges 255 kommuner.
Under 2010 ökade kommunens befolkning med
645 personer.
Medelåldern i hela kommunen är 42,2 år.
Varbergs kommun har 15 tätorter. De tre största
är Varberg (28 213 inv), Träslövsläge (2 729 inv)
och Tvååker (2 453 inv). Den minsta tätorten i
kommunen är Himle (265 inv).
Kommunstyrelsen och byggnadsnämnden antar
sammanlagt cirka 30 detaljplaner om året
– vilket är ett högt antal för en kommun av
Varbergs storlek. Under 2010 planlades bland
annat för ca 420 nya bostäder.
Under 2010 påbörjades byggandet av 400 bostäder,
206 småhus och 194 lägenheter i flerbostadshus.
Totalt finns det 26 373 bostäder i
kommunen varav 37 % är hyresrätter, 9 % är
bostadsrätter och 54 % är äganderätter.
Det finns också ca 5 700 fritidshus i hela Varbergs
kommun.
I Varbergs kommun finns ca 5 000 registrerade
företag, varav ca 3 500 aktiva. Under 2010
nyregistrerades 351 företag.
8 9

tter övä g e n
PLATS ARNA
Nils
K a rl N o rd s
HAMNE N
O to Tore ls g a ta
ug
S ödra H am n v
La sa re tsga tan
HÄS TH AGA
K nu t
Vä kta re-
gå n g en
G ran it-
B äc k-
P räs t-
Lind
S an a to rievä g en
K yrko -
S öde r-
G yl tav
e n
es ber gsg a ta n
väg e n
B ag g e n s
gr än d
väg e n
E skils-
No rg a tan
ning -
S ödra
To rg -
ga ta n
ga ta n
Fre ds-
K lu m -
be rg sv
Drt B lan -
Pech-
lin s gr
G a K yrk b
Nykas
pl
No ra
ga ta n
S lä nt-
ga ta n
ga ta n
Va lg
U le bov
S te n v
G arva re -
G am le -
Apel-
G un n e-
bo g r
Tin g s-
Ma g as in sgata n
ga ta n
Va lg
Hö jdv
Ha n tv erks g r
stig e n
S nidare -
ga ta n
väg e n
ga ta n
by g
ga ta n
S tu g vä g en
väg
Ind us
LAS S ABAC KA
triv
E ng e lbre ktsga tan
Da n ska
APE LVIKS HÖJ D
K ö pstads väg e n
s -
S ie stav
Mon
Åsga ta n
väg e n
Ma rie dalsvä g en
E g na -
K or a lvä g en
MAR IE DAL
B är ns te n svä gen
S nä ck väg e n
Nye n s vä g
S ols
k e
gr
O stro nv
K un g
Po rs
gr änd
he ms g
F a l
ge n
B jö rkg
S ko g sg
väg e n
k-
Ta lv
Lju n g v
GÖ ING E G ÅR DE N
LUGNE T
BR UNNS B E RG
Svarta havet
S TE NÅS A
S olvik s-
g e n
Tr akto rv
be rg s-
K la
S ÖR S E
Vilo -
K ö rs-
bä r s t
APE L-
TRÄDLYC KAN
ga ta n
TRANE LYC KAN
väg e n
väg e n
Fö rs om m arv
S ol-
b
B ad-
väg e n
a d svä g en
Ha vsvä g e n
Åke rö-
S ävs taho
lm svä g e n
B u sk-
Flä-
Ma g as in sgata n
Få g el-
VIKE N
Pe ters v äg
v
Alv
Va lda s vä g
Fa g erö
väg e n
Vä rn am o vä ge n
O den g
B
ÄC KR E G ÅRD E N
en
vin ds v
väg e n
Apelst
K u le vä ge n
S älgst
Lö n st
Lo ke s
gr
K ä rväg e n
E ng e l-
Astra kan v
B eles
gr än d
Åke r-
Mo vä ge n
S parta nv
E gils
BAR NAB RO
gr
Vä xt-
He dvä ge n
ba c ken
väg
Vid
S a nd s ten sb
K a lk s te n s g
S ta c kv
a r
Äng v
väg e n
B lå -
Ve g a-
Ha n de ls -
Mu r-
s gr ä nd
bä rs-
Lin g
S ta m -
be rg sg
K ap pl and s -
Ma r-
R a ns
gr
on st
väg e n
s
ga ta n
ga ta n
ga ta n
P la nt-
S us vin dsvä g en
ga
g rän d
a S m ål nds
g
r
bre kts ga ta n
st
väg e n
n
S kö rde-
G alg be rg sg
to rg
O xbär st
väg e n
Hå ste ns
T äl js
Tvä rg r
te n s-
ga ta n
ta n
Mo si pe g a ta n
ga ta n
Va g nvä g e n
Fu ru berg sga tan
LILL A TR ÄS LÖ V
R ö n -
be rg sg
BR E AR E D
Tr äslö vs-
S olro s-
ga ta n
stig e n
B jö rke -
be rg sg
S TO RMHALL
S US VIND
Tr ädlycke vä g en
S ta m ro s-
K lä n gr os -
stig e n
Nä ck ro s-
stig e n
HÅS TE N
KAR LB E RG
K an -
S åg -
Ö sterä n g svä g en
S to c kro sga tan
stig e n
to rg a tan
H yve
lg a
PRÄS TAKULL E N
Pa rkro s -
Mo tors tig e n
stig e n
B u skro s-
Ädelros -
ga ta n
stig e n
P r ä s
ta n
Ö la nds ga ta n
stig e n
To pa s-
Azalea -
stig e n
B eg o n ia -
Cyk la me n -
ga ta n
stig e n
KVARN AGÅRDE N
Hä rdgata n
B älg g ata n
J ärn g a tan
B u fe lg a ta n
P lo g -
G repg
ga ta n
NE DRE GÅR DE N
S ANNE S
HOL MAG ÄR DE
NE DRE GÅR DE NS INDUS TRIOMR
Ha rvg a tan
Ö sterlede n
ga ta n
S a
ga ta
n ne
tan
s g
S lä t-
S te n -
Va l-
S ky fel-
ga ta n
åke rg a t a n
åke rg a ta n
Va la g å rd
s g atan
ga ta n
Da lå ke r-
ga ta n
Le r-
E RL ANDS G ÅR DE N
NYG R ANNE S
ga ta n
BO RG AS G ÅR D
S lin g e -
ga ta n
En ny stad i
tunnelns spår
80 000 lediga kvadratmeter för bostäder och handel – nära havet och
centrum. Det blir ett av resultaten när dubbelspåret och tunneln är färdiga.
- Det har varit en lång resa, men nu börjar det dra ihop sig, säger stadsbyggnadschef
Göran Johansson.
Västkustbanan är Varbergs och regionens
viktigaste kollektivtrafikled.
Men utbyggnaden av dubbelspår och
tunnel innebär också att en helt ny
stadsdel kommer skapas i Varberg:
Västra Centrum.
När järnvägsbarriären och det nuvarande
banområdet försvinner frigörs
50 000 centrala kvadratmeter mark
till nya bostäder, kontor och handel.
När färjan flyttas tillkommer ytterligare
30 000 kvadratmeter.
Tillgång till havet
Att få tillgång till ett så stort område
skapar stora möjligheter för Varberg
som stad att utvecklas.
- Området ligger nära centrum, nära
nya resecentrum och nära service. Det
har alla förutsättningar för att bli en
del i en hållbar stadsutbyggnad, säger
Göran Johansson.
- Läget gör också att ett nytt havsnära
område frigörs, som alla Varbergsbor
kommer ha tillgång till.
Den nya stadsdelen kommer att påverka
områdena runt omkring. Redan
nu finns intresse att förändra kvarter
längs Birger Svenssons väg. Fastighetsägare
har ansökt om planändring för att
omvandla nuvarande industriområde
till bostäder och verksamheter.
Det nya området Västra Centrum
kommer också leda till att trafiksituationen
i centrala stan blir bättre, framför
allt på Västra Vallgatan.
Börjar bli trångt
Det har gått 16 år sedan kommunen
tecknade avtal med dåvarande
Banverket om att bygga en tunnel
genom Varberg. Därefter har turerna
varit många.
Sedan förra året finns Varbergsetappen
med i den nationella planen
för transportsystemet.
Det har den varit tidigare – av och
till - men då knuffats undan av
andra prioriteringar.
Men nu är ett medfinansieringsavtal
tecknat mellan kommunen och
Trafikverket.
- När tunneln genom Hallandsås öppnas
för trafik 2015 är enkelspåret genom
Varberg den enda kvarvarande
flaskhalsen på Västkustbanan i Halland.
Det börjar bli trångt på spåret,
det märker man inte minst som resenär.
Därför har också Trafikverket
starka intressen av att utbyggnaden
blir av, säger Göran Johansson som
tror att risken att Varberg skulle ”falla
ur” planen igen är mycket liten.
Kräver utrymme
Arbetet med planeringen är i full
gång. Men att bygga hus och gator
med mera i närheten av järnvägen
är svårt innan spåret är på plats. Det
måste helt enkelt finnas gott om utrymme
för själva byggandet.
Vissa bitar kan dock byggas innan
spåret är färdigt. Exempel på sådana
”tårtbitar” är byggandet av kvarteret
Kyrkoherden, utbyggnad av Campus
och den planerade påbyggnaden av
Gallerian.
- Det är otroligt mycket att jobba med,
med anledning av dubbelspårsprojektet.
Det ska göras många utredningar
och planer, säger Göran Johansson.
Stor utmaning
Senast år 2021 är det beräknat att
utbyggnaden av dubbelspåret och
tunneln ska vara helt färdig. Då
har det gått 26 år sedan det första
avtalet tecknades.
- En lång tid, konstaterar Göran
Johansson som själv tog över ärendet
från Jörgen Ehn redan 1995.
- Det här handlar om en av de största
utmaningarna i Varberg på många år.
Då är det oerhört viktigt att stadens
utbyggnad av både kommunikationer
och bebyggelse sker på ett sätt som
på lång sikt är hållbart. Det ska både
gynna de boende i Varberg och regionen
i stort.
Östra Träslöv
–en ny och grön stadsdel
7,5 km spår, 3 km tunnel, 2,9 miljarder kr
NY STATION
BEF. STATION
Fästningen
Kattegatt
A la n K a njes p ro me na d
S trandp romen a de n
Vä stra Ha m nvä g e n
Strandg a ta n
S u bbe stig e n
S lo ts -
K re ug ers v
Farehammarsviken
da ls g
P la ts -
S jö a lé n
Fä stn in g sga ta n
A n e -
Vi la g a ta n
ga ta n
gatan
R a n tz a
S kepps g
trö m s v
G e tterö vä g e n
Po rs es vä g
R ic ha rd B erg hs v ä g
Pe de r
Ö stra H a mn vä g en
Hä sth ag a -
S an a to rievä g en
!(
Vä stra
S kriva re s vä g
K ra be s vä g
K un g s
G r J ak obs v
B an dh o ltzg ata n
Va lga ta n
K uro rtsv äg e n
S ö dra v äg
R o se nfre dsga ta n
Sto rmga tan
Dro tt-
M Me ye rs vä g
L D ro t-
ning g a tan
B o rg - mä sta re-
R y targ å n g en
B irg e r S ve n so ns v äg
ga ta n
N o ra vä gen
ga ta n
Hö ba cke n
Ö stra
No rrda ls g
Lå ng g a tan
Fa lk en berg s
S ödra
Ma lm g ata n
Ö stra
R o dhe s v
Va lga ta n
R in g vä g en
ga ta n
G erlac hs
Alm ers väg
Hu m me ls vä g
viks väg e n
Apelviks
G ö teb org
s vä gen
led en
La sa vä g en
B o rås g ata n
S ka ns-
Lie dber gs v
B run nsb erg
S vea -
Apelviken
ga ta n
Os ka rs dals ga tan
K va rng r
Tu nn
Monark
Tr äd-
B er gs -
He rtig E rik s vä g
ga ta n
gå rdsg
binda re g r
S ol vä g en
ga ta n
A lme berg s g
ga ta n
S olviksväg e n
B o rås g ata n
K yrko g år ds-
A lé g a ta n
In dus triv
ga ta n
G öta -
B ryg g a reg
Tr ädlycke -
Me la n g
väg e n
R ö daledstig en
S o lb a ds
ar kv äg e n
ga ta n
B ru n s-
S ka ns-
Ne ptun iv
Th ule-
ga ta n
K öp stad s väge n
väg e n
ga ta n
S olg lim t s t
Vä stku st-
R a ne s v
väg e n
S ödra vä g en
n s v ä g en
B irg e r S ve n so ns v äg
Hajen
väg e n
Vind ros v
Lä rkg
Tr an e-
K a tt e ga t ts vä
Tå ng k öra rvä g en
G ran vä g en
Äppelväg e n
Mo rku leg
väg e n
P å s k ber gs -
Tr ast-
väg e n
Hå ste ns g ata n
Trä s lö vs v ä ge n
Södra vägen
Le kto rsv
Ma g iste rv
R ane lids ga ta n
S van e -
ga ta n
S öde rh öjdsg
Tu ris t-
S urbru n ns v
rbärs v
S tjä rns t
K rik on v
Fridhe m s-
Nyh e ms g ata n
Tjäde rvä g en
stran dsv
väg e n
K ä le v
K li te rvä g en
E keg a tan
Mo re lvä g e n
S ko g sgata n
G öde sta dsvä g en
ga ta n
Mu nk väg e n
Flin tg ata n
O re-
K an dida tv
väg e n
Vrång a-
Drivhu sg
K lo ste rvä g en
Västkustvägen
Må ns ken sv äg e n
Adju nk tsv
S an dstra nds väg e n
Do m -
S tu de ntv
S tr an dråg s väg e n
he re v
S örs eda m ms väg e n
S om m arv
B ads tug e v
S an ddyn evä g en
Lin dbe rg svä g en
de rst
S pa reh o lms vä g en
väg e n
Ö stra
Hä g er-
Va ln ö t st
väg e n
S om ma r-
väg e n
Frö så ke rsv
Ug g le v
re a r e ds
Mo rä ng
ga ta n
S en s om m a r vä g
bäc ken
P äro n st
Po ppe lvä g en
Ha s elst
Hä ls ov
Tr ädga ta n
S yrén st
Alm st
Lin dst
L ig uste r-
K as tan je vä g en
vä ge n
Ca mping v
Fe rie vä g en
Fritidsvä g en
G ärde sv
B o kst
S em es tervä g e n
O xelst
B ru n s-
Vä stku stvä g e n
R u ls te n s-
B re a re d s
R ö n st
S lå te rv
vä g en
äpple ts
ga ta n
Mim e rs g r
S mu l-
Lo bov äg e n
Fro de s g rän d
tro n st
ga ta n
Fö re ning s g ata n
Hjo rtr on vä g en
R ibs to n v
to rn sg
gr ön e g
Ha g -
B ra ges
B ra ge
K ar lber gs vä ge n
to rn sg
Värnamovägen
H ob byv ä g en
To rs g rä nd
B adv äg e n
Ym e rg ata n
Östergården
S us vin dsvä g en
Sparbankshallen
B lo m g r
Aspst
hu sgr
P räs tk rag e stige n
Ö ders g r
Flo ra g r
O dal vä ge
Tun nla nd s -
Äckr eg å rdsvä g en
Ma skro s tig e n
S a nd ba c k evä ge n
Ma nta lsv
S kifte s-
K la ppers ten sg
väg e n
B lå kloc ke stig e n
Ma rmo r-
Vrån g a g
S te n ås avä g e n
sko le g
Trädlyckevägen
B lå sippe stigen
S mö r-
blo mm es tig e n
Äg ov äg e n
väg e n
Vitsippe stig e n
Va lmo -
S ki fer-
stig e n
G ulsippe stig e n
B lå klin ts -
S em afo rg
stig e n
S im ha lsga ta n
B ac ks ippes tig en
E n eb erg s ga ta n
Dro ppste ns g
ga ta n
K va rts-
G lim merg a ta n
Ha m me rvä g en
Sjukhus
S vedje-
ga ta n
S tr öm g a ta n
Fläk ts tig e n
G ne js -
Coop
Ma nde lg
Vä stg ö tag a tan
NY STATION
TUNNEL
NY JÄRNVÄGSDRAGNING
BEFINTLIG JÄRNVÄGSDRAGNING
S to rm h a lsvä g e n
Ö sterlede n
väg e n
S nic k arga tan
JONSTAKA
Ö sterlede n
Filg a tan
B a te rivä g en
S kå ne g ata n
K va rn a gå rd sv
ta ku lle ga ta n
Diam a ntg a ta n
Tu rko sga tan
stig e n
Pa n terg a tan
Tig e rg a ta n
Cylin derv äg e n
K ar da n vä ge n
S afir ga ta n
R u bin ga ta n
G a s e lga tan
Viltg a ta n
K am e lg a ta n
Lejongatan
Pumagatan
Österängsvägen
S pade -
Ö sterlede n
Le opa rdga ta n
K a pe lg a ta n
Va lin svä g en
S ig n alväg e n
Hä rdgata n
Lu n a -
ga ta n
R u mlig a ta n
Lie g a ta n
Vä rn am o vä ge n
B j ö rna berg s ga tan
Ne dreg å rds
Nyg ra n ne s
Österleden
S mä ltga
ga ta n
G un n ars g årdsga ta n
åke rg
Ta nk vä ge n
S tå lg a tan
G u lkra g e -
Tr äslö vsvä g en
E rla nds g ata n
Mo ss-
B lä ste rg ata n
B erg åkerg a ta n
åke rst
åke rst
S an dåk erg a tan
B o rg as -
Himleån
åke rst
K ro k-
• Kostnaden för 7,5 km
dubbelspår och 3 km tunnel
beräknas till 2,9 miljarder kr.
• Varbergs kommun,
Region Halland och
Jernhusen AB står för
sammanlagt 20 procent av
summan uppdelat på:
Kommunen: 290 miljoner kr
Regionen: 190 miljoner kr
Jernhusen AB: 100 miljoner kr
(Jernhusen AB bygger
och förvaltar stationsbyggnader.)
80 procent
står Trafikverket för.
• Enligt avtalet med Trafikverket
ska utbyggnaden
ske i perioden 2016 – 2021
och parterna ska verka för
att planeringen drivs så att
byggstart kan ske i början
av perioden.
Öster om Borgasgård äger kommunen
65 hektar mark. Här planläggs en ny stadsdel
med 1 000 nya bostäder: Östra Träslöv.
Ett område med grön profil i fokus.
Planeringen av Östra Träslöv
är redan i full gång på
stadsbyggnadskontoret. Här
håller planarkitekterna Carolina
Grabowska och Therese
Axenborg i arbetet med att
utforma det program som ska
ligga till grund för utbyggnad
av området.
Det är inget litet projekt:
inom en 20-årsperiod planeras
här cirka 1 000 nya bostäder,
förskola och service, som
ska byggas i olika etapper.
Om ungefär fem år kan det
bli möjligt för den första familjen
att sätta nyckeln i dörren
till sitt nya hem.
Ta vara på tillgångarna
I detta tidiga skede är grund-
tanken att Östra Träslöv ska
bestå av blandad bebyggelse,
det vill säga friliggande hus
och gruppbyggda hus som
till exempel radhus, samt flerbostadshus.
Ängar och hagmarker runt
Skultagården ska vara kvar
och kommunen för en dialog
med ridverksamheten
för att detta ska bli så bra
som möjligt.
- Det är viktigt att ta till vara
på närheten till naturen och
de tillgångar som redan finns
på platsen. Målsättningen är
också att så långt det är möjligt
följa landskapet och de
unika förutsättningar som
råder just här. Ett exempel är
att planera bebyggelsen efter
hur landskapet ser ut, istället
för att fylla upp eller plana ut,
säger Therese Axenborg.
Grön profil
Det finns önskemål att Östra
Träslöv ska bli en stadsdel
med grön profil.
- Det innebär att vi tittar på
olika miljövänliga lösningar,
som hur man kan rena vattnet
och ny teknik när det gäller
att bygga för att ta tillvara
energin på ett bra sätt, säger
Carolina Grabowska.
- Ett annat exempel på en
”grön lösning” är att bygga
hus med gröna tak, det vill
säga tak med växtlighet.
De suger åt sig regnvatten och
på så sätt minskar mängden
dagvatten.
Just nu håller planarkitekterna,
tillsammans med kommunens
övriga förvaltningar
och bolag, på att bli färdiga
med de tekniska utredningarna
för området. Det handlar
om vatten och avlopp och
om hur dagvattnet ska tas om
hand. Man studerar också var
vägar och parkeringsplatser
ska placeras.
Attraktivt boende
Kommunen äger marken och
har på så sätt möjlighet att
lägga fokus på attraktiva miljöer
och ett hållbart samhällsbyggande.
- Kommunen kan också ge en
tydlig bild till framtida byggintressenter
om hur man har
tänkt sig att boendet ska se
ut. Syftet är sedan att i dialog
med framtida exploatörer
skapa en bra helhet, säger
Carolina Grabowska.
Alltid välkomna
I början av 2012 beräknas
programmet för Östra Träslöv
ut på samråd och därefter
är det dags att arbeta fram de
olika detaljplanerna för området.
Planerna ska också ut
på samråd och ställas ut för
granskning innan de antas av
byggnadsnämnden och kommunstyrelsen.
Under samråds-
och granskningstiden
har alla berörda möjlighet att
lämna synpunkter.
- Ju tidigare i processen
synpunkter kommer in desto
bättre, säger Carolina
Grabowska och Therese
Axenborg och betonar att
kommuninvånare alltid är
välkomna att kontakta stadsbyggnadskontoret
och ställa
frågor om det är något projekt
man är intresserad av.
Kontakta oss på
880 00 eller besök
www.varberg.se
där det finns mer
information.
10 11

Fästningsbad, skatepark
och andra mötesplatser
Strandpromenaden, hamnen, stränderna,
bokskogarna… Varberg erbjuder gott
om attraktiva platser. Kommunen vill
lyfta fram dem ännu mer och satsa på
aktiviteter som gör att de kan bli spännande
mötesplatser: fästningsbad och
skateboardpark är två exempel.
En mötesplats kan vara allt
från en parkbänk där man
kan slå sig ner och titta på
folk till Varbergs torg en lördagförmiddag.
- Folk drar folk. Andra människor
är på sätt och vis det
största dragplåstret i en park.
Populära offentliga rum är en
förutsättning för en attraktiv
stad, menar stadsträdgårdsmästare
Liv Sonntag.
- En plats där människor från
olika generationer och med
olika bakgrund samlas blir
lite som ett samhälle i miniatyr.
Därför är bra offentliga
rum så viktiga: i förlängning-
en hjälper de till att skapa
tolerans och förståelse mellan
människor.
Från bad till stad
Att ge förutsättningar för fler
mötesplatser är en av kommunens
uppgifter. Just nu
arbetar man bland annat med
hamnområdet.
- I Varberg finns otaliga
miljöer att jobba med och
hamnområdet och viken vid
Barnens badstrand är ett område
med stor potential, säger
Liv Sonntag.
- Från fästningspiren till torget
är det lika långt som mellan
Kungsportsplatsen och
Götaplatsen i Göteborg. På
samma sträcka i Varberg rör
man sig från hav och bad till
centrum av staden!
Folkslivsbad
Till 2013 eller 2014 planeras
det nya fästningsbadet
att vara färdigt. Längs med
piren ska det byggas två vinklade
bryggor med långa soldäck
och över tre och en halv
meter djup i vattnet. Anläggningen
kommer ha en anslående
utsikt mot kallbadhuset
och staden.
- Det blir ett folklivsbad, en
fin kontrast till lugna stränder
och spabad. Det kommer
också förstärka det unika
stråket från piren upp till torget,
säger Liv Sonntag.
Till 2014 planerar kommunen
också att anlägga en ny
skateboardpark. Än så länge
befinner sig det projektet
tidigt i planeringsfasen.
- I nuläget koncentrerar vi oss
inte på ”var” utan på ”hur”,
säger Liv Sonntag.
- Hur kan en sådan park se
ut Hur kan den utformas för
att bli något som är specifikt
för Varberg Hur kan den bli
lockande för många människor,
inte bara skejtare
Fiske och samtal
Under hösten har kommunen
påbörjat arbetet med att ta
fram en ny grön plan, som tar
ett helhetsgrepp om den offentliga
utemiljön.
- Det är nödvändigt med en
övergripande bild, så man kan
bedöma varje plats i sitt sammanhang,
säger Liv Sonntag.
- Det är också viktigt att vi tar
hand om de mötesplatser som
redan finns. Platsen längst ut
på piren är ett bra exempel på
en anspråkslös men viktig sådan.
Här fiskas och snackas,
spanas ut över havet och in
över staden.
Högsta betyg
Ambitionen är att kommunens
invånare ska uppleva att
parker, bostadsområden och
lekplatser är väl omhändertagna
och kunna känna glädje
och stolthet över sin stad.
2010 genomförde Sveriges
Kommuner och Landsting,
SKL, en enkätundersökning
där invånarna i olika kommuner
fick svara på hur de tyckte
att parkerna i deras stad sköttes.
Av 94 kommuner fick
Varberg allra högst betyg.
- Att ligga i topp i en undersökning
där medborgarna
själva gett sina synpunkter är
det bästa betyg en kommun
kan få, säger Liv Sonntag.
Kontakta oss på
880 00 eller besök
www.varberg.se
där det finns mer
information.
Besöksadress: Engelbrektsgatan 15. Östra Vallgatan 12. Postadress: 432 80 Varberg.
Telefon växel: 0340-880 00. E-post: ks@varberg.se Webbplats: www.varberg.se
Redaktion: Varbergs kommun, kommunstyrelsens förvaltning. Produktion: StefacoGrape. Foto: Mikael Pilstrand. Text: Cecilia Werner. Tryckeri: Lenanders Grafiska. Denna trycksak uppfyller kriterierna för Svanenmärkt trycksak. Oktober 2011