27.01.2015 Views

Planbeskrivning - Svedala kommun

Planbeskrivning - Svedala kommun

Planbeskrivning - Svedala kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ANTAGANDEHANDLING<br />

2011-01-20<br />

Dnr: 08.806<br />

Projektnummer: D7250<br />

Detaljplan för del av <strong>Svedala</strong> 306:16 m fl ”Nya Stationsområdet<br />

etapp 1”, i <strong>Svedala</strong>, <strong>Svedala</strong> <strong>kommun</strong>, Skåne län<br />

PLANBESKRIVNING<br />

Innehåll:<br />

Grundkarta PM Trafikutredning 1<br />

Fastighetsförteckning 1 PM Externt industribuller 1<br />

<strong>Planbeskrivning</strong> med behovsbedömning PM Väg- och tågtrafikbullerberäkning 1<br />

av MKB (denna handling) Dagvattenutredning 1<br />

Genomförandebeskrivning PM Geoteknik 1<br />

Plankarta med bestämmelser Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo 1<br />

Illustrationskarta Växtinventering 1<br />

Planprogram 1<br />

Samrådsredogörelse program 1<br />

1 Handlingen finns på Bygg- och miljökontoret<br />

Samrådsredogörelse 1<br />

Utlåtande<br />

1 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG<br />

Syftet med planen är att pröva lämpligheten av att anlägga en handelsverksamhet med en<br />

byggnadsarea på ca 3800 m 2 (exklusive varuintag) innehållande dagligvaruhandel, lager,<br />

kontor, personalutrymmen och resecentrum. Samt prövas lämpligheten av att anlägga en<br />

kundparkering för ca 200 bilar, en pendlarparkering för ca 100 bilar och bussangöring.<br />

Samtidigt föreslås sidoperronger och en gångtunnel som förbättrar tillgängligheten till<br />

stationsområdet. Vid gångtunneln föreslås även torgytor med cykelparkeringar och hissar på<br />

bägge sidor om spåren. I västra delen av planområde prövas möjligheten att anlägga<br />

dagvattendammar.<br />

Föreslagen dagligvaruhandel ersätter befintligt läge på Storgatan då butiken och<br />

kundparkeringen är för liten och saknar utbyggnadsmöjligheter.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

Områdets gestaltning och disposition<br />

Stationsområdet kommer att integreras med <strong>Svedala</strong>s centrum och bilda en attraktiv länk<br />

mellan den norra och den södra sidan av spårområdet. Med en planskild gångtunnel kommer<br />

dagens barriär mellan befintligt samhälle och planerade utbyggnadsområden söder och väster<br />

om dagens samhälle att överbryggas. Föreslagna sidoperronger och en planskild gångtunnel<br />

skapar effektiva bytespunkter mellan de olika reseslagen. Området ska upplevas tillgängligt,<br />

tryggt och attraktivt att vistas i och röra sig igenom.<br />

Detaljplanen innebär även att befintligt värdefullt stationshus och träd i intilliggande privatägd<br />

mark skyddas genom bevarandebestämmelser.<br />

Stationshuset föreslås få en ny centrumanvändning med handel, restaurang, kontor och<br />

service.<br />

Föreslagna åtgärder<br />

Planförslaget innefattar:<br />

• Handelsverksamhet innehållande resecentrum och<br />

dagligvaruhandel med en byggnadsarea på ca 3800 m 2<br />

(exklusive varuintag)<br />

• Kundparkeringsplats till handelshuset med ca 200<br />

parkeringsplatser<br />

• Pendlarparkering med ca 100 parkeringsplatser<br />

• Bussangöring<br />

• Sidoperronger<br />

• Torg med cykelparkeringar och hissar<br />

• Gång- och cykelväg<br />

• Planskild gångtunnel<br />

• Bevarandebestämmelser för stationshuset och träd i privatägd<br />

grönyta vid stationshuset<br />

• Dagvattendammar<br />

2 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Bebyggelse<br />

Handel och kontor<br />

Den planerade handelslokalen har en byggnadsarea på ca 3800 m 2 (exklusive varuintag).<br />

Byggnaden innehåller dagligvaruhandel med livsmedelsförsäljning, lager, kontor och<br />

personalutrymmen samt resecentrum. Resecentrumet har en yta på ca 250 m 2 och<br />

livsmedelsförsäljningen uppgår till högst 3000 m 2 , vilket motsvarar ca 1500 m 2 mer än redan<br />

etablerad handel på Storgatan. Handelslokalen är ca 8 meter hög. Byggnaden får uppföras<br />

med en totalhöjd på lägst 7,5 meter och högst 10 meter. Därutöver får kylaggregat,<br />

ventilationsdon etc. byggas på taket inom högst 30 % av byggnadens byggnadsarea.<br />

Kylaggregat, ventilationsdon och dylikt på taket skall placeras centralt på byggnaden.<br />

Byggnaden föreslås i ett plan med en halvvåning, mezzanin, utmed norra och västra fasaden<br />

för kontor och personalrum. Fasader skall huvudsakligen utformas med rött tegel, som ansluter<br />

till omgivande byggnadstradition. Taket ska vara platt med en takvinkel på högst 6 grader.<br />

Byggnadstekniskt måste fasad och fönster mot järnvägen utföras i brandteknisk klass EI 60.<br />

Dessa fönster får endast vara öppningsbara med nyckel eller annat verktyg.<br />

Röd tegelarkitektur på Landskrona station<br />

Entréer vetter mot kundparkeringen i väster. Framför entréerna bildas en torgyta med passage<br />

till den planskilda gångtunneln. Torgytan föreslås få en markbeläggning av marktegel,<br />

granithällar och gatsten för att ansluta till kulturmiljön. Vid handelslokalens entré föreslås ett<br />

resecentrum med väntrum för tågresenärerna samt allmänna toaletter. Marknivån föreslås till<br />

en höjd av +46,0 meter vid butiken, torgytan och kundparkeringen, för att ligga i nivå med<br />

Ågatan och för att man ska kunna rulla kundvagnar mellan butiken och parkeringsytan utan<br />

problem med lutning. Varuintag placeras på byggnadens östra sida mot lastgården.<br />

3 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Entrébyggnad till Citytunneln vid Bagers plats i Malmö<br />

Vid gångtunneln föreslås på bägge sidor om spårområdet en byggnad med hiss.<br />

Hissbyggnaderna ska huvudsakligen utformas med röda tegelfasader på långsidorna och<br />

glasade fasader på kortsidorna. Byggnaderna får uppföras till en totalhöjd av högst 8,0 meter<br />

ovan mark.<br />

Biljettautomater kommer att finnas både norr och söder om järnvägen.<br />

Sektioner mot öster respektive mot väster genom stationsområdet, källa Fojab Arkitekter AB<br />

4 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse<br />

Befintlig stationsbyggnad norr om järnvägen skall bevaras enligt 3 kap. 12§ PBL. d.v.s.<br />

byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig<br />

synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.<br />

I planen föreslås bevarandebestämmelse ”q” för stationshuset. Bevarandebestämmelsen<br />

innebär att byggnadens utformning ska bibehållas avseende material, volym och karaktär. De<br />

röda tegelfasaderna med mörka detaljer bevaras. Byggnadens taktäckningsmaterial skall<br />

vara enkupigt rött lertegel. Byggnaden skall ha genomgående spröjsade fönster av trä. Vid en<br />

eventuell ersättning ska fönstren ha ursprunglig utformning, material och kulör.<br />

Stationshuset<br />

Godsmagasinet söder om järnvägen kommer att rivas. Byggnaden som har träfasader är i<br />

dåligt skick och saknar estetiska värden. Dessutom kommer omgivande mark vid byggnaden<br />

att schaktas ut ca 2 meter för att kunna anlägga kundparkeringar som ligger i nivå med<br />

Ågatan och föreslagen butik på +46.0 meter.<br />

Godsmagasinet<br />

5 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Grönstruktur och torgyta<br />

Vid stationen föreslås en torgyta med sittplatser, trädplantering, cykelparkeringar och<br />

angöring. Torgytan kommer att integrera stationsområdet med <strong>Svedala</strong> centrum och skapa en<br />

attraktiv förbindelse mellan Storgatan norr om spåret och föreslagen butik söder om spåret.<br />

Torgytan bör utformas med beläggning av tegel och gatsten samt utrustning som anpassas till<br />

kulturmiljön. Gångvägar ska vara sammanhängande med jämn och fast markbeläggning som<br />

inte är hal vid regn och kan följas av synskadade.<br />

Kastanjeträd vid stationsbyggnaden<br />

I grönområdet inom privat kvartersmark vid stationsbyggnaden föreslås att samtliga<br />

kastanjeträd ska bevaras. Om träden blir sjuka eller skadade skall dessa ersättas med nya<br />

likvärdiga lövträd.<br />

Utmed järnvägens södra sida, på torgytorna, parkeringsytorna, grönytan vid stationshuset och<br />

vid dagvattendammen kommer ny vegetation planteras i form av träd, buskar och häckar. Träd<br />

i hårdgjord yta ska ges tillgång till stor volym skelettjord. Föreslagen plantering söder om<br />

järnvägen bör ligga i nivå med sidoperrongen för att underlätta skötseln. En stödmur föreslås<br />

mellan planteringen mot spårområdet och allmänna parkeringen i söder. Utmed perrongen får<br />

endast träd planteras som blir högst 6 meter, för att upprätthålla ett fritt avstånd mellan<br />

järnvägen och trädet som understiger 45 grader efter fyra meter från spårmitt. Runt allmänna<br />

parkeringen söder om järnvägen skall det finnas häckar.<br />

6 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Vattenområden<br />

I den sydvästra delen av planområdet, inom Sege ås översvämningsytor vid ett 100-års regn,<br />

föreslås två dagvattendammar varav den västra ska ta hand om dagvattnet från befintlig<br />

bebyggelse i centrum och den östra ska ta hand om dagvattnet från planområdet.<br />

Dagvattendammarna kommer även att berika miljön för såväl växter, djur som människor.<br />

Dagvattendammarna bör inte vara inhägnade då detta minskar dammars möjlighet att gynna<br />

den biologiska mångfalden. Av denna anledning bör dammarna ha flacka slänter. Då det<br />

finns en kulle på området för den västra dammen med en höjd av ca 2 meter måste detta<br />

område schaktas ut.<br />

Grönytan vid Ågatan där dagvattendammar föreslås.<br />

Trafik<br />

Biltrafik<br />

Enligt trafikutredning av Tyréns, 2010-04-20 bedöms föreslagen handelsetablering öka<br />

trafikmängden med ca 1000-1300 fordon/åmd. Andelen tung trafik uppgår till ca 3 %.<br />

Samtidigt minskas nuvarande trafik till befintligt butiksläge på Storgatan. Trafiken antas fördela<br />

sig på 50 % västerut på Ågatan (mot Kapellvägen, Roslätt och Erlandsdal), 20 % söderut på<br />

Aggarpsvägen (mot Tegelbruksområdet) och 30 % på Timmergatan (mot centrum). Med<br />

tillskottet från butiken bedöms trafikflödet på redovisade gator uppgå till följande:<br />

Gata Tillskott fordon/åmd Trafik efter etableringen<br />

Ågatan, västra del + 500-700 1800 - 2000<br />

Kyrkogatan + 100-200 2600 - 2700<br />

Södergatan + 200 3200<br />

Timmergatan + 300-400 Saknar dagens trafikflöde<br />

Aggarpsvägen + 200-300 2500 - 2600<br />

Handelsetableringen bedöms dock medföra något ökad trafikmängd inom <strong>Svedala</strong> tätort (se<br />

tabell ovan), även om den medför en viss trafikavlastning från de bl.a. ur bullersynpunkt utsatta<br />

gatorna i centrum som t.ex. Trädgårdsgatan. Totalt sett bedöms emellertid konsekvenserna av<br />

7 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

etableringen bli små och det befintliga gatunätet bedöms klara trafiktillskottet utan att några<br />

särskilda åtgärder behöver vidtas.<br />

Enligt översiktlig kapacitetsberäkning förväntas det inte bli några kapacitetsproblem i<br />

parkeringens anslutning till Ågatan, och det kommer inte heller att krävas några<br />

vänstersvängfält på Ågatan. Några kapacitetsproblem förväntas inte heller uppstå i<br />

Timmergatans anslutning till Ågatan, eller till Kyrkogatan samt cirkulationsplatsen i korsningen<br />

Ågatan/Västra infarten.<br />

Varuintaget placeras på handelsbyggnadens östra sida mot lastbryggan. Lastgården är<br />

utformad så att backvändning med en 24 m lång lastbil kan ske på tomten. Infarten till<br />

varuintaget är placerad ca 30 meter från korsningspunkten Timmergatan/Ågatan.<br />

Gång- och cykeltrafik<br />

Under järnvägen föreslås en gångtunnel som förbinder Storgatan med föreslagen<br />

handelsetableringen och gång- och cykelstråken söder om järnvägen. Gångtunneln kommer att<br />

vara från ca 4 till 11 meter bred med en fri höjd på ca 2,30 meter. Norr om järnvägen<br />

föreslås en trappa och söder om järnvägen en ramp med vilplan. Rampen kommer att ha en<br />

lutning på högst 1:12. Vid bägge sidor om gångtunneln kommer det att finnas en hiss. I<br />

trappan kommer det att finnas skenor för cyklar och barnvagnar. I gångtunneln föreslås<br />

huvudsakligen betongfasader i ljus kulör, eventuellt med detaljer i rött tegel.<br />

Trappor och torgyta med olika markbeläggningar vid Bagers plats i Malmö<br />

Det kommer att finnas ca 75 cykelparkeringar på ömse sidor om spåren. Cykelparkeringarna<br />

bör ha ett c-c mått på minst 55-60 cm. Ett c-c mått på 70 cm är att föredra. Vid<br />

stationsbyggnaden föreslås cykelparkeringar med tak.<br />

En separat gång- och cykelväg föreslås från Timmergatan till torgytan norr om Ågatan. Gångoch<br />

cykelvägen ansluter befintlig gång- och cykelväg öster om Timmergatan. Utmed Ågatans<br />

södra sida finns en befintlig gång- och cykelväg. För att öka trafiksäkerheten för de oskyddade<br />

trafikanter som skall nå stationsområdet söderifrån, föreslås gång- och cykelpassager över<br />

8 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Timmergatan och Ågatan vid gångstråket mot gångtunneln. Gång och cykelpassagerna ska<br />

ha avvikande beläggning. Samtidigt föreslås att hastigheten på Ågatan även sänks till 40 km<br />

mellan Timmergatan och föreslagen gång- och cykelpassagen i ”Förslag till hastighetsplan för<br />

<strong>Svedala</strong> tätort” upprättad 2009 av Tyréns AB.<br />

Kollektivtrafik<br />

På Stationsplan föreslås en bussangöring vid torget. Då gatutrymmet är begränsat på<br />

Stationsplan och många oskyddade trafikanter korsar området har ett alternativt läge för<br />

bussangöring på Ågatan studerats. Detta alternativ kan bli aktuellt först när föreslagna<br />

utbyggnadsområden i södra <strong>Svedala</strong>, enligt <strong>Svedala</strong>s översiktsplan 2010, och stationsområdet<br />

har byggts ut. En gemensam hållplats för regionbussarna underlättar byten mellan tåg och<br />

buss samt mellan olika busslinjer.<br />

Alternativ med bussangöring utmed Ågatan, källa Tyréns AB .<br />

Tågtrafik<br />

Två sidoperronger föreslås norr och söder om järnvägsspåren. Sidoperrongerna byggs även ut<br />

i ett östligare läge än den nuvarande mittperrongen. Sidoperrongerna kommer totalt att vara<br />

ca 270 meter långa.<br />

Enligt Trafikverkets (Sofie Ulvestad, Trafikverket) prognos för 2020 kommer Ystadbanan<br />

trafikeras av 5 godståg, 76 nya pågatåg och 10 X31 tåg per dygn år 2020. Godstågen<br />

kommer endast att trafikera det norra spåret.<br />

Parkering<br />

Söder om järnvägen föreslås en pendlarparkering för ca 100 bilar. Norr om järnvägen<br />

föreslås 16+13 parkeringsplatser inom kvartersmark. De 16 parkeringsplatserna norr om<br />

stationsbyggnaden kommer att överlåtas till fastighet 1:10 genom markbyte. På Stationsplan<br />

avses minst 5 parkeringsplatser av de 13 parkeringsplatserna vara angöringsparkeringar.<br />

Därutöver föreslås 6 angöringsparkeringar inom gatumark. Kundparkeringen till butiken ger<br />

plats för ca 200 bilar med 4 handikapplatser.<br />

9 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Bullerskyddsåtgärder<br />

För att skydda intilliggande bostadsfastigheter mot buller från ventilationsfläktar och liknande<br />

ska dessa dimensioneras och utformas så att Naturvårdsverkets gällande riktvärden för externt<br />

industribuller innehålls. Vid behov av extra bullerskydd ska en placering på taket väljas som<br />

skärmar av ljudet mot omgivningen alternativt uppföra en separat avskärmning eller annan<br />

åtgärd som dämpar ljudet. Alternativt kan installationer väljas som avger en lägre ljudnivå.<br />

Mellan lastgården och Timmergatan ska ett bullerskydd, mur eller plank uppföras som är lägst<br />

2 meter högt.<br />

Teknisk försörjning<br />

I Ågatan söder om järnvägen finns alla nödvändiga ledningar för teknisk försörjning av<br />

handelskvarteret. Ledningar inom kvartersmark säkras i detaljplanen med ett 4 meter brett u-<br />

område. Inom u-området får det inte förekomma plantering av träd, men mindre buskar<br />

accepteras. Plantering av träd bör ej ske närmare ledningar än 2,5 meter. För att minska<br />

risken för skador på träd i samband med eventuella arbeten med ledning, rekommenderas att<br />

träd i närheten förses med rotskydd.<br />

VA<br />

Avloppsvattnet är <strong>kommun</strong>alt och leds via <strong>Svedala</strong> reningsverk till Sege å. Kapaciteten i<br />

reningsverket är tillräcklig för att tillgodose planområdet. Ett nytt pumphus kan eventuellt<br />

behövas.<br />

Föreslagen butik, ramp och kundparkering söder om järnvägen kommer att påverka befintliga<br />

dagvattenledningar. Dagvattenledning under föreslagen butik leder dagvattnet från centrala<br />

<strong>Svedala</strong> och har en diameter på 400 mm. Exploatören bekostar flytt av ledningar.<br />

Energi<br />

Inom centrala <strong>Svedala</strong> finns naturgas för uppvärmning.<br />

El<br />

Befintliga transformatorstationer kommer eventuellt att behöva kompletteras genom ytterligare<br />

nätstationer eller genom en uppgradering av befintliga. Ett E-område föreslås söder om spåren<br />

vid handelsetableringens lastgård. Enligt Högspänningshandboken SS 421 01 01 ska<br />

avståndet från transformatorbyggnad till brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag uppgå<br />

till minst 5 meter.<br />

Dagvattenhantering<br />

Dagvattnet fördröjs och sedimenteras, innan det når recipienten Sege å. Vattenkvaliteten ska<br />

uppnå miljökvalitetsnormerna för grund- och ytvatten samt skyddade områden. För Sege å,<br />

vars vattenkvalitet är betydligt påverkat av omgivande faktorer, föreslås att<br />

miljökvalitetsnormerna skall uppfyllas efter år 2020. Renat dagvatten ska uppfylla<br />

miljökvalitetsnormerna för ytvatten, grundvatten och skyddade områden.<br />

Dagvattnet från planområdet föreslås ledas till föreslagen damm i planområdets västra del för<br />

fördröjning och sedimentation, innan det når recipienten Sege å. En dagvattenutredning har<br />

utförts av Tyréns AB 2010-08-10. Dimensionering på dagvattenmagasinet baseras på<br />

10 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

beräkningar enligt SMHI´s modell som utgår ifrån en högsta vattennivå i Sege å på + 44,72<br />

vid 10 års regn och + 45,22 vid 100 års regn. Enligt utredningen bör högsta bottennivå för<br />

magasinet sättas till +43,00. Detta innebär att ledningssystemet dämmer från dessa nivåer upp<br />

i befintligt ledningssystem. Dagvatten från låga ytor, såsom gångramp under järnväg, måste<br />

därför avledas genom pumpning.<br />

Ledning från dagvattenmagasinet föreslås ske i egen separat ledning med backventil, då<br />

befintliga dagvattenledningar antas sakna kapacitet att ta emot dagvatten från föreslaget<br />

dagvattenmagasin. Den nya ledningen dimensioneras till ca 250 mm för att möjliggöra<br />

dämning. Ledningen dimensioneras vid detaljprojektering. Ledning till dagvattenmagasinet bör<br />

dimensioneras för 10-års regn vilket innebär en slutdimension på D800.<br />

Dagvattenmagasinet föreslås dimensioneras för 10-års regn med ett vattendjup av 0,8 meter.<br />

Detta innebär en yta av minst ca 300 m 2 . Magasinet utförs med oljeseparation,<br />

slamsedimentering och flödesreglering samt 0,6 meter permanent vattennivå. Dammarna ska<br />

ha flacka slänter. Avledning av dagvatten från föreslagen gångpassage under järnvägen<br />

föreslås ske via en dagvattenpumpstation. Dräneringsvatten från byggnader bör pumpas till<br />

dagvattensystemet.<br />

Lovplikt<br />

Marklov<br />

Inom område betecknat med ” n 4 ” gäller, i enlighet med 8 kap 9 § PBL, utökad lovplikt för<br />

trädfällning av träd med en stamdiameter på 20 cm eller mer.<br />

11 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

KONSEKVENSER<br />

Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen<br />

Bestämmelserna i plan och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter<br />

i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB<br />

upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen<br />

kan leda till en betydande miljöpåverkan.<br />

Bygg- och miljökontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar<br />

att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening<br />

som avses i 6 kap 11–18 §§ miljöbalken och i 5 kap 18 § plan- och bygglagen. Behovet av<br />

miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt<br />

6 kap miljöbalken.<br />

Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstagande gjorts efter samråd med<br />

länsstyrelsen:<br />

Planområdet omfattas av riksintresse för järnväg samt Kulturmiljöprogrammet för Kulturvärde<br />

Skåne och Kulturmiljöstråk Skåne. Genomförande av planförslaget kan innebära att<br />

kulturhistoriska helhetsvärden för Grevebanan Malmö-Ystad järnväg påverkas negativt när<br />

befintligt godsmagasin söder om spåren rivs. Däremot kommer det föreslås<br />

bevarandebestämmelser ”q” i planen för stationshuset.<br />

Skyddsavstånd krävs till järnvägen. Det kommer att finnas en perrongkant som skydd för<br />

eventuell urspårning av farlig godstrafik på Ystadbanan. För att undvika negativ påverkan på<br />

vattenkvaliteten i Sege å föreslås en dagvattendamm som fördröjer och renar dagvattnet från<br />

planområdet.<br />

En handelsetablering medför ökad trafik, vägtrafikbuller och externt industribuller. I gengäld<br />

minskar trafiken till befintligt handelsläge. Befintligt handelsläge har dessutom inga<br />

utbyggnadsmöjligheter. Trafiken kommer att ledas från Ågatan, som huvudsakligen omges av<br />

verksamheter. Det nya handelsläget kommer att ha god tillgänglighet till kollektivtrafik för<br />

regionbussar och tåg samt befintliga gång- och cykelstråk.<br />

Sammantaget är den påverkan som planförslaget förutses få, sådan att den inte kan<br />

antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar <strong>kommun</strong>ens uppfattning<br />

i yttrande för samråd om behovsbedömning 2010-03-04.<br />

Mark, luft och vatten<br />

Luftföroreningar<br />

Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly,<br />

kväveoxid, kvävedioxid, kolmonoxid, partiklar (PM 10) och bensen samt skall eftersträvas för<br />

ozon. Enligt Bygg- och miljös beräkningar överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom <strong>Svedala</strong><br />

<strong>kommun</strong>. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet<br />

från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig<br />

bebyggelse.<br />

12 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Markradon<br />

Av <strong>kommun</strong>ens översiktliga markradonundersökning framgår att planområdet är beläget inom<br />

radonriskområden med lågrisk/normalrisk. (Lågriskmark 0-10 kBq/m3, normalriskmark<br />

10-50 kBq/m3 och högriskmark >50 kBq/m3.)<br />

Vid låg- och normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Tillräckliga<br />

skyddsåtgärder mot markradon ska utföras i de fall halterna överskrider tillåtna gränsvärden.<br />

Radonhalt undersöks senast i samband med bygganmälan.<br />

Markföroreningar<br />

En översiktlig geoteknisk utredning utförd av Tyréns AB 2010-05-11 visar att upptagna prover<br />

för geoteknik inte indikerar på några föroreningar, då ingen misstänkt lukt förekommer. Då<br />

inga fältmätningar eller laboratorieanalyser har utförts kan det inte uteslutas att<br />

markföroreningar eventuellt förekommer lokalt inom det undersökta området.<br />

Vatten<br />

Genomförande av planförslaget kan beröra dagvattnet med ökade hårdgjorda ytor.<br />

Föreslagna dagvattendammar fördröjer och sedimenterar dagvattnet från planområdet<br />

respektive befintlig bebyggelse i centrum. Med föreslagna dagvattenmagasin innehållande<br />

oljeseparation och slamsedimentering, ny dagvattenledning kommer dagvattenhanteringen i<br />

området att förbättras.<br />

Hälsa och säkerhet<br />

Vägtrafikbuller<br />

Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden för trafikbuller. De<br />

ska uppnås vid nybyggnation av bostäder, nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av<br />

trafikinfrastruktur.<br />

Riksdagens riktvärden för arbetslokaler (för tyst verksamhet) för buller från vägtrafik som omfattas av<br />

nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur<br />

Arbetslokaler<br />

(tyst Ekvivalentnivå Maximalnivån<br />

verksamh)<br />

dB(A)<br />

dB(A)<br />

Ute, vid fasad (frifältsvärde) 65 -<br />

Inomhus 40 -<br />

Riksdagens riktvärden för befintliga bostäder för buller från vägtrafik som ej omfattas av nyanläggning<br />

eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur<br />

Bostäder<br />

Ekvivalentnivå<br />

dB(A)<br />

Maximalnivån<br />

dB(A)<br />

Ute, vid fasad (frifältsvärde) 65 -<br />

En handelsetablering medför ökad trafik och externt buller. I gengäld minskar trafiken till<br />

befintligt handelsläge. Trafiken kommer att ledas från Ågatan, som huvudsakligen omges av<br />

verksamheter. Befintligt handelsläge har dessutom inga utbyggnadsmöjligheter.<br />

Det nya handelsläget kommer att ha god tillgänglighet till kollektivtrafik för regionbussar och<br />

tåg samt till befintliga gång- och cykelstråk.<br />

13 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Föreslagen handelsetablering bedöms ge ett trafiktillskott på ca 1000-1300 fordon/åmd.<br />

Andelen tung trafik antas uppgå till ca 3 %. Regeringens riktvärde för vägtrafikbuller enligt<br />

infrastrukturproposition 1996/1997:53 innehålls för arbetslokaler (tyst verksamhet) i<br />

föreslagen butik 10 meter från vägmitt.<br />

Tabell 1 Beräknade vägbullervärden efter handelsetableringen är byggd år 2011 samt år 2020<br />

ICA Våning Beräkningspunkt<br />

2011 (dBA) 2020 (dBA) 3<br />

Ågatan<br />

Ekv. Max. Ekv. Max.<br />

Vån 1 Ute fasad 1 59 (65) 82 ( - ) 63 (65) 82 ( - )<br />

Inomhus 24 (40) 47 ( - ) 28 (40) 47 ( - )<br />

Vån 2 Ute fasad 1 59 (65) 81 ( - ) 63 (65) 81 ( - )<br />

Inomhus 24 (40) 46 ( - ) 28 (40) 46 ( - )<br />

Värden inom parantes avser Riksdagens riktvärden enligt infrastrukturpropositionen 1996/97:53<br />

1<br />

Frifältsvärde<br />

2<br />

Beräkningar med 3-glas fönster, RA-värde på 34 dBA<br />

3<br />

Beräknat utifrån 7200 f/åmd 3 % tung trafik när skolor och utbyggnadsområden i söder är utbyggt<br />

Det nya butiksläget bedöms inte medföra några problem med ökade bullerstörningar till följd<br />

av det ökade trafikflödet på gatunätet. Lokalt kan den ekvivalenta bullernivån öka med 0,5-1<br />

dBA. För befintlig bostadsbebyggelse beräknas Riksdagens riktvärde 65 dBA inte att<br />

överskridas.<br />

Tågtrafikbuller och vibrationer<br />

Buller:<br />

För tågtrafikbuller finns inga riktvärden för arbetslokaler enligt infrastrukturproposition<br />

1996/97:53. Däremot har Trafikverket tillsammans med Naturvårdverket utarbetat riktlinjer för<br />

tågtrafikbuller för arbetslokaler (tyst verksamhet) enligt ”Buller och vibrationer från spårburen<br />

linjetrafik – riktlinjer och tillämpning” (Dnr. S02-4235/SA60, 2006-02-01).<br />

Trafikverkets och Naturvårdsverkets riktlinjer för arbetslokaler (för tyst verksamhet) för buller från<br />

spårburen linjetrafik<br />

Arbetslokaler<br />

(tyst Ekvivalentnivå Maximalnivån<br />

verksamh)<br />

dB(A)<br />

dB(A)<br />

Inomhus - 60<br />

Tågtrafiken på Ystadbanan bedöms öka från idag 55 Pågatåg, 6 IC3-tåg och 3 godståg till år<br />

2020, 76 Pågatåg, 10 X31-tåg och 5 godståg. Omkring år 2020 används förmodligen<br />

trippelkopplade pågatåg som är 240 m långa.<br />

Tabell 1 Beräknade tågbullervärden år 2011, (när sidoperrongen bedöms vara byggd) och år 2020<br />

ICA Våning Beräkningspunkt<br />

Ekv. Max. Ekv. Max.<br />

År 2011 (dBA)<br />

2020 (dBA)<br />

Järnväg<br />

3 meter Ute fasad 1 58 ( - ) 90 ( - ) 59 ( - ) 90 ( - )<br />

ovan mark Inomhus 23 ( - ) 55 (60) 24 ( - ) 55 (60)<br />

6 meter Ute fasad 1 60 ( - ) 91 ( - ) 61 ( - ) 91 ( - )<br />

ovan mark Inomhus 25 ( - ) 56 (60) 26 ( - ) 56 (60)<br />

Värden inom parantes avser Naturvårdsverkets riktlinjer enligt ”Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik – riktlinjer och<br />

tillämpning” (Dnr. S02-4235/SA60, 2006-02-01)<br />

1<br />

Frifältsvärde<br />

2<br />

Beräkningar med 3-glas fönster, RA-värde på 34 dBA<br />

14 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Trafikverkets och Naturvårdsverkets riktlinjer för tågtrafikbuller för arbetslokaler (tyst<br />

verksamhet) enligt ”Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik – riktlinjer och tillämpning”.<br />

(Dnr. S02-4235/SA60, 2006-02-01) överskrids ej.<br />

Beräkningspunkter för vägtrafik respektive tågtrafik (Illustrationsplan från samrådshandlingen)<br />

Vibrationer:<br />

För arbetslokaler handelslokaler finns inga riktvärden för vibrationer från spårburen trafik.<br />

Enligt uppmätta markvibrationer av Tyréns AB 2009 understiger vibrationsnivån 0,4 mm/s ca<br />

10 meter från närmsta spåret i byggnader med betongstomme. Handelslokalen bör uppföras<br />

med betongstomme eller liknande.<br />

Externt buller<br />

Vid leverans av varor kommer en del fordon med bullrande kylaggregat att angöra<br />

handelsbyggnaden. På taket kommer det att finnas ventilationsfläktar och dylikt.<br />

Ventilationsfläktar och liknande ska dimensioneras och utformas så att Naturvårdsverkets<br />

gällande riktvärden för externt industribuller innehålls.<br />

Naturvårdsverkets generella riktvärden för externt industribuller vid nyetablerad industri SNV RR<br />

1978:5. Riktvärdet gäller utomhus vid bostäder, utbildningslokaler och vårdbyggnader<br />

Område<br />

Ekvivalent dB(A)<br />

Maximat dB(A)<br />

för/med Dag, kl 07-18 Kväll, kl 18-22 Natt, kl 22-07 Natt, kl 22-07<br />

samt söndag och<br />

helgdag kl 07-18<br />

Arbetslokaler (tyst<br />

60 55 50 -<br />

verksamhet)<br />

Bostäder 50 45 40 55<br />

För befintliga bostäder på ett avstånd av ca 85 meter från butiken innehålls Naturvårdsverkets<br />

riktvärde för fasta installationer förutsatt att den totala ljudeffektnivån från samtliga<br />

installationer som är i drift på natten inte överstiger ljudeffektnivå Lw87 dBA, enligt extern<br />

industribullerutredning av Tyréns AB.<br />

15 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Risk<br />

Enligt ”Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplanering 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne län” skall<br />

det finnas ett bebyggelsefritt avstånd på 30 meter till farligt godsled för att reducera<br />

samhällsrisken. För handel och kontor i flera plan beläget närmare farligt godsled än 70 meter<br />

(handel eller kontor i ett plan) respektive-150 meter (kontor i flera plan) krävs en riskanalys.<br />

Enligt riskanalys utförd av WUZ 2009-05-06 krävs en perrongkant eller en vall med en bredd<br />

på 6 meter och en höjd på 2 meter för att kunna stoppa en urspårning i önskvärd omfattning<br />

för byggnader placerade närmare än 30 meter från järnvägsspåret. Resultatet av riskanalysen<br />

visar att individriskkriterierna understigs ca 10 meter från perrongkanten. För att skydda<br />

byggnader mot brandspridning krävs dock ett avstånd på 15 meter från perrongkant<br />

alternativt vall samt central avstängningsbar allmänventil. Om byggnader önskas uppföras<br />

närmare än 15 meter till perrongkant ska dessa byggnader ha obrännbar fasad, samt fönster<br />

som lägst uppfyller brandteknisk klass EI60. Dessa fönster får endast vara öppningsbara med<br />

nyckel eller annat verktyg. För att minska konsekvenserna vid en eventuell olycka bör<br />

byggnaden för handelsverksamhet vara utformad så att utrymning söder ut (bort från<br />

järnvägsspår) möjliggörs.<br />

Till AGA Gas bör det finnas ett skyddsavstånd på minst 160 meter. Sandviks verksamheter har<br />

ett skyddsavstånd på 300 meter till ny bostadsbebyggelse. Föreslagen butik ligger ca 500<br />

meter ifrån AGA Gas fastighetsgräns.<br />

Skyddsavstånd till befintliga verksamheter.<br />

I planförslaget föreslås sidoperronger som förlängs österut utmed föreslagen butik.<br />

Planbestämmelse i plankartan medger sidoperronger eller likvärdigt skydd. Butiken föreslås<br />

placeras 12 meter ifrån perrongkanten och skall ha en obrännbar fasad, samt fönster som<br />

lägst uppfyller brandteknisk klass EI60. Dessa fönster får endast vara öppningsbara med<br />

nyckel eller annat verktyg. För att minska konsekvenserna vid en eventuell olycka bör<br />

16 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

byggnaden för handelsverksamhet vara utformad så att utrymning söder ut (bort från<br />

järnvägsspår) möjliggörs.<br />

Elektromagnetiska fält<br />

I anslutning till järnvägskontaktledning kan fältstyrkan när ett tåg passerar, uppgå till ungefär<br />

10 μT. På 20 meters avstånd från ledningen har fältstyrkan minskat till mellan 0,3 - 1 μT. När<br />

det inte finns något tåg i den närmaste sektionen, men det passerar ström som matar tåg<br />

längre bort på linjen, alstras magnetfält med lägre fältstyrka. Magnetfältet är då på 20 meters<br />

avstånd mellan 0,05 – 0,3 μT, vilket är av samma storleksordning som i en normal bostad eller<br />

i ett kontor.<br />

Magnetfältets styrka, källa Trafikverket<br />

Det finns inga fastställda riktvärden, men 0,1 – 0,2 μT motsvarar normal bakgrund från elnätet<br />

och 0,3 μT anses i nuläget vara en rimlig övre nivå.<br />

Föreslagen byggnad för handel och kontor ligger ca 10 meter från kontaktledningsstolpar vid<br />

järnvägen. Kontoren är inte permanenta arbetsplatser. Enligt gällande elsäkerhetsföreskrifter är<br />

ett sådant avstånd tillräckligt för ovanstående verksamhet.<br />

Natur- och kulturmiljö<br />

Naturmiljö och biologisk mångfald<br />

Föreslagen busslinga utanför planområdet påverkar befintlig vegetation i en igenvuxen f.d.<br />

villaträdgård. Däremot kommer naturområdet med föreslagna dagvattendammar att berika<br />

miljön för såväl växter, djur som människor. Samtidigt minskar påverkan på Sege ås<br />

vattenkvalitet. Dessa åtgärder bidrar till miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”,<br />

”Grundvatten av god kvalitet”, ”Giftfri miljö” och ”Ett rikt växt och djurliv”.<br />

Befintliga kastanjer vid stationsområdet föreslås bevaras. De ger tillsammans med stationen en<br />

helhetsbild av det historiska stationsområdet. Träden berikar även de hårdgjorda ytorna vid<br />

stationsområdet och är bra för klimatet, luften och biologisk mångfald. Nya träd föreslås<br />

planteras vid stationsområdet.<br />

Vid föreslagen gångpassage inom planområdet är en rödlistad art inventerad t.o.m. 1979.<br />

En ny inventering av rödlistade arter inom planområdet utfördes av Tyréns AB och<br />

underkonsult Anders Elmfors 2010-06-28. Vid inventeringen påträffades inga rödlistade arter.<br />

Däremot innehöll planområdet en snarlik art, som emellertid inte är rödlistad och är mycket<br />

17 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

vanlig. Norr om befintligt spår där den norra sidoperrongen föreslås finns en artrik<br />

vägkantsflora.<br />

Hushållning med naturresurser<br />

Platsen är idag dåligt utnyttjad. Det är positivt att sådan mark används för stadens<br />

utvecklingsbehov. Därmed främjas en god hushållning med naturresurserna.<br />

Kulturmiljö<br />

Planförslaget innebär att befintligt godsmagasin rivs. Godsmagasinet är i dåligt skick och kan<br />

ej flyttas till annat läge. Dessutom kommer omgivande mark vid byggnaden att schaktas ut ca<br />

2 meter för att kunna anlägga parkeringar som ligger i nivå med Ågatan och föreslagen butik<br />

på +46.0 meter. Däremot kommer befintlig stationsbyggnad att bevaras och regleras med<br />

bevarandebestämmelser enligt 3 kap 12§ PBL.<br />

Sociala konsekvenser<br />

Service<br />

Föreslagen handelsetablering är tänkt att ersätta befintlig butik på Storgatan som saknar<br />

utbyggnadsmöjligheter. Föreslagen butik kommer att vara ca 1500 m 2 större än befintlig<br />

butik. Den nya handelsetableringen omges idag av färre boende än det befintliga läget. I<br />

pågående översiktsplanering är ett flertal nya bostadsområden utpekade i söder, Östra<br />

Aggarp, Söder om Ågatan, och Krågeholm. Det nya stationsläget kommer ha god<br />

tillgänglighet till kollektivtrafik för regionbussar och tåg samt befintligt gång- och cykelvägnät.<br />

Detta ger förutsättningar för resenärer att handla livsmedel på hemvägen. I befintligt<br />

handelsläge föreslås handel med bostäder i övre plan. Det kan inte uteslutas att en flytt av<br />

befintlig butik kan ge en viss påverkan i närområdet. Men den föreslagna placeringen bör<br />

kunna vara ett bra alternativ för en större butik i centrala <strong>Svedala</strong>.<br />

Befintlig ICA-butik på Storgatan<br />

18 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Barnperspektivet<br />

Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn tagits till barns intressen, behov och situation i<br />

enlighet med barnkonventionen.<br />

Tillgängligheten till stationsområdet förbättras söderifrån med föreslagen planskild gångtunnel<br />

under järnvägsspåren och gång- och cykelpassager över Timmergatan. Cykelparkeringar<br />

föreslås på båda sidor om järnvägen. Stationsområdet och föreslagen handelsetablering<br />

kommer att ha ett centralt läge med goda gång- och cykelförbindelser till centrum och<br />

omgivande befintliga samt planerade bostadsområden söder om Sege å.<br />

Trafiksäkerhetsförebyggande åtgärder bör anordnas mellan gångväg till föreslagen<br />

gångtunneln och befintligt gång- och cykelstråk utmed södra sidan av Ågatan.<br />

Föreslagen dagvattendamm påverkar en befintlig skateboardramp av enklare sort.<br />

Skateboardrampens läge intill järnvägen och långt från bebyggelsen är inte det optimala. För<br />

skateboardrampen föreslås ett nytt läge vid planerad ny skola i centrala <strong>Svedala</strong>.<br />

Tillgänglighet<br />

Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för<br />

funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 3 kap 15 § PBL (tomter) i detalj<br />

kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed<br />

vid kommande bygglovprövning och bygganmälan.<br />

På båda sidor av järnvägsspåret föreslås en hiss vid gångtunneln. På södra sidan av<br />

järnvägsspåret föreslås en ramp med vilplan där rampen kommer att ha en lutning på högst<br />

1:12.<br />

Kundparkeringen till handelsetableringen kommer att ligga på samma nivå som butiken.<br />

Handelsetableringens läge vid stationen och Ågatan innebär att den har god tillgänglighet till<br />

kollektivtrafik, biltrafik samt gång- och cykelstråk.<br />

Säkerhet och trygghet<br />

Den planerade handelsetableringen ökar flödet och närvaron av människor längs föreslagen<br />

gångtunnel och befintlig gång- och cykelväg utmed Ågatan, vilket bidrar till ökad trygghet.<br />

Genom tydlig utformning, god gestaltning och tillfredställande belysning förbättras också<br />

tryggheten. I gångtunneln kommer det även att finnas ett ljusinsläpp som gör tunneln ljusare<br />

dagtid.<br />

19 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Plandata<br />

Lägesbestämning<br />

Planområdet avgränsas i norr av Storgatan och verksamheterna Sandvik SRP AB, i öster av<br />

Timmergatan, i Söder av Ågatan och i väster av AGA:s gasoldepå. Genom planområdet löper<br />

järnvägen i öst-västlig riktning. Planområdet omfattar hela eller delar av fastigheter <strong>Svedala</strong><br />

1:7, 1:10, 1:19, 74:1, 300:1, 305:1, 306:4, 306:16.<br />

Areal<br />

Planområdets areal uppgår till ca 4 ha.<br />

Markägoförhållanden<br />

Fastighet <strong>Svedala</strong> 1:10 (Tommy Nobrell AB) och <strong>Svedala</strong> 74:1 (Sandvik SRP AB) är i privat<br />

ägo. Trafikverket äger fastighet <strong>Svedala</strong> 1:19 och 300:1. Övrig mark äger <strong>Svedala</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

<strong>Svedala</strong> <strong>kommun</strong> avser att köpa berörd del av fastighet 300:1 för allmän platsmark. Berörd<br />

del av fastighet <strong>Svedala</strong> 1:10 har <strong>Svedala</strong> <strong>kommun</strong> förvärvat.<br />

Markanvändning<br />

Området används idag som järnvägsändamål, industrimark och gatumark. Industrimark söder<br />

om järnvägen är avriven. Norr om järnvägen utgörs industrimarken av en grönyta och är<br />

prickmark i gällande planer.<br />

Geoteknik<br />

Enligt SGU:s jordartskarta utgörs planområdet främst av morängrovlera.<br />

Jordartskarta enligt SGU, © Lantmäteriet.<br />

20 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

En översiktlig geoteknisk utredning är utförd av Tyréns AB, 2010-05-11 vid föreslagen<br />

handelsbyggnad. Marken utgörs av diverse fyllning av siltig lera, grus, sand, mull, tegel, plast<br />

och aska, underlagrad av naturliga sediment av siltig lera och lermorän ned till 4,0 m under<br />

markytan. Fritt vatten har noterats i föreslagen byggnads nordöstra del på djupet 3,0 m under<br />

markytan.<br />

Vid grundläggning ska all matjord och fyllning bortschaktas. Planerad byggnad kan sedan<br />

grundläggas på valfritt frostfritt sätt i naturlig mark av lera eller lermorän. Alternativt på den<br />

komprimerade fyllnaden av friktionsmaterial. Normal dränering och fuktisolering krävs för<br />

byggnad utan källare.<br />

För hårdgjorda ytor ska all matjord och okontrollerad fyllning schaktas bort. Vid schaktning<br />

under grundvattenytan erfordras grundvattensänkning till 0,5 meter under blivande<br />

schaktbotten. Tillrinnande yt-, sjunk- och grundvatten ska omhändertas i lämpligt utformade<br />

makadamfyllda pumpgropar inom schaktarna.<br />

Inför projektering av byggnader rekommenderas en detaljerad undersökning.<br />

Bebyggelse<br />

Verksamheter<br />

Den dominerande verksamheten vid stationsområdet är Sandvik SRP AB som har flera<br />

kontorsbyggnader och industrilokaler i direkt anslutning till stationen och spårområdet. De<br />

äldsta byggnaderna uppfördes i slutet av 1800-talet. Intilliggande Sandvik SRP AB:s<br />

byggnader är karakteristisk industriarkitektur och är redovisade i bevarandeplanen ”Gamla<br />

<strong>Svedala</strong>” där de klassas som särskilt värdefulla. Huvudsakligen är byggnaderna norr om<br />

järnvägen utförda i rött tegel med en stor detaljrikedom.<br />

Sandviks byggnader<br />

21 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

<strong>Svedala</strong> stationshus uppfördes 1894 i röd tegelarkitektur med inslag av mörka detaljer i band.<br />

Byggnaden är i två plan med sadeltak i rött lertegel och har spröjsade fönster. Byggnaden är<br />

välbevarad och inrymmer idag lokaler för polisens verksamhet. Byggnaden har kvar sin<br />

historiska karaktär av stationsbyggnad, med intilliggande rutnätskvarter och befintliga<br />

industribyggnader i röd tegelarkitektur från slutet av 1800-talet, och visar <strong>Svedala</strong>s tydliga<br />

historia som stationssamhälle. Söder om perrongen och spåret ligger ett godsmagasin som har<br />

röda träfasader och är i dåligt skick. Godsmagasinet är kulturhistoriskt värdefullt och ingår<br />

tillsammans med stationsbyggnaden i Länsstyrelsens Kulturmiljöprogrammet för Kulturvärde<br />

Skåne och Kulturmiljöstråk Skåne.<br />

Söder om järnvägen finns verksamheter utmed Ågatan. Även dessa byggnader är<br />

huvudsakligen uppförda i rött tegel. Byggnaderna uppfördes från 50-talet och framåt. Utöver<br />

Sandvik SRP AB finns här verksamheter som t.ex. plåtslageri, bilmekaniker och<br />

byggvaruhandel.<br />

Befintliga verksamheter söder om Ågatan<br />

Offentliga byggnader<br />

Väster om Aggarpsvägen pågår detaljplanering för förskola, skola och idrottsbyggnad. Skolan<br />

planeras för ca 600 elever.<br />

Grönstruktur, parker och lek<br />

Planområdet utgörs huvudsakligen av spårområde och hårdgjorda ytor. Vid<br />

stationsbyggnaden finns en grönyta med uppväxta äldre lövträd (bokträd, kastanjer och<br />

lindar), som tillsammans med stationen ger en helhetsbild av det historiska stationsområdet.<br />

Ofta förekom det att en mindre park anlades tillsammans med stationsbyggnaden när dessa<br />

byggdes i stationssamhällena. Träden ger området vid stationsområdet ett parkliknande intryck<br />

och är bra för klimatet som luftrenare, ökar luftfuktighet och ger skugga. Bokträden är dock i<br />

dåligt skick med döda grenar och vissa av dem är döda. En av lindarna har en stamskada<br />

och bör bedömas av en arborist. Intill järnvägen i planområdets västra del finns en<br />

skateboardramp av enklare slag.<br />

22 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Parkliknande grönyta med kastanjer och bokträd<br />

Trafik<br />

Biltrafik<br />

Östra delen av Ågatan trafikeras av ca 1500 fordon/åmd med 3 % tung trafik enligt mätning<br />

utförd maj 2008. Skyltad hastighet är 50 km/h. I ”Förslag till hastighetsplan för <strong>Svedala</strong><br />

tätort”, upprättad 2009 av Tyréns AB, som var ute på remiss maj 2009, föreslås att<br />

hastigheten sänks till 40 km/h öster om Timmergatan och höjs till 60 km/h väster om<br />

Timmergatan.<br />

Gång- och cykeltrafik<br />

Befintligt gång- och cykelstråk finns utmed Ågatans södra sida och Timmergatans östra sida<br />

som ansluter befintliga gång- och cykelvägar mot centrum, Tegelbruket och planerad skola och<br />

idrottsområde söder om Sege å.<br />

Dagens gång och cykeltrafiknät i <strong>Svedala</strong>. Bild från Trivectors trafikutredning för <strong>Svedala</strong> centrum från<br />

2006<br />

23 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Kollektivtrafik<br />

Idag finns ingen gemensam busstation vid stationsområdet för de regionbussar mot Lund,<br />

Malmö och Trelleborg som trafikerar <strong>Svedala</strong>. Linje 165 mot Trelleborg - <strong>Svedala</strong> – Lund<br />

stannar idag vid järnvägsstationen, medan linje 141 <strong>Svedala</strong> – Malmö kör i en slinga i<br />

<strong>Svedala</strong> och stannar inte vid järnvägsstationen. Denna linje fungerar idag delvis som lokalbuss<br />

i <strong>Svedala</strong>.<br />

Linje 141 Linje 165<br />

Trafikverket kommer i sitt 50-11 projekt att förlänga samtliga perronger utmed järnvägen<br />

Malmö-Ystad för att kunna köra med längre tåg. I <strong>Svedala</strong> kommer den befintliga<br />

mittperrongen att förlängas till 170 meter västerut under år 2010. Befintliga spåren kommer att<br />

höjas ca 20 cm.<br />

Befintlig mittperrong, <strong>Svedala</strong> station<br />

24 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Ledningar<br />

Utmed Ågatan och Storgatan finns ledningar för el, tele, gas, vatten, dagvatten och spillvatten.<br />

Ett par teleledningar och ett flertal dagvattenledningar korsar planområdet. En av<br />

dagvattenledningarna som korsar planområdet leder dagvattnet från centrala <strong>Svedala</strong> och har<br />

en diameter på 400 mm. I det västra planområdets östra sida finns ledningar för vatten,<br />

dagvatten och spillvatten.<br />

Norr om spåren finns en transformatorstation inom Trafikverkets fastighet.<br />

Riksintressen och förordningar<br />

Planområdet berörs av riksintresse för järnväg.<br />

Tidigare ställningstaganden<br />

Översiktsplan<br />

I gällande översiktsplan <strong>Svedala</strong> 2010 (laga kraft 2010-07-09), framhålls vikten av att<br />

tätorterna expanderar så att underlaget för service bibehålls och möjligheterna att skapa ett<br />

levande centrum förstärks. Förtätning av befintliga ortscentrum är en viktig strategi för att<br />

uppnå detta.<br />

I översiktsplanet är en planskild korsning utpekad vid stationsområdet och för stationsområdet<br />

föreslås en utveckling i syfte att bygga ett resecentrum, <strong>kommun</strong>al och kommersiell service samt<br />

bostäder i anslutning till stationen. Projektet ska också innehålla en ny busstation, parkering<br />

och pendlarparkering mellan järnvägen och Ågatan.<br />

Föreslagna utbyggnadsområden i pågående översiktsplan 2010<br />

25 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Fördjupad översiktsplan<br />

I fördjupad översiktsplan för <strong>Svedala</strong> tätort (laga kraft 1997-07-30) föreslås att detaljhandel<br />

koncentreras till centrum, dit man även räknar området omedelbart söder om järnvägen. I<br />

centrum och vid stationsområdet rekommenderar man att ny byggnation uppförs i rött tegel<br />

enligt <strong>Svedala</strong>s tegeltradition. Man vill samlokalisera buss och järnvägstrafiken samt skapa<br />

goda parkeringsmöjligheter för pendlare och besökare vid stationen.<br />

Detaljplaner<br />

Området är tidigare planlagt. För planområdet gäller följande detaljplaner:<br />

– 2, Detaljplan för ”<strong>Svedala</strong> köping”, som vann laga kraft 1935-10-04<br />

– 19, Detaljplan för ”Stationsplatsen”, som vann laga kraft 1956-02-14<br />

– 31, Stadsplan för ”Kv Mejeriet mm”, som vann laga kraft 1965-08-30<br />

– 44, Detaljplan för ”Område söder om kvarteret Mejeriet”, som vann laga kraft 1972-<br />

03-08<br />

– 48, Detaljplan för ”Industriområde väst”, som vann laga kraft 18 juni 1973<br />

– 53, Detaljplan för ”Industriområde syd”, som vann laga 5 april 1974<br />

– 138, Detaljplan för del av <strong>Svedala</strong> 71,8 m.fl. ”Timmergatan”, som vann laga 21 april<br />

2006<br />

Genomförandetiden för detaljplan138 går ut 21 april, 2011. För övriga detaljplaner har<br />

genomförandetiden gått ut.<br />

Berört område anges som järnvägsändamål och allmän plats i detaljplan 2, järnvägsändamål<br />

i detaljplan 19, småindustriändamål i detaljplan 31, allmän plats (gata) i detaljplan 44,<br />

industriändamål (får ej bebyggas) och järnvägsändamål i detaljplan 48, industriändamål i<br />

detaljplan 53 och allmän plats (huvudgata) i detaljplan 138.<br />

Antagna detaljplaner.<br />

26 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Planprogram för planområdet<br />

Planprogram ”Nya Stationsområdet”, daterat 2009-03-25, har varit utsänt för samråd<br />

2009-04-28 – 2009-05-24. Detaljplanförslaget följer planprogrammets intentioner med<br />

bl.a. ny handel med resecentrum söder om järnvägen, utveckling av stationsområdet med<br />

en attraktiv torgyta, en ny planskild gångtunnel som integrerar stationsområdet med såväl<br />

<strong>Svedala</strong> centrum som föreslagna bostadsområden i söder samt sidoperronger som<br />

förbättrar tillgängligheten till stationsområdet.<br />

Kulturmiljö och arkeologi<br />

Historik<br />

Grevebanan mellan Malmö och Ystad invigdes 1874. Året därpå öppnades linjen mellan<br />

Lund och Trelleborg. <strong>Svedala</strong> blev därmed en järnvägsknut och dess första stationshus<br />

byggdes. Tillväxten skedde längs Storgatan som hade knutits till den gamla landsvägen.<br />

Järnvägen och ortens näringsliv utvecklades parallellt under slutet av 1800-talet.<br />

Verksamheternas inriktning styrdes av leran som fanns i markerna kring <strong>Svedala</strong>. I början på<br />

1900-talet uppfördes ett försökstegelbruk med skola för tegelmästare av Nils Fredriksson. Han<br />

hade tidigare arbetat för Åbjörn Anderssons Mekaniska Verkstads AB, tillverkare av utrustning<br />

för tegelbruk. Bruket brann ner år 1965. Åbjörn Anderssons Mekaniska Verkstads AB heter<br />

idag Sandvik SRP AB efter uppköp.<br />

Kulturmiljöprogram<br />

Planområdet ingår i Länsstyrelsen i Skånes Kulturmiljöprogram ”Kulturvärde Skåne” och<br />

Kulturprogram ”Kulturstråk Skåne”. Kulturmiljöprogrammet avser <strong>Svedala</strong>s tydliga struktur som<br />

Stationssamhälle med rutnätskvarter och industri intill stationen som ger orten ett<br />

samhällshistoriskt dokument och är viktig att bevara. Kulturstråk Skåne avser Grevebanan<br />

Malmö – Ystad järnväg där det är viktigt att bevara godsens mindre stationer med tillhörande<br />

byggnader.<br />

Riksintresse järnväg och Länsstyrelsen i Skånes kulturmiljöprogram<br />

27 (28)


ANTAGANDEHANDLING<br />

Arkeologi<br />

Den planerade exploateringen berör inga kända fornlämningar.<br />

Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 §<br />

kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas.<br />

ADMINISTRATIVA FRÅGOR<br />

Detaljplanen utförs med normalt planförfarande. Genomförandetiden är satt till 10 år från det<br />

datum planen vunnit laga kraft.<br />

Medverkande<br />

I planarbetet har följande tjänstemän medverkat:<br />

Stadsarkitekt Pia Transe Pedersen, <strong>Svedala</strong> Kommun<br />

Planarkitekt Jeanette Widén Gabrielsson, <strong>Svedala</strong> Kommun<br />

Fojab AB arkitekter har genom Greger Dahlström tagit fram illustrationer och sektioner.<br />

BYGG- OCH MILJÖKONTORET I SVEDALA<br />

Pia Transe Pedersen<br />

stadsarkitekt<br />

Jeanette Widén Gabrielsson<br />

planarkitekt<br />

28 (28)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!