Gamla minitest med facit (2009) - Institutionen för lingvistik och ...

UPPSALA UNIVERSITET
Allmän grammatik och fonetik
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar.
För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet.
Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Lingvistik och grammatik, fonetik och fonologi
1. Vad menas med deskriptiv lingvistik
a. En definition av hur ett specifikt språk bör eller ska användas.
b. Studiet av mänskliga språk som fenomen.
c. En standardsvensk (eller fransk eller tysk, etc.) grammatikbok.
d. En beskrivning av hur talare av ett specifikt språk använder ord och uttryck.
2. Vilket av följande begrepp definieras som ”språkets minsta betydelseskiljande
enhet”
a. Grafem
b. Logogram
c. Fonem
d. Morfem
3. Genom att byta ut /m/’et i malen mot /g/ kan vi bevisa att…
a. malen och galen är homonymer.
b. /m/ och /g/ är två olika fonem.
c. och är vibranter.
d. malen och galen är synonymer.
4. Vilken är huvudskillnaden mellan vokaler och konsonanter
a. Vokalerna är tonande, konsonanterna tonlösa.
b. Luften passerar fritt genom munhålan hos vokalerna, men hindras hos
konsonanterna.
c. Vokalerna har inga allofoner. Det har konsonanterna.
d. Konsonanter kan bilda stavelser, men inte vokaler.
5. I vilket teckenpar hittar du skillnaden mellan tonande och tonlösa
konsonanter
a. /m/ och /n/
b. /d/ och /b/
c. /p/ och /b/
d. /b/ och /b:/
6. Vad menas med begreppet “inre grammatik”
a. Att så objektivt som möjligt beskriva hur ett visst språk används.
b. En modersmålstalares kunskap om hur det egna språket används.
c. Den grammatik som beskrivs i böcker som t.ex. Svenska Akademins
Grammatikbok (SAG).
d. Studiet av hur ords betydelse har förändrats genom åren, och deras ursprung.
7. Vad av följande faller inte inom ramen för hur det sk. IPA-alfabetet
(International Phonetic Alphabet) kan användas

UPPSALA UNIVERSITET
Allmän grammatik och fonetik
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009
a. För att åskådliggöra ett specifikt språks ljudsystem, dvs. uppsättningen vokaler
och konsonanter.
b. För att beskriva skillnaderna mellan olika språk när det kommer till uttal av ett
särskilt ljud.
c. För att redogöra för skillnaderna mellan svenskans olika vokalfonem.
d. För att tala om hur bokstaven A på svenska skall uttalas.
8. Studera följande ordpar. Var är skillnaden den mellan lång och kort vokal
a. mitt och mött
b. mitt och ditt
c. hit och dit
d. dit och ditt
9. Vilken av följande nivåer inom ett språk avses med förklaringen ”språkliga
uttrycks betydelse och mening”
a. Pragmatik
b. Semantik
c. Morfologi
d. Fonologi
10. ”På modern italiensk slang används ordet ’bah’ [ba’] med betydelsen: ’Jag
har ingen aning, och jag bryr mig inte’.” Vilken form av lingvistik är den här
typen av uttalande ett exempel på
a. Allmän och etymologisk lingvistik.
b. Språkspecifik och preskriptiv lingvistik.
c. Språkspecifik och deskriptiv lingvistik.
d. Allmän och preskriptiv lingvistik.
11. Vad av följande är ett exempel på diakronisk lingvistik
a. Det latinska ordet lingua har gett franska langue, spanska lengua.
b. Ordet ’lingvistik’ kommer ursprungligen från det latinska ordet lingua ’tunga’.
c. Esperanto är ett påhittat språk, med former från olika moderna språk som t.ex.
franska, tyska, engelska och ryska.
d. Det spanska ordet lengua ”språk”, uttalas med ett nasalt äng-ljud, som i
Magnus.
Miniprov för Dag 2, 2 september 2007:
Morfologi, språktyper och skriftsystem
1. Vad menas med morfologi
a. Studiet av språkets minsta betydelsebärande enheter, t.ex. –et i hus-et.
b. Studiet av hur ord och uttryck förändras genom århundradena, t.ex.
fornsvenska hus thetta för modern svenska detta hus.
c. Att varje morfem står som självständigt ord, som på t.ex. vietnamesiska.
d. Skillnaden mellan böjningen av det svenska substantivet sko-r-na-s och verbet
springa – sprang – sprungit.
2. Vad av följande är en beskrivning av morfem
a. Ett ljud i ett ljudsystem, t.ex. [a], [b] eller [t].
b. En bokstav i ett alfabet, t.ex. , eller .

UPPSALA UNIVERSITET
Allmän grammatik och fonetik
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009
c. Ett tecken in logografisk skrift, t.ex. ”2” eller ”Ï”.
d. En ändelse i ett ord, t.ex. ”-en” som markerar bestämd form i penn-an.
3. Vilken av följande former är inte en böjningsform av det svenska substantivet
”strand”
a. strand-en
b. stränd-er
c. strand-ad
d. stränd-er-na-s
4. Vad menas med stavelseskrift
a. Varje skrifttecken motsvarar ett enskilt ljud.
b. Varje skrifttecken motsvarar en konsonant (ibland flera2) + vokal.
c. Varje skrifttecken är en bild av det föremål som omtalas.
d. Varje skrifttecken är en symbol för det föremål som omtalas.
5. På turkiska heter ”(ett) hus” ev och ”i (ett) hus” heter ev-de. Däremot skriver
man ”(flera) hus” ev-ler och ”i (flera) hus” ev-ler-de. Baserat på denna
information, vilket av följande påståenden är korrekt
a. Turkiska är ett isolerande språk.
b. Den turkiska ändelsen –ler- betyder ”i”.
c. På turkiska markerar en ändelse oftast mer än en sak, t.ex. både ”flertal” och
”placering”.
d. Turkiska är ett agglutinerande språk.
6. Det är ett internationellt vedertaget grepp att använda symbolerna < >
med betydelsen “herr-” respektive “damtoalett”. Detta är ett exempel på…
a. Stavelseskrift
b. Konsonantskrift
c. Piktografisk skrift
d. Logografisk skrift
7. I vilket av följande exempel är de fetmarkerade orden substantiv
a. ”Under veckoslutet tog sig gamarna via balkongerna in i presidentpalatset”
b. ”Under veckoslutet tog sig gamarna via balkongerna in i presidentpalatset”
c. ”Under veckoslutet tog sig gamarna via balkongerna in i presidentpalatset”
d. ”Under veckoslutet tog sig gamarna via balkongerna in i presidentpalatset”
8. I vilket av följande exempel är de fetmarkerade orden adjektiv
a. ”...i gryningen på måndagen vaknade staden upp ur sin sekler gamla dvala med
en ljum och mjuk bris av stor död och rutten storlek”
b. ”...i gryningen på måndagen vaknade staden upp ur sin sekler gamla dvala
med en ljum och mjuk bris av stor död och rutten storlek”
c. ”...i gryningen på måndagen vaknade staden upp ur sin sekler gamla dvala med
en ljum och mjuk bris av stor död och rutten storlek”
d. ”...i gryningen på måndagen vaknade staden upp ur sin sekler gamla dvala med
en ljum och mjuk bris av stor död och rutten storlek”
9. På ungerska kan vissa ord bli oerhört långa, i och med att avledningssuffix
och partiklar smälter samman med sitt huvudord, som i t.ex.

UPPSALA UNIVERSITET
Allmän grammatik och fonetik
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009
megszentségteleníthetetlenségeskedéseitekért ”eftersom ni konstant låtsas vara
omöjliga att avhelga”, från stammen szent ”helig”. Vilken morfologisk
språktyp till hör ungerska
a. Isolerande språk
b. Polysyntetiska språk
c. Agglutinerande språk
d. Flekterande språk
10. På japanska skrivs ordet ”katt” (neko). Detta kan, beroende på kontext,
stå för ”(en) katt”, ”(flera) katter”, ”den katten”, ”ett par katter”. Japanska
är alltså…
a. Isolerande (språket) och logografiskt (skriften)
b. Flekterande (språket) och logografiskt (skriften)
c. Agglutinerande (språket) och piktorgrafiskt (skriften)
d. Ingetdera
11. Ibland uppstår situationer i språk där olika morfem, som används i
böjningen av olika ordklasser och som från början såg olika ut, genom
språkförändring kan komma att bli identiska. Vad av följande är exempel på
detta i svenskan
a. –ar anger plural, pojk-ar (substantiv), och infinitiv, dans-ar (verb)
b. –en anger bestämd form pojk-en (substantiv) och räkneord en
c. –or anger plural, sk-or, och är samtidigt en verbstam, or-o.
d. nollmorfemet i träd (sg.) – träd (pl.) och går (jag) – går (du, hon, vi, de etc.)
Miniprov för Dag 3, 4 september 2009:
Morfologi, ordklasser och satsdelar
1. Vilket av följande påståenden är korrekt i fråga om begreppen ordklass och
satsdel
a. ordklass rör bara substantiv och adjektiv, satsdel bara verb.
b. ordklass har att göra med ett ords böjning och betydelse, medan satsdel anger
hur ett ord används i en sats.
c. ordklass markerar om ett substantiv böjs som en eller ett (t.ex. en bil men ett
tåg), medan satsdel anger om substantivet är subjekt eller predikat.
d. ordklass och satsdel är synonymer
2. Med komparation menas…
a. böjning av verb i olika tempus, t.ex. läsa – läste - läst
b. ändelser som läggs till adjektiv för att skapa substantiv, t.ex. god + -het =
godhet.
c. böjning av adjektiv och adverb som anger en högre grad av deras innebörd,
t.ex. liten – mindre – minst eller snabbt – snabbare – snabbast.
d. ändelser som läggs till substantiv för att skapa nya substantiv, t.ex. ros + -t =
rost
3. Analysera det kursiverade elementet i satsen:
a. Det utgör satsens subjekt.
Vi kallar honom Anna.

UPPSALA UNIVERSITET
Allmän grammatik och fonetik
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009
b. Det utgör satsens objekt.
c. Det utgör satsens predikatsfyllnad.
d. Det utgör satsens agent.
4. Min grannes hund. I vilket kasus står grannes
a. Nominativ
b. Genitiv
c. Dativ
d. Ackusativ
5. Vilken av ordsekvenserna innehåller inte en finit verbfras
a. Jag hatar myggor.
b. Stick!
c. Varför dras alla blodsugande insekter alltid till mig
d. Jäkla mygg!
6. Vad avses med termen ”indikativ”
a. ett kasus
b. ett modus
c. ett tempus
d. en satsdel
7. I vilken mening är subjektet kursiverat
a. Tisdagens minnesstund i Los Angeles för Michael Jackson blir inte den sista.
b. Tisdagens minnesstund i Los Angeles för Michael Jackson blir inte den sista.
c. Tisdagens minnesstund i Los Angeles för Michael Jackson blir inte den sista.
d. Tisdagens minnesstund i Los Angeles för Michael Jackson blir inte den sista.
8. I vilken mening är det kursiverade elementet ett predikat
a. Popikonen avled på torsdagen på sjukhus efter att ha drabbats av
hjärtstillestånd.
b. Popikonen avled på torsdagen på sjukhus efter att ha drabbats av
hjärtstillestånd.
c. Popikonen avled på torsdagen på sjukhus efter att ha drabbats av
hjärtstillestånd.
d. Popikonen avled på torsdagen på sjukhus efter att ha drabbats av
hjärtstillestånd.
9. I vilken av följande grammatiskt felaktiga meningar ligger ”felet” i
verbfrasen
a. Igår vi hade utomhusgrillning, mycket trevligt.
b. Det rött huset min farfar köpte 15 år sedan.
c. Jag skulle ha fått åkt till Torquay på språkresa, men pappa ändrade sig i sista
sekund.
d. Jag vet inte ingenting, inte fråga mig.
10. Vilken av följande sagotitlar innehåller inte ett exempel på
kongruensböjning
a. Sagan om den fule Manfred
b. Sagan om busschauffören som tänkte att va fan

UPPSALA UNIVERSITET
Allmän grammatik och fonetik
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009
c. Sagan om apan som tänkte i flera led
d. Sagan om Rättvisa Gudrun
11. Studera meningen. Vilken ändelse, eller vilka ändelser, markerar tempus
”Vi har lärt oss att vara misstänksamma mot exotiska drömmerier
signerade av europeiska män som reser genom orientaliska länder och
tillbringar nätter tillsammans med inhemska kvinnor”
a. –ska i exotiska, europeiska, orientaliska, inhemska
b. –er i drömmerier, nätter, -or i kvinnor
c. –ade i signerade
d. –t i lärt, -er i reser, -ar i tillbringar
FACIT miniprov Dag1: 1: d, 2: c, 3: b, 4: b, 5: c, 6: b, 7: d, 8: d, 9: b, 10: c, 11: a.
FACIT miniprov Dag 2: 1: a, 2: d, 3: c, 4: b, 5: d, 6: d, 7: b, 8: a, 9: b, 10: a, 11: a
FACIT miniprov Dag 3: 1: b, 2: c, 3: c, 4: b, 5: d, 6: b, 7: a, 8: b, 9: c, 10: b, 11: d