Sven Wimnell 020920, kompletterad 021005 och 021022 - Wimnells

Den "avsiktsförklaring" som man på det sättet kommit överens om
splittrade vänsterns partistyrelse. 15 personer röstade ja, 4 nej och 4
avstod från att ha någon mening.
- De som röstade nej var rädda för ett alltför nära samarbete med
socialdemokraterna som skulle kunna tysta vänsterns röst, förklarade
lngrid Burman, huvudförhandlare för v.
Efter två år ska samarbetet mellan s, v och mp utvärderas, enligt
uppgörelsen. Det betyder att bland annat friårsreformen, som ska
vara genomförd först 2005, kan komma i farozonen.
Lena Alfredson
lena.alfredson@dn.se 08-738 11 82
Fakta/uppgörelsen mellan s och v
• Uppgörelsen mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet bygger
på det program om 120 punkter som miljöpartiet och socialdemokraterna
kom överens om i tisdags.
• Nytt är en så kallad avsiktsförklaring, som bara gäller mellan socialdemokraterna
och vänsterpartiet, och som innebär att samarbetet
ska breddas under hela mandatperioden till att omfatta alla sakpolitiska
områden utom försvars- och utrikespolitiken.
• Tre punkter i programmet har ändrats:
• "Vi vill under mandatperioden förbättra situationen för de barn som
lever i fattigdom i Sverige. Det kan handla om underhållsbidrag, bostadsbidrag,
fria läkemedel till barn och ungdomar m m"
• "Vi avser att genomföra en höjning av biståndet till 1 procent av
BNI under mandatperioden, om det statsfinansiella läget så medger.
Biståndet skall genomsyras av ett jamställdhetsperspektiv"
• "Arbetsgivare i kommuner och landsting har ett särskilt ansvar för
att höja lönerna i kvinnodominerande yrken”
• En ny punkt har införts i programmet
• "Vi avser att under mandatperioden förbättra villkoren för pensionärer
med låga inkomster genom att förbättra bostadstilläggen”
Anna Hansen “
Politikområden.
Enligt BUDGETPROPOSITIONEN 2001.
(http://finans.regeringen.se/propositionermm/propositioner/bp01/polit
ikomr.html)
” En nyhet i årets budget är indelningen av den statliga verksamheten
i olika politikområden. Med den nya indelningen är det tänkt att det
ska bli lättare att se vad vi får för pengarna.
I budgetpropositionen för 2001 har regeringen i vanlig ordning gett
förslag på hur statens utgifter ska fördelas på 27 stycken så kallade
utgiftsområden. "Hälsovård, sjukvård och social omsorg" utgör exempelvis
ett utgiftsområde. Utgiftsområdena finns reglerade i budgetlagen.
Men för första gången har regeringen också gjort en indelning av
verksamheten i 47 olika politikområden. Det finns flera olika anledningar
till det. Riksdagen har beställt mål som är lättare att följa upp
och förhoppningen är att det ska bli lättare att formulera mål på politikområdesnivå
än på utgiftsområdesnivå.
Även inom Regeringskansliet har man upplevt att utgiftsområdena är
för grova och att en bättre koppling behövs mellan mål, kostnader
och resultat. Tidigare har myndigheternas verksamhet varit A och O
för upplägget av budgetpropositionerna. Med politikområdena blir det
ett förändrat fokus. Det är verksamheten som blir tongivande. Meningen
är helt enkelt att det ska bli lättare att mer konkret se vad vi får för
pengarna.
Prioritering blir möjlig Politikområden är ingen teknisk eller adminsitrativ
indelning. De kriterier som har styrt indelningen är framför allt
politisk relevans och statsfinansiell betydelse. Tanken är att det ska