Idé- och inspirationsmaterial för lärare - Teknikens Hus

Kalle/ Karolina:
Du är 16 år och enormt glad och sprallig. Du tycker att gården
är bland det bästa som finns i ditt liv. Du är beredd att
göra vad som helst för att förhindra att gården stängs.
Ante/Anna:
Du är 17 år och skiter i miljön. Du tror ändå inte att jorden
kommer att finnas kvar när du är vuxen. Du tycker att det
är lite roligt att alla är så upprörda och kommer därför gärna
med löjliga förslag, bara för att mötet inte ska komma fram
till någon lösning.
Sanna/Sune:
Du är 15 år och väldigt engagerad i miljöfrågor. Att sortera
sopor och släcka lampor är för dig en lätt lösning för att få
ha kvar fritidsgården. Med en känsla av irritation försöker
du få de andra att fatta att det här är viktigt.
Emma/Erik:
Du är 17 år och trivs på gården. Din dröm är att bli fritidsledare
och du inser att du nu har möjlighet att plocka
poäng. Du försöker ta över ledarskapet från fritidsledaren,
men gör det på ett otrevligt sätt. Du driver miljö- och besparings-frågan
på ett aggressivt sätt. Med tvång och hot
försöker du få alla att inse att de måste ställa upp nu.
Felix/Frida:
Du är 16 år och tycker att fritidsledaren har fel. Varför ska
NI vara tvungna att offra er bekvämlighet på gården bara
för att några kommungubbar tycker det Återigen så upplever
du att det är ni ungdomar som får backa för de vuxnas
idiotier och sjuka infall. Därför vägrar du att gå med på
förslag som du tycker visar att kommunen och de vuxna
inte respekterar era behov på gården.
Nanne/Nore:
Du är 15 år och känner för första gången att du kan påverka
någonting. Du brinner för att gården ska vara kvar, kosta
vad det kosta vill!
Tom/Titti:
Du är 16 år och kom till mötet bara för att se om och hur
man kan lösa det här. Du kan inte förstå att det kan gå att
spara in tillräcklig med pengar för att rädda gården bara genom
att sortera sopor och släcka lite här och där. Du lyssnar
intresserat på vad alla säger. Men du är fundersam kring om
det kommer att spela någon roll vad ni än gör.
Vid återsamlingen:
Hela gruppen diskuterar:
• Vad var det som hände
• Lyckades grupperna komma fram till gemensamma
beslut
• Kan det gå till så här i verkligheten
• Övriga tankar och funderingar
Förr eller senare slår resultaten av all
misshushållning tillbaka mot den ansvarige
samt dennes familj, efterträdare, grannar
med flera oavsett hur långt bort från de
närmast drabbade människorna och miljöerna
de än befinner sig. Det handlar bara om en
fördröjning av effekten, som tyvärr också
ofta medför att problemen hunnit bli så
oerhört mycket större och drabba så många
fler än om såväl ingreppen som problemen
bara varit koncentrerade till den ansvariges
närmiljö.
Här finns en hel del att lära av naturfolken,
vilka ofta hyser en stor aktning
och vördnad för de miljöer de lever i -
samt också är beroende av. En del av denna
aktning finns även hos många ”moderna människor”
som på
ett eller
annat sätt
förvärvat
en inre
insikt om
vikten av
att försöka
leva i harmoni
med varandra
och med
naturen.
The point of
no return
A child born in a wealthy country is likely to consume,
waste, and pollute more in his lifetime than
50 children born in developing nations. Our energy-burning
lifestyles are pushing our planet to
the point of no return. It is dawning on us at last
that the life of our world is as vulnerable as the
children we raise.
Quotation by George Carey,
Former Archbishop of Canterbury, United Kingdom
Fyra villkor för hållbar utveckling
Karl-Henrik Robèrt och John Holmberg, verksamma inom
den internationella organisationen ”Det naturliga steget”
eller ”the Natural Step” (www.detnaturligasteget.se), har
formulerat fyra grundprinciper för hållbarhet vilka vidareutvecklats
inom ett internationellt nätverk av ledande forskare
och andra aktörer. De fyra grundprinciperna kallas för de
fyra ”systemvillkoren” för ett hållbart samhälle.
I det hållbara samhället utsätts inte naturen för
systematisk:
1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.
2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets
produktion.
3. undanträngning med fysiska metoder.
Och i det samhället….
4. …hindras inte människor att systematiskt tillgodose
sina behov.
45