Nummer 2 2009 - GilleScouterna

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 59 • Nr 2 maj 2009 

1949 

SGSSLX 

2009 

På sidorna 

4–16 finns 

handlingarna 

till ordinarie 

landsgilleting 

på Kolbodagården 

den 

16–17 maj 

2009. 

Medtages till 

landsgilletinget. 

Kolbodagården från 

sjösidan. 

Foto: Lars Stejdahl.

2 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge 

tel och fax 08-17 84 32 

Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men 

telefonsvarare finns. 

gillekansli@telia.com 

www.gille.scout.se. 

PlusGiro 35 91 06-2 

Landgillerådet 

S:t Georgs 

Scoutgillen 

i Sverige 

Gunilla Engvall Landsgillemästare 

Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 

021-35 16 51, 070-310 42 25 

g.engvall@telia.com 

Laila Boxström vice Landsgillemästare 

Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby, 

0935-206 11, 070-226 12 97 

laila@vannastv.net 

Gjermund Austvik Landsgilleskrivare 

Brombärshult 1, 432 96 Åskloster, 

0340-62 60 65, 070-875 95 80 

gjermund.austvik@gaengin.se 

Knut-Olov ”Ola” Axelsson Landsgilleskattmästare 

Kantvägen 1, 141 31 

Huddinge, 08-711 80 01, 070-397 73 83 

knut-olov.axelsson@telia.com 

Torsten Hansson 

Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge, 

0243-22 58 79, 070-301 99 98 

torsten.ha@telia.com 

Carl-Magnus Klärcke 

Internationell sekr. 

Kopparvägen 37, 791 42 Falun, 

70-624 32 45 

carl-magnus.klarcke@comhem.se 

Staffan Sjunnesson 

Markvägen 7, 238 35 Oxie, 

040-54 86 24, 070-312 11 31 

staffan.sjunnesson@telia.com 

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) 

Utkommer med fyra nummer per år 

Nr 3 19 sept 2009, manusstopp 15 aug 

Nr 4 21 nov 2009, manusstopp 15 okt 

Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: 

Torsten Hansson (adress ovan) 

Typsnitt: Optima och Times New Roman 

Papper: Galeri Art Silk 115 g – miljö - 

märkt med Svanen 

Tryck: Th Sahlanders Grafiska AB, Falun 

ISSN 1653-7033 

Landsgillemästaren har ordet 

1949 

SGSSLX 


SGSS – 60 år gammal eller ung 

Sankt Georgs Scoutgillen i Sverige 

uppnår den aktningsvärda åldern 

60 år i år. Så länge har gillescouter 

funnits i gillen och många gillescouter 

har genom årens lopp fått uppleva 

många fina stunder tillsammans med 

vänner. 

Är 60 år gammalt eller ungt Vad förväntas 

av en sextioåring Vad förväntar 

sig en person som fyller 60 år i dag 

För fyrtio år sedan var man gammal 

när man fyllde sextio. Förväntningarna 

på att något genomgripande nytt skulle 

ske fanns kanske inte, många tyckte nog 

att det mesta i livet redan hade hänt. 

Klädseln var ofta diskret. För tjugo år 

sedan var sextioåringarna med på läger 

av alla storlekar, reste på utlandssemester 

och gick på kurser. Det fanns mycket 

att välja på i klädaffärerna, snitsigt och 

färgrikt. Så mycket att ta del av! 

Idag är de flesta sextioåringar i full 

fart på sina arbeten, går in på Internet 

och beställer sina resor, funderar på att 

inte gå i pension vid 65 eller ta ut förtida 

för att hinna resa och umgås med släkt 

och vänner. Kläderna väljer man ur ett 

stort sortiment, som köps av både unga 

och gamla. Även om reklamen inte riktar 

sig direkt till 60+ så finns nu en viljestark 

och intresserad generation, som 

gärna lär nytt och tar för sig. 

Hur mår sextioåringen SGSS Nja, ålderskrämporna 

börjar visa sig. Medelåldern 

är hög, tryggheten i det egna gillet 

är en viktig faktor. Verksamheten bjuder 

inte på alltför nya programpunkter. Viljan 

att satsa framåt är inte så stark på 

många håll, men kärleken till scouting 

är levande. 

Men det finns andra tongångar också 

i vår organisation! Nya gillen är på 

gång, några med starkt engagemang i 

scoutkårer och lägerverksamhet. Några 

gillen växer och med de nya medlemmarna 

kommer idéer till nytt innehåll 

i verksamheten. De har inte alltid varit 

scouter men tilltalas av vår ideologi och 

vårt kamratskap. Stavgång, studiebesök, 

resor och videohajk finns med på 

programtablåerna, inbjudningarna går 

ut till medlemmarna via e-post och 

brev. Kontakter med vår internationella 

organisation ger spännande mersmak. 

Lust finns att lära och att delta. 

En sextioåring i dag vill vara med och 

påverka. En sextioåring tar för sig och 

vill ha nya erfarenheter, möta nya människor 

och nya situationer men gärna i 

en bekant omgivning. Då är det tryggt 

att veta att det är scouting som idé som 

är grundbulten i vår verksamhet. Scouting 

tar sig nya uttryck och nya former, 

inom gillescouting sker den utvecklingen 

nu. Det finns ork och kunnande i 

60-åringen SGSS för framtiden. 

Gillearrangemang 

15 maj 2009 

Landsgillerådet 

16–17 maj 2009 

Landsgilleting i Kalmar 

9–10 juni 2009 

NBSR-möte på Åland 

10–14 juni 2009 

Nordisk-Baltisk Gilleträff 

på Åland 

29 juli–9 augusti 2011 

Världsjamboree i Sverige 

Fonder 

Gunilla Engvall 

Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten 

Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne 

och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på 

SGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan om 

medel riktas till SGSS, adress se spalt 

överst till vänster. 

Gillescouten 2–2009

Att vara 

scoutledare 

En dikt av Elsa Elgåsen 

Jag mötte dem arbetsklädda 

i blå skjortor 

halsduk gul, blå, vit 

i motvind för tidens krav 

på moderiktiga kläder. 

Bestämd, målinriktad. 

Naturligt omedvetet 

"Jag vill göra mitt bästa" 

i strid mot ondska, undfallenhet, 

den minsta tjänst blir guldkantad. 

Från far till son 

från mor till dotter 

decenniernas erfarenhet 

vävs samman, 

likt frö som vinden sprider 

ideer föds av nya generationer. 

Obekväm arbetstid, 

stora insatser, olönsam, 

fria från tidens krav, 

materialistiskt tänkande. 

Var redo, hör den stormens il, 

ur minnets djup det stiger fram 

en stund så tyst, så allvarlig 

jag vill alltid vara redo. 

I jämlikhet blev jag och du 

i rörelsens första trevande minsta insats 

till stora uppdrag 

samma värden med gott humör. 

Med tillfredsställelse 

blandat med otillräcklighet 

i det inre en känsla av ansvar och glädje 

över att få göra sitt bästa. 

S:t Georgsbudskapet 


Det är lätt att bli nedstämd med tanke på 

världssituationen i dag. Vi bombarderas 

hela tiden av nyheter om krig, svält, 

översvämningar och brutala autokratiska 

regimer. Vi får givetvis heller inte 

glömma den globala finanskrisen. Mitt i allt det onda 

och dystra är det svårt att se det goda som händer, och 

det är än svårare att tro att vi, som enskilda personer, 

kan göra någon skillnad ….. för det kan vi! Hemligheten 

ligger i nuet. Om vi alla ser och tar vara på de 

minsta möjligheter som yppar sig kan vi förbättra nuet. 

Och om vi förbättrar nuet kommer allt som händer senare 

i våra liv också att bli bättre. 

Varje människa kan välja mellan två hållningar: 

att bygga eller att odla. De som bygger kan tillbringa 

många år med sina projekt, men en dag 

har de byggt färdigt det de en gång började. Då 

stannar de upp och inser att de är instängda mellan 

sina väggar. Livet mister sin mening när bygget 

är färdigt. 

Så har vi de som odlar. De kan drabbas av både 

stormar och årstidsväxlingar och har sällan någon 

ro. Men till skillnad från ett byggnadsverk 

upphör en trädgård aldrig att växa. Och eftersom 

den ständigt kräver odlarens uppmärksamhet gör 

den alltid livet till ett stort äventyr. 

Paulo Coelho i boken ”Brida”, 

Dalia Uržaite 

Litauens Nationella Scoutgille 

publiceras med tillstånd av Bazar Förlag 

Översättning: Gjermund Austvik och Jens Nordenhök. 

Teckning: B-P 

Gillescouten 2–2009 

3

Margareta Hedman minns en flickscoutledare 

Kraka – Ragnhild Granlund 

Så här ser jag på uppgiften. En människa är så mycket mer än 

en enstaka betraktares bild. Jag vistades i Krakas närhet under 

tre kanske fyra skeden i mitt liv. Först som mycket ung, 12 -13 

år, senare som ung kårledare, ännu litet senare som gift med 

två barn och till sist som gillescout mer än medelålders. Jag 

vet ingenting om Krakas uppväxt, föräldrar eller utbildning. 

Det måste andra berätta om. 

På bilden syns Ragnhild Granlund och Brita Hammar, en av Frustunastiftelsens 

grundare. Bilden har lånats ut av Föreningen Scoutmuseets Vänner. 

1949 

SGSSLX 


Det är svårt att utesluta sig 

själv när man berättar om en 

person, som man fängslats 

av och respekterat. Kraka 

var under min barndom ett monument. 

Hon var lång och ståtlig och dessutom 

vansinnigt gammal! Hon var då 35 år. 

Vi hade provböcker och i dem stod 

det Ragnhild Granlund. Det var vår distriktsledare 

och vi skulle kunna hennes 

namn och adress utantill. Vid slutet av 

terminen ledde Kraka vår erinran. Det 

hette så då. Numera säger vi scoutupptagning. 

Hon stod framme vid altaret 

i kyrkan och talade allvarsamt till oss 

innan vi fick våra märken. Jag vill minnas 

att provet scoutlagen skulle tas inför 

Kraka. Då först förstod man att scouting 

inte bara var knopar och lek. Kraka hade 

tid att ge ett flamsigt och okunnigt barn 

tills det stod klart att scoutlagen var på 

blodigt allvar. 

Kraka hade tagit på sig en fostrargärning, 

som låg vid sidan av föräldrarnas. 

Hemma fick vi lära oss att uppföra oss. 

Kraka ville något mer. Hon ville att vi 

skulle tänka också. Det hände, när hon 

avlyssnat vårt tanklösa prat om någon 

kamrat, att hon tog oss i enrum och frågade: 

är det sant, är det snällt och är det 

nödvändigt att du säger så där Det sitter 

i efter 70 år. 

Som distriktsledare höll Kraka informationsträffar 

med kårledarna i distriktet. 

På den tiden fanns det många 

flickscoutkårer på Södermalm i Stockholm. 

Vi satt uppradade runt ett stort 

bord och förväntades uppföra oss. Samtidigt 

lärde vi oss sammanträdesteknik. 

Här var Kraka stenhård. Den som inte 

kunde sköta sig åkte ut – men fick snart 

komma in igen. 

Åren gick och sammanträffandet 

med Kraka blev en smula förvirrande. 

Hennes minne av mig var starkt men 

4 

förväntningarna inför återseendet inte 

särskilt stora. Krakas kommentar sen' 

vi hälsat var: Jaja, du har väl mognat 

nu. Den här bilden av Kraka är min och 

ingen annans. Jag var nog inte i närheten 

av det flickscoutideal Kraka ville se. 

Nu när jag var tillbaka i scouting igen 

var Kraka omgiven av vänner, som jag 

inte kände och våra sammanträffanden 

var få. 

Med tidningen Gillescouten återsåg 

jag Kraka. Hon var en av dem, som 

skulle skänka liv åt innehållet. Jag halkade 

in i redaktionen och fick då lära 

känna Kraka "på riktigt". Man kan tycka 

att det kom sent i livet men jag ser det 

som desto värdefullare. Allt jag mindes 

som barn och ung var en Kraka, fylld av 

ambition och idealism. Det tog sig uttryck 

i en roll som idol och föredöme. 

Jag närmade mig aldrig människan. 

Nu fann jag humorn, värmen och 

omtanken hos en relativt gammal människa, 

som ändå var så intresserad och 

engagerad i allt omkring henne. Inte 

går det att beskriva Kraka! Hon var en 

varm person med stark integritet och 

karisma. Hon var samtidig med många 

andra flickscout- och blåvingeledare, 

som också hade begåvningen att entusiasmera 

barn och ungdomar. Men Kraka 

var en av dem. som vi fortfarande talar 

om som om hon skulle kunna komma 

fram och manande fråga: var det sant 

det där 

Margareta Hedman 

Flickscout i flickscoutkåren Högalid 

och Berget, kårledare i Enskede III 

Det fanns en gång så många scoutledare, 

som gjort avtryck i unga människors 

liv, någon eller några har väl beskrivits 

i olika texter. Det börjar bli bråttom om 

vi skall skriva något om pionjärerna. 

Alla blev inte flickscoutchefer ... 

På sidorna 4–16 finns 

handlingarna till ordinarie 

landsgilleting på 

Kolbodagården den 

16–17 maj 2009. 

Medtages till landsgilletinget. 

Kopior av inkomna 

motioner finns hos din 

gillemästare. 

Kolbodagården från sjösidan. 

Foto: Lars Stejdahl. 


Välkomna! 

Vi i scoutgillet Nyckeln i Kalmar tillsammans med Kronobergs scoutgille hälsar 

er alla varmt välkomna till landsgilletinget i Kalmar och Kolbodagården den 

16–17 maj 2009. 

Efter en hel del överläggningar 

och samtal, bl a med 

gilleentusiasten Owe Hult, 

var det äntligen dags att i 

Kalmar bilda ett scoutgille. 

Den 25 september 1995 hade ett tjugotal 

äldre scouter hörsammat inbjudan att 

träffas på Eksgården i Gårdby på Öland, 

för att få information om gillescouting 

och för att diskutera bildandet av ett 

scoutgille i Kalmar. När de närvarande 

skildes åt, hade S:t Georgs scoutgille 

”Nyckeln” i Kalmar bildats. Ett gilleråd 

hade utsetts och en preliminär medlemsförteckning 

upprättats. 

Detta hände för snart fjorton år sedan. 

Mycket har hänt sedan dess. Vårt gille 

har vuxit och består nu i mars 2009 av 

ca fyrtio medlemmar med en geografisk 

spridning som motsvarar Kalmarsunds 

scoutdistrikt från Oskarshamn till Nybro 

och Öland. 

Våra program: Förutom årligen återkommande 

träffar som Thinking day 

(22 febr), gilleting i mars, S:t Georgsdag 

och grötfesten i november har gillet 

genomfört mängder med studiebesök, 

dagsutflykter, besök på olika scoutläger 

och deltagit i form av funktionärskap 

vid olika scouttävlingar. 

Regionarbete: Från starten hade vårt 

gille goda relationer till Kronobergs 

och Östra Blekinges scoutgillen. Årligen 

träffas gilleråden i de tre gillena till 

regionråd och på sensommaren träffas 

gillena till regionträff, varvid värdskapet 

skiftar mellan gillena. 

Resor: Vårt gille har genomfört flerdagsresor 

tillsammans med Blekinge 

och Kronobergsgillena bl a till Bornholm, 

Tallinn och Gotland. 

Utställning: Vid Svenska scoutförbundets 

förbundsstämma 1997 i Kalmar 

ordnade vi med stöd av LGR en utställning 

om gilleverksamheten i Sverige. 

Betlehems fredsljus: Sedan 2004 engagerar 

vi oss starkt i projektet med 

fredsljuset och dess spridning. Vid 

flera tillfällen har vi varit delaktiga i 

olika Kalmarkyrkors andakter kring 

fredsljuset. Nu senast i december 2008 

överlämnade en delegation från vårt 

Kalmargille fredsljuslågan i Kalmar 

domkyrka. Under den följande ceremonin 

tände kyrkoherden Kalmarlucians 

ljuskrona med Betlehemsljuset. Det var 

mycket stämningsfullt i den fullsatta 

domkyrkan. Under de senaste åren har 

gillescouter från Kalmar hämtat fredsljuset 

i Helsingborg. 

S:t Georgsfirande: Sedan ca tio år 

tillbaka ordnar vårt gille fika för ledare 

och seniorscouter på någon av Kalmars 

scoutgårdar i anslutning till S:t Georgsfirandet. 

Fr o m i år försöker vi att samla 

alla Kalmars scoutkårer till gemensamt 

firande vid Kalmar slott. 

Programidéer för vårt gille för den 

närmaste tiden är många, bl a stundar ett 

jubileum ”100 års scouting i Kalmar” år 

2010. 

Text: Frio Jooss 

Foto: Olika gillemedlemmar & Frio 

Vägbeskrivning till Kolbodagården 

Väg E22 från norr: 

Trafikplats Ljungbyholm mot Hagby- 

Vassmolösa (ca 1 mil söder Kalmar). 

Efter ca 1 mil tag vänster mot Kolboda- 

Loverslund, följ vägvisning. 

Väg E22 från söder: 

Trafikplats Söderåkra mot Kolboda- 

Hagby. Efter ca 1,5 mil tag höger mot 

Kolboda-Loverslund, följ vägvisning. 

Frågor om vägen och eventuell hämtning 

vid flyg eller tåg-buss besvaras av 

Stig Jonsson, 070-328 53 60. 

Lördag 

10.00 Receptionen öppnar 

11.30 Lunchen börjar serveras 

13.00 LGT öppnar, invigning och förhandlingar 

14.00 Gnisten från Norge: Så kan man rekrytera! 

Kaffe, reflektioner 

17.15 Fri tid 

19.00 Middag med kvällsunderhållning 

21.00 Kvällsavslutning, kvällskaffe 


Preliminärt program 

Söndag 

08.00 Flagghissning 

08.15 Frukost 

09.00 Morgonsamling, förhandlingarna återupptas 

12.00 LGT avslutas och flaggan halas 

12.30 Lunch 

13.30 Guidade besök i närområdet 

Hemfärd 

5

Föredragningslista 

för det ordinarie landsgilletinget på Kolbodagården 16–17 maj 2009 

Ur 

Scoutgillet Nyckelns 

fotoalbum 

Nyckelmedlemmarna Gunilla, 

Bengt, Berit, Inga-Lisa & Egon 

och en rauk på Digerhuvud på 

Fårö vid en regionresa till Gotland 

den 14–17 aug 2008.. 

1. Landsgilletinget öppnas 

2. Val av ordförande och vice ordförande för landsgilletinget 

3. Justering av röstlängden 

4. Val av två protokollsjusterare tillika rösträknare 

5. Fråga om LGT behörigen sammankallats 

6. Godkännande av föredragningslistan 

7. Verksamhetsberättelse för 2007–2008 

8. Bokslut för 2007–2008. Föredragning av revisionsberättelse. 

9. Fråga om godkännande av bokslut 

10. Beslut om disposition av resultat för 2007–2008 

11. Beslut om ansvarsfrihet för LGR för perioden 2007–2008 

12. Föredragningar 

a) verksamhetsplan för 2009–2012 

b) budget för perioden 2009–2010 

c) inkomna motioner 

13. Beslut 

a) beslut om inkomna motioner 

b) fastställande av verksamhetsplan för perioden 2009–2012 

c) beslut om medlemsavgift för perioden 2011 och framåt 

d) fastställande av budget för perioden 2009–2010 

14. Val av landsgilleråd för perioden 2009–2010 

a) fastställande av antalet ledamöter i LGR 

b) val av landsgillemästare 

c) fastställande av antalet vice landsgillemästare 

d) val av vice landsgillemästare 

e) val av övriga ledamöter på fyra år 

f) eventuella fyllnadsval för två år 

15. Val av funktionärer 

a) två revisorer för perioden 2009–2010 

b) två revisorssuppleanter för samma period 

c) valberedning för landsgilletinget 2011 efter förslag från nomineringskommittén 

d) nomineringskommitté att föreslå valberedning att väljas 2011 

16. Information från landsgillerådet 

17. Ärenden som LGR hänskjutit till LGT 

18. Under landsgilletinget väckta frågor 

(Frågor som önskas behandlade skall skriftligen inlämnas till tingets presidium) 

19. Landsgilletinget 2011 – plats och tid 

20. Landgilletinget avslutas 

Vid LGT får beslut tas endast i de ärenden som anges i kallelsen. 

Motioner & propositioner 

Då motionstiden gått ut hade 23 motioner inkommit, betecknade A–Y. Flera av dessa har samma yrkande. För att förenkla 

processen har de med samma yrkande förts samman under nytt motionsnummer. Samtliga 23 motioner och LGRs 

proposition har sänts till gillenas postmottagare, liksom dessa sammanförda motioner. Se följande sidor! 

6 


Internationellt 

Gillemästarmöte 

LGT 

Region 

LGR 

Kansli 

information 

service 

ISGF 

Region 

Region 

Ekonomi 

NBSR 

Region 

Scoutgillena 

Region 

Stadgar 

Rekrytering 

SSR 

Gillerådspärmen 

Region 

Region 

Gillescouten 

Hemsidan 

Gillevandring, 

läger 

Frimärksbanken 

Fredsljuset 

fr Betlehem 

Verksamheten i gillena är basen för gillescouting i Sverige. Samarbetet i regionerna och arbetet i landsgillerådet och på kansliet har som 

huvudsyfte att genomföra den verksamhetsplan, som antagits på Landsgilletinget. SGSS har ett antal kommittéer och samarbetspartners. 

Verksamhetsberättelse 2007–2008 

för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Verksamhetsåren 2007 och 2008 

har ägnats åt att arbeta med 

framtidsfrågor för gillescouting 

i Sverige. Landsgillerådet har haft genomgripande 

samtal kring ideologi, organisation 

och rekrytering. Vid ett flertal 

möten med representanter för gilleråden 

regionsvis och vid regionala samlingar 

har frågor kring rekrytering, ekonomi 

och verksamhetsutveckling tagits upp. 

De lokala scoutgillena har genomfört 

ett glädjande stort antal givande gillescoutaktiviteter. 

På Jiingijamborii 2007 

medverkade gultröjade gillescouter i 

flera aktiviteter, bland annat skötte de 

det populäraste kaféet på lägret. 

S:t Georgs scoutgillen i Sverige har 

varit representerat på Världskonferensen 

i Wien 2008 och på Europakonferensen 

i Krakow 2007. På Nordisk-Baltisk 

underregions kommittémöten har 

SGSS varit representerat i Litauen 2007 

och i Sverige, Västerås 2008. Gunilla 

Engvall deltog i Landsgilletinget i Danmark, 

Carl-Magnus Klärcke i Finlands 

landsgilleting. I november deltog SGSS 


i ett av europaregionen arrangerat seminarium 

kring rekryteringsfrågor i Kotna 

Hora, Tjeckien. Flera gillen har egna 

kontakter med vängillen i olika länder. 

Samarbetet med Svenska Scoutrådet 

och scoutförbunden har förbättrats. 

Statistiken visar att antalet medlemmar 

sjunker och att medelåldern stiger. 

En stram ekonomisk återhållsamhet har 

varit styrande. 

Medlemsantal & antal scoutgillen 

per den 31 dec 2008 

• 1044 medlemmar, en minskning med 

171 under tvåårsperioden. 299 medlemmar 

har slutat, 128 medlemmar har börjat. 

• 36 scoutgillen, en minskning med 4 

under perioden. Carl Johans Scoutgille i 

Göteborg har startats. Östra Aros, Kung 

Karls Spira, Ekoxen, Helsingborg samt 

Luggude har lagts ned. 

Landsgilleting (LGT) 

Det ordinarie Landsgilletinget hölls 2-3 

juni 2007 på Åhusgården i Åhus. 

Till tinget hade 19 scoutgillen registrerat 

sig. Deltagarförteckningen upptog 

79 namn inklusive gäster. Bland gästerna 

fanns landsgillemästaren från Norge, 

landsgillekanslern från Danmark och 

representant från Svenska Scoutförbundet. 

Värdgillena i Skåneregionen 

genomförde ett välordnat arrangemang. 

Ett ”Gilletorg” genomfördes kring vad 

gillescouterna och gillena ansåg som 

viktiga inslag i verksamheten. Lägerbålet 

på lördagskvällen med Gillevaka 

som avslutning uppskattades mycket av 

deltagarna. 

Gillemästarträff (Gm-träff) 

Under perioden 2007–2008 har inte hållits 

någon gillemästarträff. I stället har 

medlemmar ur Landsgillerådet träffat 

fler medlemmar från gillena i en region 

på en plats i regionen. Deltagarna har 

varit många och många väsentliga frågor 

för gillescoutings framtid har lyfts. 

Landsgillerådet har samlat erfarenheterna 

och tagit hänsyn till dem i Verksamhetsplanen 

för 2009–2012. 

7

Landsgillerådet (LGR) 

Efter valet vid ordinarie LGT 2007 har 

LGR bestått av: 

Landsgillemästare: Gunilla Engvall 

(vald t o m 2009), vice landsgillemästare: 

Laila Boxström (2009), övriga 

ledamöter: Gjermund Austvik (2011), 

Knut-Olov Axelsson (2011), Staffan 

Sjunnesson (2009), Carl-Magnus 

Klärcke (2011) och Torsten Hansson 

(2009). 

Internationell sekreterare: Anna-Brita 

Lundahl. 

Revisorer: Lennart Lindholm och 

Ingvar Paulsson. Revisorsuppleanter: 

Lars Gauffin och Anna-Lisa Bergström 

LGR har under perioden haft 10 sammanträden, 

varav 8 tvådagarsmöten. 

Två möten hölls i anslutning till LGT 

i Åhus. 

Verksamheten 

Den övergripande verksamheten har 

präglats av strävan att finna nya former 

för gillescouting, Framtidsprojektet. 

Gillenas verksamhet och utveckling har 

satts i centrum. Ideologi och rekrytering 

har prioriterats. Material har tagits fram. 

Hemsidan har aktiverats. En revidering 

av gillerådspärmen har påbörjats. 

Tidningen Gillescouten har kommit ut 

med fyra nummer per år och presenterat 

den nya organisationen och förslag till 

aktiviteter på gillenivå. Den har också 

innehållit artiklar med referat från internationella 

konferenser men också 

historiska tillbakablickar. Gillescouten 

har bland annat spridits till bibliotek 

och sjukhus. 

En regionindelning har gjorts. Varje 

region har en fadder i Landsgillerådet. 

Norrland: Guldgrävarna, Jämtland, 

Malören, Tre renar. 

Bergslagen: Creutz Lave, Folkare, 

Gustav Vasa, Tuna, Västerås. 

Västra Svealand: Brofästet, Duvkullan, 

Malmen, Möckelns bodar. 

Östra Svealand: Norrköping, Västra 

Sörmland. 

Stockholm: Birger Jarl, Bromma, Gåseborg, 

S:t Erik. 

Västra Götaland: Carl Johan, Fallfåran, 

Jönköping, Redväg, Skaraborg, 

Vinga. 

Östra Götaland: Kronoberg, Nyckeln. 

Skåne: Ale, Klåberöd, Kulla, Malmöhus, 

Sjöhästen, Kristianstad, S:t Botulf. 

Den stora lägerinsatsen 2007 gjordes 

på Jiingijamborii. Drygt ett femtiotal 

8 

gillescouter gjorde stora insatser i gillekafé, 

som campingvärdar, genom 

laddning av mobiler och gasol, med frimärksförsäljning. 

De gultröjade gillescouterna 

syntes och visade att det finns 

engagemang och kunskap i gillescouting. 

Insatser bidrog med cirka 500 000 

till lägerekonomin. 

Gillevandringen 2008 genomfördes i 

Säfsen i södra Dalarna, Dan Anderssons 

hemtrakter. Med en bas i stugor i Säfsen 

gjorde de 12 deltagarna längre eller kortare 

vandringar. På kvällarna samlades 

de till gemensamma måltider och trevlig 

samvaro. 

Ekonomi 

SGSS:s ekonomi för perioden framgår 

av separat bokslut. 

Arbetet i de lokala scoutgillena 

Programutbudet i de lokala scoutgillena 

har varit stort och omväxlande. Trivselkvällar, 

studiebesök, naturutflykter, 

resor, frimärksinsamling, stöd åt aktiv 

scoutverksamhet, nationaldagsfirande, 

spridande av Fredsljuset är några exempel 

på aktiviteter som förekommit. 

Många gillen har också haft fint samarbete 

med närliggande gillen samt vängillen 

utomlands. 

Kommittéernas verksamhet 

Fredsljuset 

Kommittén har: 

• svarat för planering och genomförande 

av distributionen av Fredsljuset från 

Betlehem i samarbete med scoutgillen, 

scoutkårer och övriga intresserade, allt 

inom SGSS:s regi; 

• distribuerat tackdiplom till alla inblandade. 

Kommittén har bestått av Laila Boxström 

(ansvarig) och Gjermund Austvik. 

Frimärksbanken 


• svarat för mottagande och försäljning 

dels som kilovara och dels av märken, 

vykort m m på Jiingijamborii och marknader 

med gott resultat. 

Kommittén har bestått av Karl-Eric 

(ansvarig) och Viveca Mattsson. 

Redaktionen för Gillescouten 


• svarat för framtagning, tryckning och 

distribution av 4 nummer av Gillescouten 

per år med ett varierande sidantal av 

12-24. 

Redaktionskomittén har bestått av 

Torsten Hansson (ansvarig), Anna-Brita 

Lundahl och Sven Janson. 

Kansliet har: 

• med god servicenivå bistått de lokala 

gillena samt LGR med information, försäljningsartiklar, 

distribution av protokoll, 

nordiska gilletidningar samt övrigt 

administrativt underlag; 

• svarat för den löpande hanteringen 

av SGSS:s redovisning samt handlagt 

medlemsregistret. 

Ansvariga för kansliverksamheten: 

Birgitta Eckerstedt och Knut-Olov Axelsson 

Valberedning och nomineringsansvariga 

Dessa kommittéer har: 

• bl a genom notis i Gillescouten samt 

genom personliga kontakter efterlyst 

förslag på kandidater till LGR 2009- 

2011; 

• bearbetat förslagen för att kunna presentera 

ett förslag inför LGT juni 2009. 

Valberedningen har bestått av Gunvor 

Nilsson (sammankallande), Solveig Runespång 

och Arne Sandin 

Nomineringskommitté till valberedning 

har bestått av Inga-Lill Sjunnesson 

och Åsa Björklund. 

Slutord 

Vårt varma tack till alla, som genom 

personligt engagemang eller på annat 

sätt stött vår verksamhet. Ett speciellt 

tack vill vi rikta till dem som på ett förtjänstfullt 

utfört kansliarbetet. 

Ett tack också till Svenska Scoutrådet 

och de olika scoutförbunden för gott 

samarbete. Vi ser fram emot fortsatt utveckling 

av gillescouting i samverkan 

med gillen, nordiska-baltiska gilleverksamheter, 

våra europeiska och internationella 

gillescoutorganisationer. 

Stockholm den 15 februari 2009 

Gunilla Engvall 

Landsgillemästare 

Laila Boxström 

vice Landsgillemästare 

Knut-Olov Axelsson 

Landsgilleskattmästare 

Gjermund Austvik 

Landsgilleskrivare 

Carl-Magnus Klärcke 

Torsten Hansson 

Staffan Sjunnesson 

Anna-Brita Lundahl 

Internationell sekreterare 


Resultaträkning för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

perioden 1 jan 2007–31 dec 2008 & budget 2009–2010 

INTÄKTER 

Resultat Budget Resultat Resultat Resultat Budget 

2005–06 2007– 08 2007 –08 Dec 2007 Dec 2008 2009–10 

Medlemsavgifter 468 100,00 471 500,00 445 725,00 229 025,00 216 700,00 480 000,00 

Försäljning, netto 7 893,67 7 000,00 8 919,52 4 541,50 4 378,02 8 000,00 

Prenumerationer, annonser 2 840,00 2 500,00 2 030,00 1 280,00 750,00 2 000,00 

Frimärksbanken 17 338,00 0,00 31 365,00 27 450,00 3 915,00 4 000,00 

Från Bärarlaget till Fält 18 525,00 0,00 

Från Bärarlaget till Lägret -07 34 697,25 34 697,25 0,00 

Övriga intäkter (räntor, fondvinst) 12 816,72 5 235,34 7 581,38 10 000,00 

KOSTNADER 

514 696,67 481 000,00 535 553,49 302 229,09 233 324,40 504 000,00 

Medlemsavgifter mm 

ISGF -40 157,17 -40 690,00 -40 122,14 -20 272,23 -19 849,91 -40 000,00 

World Gazette -5 537,43 -5 460,00 -2 767,11 -2 767,11 0,00 0,00 

Nordisk-Baltisk underregion -7 929,67 -9 100,00 -6 266,01 -4 632,05 -1 633,96 -3 300,00 

Europa-Regionen -740,00 -730,00 -757,50 -377,50 -380,00 -1 000,00 

Sensus -2 000,00 -2 000,00 -2 000,00 -1 000,00 -1 000,00 -2 000,00 

Lettland -500,00 -952,67 -952,67 

-56 864,27 -57 980,00 -52 865,43 -29 048,89 -23 816,54 -46 300,00 

Verksamhet 

Landsgillerådet -49 902,00 -50 000,00 -51 152,38 -23 310,07 -27 842,31 -60 000,00 

Framtidsprojektet (Lägret -07) -432,00 -25 000,00 -34 697,25 -34 697,25 0,00 0,00 

Framtidsprojektet (Satsningen) * -39 000,00 -18 625,00 -2 290,00 -16 335,00 0,00 

Medlemsutveckling -29 453,70 * 0,00 -3 000,00 

PR -20 688,00 * -229,00 -229,00 0,00 -10 000,00 

FM/FST/Sensus -7 718,80 * -1 195,00 -780,00 -415,00 -4 000,00 

Utbildning -1 012,47 * 0,00 -10 000,00 

Stadgerevision * 0,00 -4 000,00 

Frimärkskommittén till ISGF -8 701,75 0,00 -15 669,25 -13 719,25 -1 950,00 -2 000,00 

Frimärkskommittén till fonder -4 323,25 0,00 -7 837,25 -6 862,25 -975,00 -1 000,00 

Frimärkskommittén, övrigt -675,50 * 0,00 0,00 

Fredsljuskommittén -5 492,50 * -4 353,50 -121,00 -4 232,50 -2 000,00 

Valberedningen -6 634,00 * -927,00 -927,00 0,00 -1 000,00 

Program -3 739,00 * 0,00 0,00 

Internationellt -652,29 * 0,00 -2 000,00 

Kanslilokaler -27 234,00 -28 000,00 -24 502,00 -13 874,50 -10 627,50 -29 000,00 

Kansli,övrigt -46 685,59 -48 000,00 -46 786,75 -24 022,78 -22 763,97 -50 000,00 

Gillescouten -172 904,45 -190 000,00 -178 700,05 -95 358,79 -83 341,26 -185 000,00 

-386 249,30 -380 000,00 -384 674,43 -216 191,89 -168 482,54 -363 000,00 

Evenemang 

Nordisk-Baltisk underregion -6 490,00 -12 000,00 -2 568,00 -2 568,00 0,00 -8 000,00 

LGT + Gm-möte -38 085,50 -32 000,00 -34 000,40 -31 669,40 -2 331,00 -38 000,00 

Regionsmöten m LGR -4 000,00 

Nordisk/Baltiska LGT -5 399,00 -6 000,00 -6 669,00 -1 980,00 -4 689,00 -10 000,00 

Världskonferens -10 000,00 -10 000,00 -10 229,00 0,00 -10 229,00 0,00 

Europakonferens -5 000,00 -5 000,00 -5 000,00 0,00 -10 000,00 

Övrigt -2 560,60 -2 560,60 

-59 974,50 -65 000,00 -61 027,00 -41 217,40 -19 809,60 -70 000,00 

Diverse 

Uppvaktningar -1 707,00 -2 500,00 -2 430,00 -1 771,00 -659,00 -3 000,00 

Avskrivning projektor,kopiator -9 999,00 -5 605,00 -2 302,00 -3 303,00 -6 600,00 

Till Bärarlaget (Ränta, fondvinst) -12 816,72 -5 235,34 -7 581,38 -10 000,00 

Från Lettlandsfonden 952,67 952,67 

Övrigt -645,00 -520,00 -1 506,33 -1 453,71 -52,62 -5 000,00 

-12 351,00 -3 020,00 -21 405,38 -10 762,05 -10 643,33 -24 600,00 

PERIODENS RESULTAT -742,40 -25 000,00 15 581,25 5 008,86 10 572,39 100,00 

*) Kommentarer se sid 10. 

Medlemsavgift för 2011–2012 föreslås höjas till 350 kr för fullbetalande medlem. 


9

Balansräkning vid senaste tre årsslut 

TILLGÅNGAR 

31 dec 2006 31 dec 2007 31 dec 2008 

Likvida medel 

Kassa 1 409,50 3693,50 0,00 

Utländsk valuta 

Frimärken 0,00 

Plusgiro 3 799,38 24422,48 35368,60 

Bank 244 543,50 256018,84 297552,22 

Fordringar 

Fakturafordringar 220,00 1712,00 

Övriga kortfristiga fordringar 10 530,00 3705,00 

LGT 2007 3 077,00 

Obligationer 100 000,00 100000,00 50000,00 

Varulager 30 337,01 22863,89 24893,66 

Konstverk 1,00 1,00 1,00 

Inventarier 1,00 4604,00 7088,00 

SUMMA TILLGÅNGAR 393 918,39 404216,71 420320,48 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Kortfristiga skulder 

Fakturaskulder 5 969,50 2468,00 0,00 

Övriga kortfristiga skulder 592,21 13925,00 3902,67 

Världskonferensen 

Reserverat för studiecirkel 2 874,00 2874,00 2874,00 

Fonder 

Bärarlaget 173 188,97 154015,80 163240,18 

Sten Thiels fond 15 892,38 23937,63 25187,63 

Dan Winthers minne 19 396,53 19396,53 19396,53 

Jenny Rieck-Müllers fond 24 501,23 31751,23 40251,23 

SGSS:s Lettlandsfond 20 187,04 19523,13 18570,46 

Eget kapital 

Bal. resultat 132 058,93 131316,53 131316,53 

Mellanårsresultat -23 032,37 5008,86 

Årets resultat 22 289,97 5008,86 10572,39 

S:A SKULDER OCH EGET KAPITAL 393 918,39 404216,71 420320,48 

Kommentarer till SGSS redovisning 

för 2008 

Frimärksförsäljningen. Denna har varit 

betydligt mycket lägre än förra året då 

vi inte haft några stora evenemang där 

det gått att sälja. Av intäkterna har 50 

% avsatts till ISGF och 25 % till Sten 

Thiels fond. Totalt gav försäljningen ett 

netto på 3915 kr. 

Bärarlaget. Medel från Bärarlaget har 

inte tagits i anspråk under 2008. 

Ränteintäkter, fondvinst. Dessa har varit 

totalt 7581,38 kr vilket har tillförts 

Bärarlaget. Beloppet redovisas som intäkt 

men har även tagits upp som kostnad 

vid överföringen till Bärarlaget.. 

Landsgilleting. Eftersom 2008 var ett 

år då inget LGT genomfördes har resultatet 

påverkats positivt. 

Tidningen World Gazette har lagts ner 

och inga kostnader finns därför för denna. 

Framtidsprojektet. Satsningen har belastats 

med kostnaden för ett Rekryteringsseminarium 

i Prag. 

Under året har representanter för SGSS 

deltagit i internationella evenemang. 

De verkliga kostnaderna är avsevärt 

större än vad SGSS betalat då deltagarna 

själva stått för stora delar utgifterna. 

Under året har en ny kopiator anskaffats 

till kansliet då den gamla blivit svår 

och dyr att få service till. 

Revisionsberättelse för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Undertecknade valda revisorer för räkenskapsperioden 2007.01.01–2008.12.31 avger följande 

revisionsberättelse: 

Vi har granskat årsredovisningarna samt landsgillerådets förvaltning för åren 2007 och 2008. 

Granskningen har utförts enligt god revisionssed. 

Årsredovisningarna har upprättats enligt föreningslagen. 

Vi tillstyrker att LandsGilleTinget fastställer resultat- och balansräkningarna för 2007 och 2008 

samt att landsgillerådet beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåren. 

Stuvsta den 24 februari 2009 

Lennart Lindholm 

Ingvar Paulsson 

10 


Fondernas utveckling 

1 jan 2007–31 dec 2008 

2007-12-31 2008-12-31 

Bärarlaget 

Ingående balans 173 188,97 154 015,80 

Minnes- och hedersgåvor 2 900,00 1 400,00 

Övriga gåvor 9 388,74 243,00 

Vinst premieobligationer 

Lägerunderskott -34 697,25 

Tillförda räntor 5 235,34 7 581,38 

Bidrag till LGT-deltagare -2 000,00 

Utgående balans 154 015,80 163 240,18 

Sten Thiels fond 


Gåvor 1 183,00 275,00 

Från frimärksbanken 6 862,25 975,00 

Ränta 


Ur Scoutgillet Nyckelns fotoalbum 

Nyckelns utställning om gillescouting vid Svenska Scoutförbundets 

förbundsmöte i november 1997. 

Dan Winthers fond 


Ränta 


Jenny Rieck-Müllers fond 


Bidrag från huvudfonden 10 000,00 10 000,00 

Till barn och gamla -2 750,00 -1 500,00 

Ränta 


Lettlandsfonden 


Från frimärksbanken 

Från gillen och enskilda + kollekt 

Från vängillen 50,00 

Avgift till ISGF -713,91 -952,67 

Seminarium Riga 

Ränta 


Tre av Nyckelns gillescouter, Carmen, Irmegard & Harriet, som 

trollgummor, tar emot en patrull vid en kontroll under ”Trollhajken” 

för juniorscouter i Emmaboda den 23–25 maj 2003. 

Bärarlaget. Såväl kapital som avkastning får användas 

till stärkande av SGSSs ekonomi enligt LGRs beslut. 

Sten Thiels fond. LGR har full frihet att disponera 

fondens medel men donator önskar att medlen i första 

hand går till det internationella arbetet. 

Dan Winthers fond. Bidrag lämnas till ett scoutgilles 

sociala verksamhet om gillet bidrar med lika stort 

belopp. 

Jenny Rieck-Müllers fond. Till stöd för barn och 

gamla. Kapitalet får användas. 

Lettlandsfonden. För att bygga upp och stödja gillescoutrörelsen 

i Lettland. 

Tjugo gillemedlemmar samlade kring scoutgillets fredsljus vid 

Grötfesten i Falkens scoutgård den 30 november 2007. 


11

Motioner & proposition 

Motion 1: Rösträtt 

Enligt gällande stadgar har varje LGRmedlem 

en röst vid LGT. Vi tycker att 

detta är helt fel. Det är djupt odemokratiskt 

och kan effektivt blockera alla 

möjligheter till stadgeändringar som går 

emot LGR:s uppfattning. Följande del 

ingår i motionen från Kulla: 

”Enligt gällande stadgar har varje LGRledamot 

en röst vid LGT. 

I en rörelse som är så intimt förknippat 

med scoutings ideal och verksamhet 

som gillerörelsen anser vi detta vara 

helt fel. 

Scouting har i alla tider värnat om 

demokrati både i och utanför den egna 

verksamheten. Att vi då i vår rörelse 

har stadgar som indirekt antyder att 

vissa medlemmar (ledamöter i LGR) är 

”bättre” än andra medlemmar på att bedöma 

vad som är bra för verksamheten 

och därmed skall ha egna röster anser vi 

är klart odemokratiskt. Om nuvarande 

LGR-ledamöter tycker att nuvarande 

ordning är bra måste det bero på att de 

inte litar på sin egen förmåga att, med 

bra och väl motiverade argument, få gehör 

för sina förslag. 

Om en majoritet av våra gillen har 

en viss uppfattning, är det då rimligt att 

LGR-ledamöter med sina röster skall 

kunna få igenom en avvikande mening 

Vi i vårt gille tycker inte så!” 

Vi föreslår följande ändring av stadgarna: 

§7. Nuvarande lydelse: Rösträtt har 

med en röst varje LGR-ledamot samt en 

vald delegat för varje påbörjat femtiotal 

gillescouter från lokalt scoutgille. 

Vårt förslag till ändrad lydelse: Rösträtt 

har med en röst varje vald delegat 

för varje påbörjat femtiotal gillescouter 

från lokalt scoutgille. 

Motionen insänd av: 

S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro 

S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad 

S:t Georgs Scoutgille Klåberöd i Klippan 

S:t Georgs Scoutgille S:t Botulf i Ängelholm 

S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg 

--------- 

LGR tillstyrker att LGR inte ska ha rösträtt. 

I övrigt föreslår LGR att motion nr 

1 avslås. I övrigt hänvisas till LGRs yttrande 

till motion nr 2. 

12 

Motion 2: Antal delegater för 

lokalt scoutgille 

Enligt gällande stadgar får lokalt scoutgille 

välja en delegat för varje påbörjat 

femtiotal medlemmar vid senaste årsskifte. 

Tyvärr går utvecklingen mot färre 

antal medlemmar i gillena och därmed 

färre röster vid LGT. För att öka den representativa 

demokratin föreslår vi ett 

utökat antal delegater genom följande 

ändring i stadgarna: 

Vi föreslår följande ändring av stadgarna. 

§7. Nuvarande lydelse: … en delegat 

för varje påbörjat femtiotal gillescouter 

från lokalt scoutgille. 

Vårt förslag till ändrad lydelse: … en 

vald delegat för varje påbörjat tjugofemtal 

gillescouter från lokalt scoutgille. 



S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö 

S:t Georgs scoutgille i Kristianstad 



S:t Georgs Scoutgille Sjöhästen i Halmstad 

--------- 

LGR tillstyrker motion nr. 2. Detta innebär 

följande ny lydelse för §7, stycke 2: 

Rösträtt har med en vald delegat för 

varje tjugofemtal gillescouter från lokalt 

scoutgille. Bestämmande för antalet 

röstberättigade är medlemstalet vid 

aktuellt årsskifte. Scoutgillet Tre Kronor 

har ingen rösträtt. LGR-ledamot får ej 

vara delegat för eget scoutgille. 

Motion 3: Rösträtt 

Vi föreslår att rösträtten ändras enligt 

följande: 

Varje gille har en röst för varje påbörjat 

tiotal medlemmar: 1–10 = 1 röst, 

11–20 = 2 röster o.s.v. 

Tre Kronor har samma rösträttsvillkor 

som övriga gillen. 

Landsgillerådet har en gemensam 

röst. 

Vid lika röstetal har Landsgillerådet 

utslagsröst. 


S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå 

S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå 

S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå 

S:t Georgs Scoutgille i Jämtland 

--------- 

LGR föreslår att motion 3 avslås. 

Motion 4: Rösträtt via fullmakt 

Enligt gällande stadgar får rösträtt vid 

LGT ej utövas genom fullmakt. Knappa 

resurser och långa reseavstånd gör att 

många gillen ej låter sig representeras 

på LGT. För att ge även dessa orepresenterade 

gillen möjlighet att utöva sin 

demokratiska rättighet att påverka beslutet 

vid LGT föreslår vi att varje gille, 

utöver sin egen rösträtt, får med stöd av 

fullmakt, avge röster för högst ett gille. 

Vi föreslår följande ändring av stadgarna. 

§7. Nuvarande lydelse: .. Rösträtt får 

ej utövas via fullmakt. 

Vårt förslag till ändrad lydelse: .. Varje 

gille får, utöver sina egna röster, avge 

röst(er) för högst ett gille via fullmakt. 


S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö. 






--------- 

LGR föreslår att motionen avslås. LGT 

är ett forum för aktivt deltagande och 

direkt demokrati. LGR anser inte att 

röster via fullmakt överensstämmer med 

detta synsätt. 

Motion 5: S:t Georgs Scoutgille 

Tre Kronor 

S:t Georgs Scoutgille i Västerås anser 

att scoutgillet ”Tre Kronor” inte har något 

berättigande, då medlemmarna endast 

betalar medlemsavgift men inte har 

någon rösträtt. 


De gillescouter som önskar vara med 

i ett gille men inte har något eget scoutgille 

på orten kan ansluta sig till ett 

scoutgille som är aktivt i närheten. 

På så sätt får medlemmarna en tillhörighet, 

där man som medlem har rösträtt 

och möjlighet att påverka frågor som 

berör S:t Georgs Scoutgillen i Sverige. 

Detta borde även ge upphov till aktivare 

gillen och större samhörighet, vilket 

måste ses som positivt för gillerörelsen 

som helhet. 

S:t Georgs Scoutgille i Västerås yrkar 

därför att S:t Georgs Scoutgille ”Tre 

Kronor” läggs ned. 


S:t Georgs Scoutgille i Västerås. 

--------- 

LGR tillstyrker intentionen i motionen. 

LGR gör följande tilläggsförslag: 

Gillescouter som av olika skäl inte kan 

eller vill vara medlemmar i ett befintligt 

lokalt scoutgille får vara direktanslutna 

som fristående medlemmar till SGSS. 

Scoutgillet Tre Kronor upphör därmed. 

LGR konstaterar att detta innebär 

en stadgeändring och föreslår därför, 

om LGT beslutar enligt LGRs yrkande 

ovan, att stadgarnas § 32, andra stycket, 

ändras till: 

Enskild person kan bli direktansluten 

som fristående medlem till SGSS efter 

beslut av LGR. 

Motion 6: Medlemsbegreppet 

Stadgeändring 

I våra stadgar § 32 står: 

§ 32 Gillescout blir den som uppnått 

myndig ålder, accepterar (skriftligt eller 

muntligt) innehållet i målformuleringen 

i § 1 samt betalt fastställd avgift till det 

lokala scoutgillet. 

Enskild person kan bli gillescout i S:t 

Georgs Scoutgille Tre Kronor efter beslut 

av LGR (se § 19). 

Vi anser att det behövs ett tillägg efter 

”avgift till det lokala scoutgillet” med 

tre ord: ”och till SGSS”. 






--------- 


LGR föreslår att motionen avslås vad 

avser det föreslagna tillägget i § 32, 

stycke 1. 

LGR föreslår att tillägget ändras till 

”och är registrerad hos SGSS.” 

LGR konstaterar att detta innebär 

en stadgeändring och föreslår därför, 

om LGT beslutar enligt LGRs yrkande 

ovan, att stadgans § 32, första stycket, 

ändras till: 

Gillescout blir den som uppnått myndig 

ålder, accepterar (skriftligt eller 

muntligt) innehållet i målformuleringen 

i § 1 samt betalt fastställd avgift till det 

lokala scoutgillet och är registrerad hos 

SGSS. 

Motion 7: Medlemsavgiften 

Med nuvarande utveckling i vårt gille, 

minskande eller i bästa fall stagnerande 

medlemssiffror och en medelålder på 

70+, kan vi inte höja medlemsavgiften 

utan att detta får konsekvenser för medlemsantalet. 

I dagsläget har vi fått anpassa 

vår avgift så att den precis täcker 

våra egna inbetalningar till SGSS och 

får täcka våra egna lokala kostnader genom 

att ta av vårt kapital. Utvecklingen 

beror bl a på den utveckling som finns 

i samhället att pensioner höjs relativt 

blygsamt i förhållande till den höjning 

som sker av levnadsomkostnader och 

olika avgifter i samhället. 

Vi är övertygade att många andra gillen 

är i samma situation. 

Samtidigt vill vi understryka att vi ser 

positivt på LGRs ambition att utveckla 

gillerörelsen vilket kräver tillräckliga 

resurser. 

Vi upplever att vi för tillfället ”nått 

vägs ände” och är inte övertygade att ytterligare 

höjning av avgiften till SGSS 

verkligen skulle innebära högre intäkter 

till den centrala verksamheten. Däremot 

är vi övertygade att det skulle innebära 

en klar minskning av medlemsantalet i 

vårt gille och därmed mindre intäkter 

till SGSS från oss. 

Med anledning av ovanstående föreslår 

vi att LGR får i uppdrag att planera 

åtgärder för verksamheten de närmsta 

åren så att en höjning av medlemsavgiften 

kan undvikas detta och åtminstone 

nästa ordinarie Landsgilleting. 



--------- 

LGR föreslår med följande motivering 

att motionen avslås. 

LGR har full förståelse för att medlemsavgiften 

kan kännas betungande. 

LGR ser positivt på motionens yttrande 

om utvecklingen av gillerörelsen. 

Detta kräver resurser i form av bland 

annat tid och pengar och är alla medlemmars 

ansvar. 

LGR konstaterar att medlemsavgiften 

bestäms av LGT två år i förväg. Det 

innebär att den budget och verksamhetsplan 

för 2009 – 2010 LGR föreslår 

vid LGT 2009 är baserad på den medlemsavgift 

(250/200 kr) som fastställdes 

av LGT 2007. 

LGR konstaterar också att SGSS har 

kostnader som vi som förening inte 

har kontroll över, t.ex. portokostnader. 

LGR konstaterar i detta sammanhang 

att kostnaderna för kansliet består av 

lokalhyror, allmänna kontorskostnader 

och porto. Någon avlöning förekommer 

inte. LGR arbetar kontinuerligt med 

kostnadskontroll och prövning av föreslagna 

kostnader. 

Motion 8: Reseutjämning vid 

Landsgilleting (LGT), extra 

LGT samt Gillemästarmöte 

(GMm) 

Vi föreslår ändring enligt följande princip: 

En viss procentsats av inbetalda medlemsavgifter 

från året innan LGT, extra 

LGT och GMm avsätts till reseutjämning. 

(Som referens kan procenttalen för 

LGT 2005 och LGT 2007 användas.) 

Delegaternas totala resekostnader 

jämförs med avsatt summa. Varje delegats 

verkliga resekostnad reduceras 

med samma procenttal som den avsatta 

summan understiger yrkad ersättning. 






--------- 

LGR föreslår att motionen avslås. 

LGR konstaterar att reseutjämningen 

historiskt sett har uppgått till ganska 

blygsamma belopp i sammanhanget – ca 

6 500 kr vid LGT 2005 och drygt 5 000 

kr vid LGT 2007, vilket innebär ungefär 

2–2,5 % av medlemsavgifterna. 2,5 

% av medlemsavgiften för 2009–2010, 

250 kr, motsvarar 5 kr per medlem. 

13

Motion 9: Ändring av stadgarnas nomenklatur 

Bakgrund 

Det kan vara svårt att tolka bestämningarna Landsgilleting, Landsgilleråd, 

Landsgillemästare, Gilleting, Gilleråd och Gillemästare. Ännu svårare är 

det att rätt tolka förkortningarna LGT, LGR, Lgm, GT, GR och Gm (t.ex. 

används GT även för Göteborgs-Tidningen, Gamla Testamentet, gin och 

tonic, gran turismo och Gyllene tider. Vi föreslår att vokabulären anpassas i 

enlighet med normal föreningspraxis till årsmöte, styrelse och ordförande. 

Gilleskrivare och Gilleskattmästare regleras inte i stadgarna varför det 

står lokala gillen fritt att använda benämningarna sekreterare och kassör. 

Förslag 

I stadgar för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige byts i samtliga förekommande 

paragrafer benämningar enligt tabellen nedan. 

Benämning 

Ersätts av 

Landsgilleting och LGT Årsmöte SGSS 

Landsgilleråd och LGR Styrelse SGSS 

Landsgillemästare och Lgm Ordförande SGSS 

Vice landsgillemästare och vLgm Vice ordförande SGSS 

Gilleting och GT 

Årsmöte lokalt gille 

Gilleråd och GR 

Styrelse lokalt gille 

Gillemästare och Gm 

Ordförande lokalt gille 

Vice gillemästare och vGm Vice ordförande lokalt gille 

Motionen insänd av 

Medlemmar ut S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl i Stockholm 

--------- 

LGR tillstyrker motionen. 

LGRs proposition nr 1 

Motivering 

Vid ISGFs Världskonferens i Wien 2008 ändrades ISGFs stadgar på ett sätt 

som kräver ändring även av SGSSs stadgar. 

I ISGFs ändrade stadgar, artikel 3, står det numera (i översättning): 

Målet för International Scout and Guide Fellowship är att uppmuntra 

sina medlemmar: a) att personligen hålla andan i löftet och lagen, så som de 

utformades av Baden Powell, scoutrörelsens grundare, levande i en process 

som innebär en kontinuerlig personlig utveckling. 

Detta koncept fanns redan i stadgarnas inledning. Beslutet i Wien förde 

det in i de egentliga stadgarna. 

Förslag 

Landsgillerådet föreslår därför att ändra SGSSs stadgar enligt följande: 

§1 Gillescoutrörelsens mål, första punkten: Nuvarande lydelse: ”hålla 

scoutlag och scoutlöfte levande”. 

Föreslagen ny lydelse: ”att uppmuntra sina medlemmar att personligen 

hålla andan i löftet och lagen, så som de utformades av Baden Powell, 

scoutrörelsens grundare, levande i en process som innebär en kontinuerlig 

personlig utveckling”. 

§ 18, Lokalt scoutgilles uppgift, föreslagen ny första punkt: ”att uppmuntra 

sina medlemmar att personligen hålla andan i löftet och lagen, så 

som de utformades av Baden Powell, scoutrörelsens grundare, levande i en 

process med kontinuerlig personlig utveckling”. 

Landsgillerådet anser att följande tolkning av löftet och lagen skall gälla 

i Sverige: ”Med löftet och lagen avses det löfte och den lag som vid var tid 

gäller i Sverige.” 

Denna tolkning kan införas som kommentar efter stadgetexten. 

14 

Valberedningens förslag till 

kandidater presenterar sig 

Leif Granéli, 

Kristianstad. 

Jag är 67 år. Gift med Annalisa. Bor i Kristianstad 

och medlem i Kristianstadsgillet där jag är 

medlem i gillerådet och gilleskattmästare. Började 

min scoutbana i Fjälkinge Scoutkår där jag 

blev vargunge 1950. Arbetade på Handelsbanken 

i 35 år och blev dagledig 1999. Invaldes i 

Kristianstads Scoutgille 2001. 

Jag är en utpräglad föreningsmänniska och 

om jag blir invald i gillerådet kommer jag att 

arbeta för en utökad föreningsdemokrati inom 

gillerörelsen samt att förbättra relationerna 

mellan LGR och lokala scoutgillen. 

Kristina Sundberg, 

Gagnef. 

Jag heter Kristina Sundberg. Är gift och har tre 

söner som berikat mitt liv med sju barnbarn. 

Mitt yrke är sjuksköterska och jag arbetar i ett 

hemsjukvårdsteam som hjälper svårt sjuka och 

dess anhöriga att trots svår sjukdom få en bra 

livskvalitet. 

Livskvalitet för mig är bl.a. att umgås med 

mina barnbarn, att bygga på vårt snart inflyttningsklara 

hus och att påta i min trädgård. 

Mitt scoutliv startade i Stora Tuna scoutkår 

där jag var juniorledare. Nyfikenheten förde 

mig sedan till Tuna Scoutgille där jag varit 

medlem sedan mitten av 90-talet. Var där under 

sex år Gillemästare. Scoutrörelsen har gett 

mig så mycket, gemenskap, ledarskap stärkt 

själförtroende och härliga upplevelser. Jag vill 

därför ge något tillbaka till scouting och därför 

tackade jag ja till nomineringen till Landsgillerådet. 

Blir jag invald är bl a rekryteringen av yngre 

medlemmar en viktig sak att arbeta med, för 

utan dem kan inte Gillerörelsen leva vidare. 

Valberedningens hela förslag, 

se sid 16 


Verksamhetsplan för 2009–2012 

LGRs förslag till Framtidsprojektet – samlingsbegrepp för SGSSs satsningar under perioden 

Bakgrund 

Under en tvåårsperiod har Framtidsprojektet 

stått i fokus för landsgillerådets 

arbete. En delvis ny organisation, tätare 

kontakter med gillen och regioner, 

genomgång av befintligt material och 

delvis nyproduktion av rekryteringsunderlag 

har genomförts. 

Målgrupper 

Scoutgillen och regioner, gillescouter 

och presumtiva gillescouter, inaktiva 

och aktiva scoutledare, tidigare scouter 

och ledare, familjemedlemmar, anhöriga 

och vänner. 

Sökområden 

Scoutorganisationer i Sverige, Svenska 

Scoutrådet, scoutkårer och scoutdistrikt 

på lokal nivå, VIP- personer 

med scoutbakgrund, Studieförbundet 

Sensus, lägerorganisationen Jamboree 

2011. 

Syfte 

Alla scoutgillen och landsgillerådet 

skall under perioden 2009–2012 utvecklas 

så att allt fler scouter, scoutledare 

och vuxna finner det naturligt att 

engagera sig inom gillescoutrörelsen. 

Målbild 

Vår verksamhet skall kännetecknas av 

att vi har varierande program och 

aktiviteter för våra medlemmar och 

tillgodoser på det sättet olika intressen 

och åldrar; 

att vi har en organisation som möter 

gillenas behov; 

att vi har en lätt igenkänd image; 

att vi har en tillgänglig hemsida; 

att vi deltar i det internationella gillescoutarbetet 

på alla nivåer; 

att vi har goda kontakter och samarbetsmöjligheter 

med scoutorganisationerna 

på alla nivåer; 

att vi är kända i samhället och spelar 

en naturlig roll i den sociala gemenskapen 

på våra hemorter. 

Övergripande mål 

Hålla scoutlag och scoutlöfte levande. 

Sprida scoutandan i samhället. Stödja 

scoutverksamheten. Bevara kamratskap 

mellan vuxna scouter. Arbeta för rätt- 


visa och fred. Bidra till internationell 

förståelse. 

Utöver de övergripande målen strävar 

vi mot följande långa och korta mål: 

Långsiktiga mål 

Vid utgången av 2012 

• har 25 nya scoutgillen startat; 

• finns verksamhetsplaner i samtliga 

gillen; 

• hålls årliga, programmerade träffar 

i alla regioner med deltagande av LGRmedlemmar; 

• har samtliga gillen genomfört måldiskussioner; 

• finns något internationellt engagemang 

i varje gille. 

Kortsiktiga mål 

Vid utgången av 2010 

• har sex nya gillen startat; 

• finns verksamhetsplaner i mer än 50 

procent av gillena; 

• hålls årliga träffar i alla regioner där 

’framtidsprojektet’ står på programmet; 

• har 25 inbjudna scoutledare deltagit i 

gillevandringen 2010; 

• finns något internationellt engagemang 

i 30 % av gillena. 

Aktiviteter 2009–2012 

LGR leder och fördelar arbetet med 

att: 

• genomföra LGT i Kalmar med bland 

annat fokus på rekrytering, samarbete 

med värdgillena; 

• utvärdera SGSSs nya organisation; 

• genomföra revision av stadgarna; 

• starta nya gillen i samverkan med 

gillen och scoutkårer; 

• skapa och underhålla informationsmaterial; 

• besöka scoutförbundens årliga stämmor; 

• ge ut fyra nummer av Gillescouten 

per år, även på hemsidan; 

• genomföra gillescoutvandring 2010, 

inbjuda aktiva scoutledare; 

• delta i nationellt scoutarrangemang 

2009 (Kopparbo); 

• genomföra seminarium kring gillescoutings 

ideologi; 

• delta i samtliga internationella 

konferenser etc. på alla nivåer (NBSR, 

Europakonferens, ISGF), världskonferens 

i Italien 2011; 

• deltaga aktivt i planering och genomförande 

av världsjamboreen i Sverige 

2011; 

• fortsätta kontakterna med Lettland 

genom lokala gillen; 

• återskapa och förbättra vängillearbetet; 

• genomföra Fredsljusaktionen 2009 

och 2010; 

• fortsätta arbetet med Frimärksbanken; 

• fortsätta LGR-medlemmarnas deltagande 

i regionträffar. 

Regionerna leder och fördelar arbetet 

med att 

• stödja ”Framtidsprojektet”; 

• genomföra regionala gillemästarträffar 

två ggr per år; 

• genomföra årliga regionträffar i samarbete 

med lokalt gille; 

• delta i bildandet av nya gillen inom 

den egna regionen. 

Gilleråden i de enskilda gillena leder 

och fördelar arbetet med att: 

• stödja ”Framtidsprojektet”; 

• planera gillets arbete, program, skapa 

en verksamhetsplan; 

• värva nya medlemmar; 

• utöva medlemsvård; 

• delta i regionträffar. 

Resurser 

LGR med projektgrupper och kommittéer, 

kansliet, regionansvariga, 

gillemästarsamlingar, glleråden och 

gillemedlemmarna, ekonomi, budget. 

Organisation 

Anpassas efter innehållet i verksamhetsplanen 

både lokalt och på riksnivå. 

Utvecklingsplaner 

Formas på landsgilleting, regionala 

samlingar och gilleting. 

Återkoppling 

Årsvisa avstämningar, verksamhetsberättelser, 

rapportering, utvärdering. 

15

Valberedningens förslag 

Landsgilleråd 

Landsgillemästare Gunilla Engvall, Västerås omval 2009–2011 

Vice landsgillemästare Laila Boxström, Vännäsby omval 2009–2011 

Övriga ledamöter Leif Granéli, Kristianstad nyval 2009–2013 

Kristina Sundberg,Gagnef nyval 2009–2013 

(Germund Austvik, Åskloster, och 

Knut-Olof Axelsson, Huddinge, är valda till 2011) 

Revisorer Lennart Lindholm, Osby omval 2009–2011 

Ingvar Paulsson, Södertälje omval 2009–2011 

Revisorssuppleanter Lars Gauffin, Stockholm omval 2009–2011 

Birgitta Maddisson, Umeå nyval 2009–2011 

Nomineringskommitté Åsa Björklund, Rättvik omval 2009–2011 

Yvonne Austvik, Åskloster nyval 2009–2011 

För valberedningen 

Gunvor Nilsson Arne Sandin Solveig Runespång 

Rapport från frimärkskommittén 

Åtta givare från våra gillen, 

samt försäljning på 

Faluns motormarknad 

och privat annonsförsäljning har 

hittills i år inbringat ca 2 300 kronor. 

Detta är sista året vi gör en insats 

i frimärkskommittén för frimärksbanken. 

Det blir för LGR 

att ta fram en ny kommitté under 

kommande budgetperiod 2009– 

2010. 

Gillehälsningar 

Kalle o Viveca Mattsson 

Boken ”Scouter i Tunabygden 

– glimtar från tio decennier” 

kommer att släppas på 

Borlänge Bibliotek lördagen 

den 13 juni kl 11.30. 

Alla insatser fram till färdigt 

manus har gjorts ideellt. 

Kostnad för tryckning och 

inbindning avses att täckas av 

försäljningen. 

Boken kan förhandsbeställas 

från Sven Janson, Vattugatan 

9, 784 33 Borlänge, 

sven.janson@kajan.eu, 

bankgiro 5916-7270, för 350 

kronor. Vid leverans tillkommer 

fraktkostnad. Begränsad 

upplaga. 

Intressant scouthistoria 

– ny bok kommer 

Borlängescouten 

Bengt 

Dahlström 

siktar land, 

på seglatsen 

till Jamboreen 

i Frankrike 

1947. 

Sverige är känt för sin omfattande 

föreningsverksamhet. Mängder 

av lokala föreningar har genom 

frivilligt arbetande ledare gjort betydande 

samhällsinsatser. Dit hör alla 

scoutkårer och engagerade scoutledargärningar. 

Men ytterst litet av det arbetet 

finns beskrivet i historien. 

Nu har dock ett projekt i Borlänge och 

Stora Tuna avslutats efter drygt tre års 

insamlings- och forskningsarbete. Det 

kommer att resultera i en 300-sidig bok, 

som släpps den 13 juni. Den får namnet 

16 

”Scouter i Tunabygden – glimtar från 

tio decennier”. 

Ett 50-tal berättelser av olika skribenter 

presenteras i tio kapitel, ett för varje 

årtionde, med en beledsagande scouthistorisk 

årskrönika, som kompletterats 

med allmänhistoriska händelser för att 

få tidsperspektivet. Boken har över 450 

illustrationer och personregistret omfattar 

fler än 1200 namn. 

I en avslutande del finns en kårkrönika 

där verksamheten inom 49 scout- 

kårer presenteras med historiska data 

från 1910 och fram till i dag. Alla scoutförbund 

finns representerade, och dessutom 

Tuna Scoutgille. 

Boken kan ses som ett pilotprojekt och 

förhoppningsvis inspirera till kartläggning 

av annat ideellt föreningsarbete. 

Kanske en uppgift för landets scoutgillen 

att skriva sina trakters scouthistoria 

Mycket, men mycket intressant, arbete 

kan utlovas. 

Sven Janson 

Tuna Scoutgille i Borlänge 


Internationellt 

För några år sedan kunde man i Dalarna 

köpa en jordglob med bara 

Dalarna på, givetvis fanns det en 

historia om detta. Det var masen som 

hade sett en jordglob men tyckte väl att 

det kunde räcka med en ”kula med bara 

Dalarna på”. Det kan hända att folk från 

Dalarna är kända för att hålla på sitt och 

tycka att landskapet man bor i är bäst 

och vackrast. 

Men om man höjer blicken och ser 

sej om i Sverige, Europa och övriga 

världen så ser man att det finns vackra 

platser och trevliga människor på andra 

”det finns 

vackra platser 

och trevliga 

människor på 

andra ställen än 

Borlänge” 

ställen än Borlänge, Rättvik, Mora och 

Sälen. Så kanske det är i vårt gille också, 

man deltar i de aktiviteter som finns 

i det lokala gillet och trivs med det och 

tycker att det ger den stimulans och gemenskap 

man önskar. 

Men om man då höjer blicken så finns 

det på nationell och sedan internationell 

nivå många möjligheter till aktiviteter. 

Nu närmast har vi LGT på Kolbodgården 

och tätt in på kommer den nordiskbaltiska 

träffen i Mariehamn på Åland. 

Om man inte har fått nog med gilleaktiviteter 

då så kan man vara med som 

funktionär på Dalacamp VII på Kopparbo, 

det finns uppgifter för alla åldrar och 

man jobbar så mycket som man orkar 

och vill. Längre fram i sommar kan man 

vara med på en träff i Dundee, Skottland 

eller i Rumänien och sedan fortsätter 

det med Grossarl, januari 2010, 

senare 2010 blir det Europakonferens 

på Cypern och världskonferens i norra 

Italien. 

Förhoppningsvis ska vi också i Sverige 

under 2010 arrangera något i samband 

med Vasaloppet och sedan en 

vandring någonstans i Sverige under 

sommaren. Sommaren 2011 är Sveriges 

scouter värd för Jamboreen och då kommer 

även vi gillescouter att närvara. 

Som Ni ser finns det mycket att uppleva 

både i övriga Sverige och världen, 

så släpp blicken från kulan och följ med 

på ett gillescoutäventyr. 

Om det är något du undrar över eller 

vill ha hjälp med när det gäller de internationella 

evenemangen kontakta gärna 

mej på 023–591 32 eller carl-magnus. 

klarcke@comhem.se 

Carl-Magnus Klärcke, 

internationell sekreterare. 

Mer internationellt, se sid 20 

Boyscoutrörelsen i Falun 

Måndagen den 14 november 1910 skriver John Verkmäster referat från Falu Idrottssällskaps ordinarie 

novembersammanträde. Här ett utdrag från artikeln, direkt citerat. 

Den komité, som tillsats för 

boyscoutrörelsen, lämnade därefter 

genom löjtnant Aminoff 

(som varit ledare), och räntmästar Högberg 

några intressanta upplysningar om 

denna rörelses goda utveckling och omfattning 

i Falun. För närvarande äro c.a 

130 pojkar med i afdelningen. 

Komitén hade haft ett förslag om, 

att en särskild boyscoutförening skulle 

bildas i Falun med en årsavgift af ex. 

50 öre, men det ansågs efter en stunds 

diskussion, att rörelsen bäst kunde utvecklas 

och stödjas genom att utgöra en 

sorts sektion af Idrottssällskapet, dock 

så att endast komiterade behöfde vara 

medlemmar i sällskapet. Förslag till 

närmare bestämmelser härvidlag skulle 

af komiterade föreläggas styrelsen samt 


nästa årsmöte. Till dess arbetar man på 

boyscoutidéns utveckling och realiserande 

i samma stil som hittills och de 

stadgar för boyscoutafdelningen i Falun, 

hvilka utarbetats af styrelsen, antogs 

nu preliminärt. I samband härmed 

anslog sällskapet, som förut beviljat 50 

kr., ytterligare 20 kr. till boyscoutrörelsen 

i Falun. 

Under diskussionen i boyscoutfrågan 

framhöll bl. a. disp. Yngström och särskildt 

ingenjör Carlsson, att hvad man 

nu närmast bör inrikta sig på, är att intressera 

det uppväxande släktet för idrott 

och kroppsöfningar och vore boyscoutrörelsen 

af sådan art, att den icke blott 

skänkte utveckling i kroppslig afseende 

utan även gåfve andlig väckelse. Därför 

borde den också kraftigt stödjas. Sällskapet 

hade nu en tid lagt an att få den 

stora, organiserade idrotten framvisad 

för allmänheten men i fortsättningen 

borde man ägna sig mera uteslutande åt 

det yngre släktets utveckling och icke 

offra allt för mycket på större täflingar 

etc. (Sällskapet har ju genom sina stora 

ungdomstäflingar häfdat denna princip 

under ett par års tid och tänker sålunda 

ytterligare utveckla densamma genom 

att stödja boyscoutrörelsen. Önskvärdheten 

af att få till stånd någon liknande 

rörelse för flickor uttalades äfven). 

Berättelsen insänd av Bertil Lundh, 

Scoutgillet Creutz Lave i Falun, som 

studerat journalisten John Verkmästers 

klipparkiv. Han återkommer i nästa 

nummer med ett nytt avsnitt. 

17

Gillena berättar 

”Jäntan” Annalisa Haggård t h. 

Parsamarbets- 

6-kampslekar i Skaraborg 

Ingen kan väl ha undgått att märka 

att det varit Olympiska och Paraolympiska 

lekar (på norsk) i detta 

numera tilländalupna år. Så ock bland 

gillescouterna i Skaraborg. 

Vi fyra i det vilande (men ingalunda 

sovande) Tivedengillet blev tillfrågade 

av det "stora" Skaraborgsgillet, om vi 

kunde ordna en liten höstträff i Tiveden. 

Självklart! Vi blev glada över att få "bju 

igen" för alla de gånger vi "våld"gästat 

dem! 

Efter litet hit och dit i planeringen 

(man kan ju inte besöka naturfenomen 

som blivit förstörda av Götakanalbolagets 

skogsmaskiner) fick jag, Jäntan, 

min chans med olympiska spel för att 

starta samvaron. Dessutom bor jag ett 

stenkast från två andra naturfenomen än 

det från början tänkta. 

När alla de 26 deltagarna var samlade 

i ett underbart väder stod de 10 

bilar snyggt parkerade på min "lagårdsbacke". 

Efter en välkomstdrink 

på logen började våra Olympiska Parsamarbets 

6-kampslekar på scoutmaner 

i pilkastning, hästsko d:o, boll d:o i hink 

och upp och nedvänd mygghatt (basket) 

samt styltgång. Till de flestas förskräckelse 

utom de som insåg att det var samarbetslekar! 

Även hjärnorna fick arbeta 

med en 4-raders dikt, som föredrogs vid 

lunchen. 

Varje par med startkort gick runt och 

skrev sina poäng efter bästa förmåga. 

"Överdomaren" behövde bara summera. 

Så bjöd Ingalill på kaffe och god kaka. 

Sen gick bilkaravanen till ursprungsplatsen 

för den märkliga Pelaraspen, 

även kallad Älgaråsaspen. Ingen vet varifrån 

den kom, då den dök upp första 

gången i Sverige och här i Älgarås för 

några hundra år sedan (ev 199 år sedan). 

Aspen är enkönad och sprids bara med 

rötterna. Blir upp till 30 m höga pelare. 

Praktfullt! 

På vägen ned till Älgarås samhälle 

och Elgåsens Café, där lunchen väntar, 

passerar man en mosse, som avvattnas 

både till Västerhavet 

och till 

Östersjön. Sic! 

Vid lunchen 

föredrogs de 

olika sångskapelserna 

och gillemästare 

Sonja 

från Falköping 

läste en dikt av 

Elsa Elgåsen (se 

sid 3). Därefter 

följde avslutningen 

i Älgarås gamla, fina träkyrka 

från 1400-talet med prisutdelning av 

Thure "Trätälje" Elgåsens härliga troll, 

"trollekotter", vadsbohästar m m. Alla 

fick pris. 

Till slut läste Ingalill under stämningsfull 

musik några tänkvärda ord att 

ta med sig hem. Som avslutning placerades 

en blomsterhyllning på Thure Elgåsens 

grav. 

”Jäntan” Annalisa Haggård 

Foto: Flora Andreasson 

18 

Frimärksklippning 

hos Tuna Scoutgille i Borlänge under 

frimärks bankchefens Kalle Mattsson 

ledning. Fr v Bo-Lennart Nilson, 

Viveca Mattsson, Ingrid ”Diddi” 

Lundegard-Mårtensson, Gunnel Högberg, 

Kalle, Greta Johansson, Barbro 

Högberg, Ulla Janson, Laila Forslund 

och Inger Gustafsson. 

Foto: Lennart ”Kimmen” Johansson 


Nya 

medlemmar 

S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl 

Claes Eliason 

Solveig Sonevik 

S:t Georgs Scoutgille Västra Sörmland 

Maj-Britt Svensson 

S:t Georgs Scoutgille Nyckeln 

Sven-Roland Holmér 

Birgitta Sundström 

S:t Georgs Scoutgille Kulla 

Lena Cruce 

Barbro Hall-Wannfors 

Björn Löwenqvist 

Mona Löwenqvist 

Eva Olsson 

S:t Georgs Scoutgille Malmöhus 

Anna Åkesson 

S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg 

Mariana Sandberg 

S:t Georgs Scoutgille Duvkullan 

Bo Hägerman 

Berit Hägerman Wittink 

S:t Georgs Scoutgille i Västerås 

Kerstin Löfving 

Sten Vedmar 

S:t Georgs Scoutgille Tuna 

Annbritt Yxfeldt 

Sune Yxfeldt 

S:t Georgs Scoutgille Malören 

Joel Elm 

Maria Erlandsson 

Karl-Erik Göransson 

Har du flyttat, 

ändrat postnummer eller 

telefonnummer eller retat dig 

på att ditt namn är felstavat 

på försändelser Meddela 

din gilleskrivare, som under 

november fått korrekturlistor 

för att kontrollera medlemsregistret. 

Kansliet 


S:t Georgsfirandet i Uvberget i Borlänge den 23 april 2009 med omkring 150 deltagare. 

Foto: Gunnel Björklund. 

Från idé till tradition 

Scouterna i Borlänge och Stora 

Tuna har sedan ett antal år firat 

S:t Georgsdagen på ett något annorlunda 

sätt. Tidigare har det varit ortens 

kyrkor som fungerat som lokal för 

S:t Georgsfirandet. Sedan firandet legat 

nere i flera år, föreslog gillescouten P G 

Wilhelm Blomberg 

S:t Georgs Scoutgille i Bromma 

Anna-Lisa Bröthlin 


Ingrid Carlsson 


Kerstin Johansson 


Lena Jeppsson 


Elly Nilsson 


Hjördis Freeman 

S:t Georgs Scoutgille Tre Kronor 

Elvy Karlsson 

S:t Georgs Scoutgille Tre Kronor 

Holm att det återupptogs, kanske i en 

något enklare form än tidigare. 

Tuna scoutgille tog på sig ansvaret för 

firandet och vice gillemästaren Lennart 

”Kimmen” Johansson kom på den geniala 

idén att firandet skulle flytta ut i 

naturen där han ansåg att scouting hörde 

hemma. Lennart fick i uppdrag att finna 

en lämplig plats. Valet föll då, av naturliga 

orsaker, på scoutkårernas gemensamma 

scoutstuga vid Uvbergsviken 

någon mil utanför Borlänge. 

S:t Georgsfirandet vid Uvbergsstugan 

har nu blivit en tradition som i år 

även omfattade scouterna i Falun. Deltagarantalet 

har ökat år från år och alla 

scouter från den lille minioren till gillescouterna 

har anammat arrangemanget 

som verkligen kan rekommenderas till 

andra gillen i Sverige. Det är inte så 

pretentiöst utan det är den fina platsen 

som gör att det upplevs som ett speciellt 

arrangemang. Det som bjuds är att gillemästaren 

berättar sagan om S:t Göran 

och prinsessan, det är ett enkelt lägerbål 

och det ges tillfälle till utdelning av 

märken och eventuella andra utmärkelser. 

Det hela avslutas med att det bjuds 

på varm korv med dryck. Tuna scoutgilles 

medlemmar ställer upp och ordnar 

förtäringen. 

Detta är vår utmaning till andra gillen, 

berätta hur ni firar S:t Georgsdagen. 

Det kan ge inspiration till andra gillen 

att ta på sig ansvaret för arrangemanget 

som är årets största dag för scouterna. 

Lennart ”Kimmen” Johansson 

Tuna Scoutgille i Borlänge 

19

Posttidning 

B 

Returadress 

SGSS:s Kansli 

Box 2034 

141 02 HUDDINGE 

Twinning 

– kontakter med scoutgillen 

i andra länder 

Om man nu inte vill ut och resa 

eller tycker att pengarna inte 

räcker till, kan man göra en hel 

del på hemmaplan också. Ni kanske har 

läst om TWINNING. Det är ett sätt att 

komma i kontakt med andra gillen och 

gillemedlemar i andra länder. Jag vet av 

egen erfarenhet att det kanske inte är så 

lätt att ha ett vängille i Lettland. Dels är 

ofta språket ett problem och traditionen 

att hålla kontakten med t ex. ett gille i 

Sverige är inte som vi är vana vid. Men 

det är ju lite det som är internationellt 

att uppleva olika kulturer. Just nu sitter 

jag i Spanien och skriver detta och här 

är det en helt annan kultur både när det 

gäller arbete och fritid. 

Men åter till twinning, det kanske är 

lättare att söka kontakt med ett gille i 

Norge eller Danmark, där har vi i alla 

fall inte språket emot oss. Om man vill 

så finns det på Europanivå en möjlighet 

efter att ha skapat vissa kontakter och 

genomfört en del aktiviteter på hemmaplan 

få ett tjusigt diplom. Kanske 

något för några av oss som tycker om 

märken och utmärkelser. Om det är något 

gille eller någon gillemedlem som 

är intresserad så står jag till tjänst med 

mer uppgifter och kontakter. 

I detta nummer 

Carl-Magnus Klärcke, 

internationell sekreterare 

Omslag: Säterdalen vid Tunagillets 

utflykt (foto: Gunnel Björklund) 

Landsgillemästaren har ordet 2 

S:t Georgsbudskapet 3 

Kraka – Ragnhild Granlund 4 

Handlingar för Landsgilletinget 5–16 

Scouthistorik 16 

Internationellt 17 

Boyscoutrörelsen i Falun 17 

Gillena berättar 18 

Från idé till tradition 19 

Nya medlemmar & Har gått hem 19 

Twinning 20 

Adressetikett 

Mitt Kopparbo 

Foto: Gunnel Björklund 

Våren är på gång, snart är marken 

i stadsskogen vit av alla vitsippor. 

Kvällarna blir ljusare och 

dagarna varmare. Jag längtar till sommaren. 

Till dansen på midsommarafton, 

till grillkvällar på balkongen, till semester 

och havsbad. Och till Kopparbo. 

Mitt Kopparbo. 

Mitt Kopparbo med daggvått gräs, 

myggor och dimma över Malingsbosjön. 

Mitt Kopparbo med fågelkvitter 

så att man knappt kan sova, med kaffe 

på verandatrappen, grillad korv och 

med kvällsdopp i sjön. Mitt Kopparbo 

med hårt slit, lägerskolor och läger. 

Mitt Kopparbo med skratt, vänner och 

kramar. Massor av kramar. Och den där 

känslan. Känslan i magen som värmer 

mig inuti lika mycket som solen värmer 

vattnet i solduscharna. 

Känslan av samhörighet, känslan av 

glädje, känslan av Scouting. 

I juli anordnar Kopparbo Dalacamp 

VII med pirattema, ett veckolångt läger 

med ca 1200 deltagare. Välkommen att 

anmäla dig som funktionär. 

Kopparbo söker även volontärer som 

kan jobba kortare eller längre perioder 

under sommaren. 

Hoppas att även du får känna den där 

känslan på Kopparbo i sommar! 

Martina Lind, sekreterare i 

Kopparbostiftelsen 

PS. Mer information om sommarens läger 

och hur du anmäler dig som funktionär hittar 

du på www.dalacamp.se. Mer information 

om arbetet som volontär finns på www. 

kopparbo.com. DS. 

Beställ från 

Gillekansliet 

Gillemärke, knapphålsmärke 20:– 

Nytt! Gillemärke/emblem på bjälke, 

dansk modell 50:– 

Tygmärke, fyrkantigt 10:– 

Tygmärke, runt 15:– 

Bilmärke 15:– 

Karta med små dekaler 10:– 

Karta med större dekaler 10:– 

10 cm dekaler per styck 10:– 

Diplom med kuvert 5:– 

Korrespondenskort, 10 st 20:– 

Affisch, A3 1:50 

Affisch, A4 1:– 

Gillemärke i metall, att limma 

på trä el annant underlag 15:– 

Slips, mörkblå 150:– 

Slips, ljusare, finare 185:– 

Halsduk, stor fykantig 240:– 

Halsduk, triangelformad 145:– 

Slipshänge 40:– 

Nytt! Pikétröja, klarblå. 160:– 

ISGF:s handbok 25:– 

Idéboken 20:– 

Gillerådspärm 30:– 

Etiketter, omgång 10:– 

D:o för mindre gillen (färre än 

20 medlemmar) 5:– 

Extra namnlista 5:– 

Kopiering, per kopia 1:– 

Tygkasse med gillemärke 20:– 

Lettiska frimärken, karta eller påse 10:– 

Skriften ”Vad är scouting” 50:– 

Köp varor som nu reas ut! 

Se rutan till vänster. Velourtröjorna har 

gillemärket broderat på vänster sida, övriga 

är neutrala. 

Beställda varor skickas som B-post om 

beställaren inte särskilt sagt till om annat. 

Porto debiteras med aktuell kostnad. 

Jämför gärna räkning och frimärken – 

ibland kan postens våg skilja från vår. 

Telefon: 08-17 84 32. Kansliet har ej öppet 

på bestämda tider, men telefonsvarare finns. 

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, 

Box 2034, 141 02 HUDDINGE

Nummer 2 2009 - GilleScouterna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?