Nummer 4 2009 - GilleScouterna

1949GILLESCOUTENSGSSLX2009

2S:t GeorgsScoutgilleni SverigeBox 2034, 141 02 HuddingeKansli: Stuvsta Torg 4, Huddingetel och fax 08-17 84 32Kansliet har ej öppet på bestämda tider, mentelefonsvarare finns.gillekansli@telia.comwww.gille.scout.se.PlusGiro 35 91 06-2LandgillerådetGunilla Engvall LandsgillemästareKyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås021-35 16 51, 070-310 42 25g.engvall@telia.comLaila Boxström vice LandsgillemästareSolrosvägen 13, 911 35 Vännäsby,0935-206 11, 070-226 12 97laila@vannastv.netGjermund Austvik LandsgilleskrivareBrombärshult 1, 432 96 Åskloster,0340-62 60 65, 070-875 95 80gjermund.austvik@gaengin.seKnut-Olov ”Ola” Axelsson LandsgilleskattmästareKantvägen 1, 141 31Huddinge, 08-711 80 01, 070-397 73 83knut-olov.axelsson@telia.comLeif GranéliTimotejvägen 6, 291 62 Kristianstad,044-12 43 64, 070-306 09 79leif.graneli@telia.comCarl-Magnus KlärckeInternationell sekr.Kopparvägen 37, 791 42 Falun,070-624 32 45carl-magnus.klarcke@comhem.seKristina SundbergPrest Olles väg 6, 785 61 Djurås,0241-520 32, 070-262 14 66tina47@glocalnet.netGILLESCOUTENMedlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i SverigeBox 2034, 141 02 HuddingeAnsvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan)Utkommer med fyra nummer per årNr 1 25 febr 2010, manusstopp 15 janNr 2 25 maj 2010, manusstopp 15 aprilManus sänds till Redaktionskommitténs ordförande:Torsten Hansson, Serenadvägen 1,784 43 Borlänge, 0243-22 58 79,070-314 56 42, torsten.ha@telia.comTypsnitt: Optima och Times New RomanPapper: Galeri Art Silk 115 g – miljö -märkt med SvanenTryck: Th Sahlanders Grafiska AB, FalunISSN 1653-70331949SGSSLX2009Landsgillemästaren har ordet Höstmörkret lägger sig över att kunna gå vidare med detvi håller på med. Det kan vara arbetet,bakningen, protokollskrivandeteller läsandet. I min barndom pratadede äldre om att kura skymning, att tadet lugnt en stund när ljuset inte räcktetill för arbete. Att kura skymning ärvärdefullt, ta en stund och tänka igenomvad som hänt under dagen. Blevdet som jag tänkt mig? Ja, jag är nöjdmed det jag klarat av dag, jag ger migsjälv och kanske den som sitter bredvidmig en vänlig klapp på axeln. Nej, jaghann inte med! Vad var det som inteblev gjort? Kanske jag ändå hade trottmig om lite mer, jag satte ribban lite förhögt. Men det som blev gjort var säkertgott nog. Jag duger.Året 2009 går mot sitt slut. Dags attköpa almanacka för 2010 och börjaföra in födelsedagar och olika möten.Samtidigt som vi gör det kan vi faktisktfundera på vad som hänt under 2009.För mig har detta år varit scoutintensivt,det blir gärna så när det liggerlandsgilleting och nordisk gilleträffganska så nära varandra i tid på våren.Mitt eget gilles aktiviteter, lägerbesökoch härlig regionsträff i Falun minnsjag också med glädje. Ett nytt gille ärpå gång i min gamla hemstad Uppsala,har jag träffat positiva människor mednära till skratt, kan det vara bättre?Redaktionen för Gillescouten harhållit fanan högt, klarat utgivningsdatummed tidningar, som speglat våraaktiviteter. Eftersom ambitionen är högså önskar de få in mer material frånmånga gillen. Tag ett kort och skrivnågra rader! Vi ger gänget en dunk iryggen och tackar för gott jobb.Birgitta och Ola på kansliet har jobbatpå för att serva oss med utskick,varor vi beställt och haft kontakt medmånga under året. Flera timmar varjevecka sätter de på att serva oss alla. Enstor kram till er!Många är de mail som skickats mellanLGR:s ledamöter mellan de ordinariesammanträdena. Vi ses faktiskt barafyra gånger, lördag-söndag, under året.Det betyder att vi måste ha kontaktmed varandra mellan mötena också.Jag vet också att vi är ute och träffar eri gillena i olika sammanhang. Ett stortvarmt tack till er för engagemang ochinsatser under 2009!Tag nu chansen och kura skymningi era gillen! Tänk tillbaka och njut avera gillekamrater. Visst blev mycketväldigt bra, nog satte ni kanske ribbanlite för högt någon gång, men viljan vargod och ni blev en erfarenhet rikare.Tack för all härlig verksamhet!Så är det redan dags att önska er allagod jul och gott nytt gilleår!Vi kommer att ses i olika sammanhang!Gunilla EngvallGillearrangemang16 dec 2009 Scouternas freds ljusförs fram av scouter i slottskyrkani Stockholms slott, då Kungeninbjuder de anställda till julgudstjänst.Sänds i TV1 på julaftonkl 14.6–7 februari 2010 Landsgilleråd8–9 maj 2010 Landsgilleråd3–11 november 2010Europakonferens på Cypern29 juli–9 augusti 2011Världsjamboree i Sverige18–25 september 2011Världskonferens i ItalienFonderGåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, StenThiels fond, Fonden Dan Winthers minneoch Jenny Rieck-Müllers fond sätts in påSGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan ommedel riktas till SGSS, adress se spaltöverst till vänster.Gillescouten 4–2009

nr scoutgille bildat-nedlagt1 S:t Erik i Stockholm 1949- 3 Ebbe Lieberath i Stockholm 1954?-1959?4 Ansgar i Stockholm 1954?-19875 Birger Jarl i Stockholm 1954-6 Poseidon i Göteborg 1954-20047 S:t Martin i Vänersborg 1955-20048 Fyris i Uppsala 1955-1956?9 S:t Georg i Helsingborg 1959-2008 11 Asker i Lund 1959-200112 Tre Renar i Umeå (1) 1960-1973?13 Aros i Västerås 1962-1962?14 S:t Botulf i Ängelholm 1963-15 Knallarna i Borås 1965-1969?16 Växjö 1965-1965?17 Aura i Skelleftehamn 1968-199718 Vimmerby 1969?-1973?19 Norrbotten 1970-197520 Karlstad 1970?-1979?21 Skaraborg 1970-22 Linköping 1971-1986 24 Eskilstuna (1) 1973-198925 Tre Ankare i Gävle 1973-200326 Malmöhus i Malmö 1973-27 Roden i Roslagen 1975-200728 Norra Småland 1975?-197529 Mälarhöjden i Stockholm 1975?-197530 Kulla i Helsingborg 1976- 32 Kivik (Albo-Kivik) 1978-198333 Norrköping (Tjust-Kolmården) 1978-34 Bodekull i Karlshamn 1979-198835 Eskilstuna (2) 1979-19xx36 Västerås 1979-37 Vinga i Göteborg 1979-38 Totem i Göteborg 1979-199439 Viktor Rydberg (senare SkansenKronan, Guldheden?) i Göteborg 1979-1986?40 Kungälv 1979-200241 Mölndal 1979-19xx42 Kronoberg i Ljungby 1979-Gillescouten 4–2009Scoutgillenforts sid 51949SGSSLX2009 gillescoutrörelseni SverigeFör 60 år sedan hölls det första konstituerande mötet för”Scoutgillena i Sverige” i maj, i november antogs stad-protokoll och Gillescouten bevarade från den tiden ochkan ge en lite fylligare bild av vad som hände.I det första numret av ”Gillescouten”, medlemsblad för gillescouternai Sverige, som kom ut redan 1949, så beskrivs Old scouting.Lord Baden-Powell skrev följande: ”Betänk vilken oerhörd bety- millioner gamla scouter runt hela världen, om de blott hålla fast vidscoutidealen och hålla kontakt med varandra. En sammanslutningav gamla scouter i ett land kunde betyda oerhört mycket för landetkunde det icke betyda för tillståndet i hela världen.”scouter, som träffades! Norden antog gillescout.Det hölls en internationell konferens i Frankrike 1947 och där diskuteradesjust bildandet av en internationell sammanslutning av ”Oldscouts”. Deltagarna åkte hem och började organiserandet genom attleta upp tidigare aktiva scouter. Gillescouting hade redan kommit tillett danskt gille i Stockholm 1943, gillerörelsen i Danmark startaderedan 1933 som första land i världen. seni Sverige undertecknat av Gerda Bäckström, Rut Lindblad, KjellBengtsson och Sten Thiel. Det bearbetades senare med Elsa Cedergrensom ordförande. Mycket i det dokumentet har givit inspirationtill den gillerörelse som formades 1949.Intressant nog var alla dåvarande scoutförbund representerade påmötena. Deltagarlistan börjar med alla kvinnor, 24 stycken fru ellerfröken, följt av alla män, 31 stycken med olika titlar, bara fyra ”herr”!Självständigheten visavi scoutförbunden är tydlig, men samverkanbåde på lokalt och nationellt plan behövs för att kunna uppfylla måletatt samarbeta med scoutrörelsen. Sten Thiel valdes till ordförandei interimskommittén med representanter från KFUK, SFS (SverigesFlickors Scoutförbund), NTO, IOGT, FA, KFUM och SS (SvenskaScoutförbundet). Sten Thiel var ordförande fram till 1967, först somgillemästarepå ett protokoll. Från början fanns bara ett gille, S:t Eriks gille i Stockholm. Fråndet gillet skulle sedan nya växa fram i Stockholm och på andra plat-forts sid 43

forts fr sid 3ser. De numrerades och på årsmötet 1955 konstaterades att nr 7 S:tMartin hade bildats i Vänersborg och att ett FA-gille (Fyris) skullekonstitueras i Uppsala 1956. 1955 fanns 155 medlemmar. Som mesthar vi haft 1514 medlemmar år 2001.Från början var det nordiska engagemanget stort och redan 1952hölls det första nordiska gillemötet utanför Göteborg. Mötena fortsattesedan vartannat år med något nordiskt land som värd. Nu hållsdet vart tredje år med många deltagare.Så som lord Baden-Powell önskade skapades ett världsförbund1953. Planerna på ett världsförbund startade redan 1946 på dansktlysningar.Den fristående internationella federationen möttes i Luzern1953 och förberedde en konferens två år senare, den nya organisationenmåste godkännas av de två världsförbunden och detvar inte helt klart. 14 länder tecknade sig som stiftare av IFOFSAG,International Fellowship of Former Scouts and Guides. Till skillnad både män och kvinnor, även om representationen i rådet inte varjämställd. Sten Thiel var medlem av Council, Rådet, 1953–1969. MargaretaWaldenström, Hans Gerlach och Ulla Medin har också varit medlemmar.1996 ändrades namnet till ISGF, International Scout andGuide Fellowship. Idag har ISGF 61 medlemsländer och kontaktmed 32 länder. I det första namnet är kravet med att man ska ha varitscout, ordet ”former” försvann alltså 1996. Sten Thiel var mycket aktiv under en lång tid och efterträddes somlandsgillemästare av Kjell Bengtsson 1967–70. Sedan följde MärtaNorrman 1970–77, Nils Söderberg 1977–85, Kerstin Bené 1985–95,Margareta Fromholtz 1995–2001 och Arne Sandin 2001–07. Mångahar arbetat i landsgillerådet under dessa 60 år. Frågorna är desammasom nu: medlemsavgift, organisation, Gillescoutens utseende ochantal nummer per år. När man läser protokollen önskar man att mankunde ha fått höra en inspelning från något möte. Protokoll blir såallvarliga i tonen, men hur var stämningen på mötena? Alla förbundrunt bordet – hur gick samtalen?Ett telefonsamtal till Märta, som nyss fyllt 93 år, ger besked. Detvar gott kamratskap och glada skratt! Hon berättade att många avdem var engagerade i olika sammanhang och att de lärde känna varandraväl. Märta berättade också att hon följer vår verksamhet idagvia tidningen och protokoll. Intresset håller i sig. Den första sekreteraren var Jenny Rieck-Müller, som innehadedenna post till 1968! Ragnhild ”Kraka” Granlund tog vid och 1981valdes Anna Bensow till skattmästare. Successivt arbetade hon mer2007 låg det på sin nuvarande plats, i Stuvsta. Vilka imponerandearbetsinsatser dessa kvinnor gjort!Vi påminns om vår historia varje gång det handlar om pengar ochfonder, Sten Thiels fond och Rieck-Müllers fond. Att Sten Thielsfond riktas mot internationellt blir förståeligt när man ser hur hanengagerade sig för ett världsförbund och förstås det nordiska samarbetet.Gunilla EngvallLandsgillemästare41949SGSSLX2009I Gillescoutenförr”Till Scoutgillenas i Sverige interimskommittéha följande medlemmar valts: Ordf.S. Thiel; G. Bäckström, SFS, H. Bengtsson,KFUK, T. Carlsson, NTO, H. Frölén, IOGT,Åke Janson, FA, A. Norén, KFUM, I. Oldmark,SS, L. Segerström, NTO, D. Winther,IOGT. Till kassaförvaltare har utsetts NilsSundin.”Gillescouten nr 1, febr 1950. När Gud skapade ordentänkte han nog ordet krigsom snöbollskrig,vattenkrig,kuddkrig.Men så kom vi grymma människorsom skapade ordetkärnvapenkrigDet var inte Guds mening.Människor hatar ofta varandradärför att de fruktar varandra.De fruktar varandradärför att de inte känner varandra.De känner inte varandradärför att de inte har någraförbindelser med varandra.De har inga förbindelser med varandraför att de lever åtskilda.(Hämtat från Svenska Scoutförbundetsmaterial ”Fred är vägen”.)Så sträck nu ut din hand till en annan människa.Bilda en ring runt jorden tillsammans mednågon annan.Strunta i tro, hudfärg och annat som verkarskilja oss åt.För längst in i våra hjärtan vill vi alla leva i fredmed varandra.FredsljuskommitténS:t Georgs Scoutgillen i SverigeGillescouten 4–2009

forts fr sid 343 Bromma i Stockholm 1980-44 Skara 1980-198645 Arlanda i Märsta 1981?-198546 Riddarna i Lerum 1981?-198547 Malmöhus i Malmö 1982-48 Tre Pilar i Vänersborg 1983-200449 Luggude i Höganäs 1983-200850 Creutz lave i Falun 1984-51 Möckelns Bodar i Karlskoga 1984-52 Botkyrka i Stockholm 1985-200553 Kristianstad 1988-54 Fallfåran i Trollhättan 1988-55 Redväg i Ulricehamn 1988-56 Gåseborg i Stockholm 1989-57 Ale i Glemmingebro 1989-58 Tuna i Borlänge 1989-59 Jönköping 1991-60 Duvkullan i Karlstad 1991-61 Jämtlands län 1991-62 Klåberöd i Klippan 1991-63 Folkare i Avesta 1991-64 Tre Renar i Umeå (2) 1994-65 Sjöhästen i Halland 1994-66 Gustav Wasa i Mora 1995-67 Västra Sörmland 1995-68 Nyckeln i Kalmar 1995-69 Vaggeryd 1998?-200170 Utmarken i Härnösand 1999-200271 Tiveden 1999-72 Malmen i Nora 1999- 74 Viksjö i Järfälla 2001-200875 Tre Kronor, riksgillet 2002-200976 Kung Karls Spira i Umeå 2004-200877 Malören i Luleå 2005-78 Guldgrävarna i Skellefteå 2006-79 Carl Johan i Göteborg 2008-Scoutgillena har placerats i kronologisk ordning efterbildande. Uppgifterna kommer från listor på kanslietoch Gillescouten 1950–1985 & 2000–2009. Dethar inte funnits tid att studera protokoll och övrigaI början numrerades scoutgillena, från Scoutgilletnr 1 S:t Erik i Stockholm t o m Scoutgillet nr 14 S:tBotulf i Ängelholm. 1964 ändrades benämningen tillS:t Georgs Gille med gamla namnet inom parentes,exempelvis 1. S:t Georgs Gille i Stockholm (S:t Erik)& 1.S:t Georgs Gille i Borås (Knallarna). 1985 blevbenämningarna såsom S:t Georgs Scoutgille Asker iLund & S:t Georgs Scoutgille i Tiveden.Redaktionen mottar tacksamt rättelser och kompletteringar.Sven JansonGillescouten 4–2009”Bankdirektören” Björnar Johnsen i arbete. Insamlingen av klippta frimärken, brevmärken, kort och brev ären viktig del av vår verksamhet och ger ett icke obetydligt bidragtill Gillescouting i Sverige och frimärksbanken i Bryssel.Efter Kalle Mattssons frånfälle har jag blivit tillfrågad om att taöver ansvaret för frimärksbanken.Mitt namn är Björnar Johnsen och jag är gillemästare i Västerås samlare)sedan barnsben.Jag har varit i kontakt med Viveca Mattsson och fått informationom hur frimärkena har sålts tidigare. Det gäller ju att få ut så mycketpengar som möjligt.Det känns något pirrigt att ta över som ”bankdirektör” efter Kalle,rige,som hela tiden ser till att ”banken” får sina ”insättningar”.Jag kommer att fortsätta Kalle och Vivecas arbete med att varanärvarande på läger och vid andra tillfällen där våra insamlade produkterkan säljas.Kontakt har redan tagits med frimärksbankerna i de övriga nordiskaländerna för att eventuellt starta ett nordiskt samarbete med utbyteav t ex kilovaror med frimärken.Alla ni som skickat frimärken, brevmärken, kort och brev till familjenMattsson ber jag nu att notera den nya mottagaradressen:Björnar Johnsen, c/o Engvall, Kyrkbåtsg 7, 724 81 Västerås, tel 021-35 16 51 eller 070-678 75 33 e-post: b.johnsen43@gmail.comTill slut en liten påminnelse. Det är viktigt att ni separerar svenskaoch utländska frimärken och att brevmärken, kort och brev läggs iolika ”påsar”, detta för att underlätta den stora sorteringen vid försäljningtill uppköpare. reklam på olika evenemang som läger, stämmor och ting. Fortsättklippa!Med frimärkshälsningarGillesymbolen med ljus Björnar från Molde. Johnsen”Bankdirektör”5

6”[Sten Thiel] var en ovanlig scout,en världsscout, känd över helaklotet med mäktig inneboenderesning. Bakom Sten Thiels ’putsade’fasad fanns ett fast, lugnt,behärskat engagemang, inom vilkethinder endast var till för attövervinnas. I hans till synes yttrekyla låg hetta. Denna orubbliga,envetna kärlek till scouting behöllhan in i det sista.”Rulle Nevelingi Gillescouten 1980-2.Grand Old Man”Som få levde Sten Thiel upp tillscoutrörelsens valspråk: Alltidredo.Tecknet ovanför Sten Thielsdödsannons var det internationellaspårtecknet som betyder att spåretär slut. Svensk scoutings grandold man har gått hem.”Sven Harald Bauer iGillescouten 1980-2. ”Vi är säkert alla överens om att vibäst hedrar Stens minne genom attfrämja scoutings roll i vårt samhälle,inte minst genom det stödsom en väl utvecklad gillerörelsekan ge. ”Nils Söderberg,landsgillemästare,i Gillescouten 1980-2.Scouthistoria till Riksarkivet”Målet […] är […] att deponera handlingarnapå Riksarkivet allteftersom deuppordnats och förtecknats. Så har hittillskunnat ske med Sveriges FlickorsScoutförbunds handlingar samt en storGrundaren”Det är mig en stor glädje att mednågra rader få påminna om attSten Thiel är grundaren av svenskgillescouting.Några danska gillebröder, somvistades i Stockholm under slutetav andra världskriget inbjöd Stentill ett möte. Han animerades så avderas skildring av danskt Gildearbete,att han samlade några scoutkamrateri Stockholm, däriblandGerda Bäckström, Ludde, ochmig, och delgav oss sina intryck.Denna samvaro blev upphovet tillsvensk gillescouting.Vi gillescouter har all anledningatt vara Sten Thiel tacksammaför hans aldrig svikande tillit tillsvensk gillescoutings utveckling.”Tora Lindskog i Gillescouten1980-2. ”Personligen kom jag honomnära under olika perioder – sompatrullscout då han som distriktscheftalade till och med oss, somung ledare och medlem i någrastyrelser och kommittéer; somumgängesvän under min tid sominternational commissoner. Hanvar den omtänksamme vännen,den beundrade, diskrete gentlemannen– alltid scout.[…] Hans betydelse för scoutingoch för en oräknelig rad avmänniskor är ofattbar stor.”Yngve Flodquist i Gillescouten1980-2.Svenska Scoutunionens och SvenskaScoutrådets arkiv är delvis deponerat påRiksarkivet. Detsamma gäller även delarav KFUM:s Scoutförbunds arkiv.”Georg Sterzel, huvudansvarig för SSFsarkiv, i nr 3, 2009, av Tema Arkiv,arkivförbundens tidskrift.Gillescouterna i Sverige -ledningatt minnas dessgrundare Sten Thiel,landsgillemästare under många år ochdärefter hedersordförande.Sten Thiel, en av svensk scoutrörelsesstörsta ledargestalter genom tiderna,föddes den 3 juli 1890 och avled den 12februari 1980. Trots hans ovärderliga För att få en liten inblick i något avhans gärning följer här några citat frånde minnesrunor, som skrevs av personersom lärt känna Sten Thiel, och sompublicerades i Gillescouten nr 2, 1980.Dessutom har Georg Sterzel i Stockolmvarit mig behjälplig med uppgifter. Sten Thiel inträdde i scoutrörelsen redanföre första världskriget. 1 1914 varhan vice avdelningschef i StockholmsScoutkår och 1919 chef för 5. kolonneni kåren. 2Stockholms scoutkår bestod på dentiden av ett antal kolonner. Sten var kolonnchefför den som omfattade Söder,de fattigas stadsdel. Själv var han någotav aristokrat. Det säger åtskilligt. 31925 bildades Stockholms Scoutdistriktmed Sten Thiel som chef fram till dessdelning 1936, då han fortsatte sin verksamhetsom chef för Stockholms LänsScoutdistrikt. 7År 1926 anordnades Sveriges Scoutförbundsförsta ledarutbildningslägermed Sten Thiel som chef och 1927 leddehan förbundets jubileumsläger vidBeatelund. 2Han tog otaliga små och stora initiativför att vidareutveckla scouting. Och föratt rätta till vad han ogillade. Sten Thielforts sid 7 ”Speciellt intresse ägnade han deninternationella och den socialaverksamheten, som alltid kundepåräkna hans hjälp och stöd.”Margareta Waldenström iGillescouten 1980-2.Gillescouten 4–2009

Sten Thiel verkade för scoutingsinternationella utveckling. Härtilldelas han det Brittiska scoutförbundetsutmärkelse Silvervargen1950. Namnen på personerna t vär okända. Bilden har lånats ut avSvenska Scoutförbundets arkiv- ochmuseistyrelse.forts fr sid 6sparade sig aldrig för att nå vad han eftersträvade.Han tillhörde därför på ettsjälvklart och avgörande sätt de tidigauppbyggarna av scoutrörelsen liksomdess förnyare genom sjuttio år. 4Jämsides med distriktsarbetet verkadeSten Thiel som utrikessekreterare förSveriges Scoutförbund under åren1919–1937 och för Svenska Scoutunionen1932–1953. Han organiseradesamtliga större utlandsresor för Sverigesscouter 1920–1953. 2När efterkrigstiden var inne insåg han roll som scouting kunde spela för attåterställa idealitet och framtidstro hosungdomen i en krigshärjad värld.Med stor entusiasm engagerade hansig i arbetet och uppbyggnaden avscoutrörelsens internationella organisation.Som utrikessekreterare för svenskscouting i över 30 år verkade han energisktoch framgångsrikt för svenskascouters deltagande i utländska lägeroch anordnandet av scoutevenemangmed utländskt deltagande i Sverige. 1Internationella KommitténAndra världskriget medförde nytt avbrotti umgänget över gränserna, och itotalitära stater förbjöds scoutrörelsenhelt.När det gällde att ånyo befästa scoutingsposition som en världsomspännande,demokratisk ungdomsorganisation,ägnade sig Sten Thiel med obruten kraftåt denna uppgift. 1Gillescouten 4–2009Sten Thiel var 1948–1953 ledamotav Internationella Kommittén (Världsscoutunionensstyrelse). 2Rulle Neveling berättar: ”Vi möttes imånga sammanhang, i förbundsrådet, iutlandet och på internationella möten.Han var alltid lika respekterad, alltidlika ’kyligt’ hängiven scouting.År 1949 ringde han mig och frågadeom jag ville åta mig en gilwellkurs förtyskar. Tysklands scouting låg i spillrorefter världskriget. Det var ett svårtuppdrag, som Sten stillsamt stöttade ibakgrunden. Han stod där bland tyskarna– han var av judiskt ursprung – ochtalade försynt om världsscoutings betydelse– med många skeptiska tyskarkring sig. Ingenting rubbade hans tilltrotill scouting.” 3 På ett annat plan framtonade en djupmedkänsla för svaga och drabbade människor.Dem gav Sten Thiel tid och konstruktivtintresse och skänkte frikostigtav sina materiella tillgångar. Vi vet intevad allt han betydde för medmänniskori våra grannländer under krigsåren. Vihar hört tacksamma ord från många.Det mesta har vi nog aldrig fått reda påoch får aldrig veta. 4GillescoutingHan sporrades av det ibland hårda motståndsom alla hängivna förnyare mö-vare sin försynta envishet i kombinationmed klarsyn och rakryggat gentlemannaskap.Tänk bara på de många år hankämpade för Gillescouting innan denblev allmänt erkänd i Sverige. 4Efter förebild från Danmark, och efteratt under andra världskriget upptagitssom gillescout i det danska Gilleti Stockholm, grundade Sten Thiel 1949”Scoutgillena i Sverige” (numera S:tGeorgs Scoutgillen i Sverige), en sam-från samtliga svenska scoutförbund. 2, 51953 tillhörde han initiativtagarna tillden Internationella Unionen av Gillescouter(numera ISGF/AISG), där hanunder två olika mandatperioder tjänstgjorti Convent. 2Bara några dagar före sin bortgånghöll Sten Thiel ett kort, mycket personligtanförande vid en gillesammankomst.Hans kropp var åldringens menhans andliga vitalitet var obruten ochtalet bars upp av stark förankring i nuetoch framtiden. 4 kelsetecken,såsom RVO 1928, Silvervargenav Svenska Scoutunionen 1935,RNO 1950, Brittiska scoutförbundetsSilvervargen 1950 och världsscoutrörelsenshögsta utmärkelse, Bronsvargen,1953, som förste svensk. 2Sammanställt av Sven Janson.Källor:1) Sven Harald Bauer; 2) Margareta Waldenström;3) Rulle Neveling; 4) Yngve Flodquist;5) Tora Lindskog; 6) Nils Söderberg; alla iGillescouten nr 2, 1980. 7) Georg Sterzel i brev2009-10-22.7

Carl Johans scoutkår är borta eftermånga år av verksamhet. Namnettogs från den församlingsom verksamheten startade i. På 30-taletville ungdomarna i församlingen istadsdelen Majorna starta en scoutkåroch gjorde så. Denna gick sedan in iSvenska Scoutförbundet.När antalet barn i församlingen minskadeunder sextio- och sjuttiotalet så Tynnered i Göteborgs västra förorter.Vartefter som intresset för scoutingbland ungdomar i stadsdelen minskadeoch ledarrekrytering blev ett allt störreproblem så minskade verksamheten.En nystart gjordes 2007 med ett intressantprogram inriktat på kustscouting(en blandning av skog och sjö).Stora pengar lades på annonsering ochavdelningen startade med fem scouteroch några mycket aktiva ledare.Efter någon termin fanns bara ett fåtalscouter och ledare kvar som aktiva.Kårstyrelsen insåg att en nedläggninginte kunde undvikas och då kåren sattpå en större summa pengar efter försäljningenav utfärdsstugan så kändesdet oansvarigt att försöka driva kårenvidare då mer pengar verkade gå åt tilladministration än till verksamhet.Trots allt så fanns det ganska mångaledare runt omkring den närmastekretsen och då man hade stort utbyteav varandra då man träffades och inteville splittras helt så kom idén upp omatt bilda ett gille. Så samtidigt som avvecklingsprocessenav kåren pågick såbörjade Carl Johans gille ta form. En delledare som stannat kvar i kåren endastför att inte tappa kontakten och någragamla medlemmar anslöt sig. Scoutkårenskänkte en större summa pengarsom grundplåt till gillet.Carl Johans gille i Göteborg är välfortfarande lite valpigt och har inte riktigthittat sin form. Det kanske inte skadarmed en ständigt pågående utveckling.Medlemmarna är intresserade ochnjuter av varandras påhitt och idéer ochlengör. Så gott som samtliga har skaffatsig en tillhörighet i någon scoutkår ochär mer eller mindre verksamma på olikaplan i scoutrörelsen. Jag tror att gillet ärett vattenhål för många där man träffasoch har roligt tillsammans men ävenkan återhämta sig och få inspiration ochstöttning. En gång scout – Alltid scout.Jan BrageGM Carl Johans scoutgille V Födelsedagsfest för medlemmarsom fyller JÄMT under2009. Det gick i 50-talsstil. 19 medlemmartillhörde jubilarernas skara och varkallade, nio kom och blev uppvaktademed ett diplom och en röd ros. Dessutomdeltog ytterligare 66 medlemmar.Festen hölls på historisk mark: EkestadsFolkets park.Vi bjöds ute i det vackra försommarvädretpå välkomstdrink och kluriga50-talsfrågor när vi kom. Många medlemmarhade klätt sig i sådant som man8bar på 50-talet, bl a tjusiga hattar frånden tiden som Siv Almquist och KarinHult. Roy Alnebeck – tidigare gillemästare– hade tagit fram sin scoutdräktfrån 50-talet.Matsedeln bjöd på helstekt kotlettmed 50-tals-tillbehör. När dessertenkom in i form av glassbomber med fyrverkeri,så utbröt stort jubel. Allt dettavar ordnat av rådets duktiga damer.Efter maten blev det underhållningav SPF:s 10-mannaorkester ledd av BoÅkesson. De bjöd på gamla kända låter,vilka lockade till sång och dans.Kvällen avslutadesmed ett bildochljudspel, somhade ställts sammanav orkesternsledare Bo Åkesson.Att det sedanstod en riktiggammeldags korvgubbeutanför, närvi lämnade festen,Lillemor och Roy Alnebeck på födelsedagsfesti Kristianstad. På bilden t v syns10-mannaorkestern under Bo Åkessonsledning. Foton: Karl-Erik Sundström.väckte också stor glädje. Han serverade”en kokt med papper” som färdkost.Glädjande nog fanns de nio jubilarer,som deltog i år även med vid det första Bäckaskogs slott.Med gillescouthälsningKe Sundström, gillefotografGillescouten 4–2009

Gertrud Jönsson,Staffan Sjunnesson,Lennart Jonson ochGert Köhler vidminnesstenen. Foto:Gunnar Jönsson.Skånegillena inklusive Sjöhästenfrån Halmstad träffades sista söndageni september för regionsträffpå Ivön belägen i Skånes störstainsjö. Många av deltagarna hade 50 årtidigare deltagit i Ivölägret just på Ivön.Det var det sista stora pojkscoutlägretföre sammanslagningen med SverigesFlickors Scoutförbund. Efter en frukostbulleoch kaffe på Ivögården bardet av till den gamla lägerplatsen meden dåtida medlem i lägerledningen somguide, Roy Alnebeck. Han pekade utvar lägerporten haft sin plats, var intendenturenvarit belägen och var de olikaförläggningsområdena varit.Lägret hade haft besök av dåvarandekungen Gustav VI Adolf och drottningLouise. Som brukligt var hade de skrivitsina namnteckningar på en stor stenbelägen på lägerområdet. Under årensom gått har stenen blivit täckt av mossaoch kringväxt av sly, men tack vareen hedervärd insats av Kristianstadgilletför ett par år sedan var stenen rengjord,slyn bortrensad och texten ifylldGillescouten 4–2009nyskick. På återvägen från lägerplatsenbesökte vi öns enda industri, Ivöbageritsom bakade ca 30 miljoner pepparkakorvarje år. Förutom att få se själva till-provsmaka och även att inköpa pepparkakortill jul, även om det är tveksamtom någon lyckas spara dem så länge.Före lunch hann vi även att göra ett besöki Ivö kyrka.Efter en god lunch bestående avskinkgratäng var vi mogna för den meraformella delen av träffen.Leif Granéli rapporterade från Landsgilletingeti Kalmar med bl a slutsatsen Från den 27 juli till den 7 augusti 2011är det jamboree på Rinkabyfältet utanförKristianstad. Platsen är välkänd förvåra gultröjade gillescouter.Om Du vill vara med som funktionäratt motionerna gått vår väg. Två andraregelbundet återkommande frågor varrekrytering av nya medlemmar samtgilletidningens vara eller inte vara.Några givna svar framkom inte även omdiskussionens vågor tidvis gick höga.Rapporter från de olika gillena visadeatt endast ett gille av sju hade lyckatsförbättra sitt medlemsantal.Tid och plats för gillemästarträff meddeladesoch till värd för nästa års regionträffutsågs Malmöhusgillet.Gunnar JönssonGs Malmöhusgilletska Du ta kontakt med mig och lämnanamn, adress, telefonnummer och helstockså mailadress till mig. Jag kommeratt skicka ut information om vilka kravsom ställs till alla gillen och också direkttill Dig som anmäler intresse. Talagärna om vilka aktiviteter Du kan ställaupp i.Gunilla EngvallAdress se sid 2.9

Snart får vi en rättvisare ordning.Scoutgillena blir suveräna närbeslut fattas på tinget och ingetgille blir längre diskriminerat vid omröstningar.I Gillescoutens förra nummer kundevi läsa att landsgilletinget i Kalmar beslutatatt styrelseledamöterna i Landsgillerådetinte längre ska ha rösträtt påtinget. Denna demokratiska rättsändringhar tyvärr länge motarbetats – så10 medföljer som bilaga till det härnumret. Det är en innehållsförteckningöver de senaste tio årens40 nummer av Gillescouten. Efter ämnesorienterade rubriker. Bl a enförteckning över när det egna scoutgilletomnämnts, kanske som hjälpnär lokalgillets historia ska skrivas. Vinga Scoutgille Ola Axelsson Gunilla EngvallKristina Sundberg hårdnackat att scoutgillen gett upp ochlämnat SGSS.Den andra orättvisan har varit attett gille diskriminerats. Riksgillet TreKronor har inte haft rösträtt. Genombeslutet att riksgillet upphör försvinnerTinget i Kalmar blev en historiskvändpunkt.Sven JansonTuna Scoutgille i BorlängeNyamedlemmarS:t Georgs Scoutgille i KristianstadGunilla AppelqvistJan AppelqvistElse FreskLars-Erik FreskBritt-Marie MagnussonChrister MagnussonBo NilssonEva RubinHåkan SkoogSylvia SkoogS:t Georgs Scoutgille KullaBarbro Hall-WannforsS:t Georgs Scoutgille i SkaraborgKarin RichardssonS:t Georgs Scoutgille VingaOlla LundkvistS:t Georgs Scoutgille DuvkullanInga-Lill LöfbergHåkan ForsslundS:t Georgs Scoutgille Birger JarlGun NordinS:t Georgs Scoutgille S:t ErikSaxat av Sven Saxaren – ”Scoutrådets styrelse har efter beslu-förbundensom anser att Scoutvolontärär ett dåligt namn [på vuxna inomscouterna] .Styrelsen beklagar att diskussioneninför beslutet inte blev så omfattandesom man tänkt men konstaterar ocksåatt det inte är praktiskt möjligt att tafram ett nytt namn […]. Katarina Johansson[SSF] reserverade sig mot beslutetoch menade att det är fel att gåemot de starka synpunkterna från scoutförbunden.”Scoutmagasinet nr 4, 2009 att som styrelse så starkt åsidosätta vadmedlemmarna anser. […] att det skulleskapa stora problem att ta bort ’scoutvolontär’i programmet är väl höjden avöverdrift och nonchalans.”Thomas ”Hacke” Haskel, Sankt OlofsScoutkår, i Scoutmagasinet nr 5, 2009. ”Mikael Premberg som i drygt tio årarbetat som förbundssekreterare/generalsekreterareför NykterhetsrörelsensScoutförbund har i dagarna beslutat sigför att lämna oss för nya uppdrag.”Nyhet på www.nsf.scout.se 2009-09-24. ”KFUK-KFUMs scoutförbund har fåtten ny förbundssekreterare – LouiscCallenberg heter hon. […Hon] är religionsvetareoch har ett långt engagemanginom den ideella sektorn bakomsig...”Scoutmagasinet nr 5, 2009 avsätter 15 miljoner i budgetpropositionentill Världsscoutjamboreen i Sverige2011. Det är ett tydligt erkännande attäven regeringen tycker att det här ärviktigt, säger lägerchefen Marie Reinicke.”Scoutmagasinet nr 5, 2009Gillescouten 4–2009

När Katrineholms Scoutkår kalladetill höstens upptaktsplanering,21 till 22 augusti saknademan medhjälpare i köket. på sin första höstträff en förfrågan om ten.Fyra glada Gillescouter ställde uppoch hade en trevlig gemennskap i köketbland kastruller och bakplåtar. Fyraledarbarn i åldern fem till sju år ställdeupp med dukning, bordsplacering m moch de ca 30 ledarna från Katrineholmkunde helhjärtat ägna sig åt planeringav kommande scoutår.Västra Sömlands ScoutgillePå bilden ser vi Fanci Ladavats, MaggieGustafsson, Mimmi Lindblom och BörjeGustafsson i full kockmundering. Recension av ”Scouter i Tunabygden– glimtar från tio decennier”, enscouthistorik sammanställd av SvenJanson. ISBN 978-91-633-4017-8.IGillescouten nr 2 i år föranmäldesboken Scouter i Tunabygden– nu har den kommitoch mottagits med stor uppskattningoch tacksamhet av scouteri olika generationer men också avmånga andra intresserade i Tunabygdenoch långt därutanför.ningav scoutrörelsens ursprung ochtidiga utveckling och hur den kommertill Sverige samt så småningomtill Tunabygden och Dalarna.Krönikorna för de olika årtiondenaunder 1900-talet är lättlästa ochintressanta med skildring av olikaGillescouten 4–2009scoutkåres tillkomst och utvecklingsamtidigt som man parallellt får englimt av vad som hände i närsamhälleteller ute i världen. 1920: FAsLivräddningsscouter i Borlänge iverksamhet, S:t Georgsdagen börjar pastill "Chief Scout of the World"osv samtidigt i krönikan bl a Sågverketi Domnarvet upphör efter275 år, Gammelgården (i Borlänge)med J.O. Wallins födelsehem invigs,Hjalmar Branting statsminister,Sverige med i Nationernas förbund.Visst är parallellerna intressanta ochförbundoch varje kår skildras sakligtoch grundligt.Så till allt det andra som gör bokenså trevlig: Läger, hajker, tävlingar,patrullmöten, vargungeträffar, ledarsamlingar,dräkter, prov och märken,stora högtider och små lägerbål... allt skildras ofta i personlig ochhumoristisk stil. Och så alla dessa tionersom ofta och som vanligt sägermer än ord och som man blir såbåde de sakliga redovisningarna ochde mer personliga minnena. Bokensform och färg både till det yttre ochinre gör att man med glädje och förväntantar den i sin hand. Så uppfyllsalla förväntningar genom dessminnen. Man behöver inte ha varitscout i Tunabygden för att minnassin egen scouttid.Sven Janson i Borlänge – Stora-Tuna har tillsammans med godamedhjälpare skapat en förnämligbok som förtjänar att läsas av många.Svens okuvliga tro på bokprojektetgav ett strålande resultat!Nils BjörkholmAktiv i KFUK-KFUM 1950–1960Dags igenför scouternas Nu kan ni förstärka gillets kassa genomatt sälja scouternas almanacka.Den beställs från KFUK-KFUMsscoutförbund. Det går bra att gå inpå webben www.km.scout.se ochbeställa direkt där.11

PosttidningBReturadressSGSS:s KansliBox 2034141 02 HUDDINGEAdressetikettInternationella Gillescoutdagen S:t Georgs Scoutgille i Västerås tionellaGillescoutdagen den 25 ok-på Lövudden extra festligt eftersomScoutgillet i Västerås passade på att Fem nya gillescouter invigdes underhögtidligheten i kapellet. Scoutlagenlästes upp och de sju ljusen tändesframme i koret. Gillemästare BjörnarJohnsen läste upp Fellowshipbudskapet2009. Som avslutningpå stunden i kapellet spelade Anna-Brita Pricken Lundahl Schumanspianostycke ”Von fremden Ländernund Menschen”, ett passande styckehela världen.Fem nyinvigda gillescouteri Västerås.Fr v John Sternå,Håkan Carlsson, IngerCarlsson, Eva Robertssonoch Kerstin Lööv.Utanför kapellet lyste Sara Lundahlupp höstmörkret med sina färdigheteratt hantera eldstav.Nere i scoutlokalen blev det sedanmera festligheter med mat ochdryck.Gunilla Engvall berättade omGillescoutings historia och även WAGGG:s 100-årsjubileum 2010.Som vanligt skrev vi hälsningartill Sveriges alla scoutgillen och tillvårt fadderbarn i Indien. Den härligaoch glada stämningen under kvällenbådar gott för kommande år medgillescouting i Västerås.PrickenBeställ frånGillekanslietGillemärke, knapphålsmärke 20:–Nytt! Gillemärke/emblem på bjälke,dansk modell 50:–Tygmärke, fyrkantigt 10:–Tygmärke, runt 15:–Bilmärke 15:–Karta med små dekaler 10:–Karta med större dekaler 10:–10 cm dekaler per styck 10:–Diplom med kuvert 5:–Korrespondenskort, 10 st 20:–Affisch, A3 1:50Affisch, A4 1:–Gillemärke i metall, att limmapå trä el annant underlag 15:–Slips, mörkblå 150:–Slips, ljusare, finare 185:–Halsduk, stor fykantig 240:–Halsduk, triangelformad 145:–Slipshänge 40:–Nytt! Pikétröja, klarblå. 160:–ISGF:s handbok 25:–Idéboken 20:–Gillerådspärm 30:–Etiketter, omgång 10:–D:o för mindre gillen (färre än20 medlemmar) 5:–Extra namnlista 5:–Kopiering, per kopia 1:–Tygkasse med gillemärke 20:–Lettiska frimärken, karta eller påse 10:–Skriften ”Vad är scouting?” 50:–I detta nummerFörstasidan: Gillescoutens omslag frångångna årLandsgillemästaren har ordet 2Scoutgillen 1949–2009 3Så började gillescoutrörelsen 3I Gillescouten förr 4Fredsljuset 2009 4Ny ”bankdirektör” för Frimärksbanken 5Sten Thiel 6Scouthistoria till Riksarkivet 6Gillena berättar 8–9Vill du jobba på Världsjamboreen 9Insänt 10Saxat 10Nya medlemmar & Har gått hem 10Jul- & nyårshälsning 10Kökspatrullen i Katrineholm 11En scoutkrönika väl värd att läsas 11Dags igen för scouternas almanacka 1130-årsjubileum i Västerås 12Beställ från Gillekansliet 12Bilaga: INDEX 2000–2009, en innehållsförteckningöver de senaste tioårens 40 nummer. Vid inbindning avGillescoutens årgångar placeras dettaindex lämpligen sist.Beställda varor skickas som B-post ombeställaren inte särskilt sagt till om annat.Porto debiteras med aktuell kostnad.Jämför gärna räkning och frimärken –ibland kan postens våg skilja från vår.S:t Georgs Scoutgillen i Sverige,Box 2034, 141 02 HUDDINGETelefon: 08-17 84 32Kansliet har ej öppet på bestämda tider,men telefonsvarare finns.