Bagdad-Bob, menige Jessica Lynch och Cirkus Saddam
Bagdad-Bob, menige Jessica Lynch och Cirkus Saddam
Bagdad-Bob, menige Jessica Lynch och Cirkus Saddam
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
De tillstånd av chock <strong>och</strong> affekt som<br />
förmedlats direkt via de dramatiska <strong>och</strong><br />
lyriska iscensättningsformerna <strong>och</strong> indirekt<br />
via den episka ställer krav på en<br />
fjärde form som förmedlar nyheten mer<br />
sakligt <strong>och</strong> opersonligt. Denna uppgift<br />
har den didaktiska iscensättningen.<br />
Avsikten är att redogöra för faktiska<br />
förhållanden. Även här finns en förmedlande<br />
instans. Förmedlingen ombesörjs<br />
emellertid inte som i den episka<br />
iscensättningen av en subjektiv berättare<br />
utan av en objektiv undervisare som<br />
beskriver hur en händelse gått till eller<br />
varför ett tillstånd föreligger. I de fall<br />
den didaktiska iscensättningen ingår<br />
i ett större diskursområde redogör den<br />
vanligen för något förflutet. Men den<br />
kan också vara framåtsyftande, visa hur<br />
en viss strategi är tänkt eller hur ett<br />
annalkande anfall mot t.ex. <strong>Bagdad</strong><br />
kommer att utvecklas. Den didaktiska<br />
iscensättningen i tv framställs vanligtvis<br />
med militära experter. I tidningspressen<br />
har utvecklats en form av grafik som<br />
under senare år fått ökad betydelse.<br />
Iscensättningens utveckling beror i stor<br />
utsträckning på den moderna kamerateknologin.<br />
Rymden, havsdjupen eller<br />
den mänskliga kroppens inre organ<br />
undgår i dag inte kameraögat.<br />
Vi ser det som<br />
medierna ser<br />
Hur en nyhet iscensätts är alltid betingat<br />
av tillgängligheten till den. Episka<br />
<strong>och</strong> didaktiska iscensättningar dominerar<br />
såväl tv:s som tidningarnas nyhetsförmedling.<br />
Däremot saknas dramatiska<br />
<strong>och</strong> i viss mån också lyriska iscensättningar<br />
vilket beror på att journalister<br />
men framför allt fotografer inte fått<br />
direktkontakt med de verkliga krigshändelserna.<br />
Det erbjöds inga möjligheter<br />
att ”tala i presens” eller förmedla<br />
ett här <strong>och</strong> ett nu utan mellanled.<br />
Utanför händelserna, om än i närheten<br />
av dem, hänvisas man till att berätta<br />
om något som skett eller spekulera över<br />
något som eventuellt kommer att ske.<br />
Situationen var helt annorlunda vid<br />
terrorattackerna mot USA den 11 september<br />
2001. Inga händelser var dolda<br />
utan de kunde förmedlas till en hel<br />
värld samtidigt som de utvecklades.<br />
Den dramatiska iscensättningen,<br />
främst utformad med bilder, har emellertid<br />
sin baksida. Vilém Flusser (1988)<br />
påminner om detta i En filosofi för fotografin<br />
där han diskuterar människans<br />
övergång från textkultur till bildkultur:<br />
”Bilder är till för att göra världen tillgänglig<br />
<strong>och</strong> föreställbar för människan.<br />
Men i samma stund de gör det ställer<br />
de sig mellan människa <strong>och</strong> värld. De<br />
är tänkta som kartor, men blir i stället<br />
skärmar. I stället för att presentera världen<br />
för människan, så re-presenterar de<br />
den; de sätter sig själva i världens ställe,<br />
så till den grad att människan lever<br />
som en funktion av de bilder hon producerat.”<br />
Flusser menar att vi inte tolkar<br />
de bilder vi möter utan återprojicerar<br />
dem på världen ”därute” utan att<br />
reflektera eller analysera. Konsekvensen<br />
av hans resonemang betyder att den<br />
dramatiska iscensättningen gärna upp-<br />
12 | irakkriget iscensatt i svenska medier
Change language