Fiskar i Ätran - Falkenbergs kommun

Fiskar i Ätran
Falkenbergs kommun
Kultur och Fritid
Miljö och Hälsa
Detta är en sammanställning av fiskarter som är säkert dokumenterade från olika delar av
Ätran. De uppträder inte nödvändigtvis i samma miljö eller på lika tid under året. Nästan säkert
finns fler arter än de illustrerade. I brackvattnet nära åmynningen lever det flera havslevande
fiskarter.
Vad gäller illustrationerna så finns det naturligtvis en stor variation inom varje arts utseende
vad gäller ålder, kön, säsong och livsmiljö.
Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis)
30-35 cm. Primitiva käklösa fiskar. Lever av as
samt att suga blod från andra fiskar. Denna
och Havsnejonögat (Petramyzon marinus) går
endast in i Ätran för att leka, medan Bäcknejonögat
(L. planeri) stannar hela livet i ån.
Staksill (Alosa fallax)
25-40 cm. Lever i stim i kustnära vatten.
Simmar upp i Ätran för att lägga ägg under
sommaren och på hösten återvänder ynglen
till havet.
Lax (Salmo salar)
40-100 cm. Ätranlaxen är en egen genetisk
variant. Den tillbringar sitt vuxna liv långt ut i
Nordatlanten. I Ätran förekommer också
norsk lax och östersjölax. Alla är varianter
av samma art.
Havsöring (Salmo trutta)
40-100 cm. Liknar laxen till levnadssättet men
vandrar inte lika långt, utan håller till längs de
europeiska kusterna. Skiljs från laxen bland
annat på en tjockare stjärtspole och rak
bakkant på stjärtfenan.

Bäcköring (Salmo trutta fario)
15-20 cm. Samma art som havsöringen, men
detta är en dvärgform som tillbringar hela livet
i mindre vattendrag.
Regnbåge (Salmo gairdneri)
25-45 cm. Inplanterad från västra nordamerika
för odling och sportfiske. Den bildar inga
självreproducerande bestånd i våra vatten.
Bäckröding (Salvelinus fontinalis)
20-35 cm. Infördes från östra nordamerika
samtidigt med regnbågen under slutet av
1800-talet men har till skillnad från den
etablerat egna bestånd.
Siklöja (Coregonus albula)
15-25 cm. Filtrerar plankton och smådjur med
hjälp av gälräfständer. I Ätran finns flera
sikarter som är svåra att skilja från varandra,
även för fackmän. Löjrom kommer från
siklöjan.
Gädda (Esox lucius)
30-120 cm. En utpräglad rovfisk som förutom
andra fiskar tar andungar och till och med
andra gäddor. Bytesdjuren kan vara upp till
halva gäddans egen vikt.
Gös (Stizostedion lucioperca)
30-70 cm. En rovfisk som smyger sig på sina
byten och till skillnad från gäddan föredrar lite
oklarare vatten.

Abborre (Perca fluviatilis)
20-35 cm. Simmar i stim och lever mest av
larver och kräftdjur, de senare kan ge
abborren en röd färg. En av de populäraste
sportfiskarna och delikat att förtära.
Gärs (Gymnocephalus cernua)
10-15 cm. Kallas även snorgärs på grund
av slemfyllda kanaler tätt under huden på
huvudet. Dagaktiv bottenfisk som äter
smådjur och fiskrom.
Mört (Rutilus rutilus)
20-35 cm. En av våra allmännaste
sötvattensfiskar. Äter både smådjur och
växtdelar och spelar viktig roll i sjöarnas
ekologi som föda åt rovfiskar.
Färna (Leuciscus cephalus)
30-50 cm. Trivs i strömmande vatten och
äter en mycket blandad föda. Plockar
insekter från ytan på sommaren och äldre
exemplar kan ta grodor och vattensorkar.
Id (Leuciscus idus)
35-50 cm. Trivs i både sötvatten, där födan
är mestadels insekter, och i brackvatten,
med en diet av blötdjur och kräftor. En
gyllengul variant, guldid, hålls i dammar och
akvarier.
Sarv (Scardinius erythrophthalmus)
15-30 cm. Sarven äter gärna andra fiskars
rom. Den blandar sig dessutom i leken och
hybrider med mört och löja förekommer. I
Rumänien finns en ras av sarv som bara
lever i varma källor.

Sutare (Tinca tinca)
20-40 cm. En skygg bottenfisk som äter
bara på sommaren, på vintern ligger den i
dvala. Kallas även lindare, då den virar
reven runt grenar och vattenväxter när den
krokas.
Braxen (Abramis brama)
30-50 cm. Äter bottendjur genom att lodrätt
stående i vattnet suga i sig slam. På vintern
simmar de på djupare vatten i stim på ibland
tusentals fiskar. Utanför Norrtälje togs 1859
mer än 7,5 ton braxen vid ett tillfälle.
Löja (Alburnus alburnus)
12-15 cm. Viktig föda för rovfiskar. Löjrom
kommer inte från löjan utan från siklöja. I
sydliga länder gör man konstgjorda pärlor av
fjällen. Det går åt 5000 fiskar till 100 g
pärlessens.
Elritsa (Phoxinus phoxinus)
6-10 cm. Kallas också kvidd och äling.
Simmar ofta tillsammans med öringyngel.
Lever av små bottendjur och luftlevande
insekter, men även öringägg.
Ål (Anguilla anguilla)
40-90 cm. De vuxna ålarna simmar ända till
Sargassohavet för att fortplanta sig. Ynglen
kommer tillbaka med Golfströmmen och
kallas glasålar när de når Europa.
Lake (Lota lota)
30-50 cm. Den enda torskfisken som lever i
sötvatten. Trivs i kallt vatten och jagar på
nätterna. På sommaren äter de mindre och
söker sig mot svalare vatten.

Stensimpa (Cottus gobio)
10-15 cm. Tillbringar det mesta av sitt liv
gömd under stenar och är aktiv på natten. I
Ätran finns även bergsimpa (Cottus
poecilopus).
Storspigg (Gasterosteus aculeatus)
4-8 cm. Är även en saltvattensfisk utmed
kusten. Vissa raser tillbringar vintern i havet,
andra är stationära i sötvatten. Hannarna
bygger bon av växtdelar, i dessa kan flera
honor lägga ägg.
Skrubbskädda (Platichtys flesus)
20-30 cm. En utpräglad saltvattensfisk, som
dock regelbundet besöker åar, ibland flera
kilometer inåt land. Leker dock aldrig i
sötvatten.