Naturguide Fbg. SV Utskrift.indd - Falkenbergs kommun

Naturguide
Falkenberg

8
12
Bli förälskad!
6
5
13
3
Låt Dig förundras och förföras av denna Naturguide för
Falkenbergs kommun!
Tack vare regeringens satsning på lokala naturvårdsprojekt
och tilldelning från Länsstyrelsen i Hallands län håller Du
nu Naturguiden i Din hand.
Fotograf Thomas Andersson guidar oss med sitt falkögda
kameraobjektiv till de gyllene stunderna i vår omväxlande
natur när de är som allra bäst. Falkenbergs Turist har svarat
för layout och text. Christopher Enckell har gjort guiden med
naturens nätverk tillgänglig på kommunens hemsida och på
hela world wide web. Ett naturligt tack till alla kommunens
medarbetare och till allmänheten som bidragit till Naturguiden.
Tillåt Dig nu att bli guidad och nyförälskad i vår underbart
vackra natur av Naturguiden för Falkenbergs kommun.
1
11
16
7
15
14
2
14
4
9
Kommunekolog
Ingemar Alenäs
10
2 Naturguide – Falkenbergs Kommun

Innehåll
Karta ................................... sidan 2
6
Björkekullen i Svartrå ..... sidan 13
12
Hjärtaredsåns dalgång ....sidan 21
Morups Tånge ..................sidan 4-5
1 7
Grimsholmen ................ sidan 14-15
13
Berg och Yttra Berg ... sidan 22-23
2
Ätrans dalgång ...............sidan 6-7
8
Högsjömossen Danabäck ....sidan 16
14
Suseåns dalgång ...............sidan 24
3
Fegen ................................sidan 8-9
Frodeparken ..................... sidan 17
9 15
Vesslunda ...........................sidan 25
4
Yngeredsfors ............... sidan 10-11
Stensjöstrand ............. sidan 18-19
10 16
Vallarna ....................... sidan 26-27
5
Sumpafallen ..................... sidan 12
11
Munkagårdsfloen ..............sidan 20
Ansvarig utgivare: Falkenbergs Kommun
Foto: Thomas Andersson (utom sid 11 och 15)
Text: Falkenbergs Kommun och Falkenbergs Turist
Grafisk form: Falkenbergs Turist
Tryck: Grafika
Kommunens naturvårdsbidrag och statens lokala
naturvårdssatsning har finansierat detta projekt.
Naturguide – Falkenbergs Kommun 3

4 Naturguide – Morups Tånge
Strandbetande kor på Morups Tånge med fyren i bakgrunden. Foto: Thomas Andersson

Morups Tånge – ett vidsträckt
paradis för tvåbenta och fyrbenta
Morups Tånge är en stenig landtunga som sträcker sig långt ut i havet,
därav namnet Tånge, besläktat med tunga och som i detta fall betyder udde.
Det är den perfekta rastplatsen – både för fåglar och människor.
FYREN
På 1800-talet var området kring Morups Tånge svårt att segla i och många
fartyg förliste på reven utanför Tången. Rykten säger att vrakplundrare tände
eldar på Tången för att lura skeppen i kvav. År 1841 började man anlägga en
fyr som tändes för första gången den 1 november 1843. Fyren har haft samma
franska linsapparat sedan den byggdes och är den idag äldsta fungerande linsfyren
i Sverige.
Några fakta:
Naturreservat
Dominerande naturtyp: Havsstrandäng
Areal: 90 hektar
Övrigt: Området ingår i Natura 2000
Morups Tånge är en av Sveriges finaste fågellokaler. På våren är
sjöfågelsträcket imponerande. Vid hårda vindar från väster flyger
havsfåglar (stormfåglar, sulor, labbar, liror m.fl.) förbi nära
land. Under sensommaren och hösten finns möjlighet att se de
flesta av landets vadare, ofta i stora mängder. På strandängarna,
i tånghögarna och på de grunda vikarnas lerbottnar finns välbehövlig
föda i form av bl.a. insekter, snäckor och musslor.
1
Vägbeskrivning:
Glommens kustväg från Falkenberg
mot Glommen. Följ därefter skyltar mot
Morups Tånge.
Parkeringsplatser finns nära fyren.
I reservatet finns också en av de få betade dynhedarna i
Halland och på de fuktiga strandängarna växer typiska arter
såsom strandaster, marviol, skörbjuggsört och smultronklöver.
Den rika floran, liksom häckande fåglar, gynnas av djurens bete
vilket hindrar stränderna från att växa igen.
Morups Tånge är en av få platser där man fortfarande kan se
martorn. Martorn är en flerårig havsstrandväxt som är blågrå,
tornig och kan bli upp till sex decimeter hög. Det vetenskapliga
namnet Eryngium kommer av grekiskans eryngion som betyder
getskägg och maritimum som kommer från latinets mare,
som betyder hav, och syftar på artens förekomst vid havet.
Drillsnäppa. Foto: Thomas Andersson
Naturguide – Morups Tånge 5

Ätrans dalgång – en resa i tid och rum
I en liten mosse i Gullered, öster om Ulricehamn börjar Ätrans 243 km långa färd ner till
Västerhavet i Falkenberg. Ätran går som en pulsåder genom landskapet och ger kraft och
energi till naturen och till de människor som bor här.
Historia
I Ätrans dalgång kan man verkligen höra historiens vingslag.
Här hittar man hålvägar, en fornlämning som visar att här
har det gått vägar sedan urminnes tider. Och Ätrastigen, även
kallad Redvägen, användes uppenbarligen redan under stenåldern.
Under medeltiden var denna led ”rikligt trafikerad” och
här har åtminstone sex krigiska slag stått då Ätran utgjorde
riksgräns.
Vildlax och rik bottenfauna
Ätran och Högvadsån är västkustens viktigaste fortplantningsområde
för vildlax. Det är Sveriges största bestånd av naturlig
atlantlax och här sker ingen utsättning eller reproduktion av
odlad lax. Den sällsynta flodpärlmusslan finns också här.
Bottenfaunan är unik. Vid Tullbron i Falkenberg, finns Sveriges
enda kända förekomst av nattsländan Setodes punctatus och
här finns även en rad andra sällsynta vatteninsekter.
”I naturen finns varken belöning eller straff
– bara konsekvenser”.
Robert Green Ingersoll (1833-1899) amerikansk politisk ledare.
Odlingsbygd
Med sin bördiga åkermark är Ätradalen vår kornbod där man
i växtperioden möts av böljande sädesfält och under skördetid
av härliga dofter från nyslagna åkrar.
Flora och fauna
Ätradalen har också en rik flora och fauna. Lövträd i alla de
sorter där man kan se häckande näktergalar och härmsångare.
Här möter du även kungsfiskare, forsärla och strömstare som
trivs med den specifika bottenfaunan.
Höstena källor
Det hände sig att en bonde råkade köra ner i en av källorna,
Ragnhilds källa, med vagn och ett par oxar. De försvann men
flöt så småningom upp i Ätran nere i Falkenberg. Tro´t den
som vill men så berättar sägnen.
Höstena källor består av en större och några mindre artesiska
kallkällor strax norr om Vessigebro, ca 100 meter från Ätrans
strand. Grundvatten från de högre belägna omgivningarna
trycks här fram ur marken och rinner sedan i en bäck ut i
Ätran. Artesisk källa innebär att vattnet sprutar upp ur källan
av egen kraft. Uttrycket artesisk kommer från grevskapet
Artois i Frankrike, där man vid borrning år 1126 hittade
vatten med självtryck.
Några Fakta:
Längd: 243 kilometer
Avrinningsområde med biflöden
3343 kvadratkilometer
Indexälv för lax
Övrigt: Området ingår i Natura 2000
2
Vägbeskrivning till Höstena källor:
Från väg 154 mellan Falkenberg och
Ullared, tag av vid Ljungby kyrka mot
Ätrafors. Efter 4 km tag av vid skylt
Ekomuseum/Höstena källa. Efter 500 m
tag av mot Höstena källa 1.
Alt. Från Vessigebro tag av vid macken
mot Ätrafors. Efter 4 km tag av vid skylt
Höstena källa 1.
6 Naturguide – Åtrans dalgång

Den bördiga Ätradalen i höstskrud. Foto: Thomas Andersson
Naturguide – Ätrans dalgång 7

8 Naturguide – Fegen
Dimma över Fegensjön en tidig morgon. Foto: Thomas Andersson

256 SJÖAR i FALKENBERG
Tänker man Falkenberg och vatten så tänker man oftast
på havet och Ätran. Men här finns hela 256 insjöar. Alla
är inte tillgängliga för friluftsaktiviteter som t ex. fiske
och kanoting men de har stor betydelse för den biologiska
mångfalden. I Falkenberg finns en av Hallands största
sjöar som helt ligger innan för länsgränsen – Tjärnesjön
i närheten av Gällared.
Försurningen av våra vatten på västkusten är ett gissel,
vilket innebär att ett flertal av våra sjöar och vattendrag
behöver kalkas. Årligen sprids i Falkenberg ca 6 miljoner
kilo kalkstensmjöl till en kostnad av 3-4 miljoner kronor.
Fegen – som ”Mitt i naturen”
på storbildsteve fast bättre
Från tropiska Västafrika till sjön Fegen är det ungefär 7000 kilometer.
Efter en knapp månads flygresa fäller den ut sina landningsställ och
bromsar upp med sina breda, vida vingar. En perfekt landning i det höga
och kraftiga trädet. Fiskgjusen har anlänt till Fegen.
Smålom, Fegensjön. Foto: Thomas Andersson
Några Fakta:
Naturreservat
Fågelskyddsområde på vissa öar
Övrigt: Området ingår i Natura 2000
3
Vägbeskrivning:
Från Falkenberg till Ullared sedan väg
153 (mot Värnamo) till Fegens samhälle.
Härifrån nås sedan olika delar av sjön.
Fegen har ett av Sveriges största bestånd av fiskgjuse
och storlom. De har sina häckningsplatser på öar och
skär i Fegen. Andra fåglar som häckar i området är
drillsnäppa, fisktärna, häger, knipa och storskrake.
Spillkråka häckar i den omgivande skogen. Smålom
påträffas i små myrsjöar i omgivningen men använder
Fegen som fiskesjö.
Fegen är en näringsfattig klarvattensjö men har ett
rikt fiskliv med bland annat den vårlekande siklöjan.
Vårlekande siklöja har endast påträffats i ett fåtal sjöar
i hela världen.
Området omfattar södra delen av sjön Fegen i nordöstra
hörnet av Falkenbergs kommun. Sjön sträcker sig
i tre län, förutom Hallands län även Västra Götalands
och Jönköpings län.
Naturguide – Fegen 9

10 Naturguide – Yngeredsforsen
Yngeredsforsen i majestätisk skrud. Foto: Thomas Andersson

Yngeredsfors – en kraftfull
lektion i historia
Döda fallet – låter som en titel på en halvusel kioskdeckare. Men att sitta vid detta
döda fall vid Yngeredsforsen en varm fuktig sommardag är som att befinna sig i en
regnskog. Ja, nästan i alla fall. En forsärla tar plats vid en rännil i den gamla dammen
och i en urgröpt bergsgryta har vildris slagit rot.
Vildris är ett flerårigt, högväxt vattengräs med grenig, krypande jordstam. Det
är en sällsynt växt och förekommer endast i sydligaste Sverige, där den växer
i åar och dammar samt reglerade sjöar och vattenmagasin.
Här i Yngeredsforsen kan man hitta riset i urgröpta bergsgrytor. Första fynduppgiften
är från Falkenberg i Halland och publicerades 1814.
Vildris i bergsgryta vid Yngeredsforsen. Foto: Ingemar Alenäs
Några fakta:
Ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen
Kulturstigen, som anlagts av Askome hembygdsförening, visar
dig runt. Här finns skyltar som informerar om den fantastiska
industrihistorien om Yngeredsforsen och det närliggande
området utefter Ätran.
Folket i Ätradalen har länge nyttjat vattenkraften i Ätran.
Vid Yngeredsforsen har detta satt sina speciella spår. Här finns
”Döda fallet” med sin skulpturala form, flottnings- och kvarnrännor,
höga dammvallar och inte minst en grönskande natur.
4
Vägbeskrivning:
Från Falkenberg kör mot Vessigebro,
fortsätt vidare mot Askome och Gällared.
Ligger längs med ”Hallands vackraste väg”.
Alt. kör väg 154 mot Ljungby och ta av
vid kyrkan mot Vessigebro
Industrihistoria
Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia och författare och
fotograf till boken Övergivna platser skriver: ”När Yngeredsfors
utvecklades 1903-07 var det ett av Europas största kraftprojekt.
William Olsson, som var en av Sveriges klassiska spekulanter,
sålde projektet på rot till Marcus Wallenberg.
I en minnesskrift från 1948 beskrivs hur Olsson tog med sig
Wallenberg till forsen under vårflodstider, vilket tydligen gav
en något optimistisk bild av kraftpotentialen. Wallenberg
byggde ut och kopplade sedan ihop kraftverket med sin nya
pappersindustri i Mölndal. Ett kraftindustrikombinat av första
rang växte fram i Västsverige.”
Naturguide – Yngeredsforsen 11

Sumpafallen – där glada laxar
hoppar som högst
I en naturskön dalgång i brytningszonen mellan kustslätt och skogsbygd ligger naturreservatet
Sumpafallen. Genom reservatet forsar en orörd sträcka av Högvadsån,
som är Ätrans största biflöde. Här kan besökaren njuta av ett frodigt kulturlandskap
där ån har skurit ut branta ravinsluttningar i terrängen. Sumpafallen är klassat som
riksintresse för naturvården.
Det vilda och orörda Sumpafallen. Foto: Thomas Andersson
Några fakta:
Ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen
Dominerande naturtyper:
Lövskog, betesmark, vattenfall
och forsar
Areal: 56 hektar varav 53,5 hektar land
Övrigt: Området ingår i Natura 2000
Sumpafallen är klassat som riksintresse för naturvården och
ingår i EU: s nätverk Natura 2000 för bevarande av internationellt
viktiga naturområden. Förutom Högvadsåns forsar och
fall omfattar naturreservatet också en variation av naturtyper
som alsumpskog, hedekskog, betad hagmark och bergbranter.
”Naturam optimam ducem sequamur”
- Låt oss följa naturen, vår bäste vägledare.
Latinskt citat
En stor del av reservatet betas, vilket skapar öppenhet och
mångfald. I området finns en rik flora med örter som gullpudra,
blåsippa, kärrfibbla, bäckbräsma och ormbär. Längs åkanten
växer den iögonfallande stora ormbunken safsa, Osmunda
regalis. Safsan, som kan bli upp till 140 cm hög, växer sällsynt
på våt näringsrik mark och är fridlyst.
I vattnet lever flodpärlmussla, vild lax och öring och i grönskan
kring forsarna sjunger bland annat lövsångare och bofink
varje vår och på stenarna ute i vattnet håller strömstaren till.
Här kan du också få se kungsfiskare och drillsnäppa samt
kanske den grå flugsnapparen.
5
Vägbeskrivning:
Från Falkenberg kör väg 154 mot
Ullared. Cirka 4 km norr om Köinge tag
av mot Skinnarlyngen över en vacker
stenbro. Efter några hundra meter tag till
vänster och följ vägen fram till gården
Sumpa och reservatets parkeringsplats.
12 Naturguide – Sumpafallen

Björkekullen i Svartrå – ett livs
levande arv från våra förfäder
Oskar I var kung och hans valspråk var ”Rätt och sanning”. Det som var rätt och sanning
på Björkekullen på den tiden var nog ängsskallran. När frökapslarna hade torkat så pass
att det rasslade när man skakade blomman var det rätt tillfälle att slå ängen.
Några fakta:
Ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen
Dominerande naturtyper:
Småskaligt odlingslandskap och naturskog
Areal: 52 hektar
Naturreservatet Björkekullen i Svartrå är en sällsam plats. På
torpet har det bara bott fyra generationer brukare och deras
odlarmöda syns tydligt i landskapet. Här möter du vällagda
stengärdesgårdar, mäktiga odlingsrösen och imponerande stödmurar.
Idag hålls landskapet öppet med hjälp av gamla lantraser
och odling. Det finns en självguidande kulturstig som berättar
om torpets historia. Områdets skönhetsvärden tillsammans med
höga kulturhistoriska värden gör det attraktivt och välbesökt.
Gammal landsväg till Björkekullen i Svartrå. Foto: Thomas Andersson
6
Vägbeskrivning:
Tag väg 154 från Falkenberg mot
Ullared, tag av i Köinge mot Svartrå och
följ skyltning mot reservatet.
Parkering finns vid Björkekullens ekomuseum
samt även en bit in i reservatet.
Dörr från förr. Foto: Thomas Andersson
Naturguide – Björkekullen i Svartrå 13

Grimsholmen med Smörkull
– en plats med goda utsikter
Som flygmogen är den ca 30 millimeter mellan sina blåvioletta vingspetsar. Som larv adopterades den av
myrorna där den förpuppas i myrstacken och utvecklas till den mycket sällsynta fjärilen alkonblåvinge.
Och den kanske du får en skymt av under juli – augusti på Grimsholmen.
Grimsholmen
Naturreservatet Grimsholmen är ett öppet kusthedlandskap,
där botaniskt intressanta strandängar
kombineras med klippor och badvänliga
små sandstränder. Fåglar trivs vid Grimsholmen
liksom ornitologer.
Området erbjuder med sina gräsbevuxna
strandängar och kala klippor, fina biotoper för
fåglar. Här kan man bland annat se rastande
ringtrast och småspov. Bland björnbärs- och enbuskarna
syns ärtsångare och törnsångare. Den
södra udden längst ut i reservatet är en
utmärkt rastplats för änder och doppingar.
Under
vårarna kan man se dem i stora antal.
Smörkullen
Smörkullens topp ligger 52 meter över havet.
Från kullen med sin spännande kulturhistoria,
har man en magnifik utsikt över den halländska
kustremsan söder om Falkenberg.
Smörkullen ingick tidigare i en kedja ev vårdkaseberg
utmed kusten. Eldarna fungerade som
ett signalsystem som snabbt kunde varna en hel
bygd vid fara. År 1859 hittades en guldskål och
ett svärd i brons vid Smörkullen. Man har också
gjort fynd av en stor mängd flinta, som sannolikt
härstammar från en boplats. Fynden härrör
från bronsåldern och berättar att berget under
denna tid var en kultplats där
offer skett.
Några fakta:
Dominerande naturtyper: Strandängar,
ljunghed, klippor och tallskog
Areal: 173 hektar varav 70 hektar land
Övrigt: Området ingår i Natura 2000
7
7
Kulturhistoriska spår och lämningar
I området finns flera fornlämningar i form av
rösen och stensättningar. På höjden i norra delen
finns ett bronsåldersröse med en hällkista.
Vägbeskrivning:
Smörkullen ligger ca 7,5 km sydost om Falkenberg. Tag av mot
Boberg från väg 767 (gamla E6:an) strax söder om
Skrea kyrka. Efter ca 1 km finns vägvisare mot Grimsholmen. Följ
vägen till kusten. Reservatet ligger direkt norr om vägen.
Vägbeskrivning:
Reservatet ligger ca 7,5 km sydost om
Falkenberg. Tag av mot Boberg från väg
767 (gamla E6:an) strax söder om Skrea
kyrka. Efter ca 1 km finns vägvisare mot
Grimsholmen. Följ vägen till kusten.
Parkeringsplats med toalett och sopkärl
finns invid vägen.
14 Naturguide – Grimsholmen med Smörkull

Solnedgång i havet vid Grimsholmen. Foto: Thomas Andersson
Naturguide – Grimsholmen med Smörkull 15

Högsjömossen Danabäck
– sjunk ner en stund
Här kan säkert anas ugglor i mossen och många andra
fågelarter också. Och man behöver inte vara rädd att gå ner
sig i mossen om man håller sig till den spångade leden.
Några fakta:
Areal: 149,2 hektar
Övrigt: Ingår i Ekomuseum nedre
Ätradalen
8
Tjäder vid Högsjömossen. Foto: Thomas Andersson
Vägbeskrivning:
Tag väg 154 till Älvsered, därefter tag
vägen mot Torestorp, Älekulla. Efter
ca 5 km skylt ”EKO museum, tunnbröd”.
Våtmarksområdet utgör ett värdefullt inslag i den halländska
skogsbygden. Det största värdet ligger i de välutvecklade mossetyperna,
mångformigheten och ostördheten.
Från mossens spångade leder och utsiktstorn kan man uppleva
älgar, tranor och orrspel på nära håll. Sommarens flora
med västsvenska arter som rosa klockljung och gulorange
myrliljor måste bara upplevas liksom mossens norrlandskaraktär
och dova säregna doft av pors.
Högsjömossens våtmarksområde ligger i det grandominerade
skogslandskapet. Våtmarken är mosaikartad med fukthed,
kärr, mosse och den lilla tjärnen Kalven, som till stora delar är
täckt av näckrosor.
Vid Ulvanstorps tunnbrödsbageri kan man också uppleva de
märkliga fornåkrarna med dess intressanta flora och historia.
16 Naturguide – Högsjömossen Danabäck

Frodeparken – må som en
prins i kungens park
Inte möter du några dinosaurier här, men marken du står på i
Frodeparken bildades på deras tid. Och visst vilar den danske
sagokungen Kung Frodes ande över nejden.
Några fakta:
Dominerande naturtyp: Ädellövskog
Areal: 2 hektar
Övrigt: Området ingår i Natura 2000
Frodeparken, lika vacker året om. Foto: Thomas Andersson
9
Vägbeskrivning:
Från Asige tag av mot Gräsås. Efter 8,8 km
sväng höger vid skylt mot Hult 2.
(OBS kör förbi skylt Hult 1) Följ denna väg
ca 3,5 km och håll vänster.
Vid Hallandsleden går det att stanna
invid kanten. Sedan följer man stigen in i
reservatet.
Frodeparkens kärnområde, som är naturreservat, har en
urskogsartad karaktär och det finns gott om gamla träd.
Området har ett mycket rikt växt- och djurliv med många
rödlistade arter.
Frodeparken ingick under 1600-talet i ett vidsträckt bokskogsområde
men sträcker sig med all säkerhet betydligt
längre tillbaka i tiden. Bokskogen är högvuxen och med
mycket grova träd som är mer än 200 år gamla.
Frodeparken är en magnifik backe, stigningen är nästan lika
brant som Hallandsåsens.
Bergsområdena i mellersta Halland skapades genom att omgivningen
vittrade bort, inte genom sådana förkastningar som
bildade Hallandsås. Frodeparkens hårda berggrund består av
hel, praktfull gnejs och är nästan helt utan sprickor.
”Ett träd är ett träd
– Hur många fler behöver ni titta på? ”
Ronald Reagan (1911-2004) skådespelare och president
Naturguide – Frodeparken 17

18 Naturguide – Stensjöstrand
Stensjöstrand med sin säregna natur. Foto: Thomas Andersson

Stensjöstrand – väcker fantasi och
upptäckarglädje
Här möter Västerhavet ett spännande kustlandskap. Tänk att något så kargt kan vara så
förödande vackert. Med lite fantasi kan det på vissa ställen vara som att gå omkring på månen.
Kustnära natur
Stensjöstrand har en karg och storslagen natur med omväxlande
strandängar, ljunghedar och kala klippor med jättegrytor
från istiden. Den öppna strandängen och kustheden
övergår inåt land i tallblandskog.
I öster finns en bergsrygg som på en del ställen går i dagen.
Den högsta toppen når 25 meter över havet
Sällsynta växter och djur
De botaniska värdena är mycket höga med rödlistade arter
som klockgentiana, fläckmaskros, granspira, kustgentiana,
borstsäv och marrisp. På klipphällarna finns en artrik lavflora.
Inom området finns också hasselsnok samt den sällsynta
fjärilen alkonblåvinge som lever på klockgentiana.
Njut av naturen
Beskåda den storslagna utsikten från höjden i nordost, bada i
Glassvik eller innanför Fågelholmarna och njut av picknickkorgen
på den blommande kustheden.
Rikt fågelliv
Fågellivet är rikt tack vare områdets variation. På fågelholmen
häckar kolonier med fiskmås, gråtrut och havstrut
Gatsten av ådergnejs
Under 1800-talet och början av 1900-talet präglades trakten
av stenbrytning. Lättkluven men slitstark ådergnejs bröts för
att användas som gatsten.
Några Fakta:
Naturreservat
Dominerande naturtyper:
Öppna, betade strandängar
Areal: 159 hektar
Övrigt: Området ingår i Natura 2000
”Låt naturen ha sin gång
– den vet bäst själv”.
Michel de Montaigne (1533-1592) fransk renässansförfattare
10
Vägbeskrivning:
Kör söderut på kustvägen mot Steninge.
Följ skylt mot naturreservat till höger i
norra delen av Stensjö.
En stor parkering finns.
Naturguide – Stensjöstrand 19

Munkagårdsfloen – en oas för
fågelskådare och munkar
När vanliga människor sover som djupast, så är dom där. Fågelskådarna.
Med kikare, kaffetermos, macka och kanske en munk. Och en munk passar bra för redan
på 1100-talet fanns här ett kloster med riktiga munkar.
Munkagårdsfloen är en anlagd våtmark som kom till under
2003. Området utgör den nordligaste delen av den utdikade
Ramsjön som sträckte sig söderut mot Lis mosse och
Ramsjöholm. Vattennivån i våtmarken kan regleras med två
vinddrivna pumpar som tar vatten från den intilliggande
Ramsjö kanal, strax öster om våtmarken.
Falkenbergs Ornitologiska förening har byggt ett fågeltorn
där man nu kan beskåda det myllrande fågelliv som snabbt
etablerat sig i och kring den lilla sjön.
11
Samtliga arter av häckande simänder i Sverige kan påträffas i
“floen” och periodvis kan änder räknas i stort antal. Även gäss,
sångsvan samt mindre sångsvan rastar under flyttningen
mellan övervintringsplatser och häckningsområden.
Vadare av många olika arter påträffas i våtmarken och dess
närhet. Den vackra skärfläckan och den speciella skedanden
har här fått tillgång till en ostörd häckningsplats.
Vägbeskrivning:
Från Falkenberg kör väg 767 (gamla E6:an)
mot Morup.
300 m innan avfart till Morup och strax
efter vägvisning ”Hedegården” finns en
iordninggjord P-plats alldeles intill vägen.
”Blott de tama fåglarna har en längtan.
De vilda flyger”.
Elmer Diktonius (1896-1961) finlandssvensk författare
Fågeltornet vid Munkagårdsfloen. Foto: Thomas Andersson
20 Naturguide – Munkagårdsfloen

Hjärtaredsåns dalgång – en flodpärla
”Det hände sig att några tyska turister, som funnit väg till trakten, kände sig så tilltalade
af strandsluttningen vid Hjärtaredssjön, att de köpte sig tomtplatser där och läto uppföra
sommarvillor åt sig midt inne i hägrarnas bokdunge.”
(Tidningsurklipp från 1914)
Älvorna dansar på Hjärtaredssjön. Foto: Thomas Andersson
Några fakta:
Areal: 932,4 hektar
Övrigt: Området ingår i riksintresset för
naturvård Ätradalen – Högvadsån
12
Vägbeskrivning:
Från Ullared väg 153 mot Varberg. Tag
höger vid skylt Källsjö 6. Vägen följer
Hjärtaredssjön östra strand.
Vår vackra skogsbygd lockar fortfarande tyskar medan hägrarna
kanske flyttat till någon annan insjö intill Hjärteredssjön.
Området utgörs av Hjärtaredsåns dalgång från sjön Barken till
utloppet i Högvadsån.
En mycket naturskön dalgång i skogsbygden med en mångfald
av olika naturtyper och många sällsynta eller rödlistade
arter.
Bottenfauna
Hjärtaredsån har en värdefull bottenfauna, bland annat flodpärlmussla,
och i nedre delen finns även goda lekbottnar för
lax och öring.
Flähult
Vid Flähult finns utmed Hjärtaredsån flera avsnitt med betade
strandängar som har en variationsrik fuktängs- och hedvegetation.
Exempel på arter är stagg, klockgentiana, hirsstarr,
ängsvädd, slåttergubbe och vaxskivlingar.
Bokskogar öster om Hjärtaredssjön
Här finns gamla, delvis urskogsartade bokskogar med bergbranter
och källflöden. Här finns en stor artmångfald med
många rödlistade arter.
Ulvvad
I den branta bergssluttningen åt väster vid Ulvvad växer en fin
gammal bokskog med inslag av asp, ek och lind.
Naturguide – Hjärtaredsåns dalgång 21

Bergs naturskog och Yttra Berg
– Där människan låtit naturen ha sin gång
Bergs Naturskog – tyst och trolsk. Foto: Thomas Andersson
”Visst var det bättre förr” kan man tänka när man vandrar omkring i detta sagolika
område. Skogen är tyst och hemlighetsfull. En riktig trollskog. Här har inga moderna
jord- och skogsbruksmaskiner fått göra oläkbara sår i naturen.
Naturreservatet Bergs naturskog
Skogen har uppkommit när naturbetesmarker successivt växt
igen efter att betet upphört. I reservatet finns många sällsynta
lavar och mossor. I bokbeståndet i södra delen växer liten
lundlav, liten ädellav, röd pysslinglav och ädellundlav. Andra
lavar är bokkantlav, bokvårtlav, orangepudrad klotterlav, rosa
lundlav, stor knopplav och ädelkronlav. På den döda veden i
bäckdalar växer vedtrappsmossa och stubbtrådsmossa.
Några Fakta Bergs naturskog:
Dominerande naturtyp: Ädellövskog
Areal: 140 hektar
Några Fakta Yttra Berg:
Dominerande naturtyper:
Ålderdomligt odlingslandskap
Areal: 59 hektar
Övrigt: Området ingår i Natura 2000
och Ekomuseum nedre Ätradalen
Naturreservatet Yttra Berg
Här möter du ett landskap som var vanligt förr, med hamlade
träd (löv och grenar som skördats), slåtterängar, odlingsterrasser
och fägator. Områdets skönhet och det fina gårdsmuseet
gör Yttra Berg till ett välbesökt utflyktsmål.
Jungfru Marie nycklar och sommarfibbla är arter som lever på
betes- och slåtterängar (hävdgynnade), medan blåsippa, vårlök,
ormbär och desmeknopp är arter som trivs på grönsten.
Här finns hasselmusen som är ovanlig i Halland och fåglar
som stenknäck, nötkråka och mindre hackspett.
13
Vägbeskrivning:
Väg 153 mellan Ullared och Ätran. Följ
skyltarna mot ”Yttra Berg” från vägen.
1 km väster om Gällared.
22 Naturguide – Bergs naturskog och Yttra Berg

Solskimmer och silverpärlor i Yttra Berg, Bråtagärde. Foto: Thomas Andersson
Naturguide – Bergs naturskog och Yttra Berg 23

Suseåns dalgång – svartkämpar,
skrovellav, gullpudra, ekskinn,
slåttergubbe och korallticka
Här finner du växter och lavar som du kanske varken sett eller hört talas om.
Carl von Linné satte ju latinska namn på det mesta i vår flora och om han eller
några andra satte svenska namn på dessa så måste de ha haft en poetisk ådra.
Suseån är en av landets mest intressanta åar med ett rikt växt- och djurliv både i vattnet och längs
stränderna. Suseåns dalgång når från kusten vid Vesslunda ca 40 km i östlig riktning inåt land.
Suseån och dess tillflöden meandrar (slingrar) sig fram i landskapet. Hela området ligger under högsta
kustlinjen och jordarterna längs ån består av lera, sand och mo. Berggrunden längs Suseån utgörs av röd,
rödgrå till grågnejs och på några ställen är bergarten mer basisk med inslag av grönsten (amfibolit).
Suseåns naturreservat
Suseåns naturreservat ligger utmed åns norra gren, som ibland kallas Mostorpsån.
Området är mjukt kuperat med uppstickande bergknallar som delvis är bevuxna med ekskogar.
Vägbeskrivning: Från väg 767(gamla E6:an) till Slöinge och tag väg mot Asige. Reservatets parkering ligger utmed vägen efter ca 2,5 km.
Suseån – Hult
I naturreservatet Suseån-Hult skapar strömmande vatten förutsättningar för lekande fisk och ett rikt fågelliv.
Suseån omges i reservatet av en lummig ekhagmark med en rik moss- och lavflora.
Vägbeskrivning: Från Falkenberg kör väg 767 (gamla E6) till Slöinge och sedan till Asige. I Asige ta höger mot Öinge, efter bron tag andra
vägen till höger. Vid gården i slutet på vägen ligger reservatet och här finns också parkering.
Blåsippan ute i backarna står.....Foto: Thomas Andersson
24 Naturguide – Suseåns dalgång
Hovgårdsån – Munkhättan
Hovgårdsån är ett fint litet biflöde till Suseån med en rik förekomst av den rödlistade
flodpärlmusslan, bestånd av stationär öring och en artrik bottenfauna. På berget Munkhättan finns gammal
ekskog med en rik flora av trädlevande mossor, svampar och lavar.
Vägbeskrivning: Från Falkenberg kör E6 söderut mot Slöinge och ta av mot Asige. I Asige ta höger vid kyrkan mot Gräsås, efter ca 3 km
ligger berget Munkhättan på höger hand och därefter passerar du Hovgårdsån. Begränsade parkeringsmöjligheter.

Vesslunda – Hamnade i blåsväder
och blev naturreservat
Under 1700- och 1800-talet blåste flygsand in över området som idag präglar reservatet.
Flygsanden besvärade de boende i kustbygden. Efter århundraden av kamp mot sandens
vandring visade det sig att tallplantor var de effektivaste spärrvakterna.
Några fakta:
Dominerande naturtyper: Strandmiljöer
och tallskog på flygsandfält
Areal: 35,5 hektar
Landskapet kring Suseån är flackt och torrt och präglas starkt
av den rörliga flygsanden. Största delen består av ett flackt
flygsandfält med öppna sanddyner utmed stranden.
Bergknallar sticker upp på flera ställen i sandfältet och mest
markanta är Boabjär och Garnbjär som skjuter ut som uddar
i havet. Mitt i området finns en märklig tvärgående sanddyn
som till större delen sträcker sig österut utanför reservatet.
I de västra delarna av reservatet finns öppna sanddyner, ljunghedar
och fukthedar medan den östra delen i huvudsak är
tallbevuxen och på fuktigare ställen växer al och björk.
Knotiga tallar i Vesslunda. Foto: Thomas Andersson
15
Vägbeskrivning:
Från kustvägen vid Eftra kyrka tar man
av mot Boberg och efter 2 km mot Vesslunda.
Parkering finns vid reservatet.
”De säger att Sverige är vackert på vintern.Hur
vet dom det? Då är ju Sverige täckt av snö”
Tage Danielsson (1928-1985) svensk författare, poet,
manusförfattare, filmregissör, skådespelare och komiker.
Naturguide – Vesslunda 25

26 Naturguide – Vallarna
I väntan på det stora hugget...Ätran vid Doktorspromenaden. Foto: Thomas Andersson

Vallarna – en stor, vacker och levande
trivselpark mitt i staden
Året är 1916 och Småfåglarnas Vänner tar initiativ till att anlägga Vallarna och redan 1920 var
parken färdig. Arkitekt var Rudolf Abelin, mest känd som skapare av Norrvikens Trädgårdar i
Båstad. Idag är Vallarna en av de viktiga lungor som staden och människorna så väl behöver.
Några fakta:
Parkområde
Areal: 27 hektar
Vallarna
Detta naturområde på 270 000 m2 inbjuder verkligen till rekreation. I och
kring Vallarna finns ett rikt djurliv. I Ätran finns den vilda atlantlaxen och
sportfisket är en attraktion. På Vallarna finns ett minizoo sommartid där
man kan möta olika djur som får, getter och grisar. Här finns också Vallarnas
friluftsteater, Doktorspromenaden, lekpark, 2,2 km elbelyst motionsslinga,
bangolf, boulehall och scoutgård.
16
Tullbron
Stadens signum, Tullbron, byggdes åren 1756 – 1761 och här fick man
betala avgift ända in på 1900-talet för att passera. Närmast Tullbron finns
resterna av borgen Falkenberg, ett försvarsverk från slutet av 1200-talet.
Borgen Falkenberg förstördes under Engelbrekts krigståg 1434.
Vägbeskrivning:
Ligger på södra sidan uppströms Ätran
från Tullbron räknat. Bra parkeringsmöjligheter
finns vid Tullbroskolan.
LEGENDEN OM ÄTRAJUNGFRUN.
När borgen Falkenbergs hus ödelades gömde sig en Ätrajungfru tillsammans
med de kvarglömda skatterna i en underjordisk gång. Där blev hon instängd
av nedrasande murar. Det sägs vara en ande i form av en tupp som vakar över
skatterna och gör dem osynliga för alla skattsökare. Men om Falkenberg en
gång skulle råka i nöd kommer tuppen att gala och jungfrun vakna ur sin
sömn. Då kommer hon att överlämna skatten till Falkenberg.
Tacka och bagge på Vallarna. Foto: Thomas Andersson
Naturguide – Vallarna 27

Besöksadress: Nygatan 34 – Postadress: 311 80 Falkenberg – Telefon: 0346-88 60 00 – E-post: kommun@falkenberg.se
www.falkenberg.se/naturvardsprogram