Naturguide Fbg. SV Utskrift.indd - Falkenbergs kommun
Naturguide Fbg. SV Utskrift.indd - Falkenbergs kommun
Naturguide Fbg. SV Utskrift.indd - Falkenbergs kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Naturguide</strong><br />
Falkenberg
8<br />
12<br />
Bli förälskad!<br />
6<br />
5<br />
13<br />
3<br />
Låt Dig förundras och förföras av denna <strong>Naturguide</strong> för<br />
<strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong>!<br />
Tack vare regeringens satsning på lokala naturvårdsprojekt<br />
och tilldelning från Länsstyrelsen i Hallands län håller Du<br />
nu <strong>Naturguide</strong>n i Din hand.<br />
Fotograf Thomas Andersson guidar oss med sitt falkögda<br />
kameraobjektiv till de gyllene stunderna i vår omväxlande<br />
natur när de är som allra bäst. <strong>Falkenbergs</strong> Turist har svarat<br />
för layout och text. Christopher Enckell har gjort guiden med<br />
naturens nätverk tillgänglig på <strong>kommun</strong>ens hemsida och på<br />
hela world wide web. Ett naturligt tack till alla <strong>kommun</strong>ens<br />
medarbetare och till allmänheten som bidragit till <strong>Naturguide</strong>n.<br />
Tillåt Dig nu att bli guidad och nyförälskad i vår underbart<br />
vackra natur av <strong>Naturguide</strong>n för <strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
1<br />
11<br />
16<br />
7<br />
15<br />
14<br />
2<br />
14<br />
4<br />
9<br />
Kommunekolog<br />
Ingemar Alenäs<br />
10<br />
2 <strong>Naturguide</strong> – <strong>Falkenbergs</strong> Kommun
Innehåll<br />
Karta ................................... sidan 2<br />
6<br />
Björkekullen i Svartrå ..... sidan 13<br />
12<br />
Hjärtaredsåns dalgång ....sidan 21<br />
Morups Tånge ..................sidan 4-5<br />
1 7<br />
Grimsholmen ................ sidan 14-15<br />
13<br />
Berg och Yttra Berg ... sidan 22-23<br />
2<br />
Ätrans dalgång ...............sidan 6-7<br />
8<br />
Högsjömossen Danabäck ....sidan 16<br />
14<br />
Suseåns dalgång ...............sidan 24<br />
3<br />
Fegen ................................sidan 8-9<br />
Frodeparken ..................... sidan 17<br />
9 15<br />
Vesslunda ...........................sidan 25<br />
4<br />
Yngeredsfors ............... sidan 10-11<br />
Stensjöstrand ............. sidan 18-19<br />
10 16<br />
Vallarna ....................... sidan 26-27<br />
5<br />
Sumpafallen ..................... sidan 12<br />
11<br />
Munkagårdsfloen ..............sidan 20<br />
Ansvarig utgivare: <strong>Falkenbergs</strong> Kommun<br />
Foto: Thomas Andersson (utom sid 11 och 15)<br />
Text: <strong>Falkenbergs</strong> Kommun och <strong>Falkenbergs</strong> Turist<br />
Grafisk form: <strong>Falkenbergs</strong> Turist<br />
Tryck: Grafika<br />
Kommunens naturvårdsbidrag och statens lokala<br />
naturvårdssatsning har finansierat detta projekt.<br />
<strong>Naturguide</strong> – <strong>Falkenbergs</strong> Kommun 3
4 <strong>Naturguide</strong> – Morups Tånge<br />
Strandbetande kor på Morups Tånge med fyren i bakgrunden. Foto: Thomas Andersson
Morups Tånge – ett vidsträckt<br />
paradis för tvåbenta och fyrbenta<br />
Morups Tånge är en stenig landtunga som sträcker sig långt ut i havet,<br />
därav namnet Tånge, besläktat med tunga och som i detta fall betyder udde.<br />
Det är den perfekta rastplatsen – både för fåglar och människor.<br />
FYREN<br />
På 1800-talet var området kring Morups Tånge svårt att segla i och många<br />
fartyg förliste på reven utanför Tången. Rykten säger att vrakplundrare tände<br />
eldar på Tången för att lura skeppen i kvav. År 1841 började man anlägga en<br />
fyr som tändes för första gången den 1 november 1843. Fyren har haft samma<br />
franska linsapparat sedan den byggdes och är den idag äldsta fungerande linsfyren<br />
i Sverige.<br />
Några fakta:<br />
Naturreservat<br />
Dominerande naturtyp: Havsstrandäng<br />
Areal: 90 hektar<br />
Övrigt: Området ingår i Natura 2000<br />
Morups Tånge är en av Sveriges finaste fågellokaler. På våren är<br />
sjöfågelsträcket imponerande. Vid hårda vindar från väster flyger<br />
havsfåglar (stormfåglar, sulor, labbar, liror m.fl.) förbi nära<br />
land. Under sensommaren och hösten finns möjlighet att se de<br />
flesta av landets vadare, ofta i stora mängder. På strandängarna,<br />
i tånghögarna och på de grunda vikarnas lerbottnar finns välbehövlig<br />
föda i form av bl.a. insekter, snäckor och musslor.<br />
1<br />
Vägbeskrivning:<br />
Glommens kustväg från Falkenberg<br />
mot Glommen. Följ därefter skyltar mot<br />
Morups Tånge.<br />
Parkeringsplatser finns nära fyren.<br />
I reservatet finns också en av de få betade dynhedarna i<br />
Halland och på de fuktiga strandängarna växer typiska arter<br />
såsom strandaster, marviol, skörbjuggsört och smultronklöver.<br />
Den rika floran, liksom häckande fåglar, gynnas av djurens bete<br />
vilket hindrar stränderna från att växa igen.<br />
Morups Tånge är en av få platser där man fortfarande kan se<br />
martorn. Martorn är en flerårig havsstrandväxt som är blågrå,<br />
tornig och kan bli upp till sex decimeter hög. Det vetenskapliga<br />
namnet Eryngium kommer av grekiskans eryngion som betyder<br />
getskägg och maritimum som kommer från latinets mare,<br />
som betyder hav, och syftar på artens förekomst vid havet.<br />
Drillsnäppa. Foto: Thomas Andersson<br />
<strong>Naturguide</strong> – Morups Tånge 5
Ätrans dalgång – en resa i tid och rum<br />
I en liten mosse i Gullered, öster om Ulricehamn börjar Ätrans 243 km långa färd ner till<br />
Västerhavet i Falkenberg. Ätran går som en pulsåder genom landskapet och ger kraft och<br />
energi till naturen och till de människor som bor här.<br />
Historia<br />
I Ätrans dalgång kan man verkligen höra historiens vingslag.<br />
Här hittar man hålvägar, en fornlämning som visar att här<br />
har det gått vägar sedan urminnes tider. Och Ätrastigen, även<br />
kallad Redvägen, användes uppenbarligen redan under stenåldern.<br />
Under medeltiden var denna led ”rikligt trafikerad” och<br />
här har åtminstone sex krigiska slag stått då Ätran utgjorde<br />
riksgräns.<br />
Vildlax och rik bottenfauna<br />
Ätran och Högvadsån är västkustens viktigaste fortplantningsområde<br />
för vildlax. Det är Sveriges största bestånd av naturlig<br />
atlantlax och här sker ingen utsättning eller reproduktion av<br />
odlad lax. Den sällsynta flodpärlmusslan finns också här.<br />
Bottenfaunan är unik. Vid Tullbron i Falkenberg, finns Sveriges<br />
enda kända förekomst av nattsländan Setodes punctatus och<br />
här finns även en rad andra sällsynta vatteninsekter.<br />
”I naturen finns varken belöning eller straff<br />
– bara konsekvenser”.<br />
Robert Green Ingersoll (1833-1899) amerikansk politisk ledare.<br />
Odlingsbygd<br />
Med sin bördiga åkermark är Ätradalen vår kornbod där man<br />
i växtperioden möts av böljande sädesfält och under skördetid<br />
av härliga dofter från nyslagna åkrar.<br />
Flora och fauna<br />
Ätradalen har också en rik flora och fauna. Lövträd i alla de<br />
sorter där man kan se häckande näktergalar och härmsångare.<br />
Här möter du även kungsfiskare, forsärla och strömstare som<br />
trivs med den specifika bottenfaunan.<br />
Höstena källor<br />
Det hände sig att en bonde råkade köra ner i en av källorna,<br />
Ragnhilds källa, med vagn och ett par oxar. De försvann men<br />
flöt så småningom upp i Ätran nere i Falkenberg. Tro´t den<br />
som vill men så berättar sägnen.<br />
Höstena källor består av en större och några mindre artesiska<br />
kallkällor strax norr om Vessigebro, ca 100 meter från Ätrans<br />
strand. Grundvatten från de högre belägna omgivningarna<br />
trycks här fram ur marken och rinner sedan i en bäck ut i<br />
Ätran. Artesisk källa innebär att vattnet sprutar upp ur källan<br />
av egen kraft. Uttrycket artesisk kommer från grevskapet<br />
Artois i Frankrike, där man vid borrning år 1126 hittade<br />
vatten med självtryck.<br />
Några Fakta:<br />
Längd: 243 kilometer<br />
Avrinningsområde med biflöden<br />
3343 kvadratkilometer<br />
Indexälv för lax<br />
Övrigt: Området ingår i Natura 2000<br />
2<br />
Vägbeskrivning till Höstena källor:<br />
Från väg 154 mellan Falkenberg och<br />
Ullared, tag av vid Ljungby kyrka mot<br />
Ätrafors. Efter 4 km tag av vid skylt<br />
Ekomuseum/Höstena källa. Efter 500 m<br />
tag av mot Höstena källa 1.<br />
Alt. Från Vessigebro tag av vid macken<br />
mot Ätrafors. Efter 4 km tag av vid skylt<br />
Höstena källa 1.<br />
6 <strong>Naturguide</strong> – Åtrans dalgång
Den bördiga Ätradalen i höstskrud. Foto: Thomas Andersson<br />
<strong>Naturguide</strong> – Ätrans dalgång 7
8 <strong>Naturguide</strong> – Fegen<br />
Dimma över Fegensjön en tidig morgon. Foto: Thomas Andersson
256 SJÖAR i FALKENBERG<br />
Tänker man Falkenberg och vatten så tänker man oftast<br />
på havet och Ätran. Men här finns hela 256 insjöar. Alla<br />
är inte tillgängliga för friluftsaktiviteter som t ex. fiske<br />
och kanoting men de har stor betydelse för den biologiska<br />
mångfalden. I Falkenberg finns en av Hallands största<br />
sjöar som helt ligger innan för länsgränsen – Tjärnesjön<br />
i närheten av Gällared.<br />
Försurningen av våra vatten på västkusten är ett gissel,<br />
vilket innebär att ett flertal av våra sjöar och vattendrag<br />
behöver kalkas. Årligen sprids i Falkenberg ca 6 miljoner<br />
kilo kalkstensmjöl till en kostnad av 3-4 miljoner kronor.<br />
Fegen – som ”Mitt i naturen”<br />
på storbildsteve fast bättre<br />
Från tropiska Västafrika till sjön Fegen är det ungefär 7000 kilometer.<br />
Efter en knapp månads flygresa fäller den ut sina landningsställ och<br />
bromsar upp med sina breda, vida vingar. En perfekt landning i det höga<br />
och kraftiga trädet. Fiskgjusen har anlänt till Fegen.<br />
Smålom, Fegensjön. Foto: Thomas Andersson<br />
Några Fakta:<br />
Naturreservat<br />
Fågelskyddsområde på vissa öar<br />
Övrigt: Området ingår i Natura 2000<br />
3<br />
Vägbeskrivning:<br />
Från Falkenberg till Ullared sedan väg<br />
153 (mot Värnamo) till Fegens samhälle.<br />
Härifrån nås sedan olika delar av sjön.<br />
Fegen har ett av Sveriges största bestånd av fiskgjuse<br />
och storlom. De har sina häckningsplatser på öar och<br />
skär i Fegen. Andra fåglar som häckar i området är<br />
drillsnäppa, fisktärna, häger, knipa och storskrake.<br />
Spillkråka häckar i den omgivande skogen. Smålom<br />
påträffas i små myrsjöar i omgivningen men använder<br />
Fegen som fiskesjö.<br />
Fegen är en näringsfattig klarvattensjö men har ett<br />
rikt fiskliv med bland annat den vårlekande siklöjan.<br />
Vårlekande siklöja har endast påträffats i ett fåtal sjöar<br />
i hela världen.<br />
Området omfattar södra delen av sjön Fegen i nordöstra<br />
hörnet av <strong>Falkenbergs</strong> <strong>kommun</strong>. Sjön sträcker sig<br />
i tre län, förutom Hallands län även Västra Götalands<br />
och Jönköpings län.<br />
<strong>Naturguide</strong> – Fegen 9
10 <strong>Naturguide</strong> – Yngeredsforsen<br />
Yngeredsforsen i majestätisk skrud. Foto: Thomas Andersson
Yngeredsfors – en kraftfull<br />
lektion i historia<br />
Döda fallet – låter som en titel på en halvusel kioskdeckare. Men att sitta vid detta<br />
döda fall vid Yngeredsforsen en varm fuktig sommardag är som att befinna sig i en<br />
regnskog. Ja, nästan i alla fall. En forsärla tar plats vid en rännil i den gamla dammen<br />
och i en urgröpt bergsgryta har vildris slagit rot.<br />
Vildris är ett flerårigt, högväxt vattengräs med grenig, krypande jordstam. Det<br />
är en sällsynt växt och förekommer endast i sydligaste Sverige, där den växer<br />
i åar och dammar samt reglerade sjöar och vattenmagasin.<br />
Här i Yngeredsforsen kan man hitta riset i urgröpta bergsgrytor. Första fynduppgiften<br />
är från Falkenberg i Halland och publicerades 1814.<br />
Vildris i bergsgryta vid Yngeredsforsen. Foto: Ingemar Alenäs<br />
Några fakta:<br />
Ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen<br />
Kulturstigen, som anlagts av Askome hembygdsförening, visar<br />
dig runt. Här finns skyltar som informerar om den fantastiska<br />
industrihistorien om Yngeredsforsen och det närliggande<br />
området utefter Ätran.<br />
Folket i Ätradalen har länge nyttjat vattenkraften i Ätran.<br />
Vid Yngeredsforsen har detta satt sina speciella spår. Här finns<br />
”Döda fallet” med sin skulpturala form, flottnings- och kvarnrännor,<br />
höga dammvallar och inte minst en grönskande natur.<br />
4<br />
Vägbeskrivning:<br />
Från Falkenberg kör mot Vessigebro,<br />
fortsätt vidare mot Askome och Gällared.<br />
Ligger längs med ”Hallands vackraste väg”.<br />
Alt. kör väg 154 mot Ljungby och ta av<br />
vid kyrkan mot Vessigebro<br />
Industrihistoria<br />
Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia och författare och<br />
fotograf till boken Övergivna platser skriver: ”När Yngeredsfors<br />
utvecklades 1903-07 var det ett av Europas största kraftprojekt.<br />
William Olsson, som var en av Sveriges klassiska spekulanter,<br />
sålde projektet på rot till Marcus Wallenberg.<br />
I en minnesskrift från 1948 beskrivs hur Olsson tog med sig<br />
Wallenberg till forsen under vårflodstider, vilket tydligen gav<br />
en något optimistisk bild av kraftpotentialen. Wallenberg<br />
byggde ut och kopplade sedan ihop kraftverket med sin nya<br />
pappersindustri i Mölndal. Ett kraftindustrikombinat av första<br />
rang växte fram i Västsverige.”<br />
<strong>Naturguide</strong> – Yngeredsforsen 11
Sumpafallen – där glada laxar<br />
hoppar som högst<br />
I en naturskön dalgång i brytningszonen mellan kustslätt och skogsbygd ligger naturreservatet<br />
Sumpafallen. Genom reservatet forsar en orörd sträcka av Högvadsån,<br />
som är Ätrans största biflöde. Här kan besökaren njuta av ett frodigt kulturlandskap<br />
där ån har skurit ut branta ravinsluttningar i terrängen. Sumpafallen är klassat som<br />
riksintresse för naturvården.<br />
Det vilda och orörda Sumpafallen. Foto: Thomas Andersson<br />
Några fakta:<br />
Ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen<br />
Dominerande naturtyper:<br />
Lövskog, betesmark, vattenfall<br />
och forsar<br />
Areal: 56 hektar varav 53,5 hektar land<br />
Övrigt: Området ingår i Natura 2000<br />
Sumpafallen är klassat som riksintresse för naturvården och<br />
ingår i EU: s nätverk Natura 2000 för bevarande av internationellt<br />
viktiga naturområden. Förutom Högvadsåns forsar och<br />
fall omfattar naturreservatet också en variation av naturtyper<br />
som alsumpskog, hedekskog, betad hagmark och bergbranter.<br />
”Naturam optimam ducem sequamur”<br />
- Låt oss följa naturen, vår bäste vägledare.<br />
Latinskt citat<br />
En stor del av reservatet betas, vilket skapar öppenhet och<br />
mångfald. I området finns en rik flora med örter som gullpudra,<br />
blåsippa, kärrfibbla, bäckbräsma och ormbär. Längs åkanten<br />
växer den iögonfallande stora ormbunken safsa, Osmunda<br />
regalis. Safsan, som kan bli upp till 140 cm hög, växer sällsynt<br />
på våt näringsrik mark och är fridlyst.<br />
I vattnet lever flodpärlmussla, vild lax och öring och i grönskan<br />
kring forsarna sjunger bland annat lövsångare och bofink<br />
varje vår och på stenarna ute i vattnet håller strömstaren till.<br />
Här kan du också få se kungsfiskare och drillsnäppa samt<br />
kanske den grå flugsnapparen.<br />
5<br />
Vägbeskrivning:<br />
Från Falkenberg kör väg 154 mot<br />
Ullared. Cirka 4 km norr om Köinge tag<br />
av mot Skinnarlyngen över en vacker<br />
stenbro. Efter några hundra meter tag till<br />
vänster och följ vägen fram till gården<br />
Sumpa och reservatets parkeringsplats.<br />
12 <strong>Naturguide</strong> – Sumpafallen
Björkekullen i Svartrå – ett livs<br />
levande arv från våra förfäder<br />
Oskar I var kung och hans valspråk var ”Rätt och sanning”. Det som var rätt och sanning<br />
på Björkekullen på den tiden var nog ängsskallran. När frökapslarna hade torkat så pass<br />
att det rasslade när man skakade blomman var det rätt tillfälle att slå ängen.<br />
Några fakta:<br />
Ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen<br />
Dominerande naturtyper:<br />
Småskaligt odlingslandskap och naturskog<br />
Areal: 52 hektar<br />
Naturreservatet Björkekullen i Svartrå är en sällsam plats. På<br />
torpet har det bara bott fyra generationer brukare och deras<br />
odlarmöda syns tydligt i landskapet. Här möter du vällagda<br />
stengärdesgårdar, mäktiga odlingsrösen och imponerande stödmurar.<br />
Idag hålls landskapet öppet med hjälp av gamla lantraser<br />
och odling. Det finns en självguidande kulturstig som berättar<br />
om torpets historia. Områdets skönhetsvärden tillsammans med<br />
höga kulturhistoriska värden gör det attraktivt och välbesökt.<br />
Gammal landsväg till Björkekullen i Svartrå. Foto: Thomas Andersson<br />
6<br />
Vägbeskrivning:<br />
Tag väg 154 från Falkenberg mot<br />
Ullared, tag av i Köinge mot Svartrå och<br />
följ skyltning mot reservatet.<br />
Parkering finns vid Björkekullens ekomuseum<br />
samt även en bit in i reservatet.<br />
Dörr från förr. Foto: Thomas Andersson<br />
<strong>Naturguide</strong> – Björkekullen i Svartrå 13
Grimsholmen med Smörkull<br />
– en plats med goda utsikter<br />
Som flygmogen är den ca 30 millimeter mellan sina blåvioletta vingspetsar. Som larv adopterades den av<br />
myrorna där den förpuppas i myrstacken och utvecklas till den mycket sällsynta fjärilen alkonblåvinge.<br />
Och den kanske du får en skymt av under juli – augusti på Grimsholmen.<br />
Grimsholmen<br />
Naturreservatet Grimsholmen är ett öppet kusthedlandskap,<br />
där botaniskt intressanta strandängar<br />
kombineras med klippor och badvänliga<br />
små sandstränder. Fåglar trivs vid Grimsholmen<br />
liksom ornitologer.<br />
Området erbjuder med sina gräsbevuxna<br />
strandängar och kala klippor, fina biotoper för<br />
fåglar. Här kan man bland annat se rastande<br />
ringtrast och småspov. Bland björnbärs- och enbuskarna<br />
syns ärtsångare och törnsångare. Den<br />
södra udden längst ut i reservatet är en<br />
utmärkt rastplats för änder och doppingar.<br />
Under<br />
vårarna kan man se dem i stora antal.<br />
Smörkullen<br />
Smörkullens topp ligger 52 meter över havet.<br />
Från kullen med sin spännande kulturhistoria,<br />
har man en magnifik utsikt över den halländska<br />
kustremsan söder om Falkenberg.<br />
Smörkullen ingick tidigare i en kedja ev vårdkaseberg<br />
utmed kusten. Eldarna fungerade som<br />
ett signalsystem som snabbt kunde varna en hel<br />
bygd vid fara. År 1859 hittades en guldskål och<br />
ett svärd i brons vid Smörkullen. Man har också<br />
gjort fynd av en stor mängd flinta, som sannolikt<br />
härstammar från en boplats. Fynden härrör<br />
från bronsåldern och berättar att berget under<br />
denna tid var en kultplats där<br />
offer skett.<br />
Några fakta:<br />
Dominerande naturtyper: Strandängar,<br />
ljunghed, klippor och tallskog<br />
Areal: 173 hektar varav 70 hektar land<br />
Övrigt: Området ingår i Natura 2000<br />
7<br />
7<br />
Kulturhistoriska spår och lämningar<br />
I området finns flera fornlämningar i form av<br />
rösen och stensättningar. På höjden i norra delen<br />
finns ett bronsåldersröse med en hällkista.<br />
Vägbeskrivning:<br />
Smörkullen ligger ca 7,5 km sydost om Falkenberg. Tag av mot<br />
Boberg från väg 767 (gamla E6:an) strax söder om<br />
Skrea kyrka. Efter ca 1 km finns vägvisare mot Grimsholmen. Följ<br />
vägen till kusten. Reservatet ligger direkt norr om vägen.<br />
Vägbeskrivning:<br />
Reservatet ligger ca 7,5 km sydost om<br />
Falkenberg. Tag av mot Boberg från väg<br />
767 (gamla E6:an) strax söder om Skrea<br />
kyrka. Efter ca 1 km finns vägvisare mot<br />
Grimsholmen. Följ vägen till kusten.<br />
Parkeringsplats med toalett och sopkärl<br />
finns invid vägen.<br />
14 <strong>Naturguide</strong> – Grimsholmen med Smörkull
Solnedgång i havet vid Grimsholmen. Foto: Thomas Andersson<br />
<strong>Naturguide</strong> – Grimsholmen med Smörkull 15
Högsjömossen Danabäck<br />
– sjunk ner en stund<br />
Här kan säkert anas ugglor i mossen och många andra<br />
fågelarter också. Och man behöver inte vara rädd att gå ner<br />
sig i mossen om man håller sig till den spångade leden.<br />
Några fakta:<br />
Areal: 149,2 hektar<br />
Övrigt: Ingår i Ekomuseum nedre<br />
Ätradalen<br />
8<br />
Tjäder vid Högsjömossen. Foto: Thomas Andersson<br />
Vägbeskrivning:<br />
Tag väg 154 till Älvsered, därefter tag<br />
vägen mot Torestorp, Älekulla. Efter<br />
ca 5 km skylt ”EKO museum, tunnbröd”.<br />
Våtmarksområdet utgör ett värdefullt inslag i den halländska<br />
skogsbygden. Det största värdet ligger i de välutvecklade mossetyperna,<br />
mångformigheten och ostördheten.<br />
Från mossens spångade leder och utsiktstorn kan man uppleva<br />
älgar, tranor och orrspel på nära håll. Sommarens flora<br />
med västsvenska arter som rosa klockljung och gulorange<br />
myrliljor måste bara upplevas liksom mossens norrlandskaraktär<br />
och dova säregna doft av pors.<br />
Högsjömossens våtmarksområde ligger i det grandominerade<br />
skogslandskapet. Våtmarken är mosaikartad med fukthed,<br />
kärr, mosse och den lilla tjärnen Kalven, som till stora delar är<br />
täckt av näckrosor.<br />
Vid Ulvanstorps tunnbrödsbageri kan man också uppleva de<br />
märkliga fornåkrarna med dess intressanta flora och historia.<br />
16 <strong>Naturguide</strong> – Högsjömossen Danabäck
Frodeparken – må som en<br />
prins i kungens park<br />
Inte möter du några dinosaurier här, men marken du står på i<br />
Frodeparken bildades på deras tid. Och visst vilar den danske<br />
sagokungen Kung Frodes ande över nejden.<br />
Några fakta:<br />
Dominerande naturtyp: Ädellövskog<br />
Areal: 2 hektar<br />
Övrigt: Området ingår i Natura 2000<br />
Frodeparken, lika vacker året om. Foto: Thomas Andersson<br />
9<br />
Vägbeskrivning:<br />
Från Asige tag av mot Gräsås. Efter 8,8 km<br />
sväng höger vid skylt mot Hult 2.<br />
(OBS kör förbi skylt Hult 1) Följ denna väg<br />
ca 3,5 km och håll vänster.<br />
Vid Hallandsleden går det att stanna<br />
invid kanten. Sedan följer man stigen in i<br />
reservatet.<br />
Frodeparkens kärnområde, som är naturreservat, har en<br />
urskogsartad karaktär och det finns gott om gamla träd.<br />
Området har ett mycket rikt växt- och djurliv med många<br />
rödlistade arter.<br />
Frodeparken ingick under 1600-talet i ett vidsträckt bokskogsområde<br />
men sträcker sig med all säkerhet betydligt<br />
längre tillbaka i tiden. Bokskogen är högvuxen och med<br />
mycket grova träd som är mer än 200 år gamla.<br />
Frodeparken är en magnifik backe, stigningen är nästan lika<br />
brant som Hallandsåsens.<br />
Bergsområdena i mellersta Halland skapades genom att omgivningen<br />
vittrade bort, inte genom sådana förkastningar som<br />
bildade Hallandsås. Frodeparkens hårda berggrund består av<br />
hel, praktfull gnejs och är nästan helt utan sprickor.<br />
”Ett träd är ett träd<br />
– Hur många fler behöver ni titta på? ”<br />
Ronald Reagan (1911-2004) skådespelare och president<br />
<strong>Naturguide</strong> – Frodeparken 17
18 <strong>Naturguide</strong> – Stensjöstrand<br />
Stensjöstrand med sin säregna natur. Foto: Thomas Andersson
Stensjöstrand – väcker fantasi och<br />
upptäckarglädje<br />
Här möter Västerhavet ett spännande kustlandskap. Tänk att något så kargt kan vara så<br />
förödande vackert. Med lite fantasi kan det på vissa ställen vara som att gå omkring på månen.<br />
Kustnära natur<br />
Stensjöstrand har en karg och storslagen natur med omväxlande<br />
strandängar, ljunghedar och kala klippor med jättegrytor<br />
från istiden. Den öppna strandängen och kustheden<br />
övergår inåt land i tallblandskog.<br />
I öster finns en bergsrygg som på en del ställen går i dagen.<br />
Den högsta toppen når 25 meter över havet<br />
Sällsynta växter och djur<br />
De botaniska värdena är mycket höga med rödlistade arter<br />
som klockgentiana, fläckmaskros, granspira, kustgentiana,<br />
borstsäv och marrisp. På klipphällarna finns en artrik lavflora.<br />
Inom området finns också hasselsnok samt den sällsynta<br />
fjärilen alkonblåvinge som lever på klockgentiana.<br />
Njut av naturen<br />
Beskåda den storslagna utsikten från höjden i nordost, bada i<br />
Glassvik eller innanför Fågelholmarna och njut av picknickkorgen<br />
på den blommande kustheden.<br />
Rikt fågelliv<br />
Fågellivet är rikt tack vare områdets variation. På fågelholmen<br />
häckar kolonier med fiskmås, gråtrut och havstrut<br />
Gatsten av ådergnejs<br />
Under 1800-talet och början av 1900-talet präglades trakten<br />
av stenbrytning. Lättkluven men slitstark ådergnejs bröts för<br />
att användas som gatsten.<br />
Några Fakta:<br />
Naturreservat<br />
Dominerande naturtyper:<br />
Öppna, betade strandängar<br />
Areal: 159 hektar<br />
Övrigt: Området ingår i Natura 2000<br />
”Låt naturen ha sin gång<br />
– den vet bäst själv”.<br />
Michel de Montaigne (1533-1592) fransk renässansförfattare<br />
10<br />
Vägbeskrivning:<br />
Kör söderut på kustvägen mot Steninge.<br />
Följ skylt mot naturreservat till höger i<br />
norra delen av Stensjö.<br />
En stor parkering finns.<br />
<strong>Naturguide</strong> – Stensjöstrand 19
Munkagårdsfloen – en oas för<br />
fågelskådare och munkar<br />
När vanliga människor sover som djupast, så är dom där. Fågelskådarna.<br />
Med kikare, kaffetermos, macka och kanske en munk. Och en munk passar bra för redan<br />
på 1100-talet fanns här ett kloster med riktiga munkar.<br />
Munkagårdsfloen är en anlagd våtmark som kom till under<br />
2003. Området utgör den nordligaste delen av den utdikade<br />
Ramsjön som sträckte sig söderut mot Lis mosse och<br />
Ramsjöholm. Vattennivån i våtmarken kan regleras med två<br />
v<strong>indd</strong>rivna pumpar som tar vatten från den intilliggande<br />
Ramsjö kanal, strax öster om våtmarken.<br />
<strong>Falkenbergs</strong> Ornitologiska förening har byggt ett fågeltorn<br />
där man nu kan beskåda det myllrande fågelliv som snabbt<br />
etablerat sig i och kring den lilla sjön.<br />
11<br />
Samtliga arter av häckande simänder i Sverige kan påträffas i<br />
“floen” och periodvis kan änder räknas i stort antal. Även gäss,<br />
sångsvan samt mindre sångsvan rastar under flyttningen<br />
mellan övervintringsplatser och häckningsområden.<br />
Vadare av många olika arter påträffas i våtmarken och dess<br />
närhet. Den vackra skärfläckan och den speciella skedanden<br />
har här fått tillgång till en ostörd häckningsplats.<br />
Vägbeskrivning:<br />
Från Falkenberg kör väg 767 (gamla E6:an)<br />
mot Morup.<br />
300 m innan avfart till Morup och strax<br />
efter vägvisning ”Hedegården” finns en<br />
iordninggjord P-plats alldeles intill vägen.<br />
”Blott de tama fåglarna har en längtan.<br />
De vilda flyger”.<br />
Elmer Diktonius (1896-1961) finlandssvensk författare<br />
Fågeltornet vid Munkagårdsfloen. Foto: Thomas Andersson<br />
20 <strong>Naturguide</strong> – Munkagårdsfloen
Hjärtaredsåns dalgång – en flodpärla<br />
”Det hände sig att några tyska turister, som funnit väg till trakten, kände sig så tilltalade<br />
af strandsluttningen vid Hjärtaredssjön, att de köpte sig tomtplatser där och läto uppföra<br />
sommarvillor åt sig midt inne i hägrarnas bokdunge.”<br />
(Tidningsurklipp från 1914)<br />
Älvorna dansar på Hjärtaredssjön. Foto: Thomas Andersson<br />
Några fakta:<br />
Areal: 932,4 hektar<br />
Övrigt: Området ingår i riksintresset för<br />
naturvård Ätradalen – Högvadsån<br />
12<br />
Vägbeskrivning:<br />
Från Ullared väg 153 mot Varberg. Tag<br />
höger vid skylt Källsjö 6. Vägen följer<br />
Hjärtaredssjön östra strand.<br />
Vår vackra skogsbygd lockar fortfarande tyskar medan hägrarna<br />
kanske flyttat till någon annan insjö intill Hjärteredssjön.<br />
Området utgörs av Hjärtaredsåns dalgång från sjön Barken till<br />
utloppet i Högvadsån.<br />
En mycket naturskön dalgång i skogsbygden med en mångfald<br />
av olika naturtyper och många sällsynta eller rödlistade<br />
arter.<br />
Bottenfauna<br />
Hjärtaredsån har en värdefull bottenfauna, bland annat flodpärlmussla,<br />
och i nedre delen finns även goda lekbottnar för<br />
lax och öring.<br />
Flähult<br />
Vid Flähult finns utmed Hjärtaredsån flera avsnitt med betade<br />
strandängar som har en variationsrik fuktängs- och hedvegetation.<br />
Exempel på arter är stagg, klockgentiana, hirsstarr,<br />
ängsvädd, slåttergubbe och vaxskivlingar.<br />
Bokskogar öster om Hjärtaredssjön<br />
Här finns gamla, delvis urskogsartade bokskogar med bergbranter<br />
och källflöden. Här finns en stor artmångfald med<br />
många rödlistade arter.<br />
Ulvvad<br />
I den branta bergssluttningen åt väster vid Ulvvad växer en fin<br />
gammal bokskog med inslag av asp, ek och lind.<br />
<strong>Naturguide</strong> – Hjärtaredsåns dalgång 21
Bergs naturskog och Yttra Berg<br />
– Där människan låtit naturen ha sin gång<br />
Bergs Naturskog – tyst och trolsk. Foto: Thomas Andersson<br />
”Visst var det bättre förr” kan man tänka när man vandrar omkring i detta sagolika<br />
område. Skogen är tyst och hemlighetsfull. En riktig trollskog. Här har inga moderna<br />
jord- och skogsbruksmaskiner fått göra oläkbara sår i naturen.<br />
Naturreservatet Bergs naturskog<br />
Skogen har uppkommit när naturbetesmarker successivt växt<br />
igen efter att betet upphört. I reservatet finns många sällsynta<br />
lavar och mossor. I bokbeståndet i södra delen växer liten<br />
lundlav, liten ädellav, röd pysslinglav och ädellundlav. Andra<br />
lavar är bokkantlav, bokvårtlav, orangepudrad klotterlav, rosa<br />
lundlav, stor knopplav och ädelkronlav. På den döda veden i<br />
bäckdalar växer vedtrappsmossa och stubbtrådsmossa.<br />
Några Fakta Bergs naturskog:<br />
Dominerande naturtyp: Ädellövskog<br />
Areal: 140 hektar<br />
Några Fakta Yttra Berg:<br />
Dominerande naturtyper:<br />
Ålderdomligt odlingslandskap<br />
Areal: 59 hektar<br />
Övrigt: Området ingår i Natura 2000<br />
och Ekomuseum nedre Ätradalen<br />
Naturreservatet Yttra Berg<br />
Här möter du ett landskap som var vanligt förr, med hamlade<br />
träd (löv och grenar som skördats), slåtterängar, odlingsterrasser<br />
och fägator. Områdets skönhet och det fina gårdsmuseet<br />
gör Yttra Berg till ett välbesökt utflyktsmål.<br />
Jungfru Marie nycklar och sommarfibbla är arter som lever på<br />
betes- och slåtterängar (hävdgynnade), medan blåsippa, vårlök,<br />
ormbär och desmeknopp är arter som trivs på grönsten.<br />
Här finns hasselmusen som är ovanlig i Halland och fåglar<br />
som stenknäck, nötkråka och mindre hackspett.<br />
13<br />
Vägbeskrivning:<br />
Väg 153 mellan Ullared och Ätran. Följ<br />
skyltarna mot ”Yttra Berg” från vägen.<br />
1 km väster om Gällared.<br />
22 <strong>Naturguide</strong> – Bergs naturskog och Yttra Berg
Solskimmer och silverpärlor i Yttra Berg, Bråtagärde. Foto: Thomas Andersson<br />
<strong>Naturguide</strong> – Bergs naturskog och Yttra Berg 23
Suseåns dalgång – svartkämpar,<br />
skrovellav, gullpudra, ekskinn,<br />
slåttergubbe och korallticka<br />
Här finner du växter och lavar som du kanske varken sett eller hört talas om.<br />
Carl von Linné satte ju latinska namn på det mesta i vår flora och om han eller<br />
några andra satte svenska namn på dessa så måste de ha haft en poetisk ådra.<br />
Suseån är en av landets mest intressanta åar med ett rikt växt- och djurliv både i vattnet och längs<br />
stränderna. Suseåns dalgång når från kusten vid Vesslunda ca 40 km i östlig riktning inåt land.<br />
Suseån och dess tillflöden meandrar (slingrar) sig fram i landskapet. Hela området ligger under högsta<br />
kustlinjen och jordarterna längs ån består av lera, sand och mo. Berggrunden längs Suseån utgörs av röd,<br />
rödgrå till grågnejs och på några ställen är bergarten mer basisk med inslag av grönsten (amfibolit).<br />
Suseåns naturreservat<br />
Suseåns naturreservat ligger utmed åns norra gren, som ibland kallas Mostorpsån.<br />
Området är mjukt kuperat med uppstickande bergknallar som delvis är bevuxna med ekskogar.<br />
Vägbeskrivning: Från väg 767(gamla E6:an) till Slöinge och tag väg mot Asige. Reservatets parkering ligger utmed vägen efter ca 2,5 km.<br />
Suseån – Hult<br />
I naturreservatet Suseån-Hult skapar strömmande vatten förutsättningar för lekande fisk och ett rikt fågelliv.<br />
Suseån omges i reservatet av en lummig ekhagmark med en rik moss- och lavflora.<br />
Vägbeskrivning: Från Falkenberg kör väg 767 (gamla E6) till Slöinge och sedan till Asige. I Asige ta höger mot Öinge, efter bron tag andra<br />
vägen till höger. Vid gården i slutet på vägen ligger reservatet och här finns också parkering.<br />
Blåsippan ute i backarna står.....Foto: Thomas Andersson<br />
24 <strong>Naturguide</strong> – Suseåns dalgång<br />
Hovgårdsån – Munkhättan<br />
Hovgårdsån är ett fint litet biflöde till Suseån med en rik förekomst av den rödlistade<br />
flodpärlmusslan, bestånd av stationär öring och en artrik bottenfauna. På berget Munkhättan finns gammal<br />
ekskog med en rik flora av trädlevande mossor, svampar och lavar.<br />
Vägbeskrivning: Från Falkenberg kör E6 söderut mot Slöinge och ta av mot Asige. I Asige ta höger vid kyrkan mot Gräsås, efter ca 3 km<br />
ligger berget Munkhättan på höger hand och därefter passerar du Hovgårdsån. Begränsade parkeringsmöjligheter.
Vesslunda – Hamnade i blåsväder<br />
och blev naturreservat<br />
Under 1700- och 1800-talet blåste flygsand in över området som idag präglar reservatet.<br />
Flygsanden besvärade de boende i kustbygden. Efter århundraden av kamp mot sandens<br />
vandring visade det sig att tallplantor var de effektivaste spärrvakterna.<br />
Några fakta:<br />
Dominerande naturtyper: Strandmiljöer<br />
och tallskog på flygsandfält<br />
Areal: 35,5 hektar<br />
Landskapet kring Suseån är flackt och torrt och präglas starkt<br />
av den rörliga flygsanden. Största delen består av ett flackt<br />
flygsandfält med öppna sanddyner utmed stranden.<br />
Bergknallar sticker upp på flera ställen i sandfältet och mest<br />
markanta är Boabjär och Garnbjär som skjuter ut som uddar<br />
i havet. Mitt i området finns en märklig tvärgående sanddyn<br />
som till större delen sträcker sig österut utanför reservatet.<br />
I de västra delarna av reservatet finns öppna sanddyner, ljunghedar<br />
och fukthedar medan den östra delen i huvudsak är<br />
tallbevuxen och på fuktigare ställen växer al och björk.<br />
Knotiga tallar i Vesslunda. Foto: Thomas Andersson<br />
15<br />
Vägbeskrivning:<br />
Från kustvägen vid Eftra kyrka tar man<br />
av mot Boberg och efter 2 km mot Vesslunda.<br />
Parkering finns vid reservatet.<br />
”De säger att Sverige är vackert på vintern.Hur<br />
vet dom det? Då är ju Sverige täckt av snö”<br />
Tage Danielsson (1928-1985) svensk författare, poet,<br />
manusförfattare, filmregissör, skådespelare och komiker.<br />
<strong>Naturguide</strong> – Vesslunda 25
26 <strong>Naturguide</strong> – Vallarna<br />
I väntan på det stora hugget...Ätran vid Doktorspromenaden. Foto: Thomas Andersson
Vallarna – en stor, vacker och levande<br />
trivselpark mitt i staden<br />
Året är 1916 och Småfåglarnas Vänner tar initiativ till att anlägga Vallarna och redan 1920 var<br />
parken färdig. Arkitekt var Rudolf Abelin, mest känd som skapare av Norrvikens Trädgårdar i<br />
Båstad. Idag är Vallarna en av de viktiga lungor som staden och människorna så väl behöver.<br />
Några fakta:<br />
Parkområde<br />
Areal: 27 hektar<br />
Vallarna<br />
Detta naturområde på 270 000 m2 inbjuder verkligen till rekreation. I och<br />
kring Vallarna finns ett rikt djurliv. I Ätran finns den vilda atlantlaxen och<br />
sportfisket är en attraktion. På Vallarna finns ett minizoo sommartid där<br />
man kan möta olika djur som får, getter och grisar. Här finns också Vallarnas<br />
friluftsteater, Doktorspromenaden, lekpark, 2,2 km elbelyst motionsslinga,<br />
bangolf, boulehall och scoutgård.<br />
16<br />
Tullbron<br />
Stadens signum, Tullbron, byggdes åren 1756 – 1761 och här fick man<br />
betala avgift ända in på 1900-talet för att passera. Närmast Tullbron finns<br />
resterna av borgen Falkenberg, ett försvarsverk från slutet av 1200-talet.<br />
Borgen Falkenberg förstördes under Engelbrekts krigståg 1434.<br />
Vägbeskrivning:<br />
Ligger på södra sidan uppströms Ätran<br />
från Tullbron räknat. Bra parkeringsmöjligheter<br />
finns vid Tullbroskolan.<br />
LEGENDEN OM ÄTRAJUNGFRUN.<br />
När borgen <strong>Falkenbergs</strong> hus ödelades gömde sig en Ätrajungfru tillsammans<br />
med de kvarglömda skatterna i en underjordisk gång. Där blev hon instängd<br />
av nedrasande murar. Det sägs vara en ande i form av en tupp som vakar över<br />
skatterna och gör dem osynliga för alla skattsökare. Men om Falkenberg en<br />
gång skulle råka i nöd kommer tuppen att gala och jungfrun vakna ur sin<br />
sömn. Då kommer hon att överlämna skatten till Falkenberg.<br />
Tacka och bagge på Vallarna. Foto: Thomas Andersson<br />
<strong>Naturguide</strong> – Vallarna 27
Besöksadress: Nygatan 34 – Postadress: 311 80 Falkenberg – Telefon: 0346-88 60 00 – E-post: <strong>kommun</strong>@falkenberg.se<br />
www.falkenberg.se/naturvardsprogram