Ãret som gick - SLU

Året som gick 

1998

Omslag: Vednedbrytningsbakterier på granved. Bilden är fotograferad i fältemissionssvepelektronmikroskop 

och tagen av biträdande professor Geoffrey Daniel, WURC / Institutionen för trävetenskap. 

Text: Göran Skytte, Anette Neldestam, David Stefansson, Sven-Olov Bylund, Ingrid Karlsson, 

Roger Andersson, Marianne Fredriksson, Paul Jensén, Karl-Inge Aldén, Carin Wrange, 

Kjell-Arne Nilsson, Margareta Stigsson, Sölve Johnsson, Pernilla Björk och Kristina Wallmo. 

Foto: Mats Gerentz där annat ej anges. Sidan 45 Nigel Chaffer SLU, Umeå 

Grafisk form: Torbjörn Östling 

Produktion: Informationsavdelningen 

Tryck: Tryckindustri, 1999, Solna

"Nyckeln till framtiden är att utnyttja 

de biologiska naturresurser som ständigt 

förnyas med solens hjälp, men bara 

i den takt de kan återskapas" 

(Ur SLU:s strategidokument) 

Innehållet i den här skriften baserar 

sig på årsredovisningen 1998. 

1

Ett universitet kan beskrivas på många olika sätt. I den officiella 

årsredovisningen beskrivs verksamheten, av naturliga skäl, 

med hjälp av siffror. I den här skriften har vi valt att lägga 

tyngdpunkten på människorna, de som får hjulen att snurra och 

som är universitetets ryggrad. Ingen utbildning, ingen 

forskning, inget administrativt eller praktiskt arbete kan utföras 

utan dem. 

I ett antal porträtt möter ni några av alla de människor 

som utgör SLU. Deras erfarenheter, deras dagliga gärningar och 

deras förhoppningar speglar mångfalden vid vårt universitet. 

Ni får också möta några personer som ser på SLU utifrån. 

Valda delar av den officiella årsredovisningen kompletterar vår 

bild av året som gick 

2

Innehåll 

4 Göran Skytte möter Thomas Rosswall 

12 Sektorsansvaret 

13 Mitt möte med SLU 

14 Sektorsansvaret – Thorsten Anderssons utredning i korta drag 

17 Livskraftiga näringar och ett hållbart samhälle – SLU:s roll enligt styrelsen 

20 Kvalitet 

21 Alla vill göra saker bra! 

23 Att ständigt bli bättre – Högskoleverkets utvärdering av SLU:s kvalitetsarbete 

26 Lära för livet – mål för SLU-pedagog 

28 Grundutbildning 

30 Umeå miljöhögskola – en kraftsamling för miljön 

32 Erik Walfridsson – en lärarprofil i Umeå 

34 Internationalisering – en nyckelfråga för studentkårerna 

35 Notiser 

37 Fakta grundutbildning 

38 Forskning och forskarutbildning 

39 Att utbilda för forskning 

40 Djurs välbefinnande är Evas forskargärning 

42 Internationellt forskningssamarbete hittar nya former 

44 Notiser 

50 Fakta forskning 

51 Nya professorer 

52 Doktorsexamina vid JLT-fakulteten 

54 Doktorsexamina vid S-fakulteten 

55 Doktorsexamina vid V-fakulteten 

56 Information och kontakt med näringsliv och samhälle 

57 Samverkan ger styrka 

58 Campus Uppsala – unikt projekt för nyinvesteringar 

59 Notiser 

62 Fortlöpande miljöanalys 

63 SLU Miljödata 

66 Fakta SLU 

3

Göran Skytte möter Thomas Rosswall 

Det finns alla möjligheter 

i världen att det här kommer 

att bli rätt skruvat och trist. 

Så träffas vi en blåsig dag 

i april på slottet i Alnarp, 

och redan från första sekund 

inser jag att allt jag föreställt 

mig var fel. Han har inget 

eget ämbetsrum. Vi skall 

träffas i ett litet spartanskt 

konferensrum. 

j 

Jag kommer först, och hör honom komma i korridoren utanför. Hög 

röst. Långa kraftiga steg. Så liksom sveper han in i rummet. Nästan två 

meter lång. Han kastar sin ytterrock i ett hörn. Hälsar med fast hand 

och blick. Det finns inget skrivbord mellan oss. Vi sitter mitt emot varandra, 

i en öppen och direkt kontakt. Han formulerar sig precist och 

bestämt. Också när han utan tvekan säger att han inte kan svara på mina frågor. 

Han glittrar ofta med blicken. Flera gånger ett stort bullrande skratt. Han nämner 

i förbigående sådana namn som Tjeckov och Baudelaire och Göthe och Adam 

Smith. Och gång på gång formulerar han sig i knivskarpa rubriker. Typ: Förr sprang 

jag mycket på opera och konserter. Nu springer jag bara på sammanträden. Vid 

slutet av vårt samtal berättar jag om den bild jag hade av honom före mötet. Och 

att jag nu fått en helt annan bild. Han lägger upp ett stort skratt. Och fyrar av 

ännu en bra rubrikformulering. 

– Det är som SLU, hör du. Vi är inte det man tror. Vi är mycket mer spännande. 

Jag har frågat vänner och bekanta: vad är SLU? Nästan ingen kunde svara. 

Det verkar rätt typiskt. För jag uppfattar att SLU är en rätt anonym organisation 

utåt i samhället. 

– Ja, tyvärr. När jag började som rektor diskuterade vi att byta namn. Sveriges 

lantbruksuniversitet är inte bra av många skäl. Skogen tycker att man vill inte 

tillhöra nånting som heter lantbruk, veterinärerna känner sig inte hemma, landskapsarkitekterna 

känner sig inte hemma. Vi gjorde då en attitydundersökning, 

gick ut och frågade, och videoinspelade, och det var mycket deprimerande att ta 

del av det där. För det är som du säger. Trots att vi har en väldigt skicklig informationsavdelning. 

I SLU inför 2000-talet står det: Sveriges lantbruksuniversitet behåller sitt namn 

men förkortningen SLU ska regelmässigt användas istället för hela namnet. Lite 

märkligt, tycker jag. Varför? 

– Vi tror det är lättare att sälja SLU och vad det står för än att sälja hela 

namnet. Namnet leder fel i tanken. Lantbruk leder tanken till jordbruk och det är 

bara en liten del av det vi gör. 

Det står också att det fanns olika alternativ. Vilka då? 

– Linnéuniversitetet. 

Det hade väl varit vackert ! 

4

– Men vad tror du Uppsala universitet hade sagt om detta? 

Min morfar var trädgårdsmästare i Älmhult, där står Linné staty på torget, 

det är precis intill Råshult. Fanns det flera förslag? 

– Ett annat var Naturresursuniversitetet. Men då sade attitydundersökningar: 

jaha, de skall hålla på med järnmalm och olja och sådant där. Så blev det då 

SLU. Ett litet steg framåt. Men inte särskilt stort. 

Du har talat om namnets betydelse. Andra skäl till att ni är lite anonyma? 

– Det finns naturligtvis flera skäl. Ett är att vi har relativt få studenter. Uppsala 

universitet har 30 000 studenter och har hållit på sedan 1477. Det är annorlunda 

om man har 3 000 studenter och har hållit på sedan 1977. 

– Men vi är mycket mera kända idag än för fem år sedan. Det har varit en 

väldigt snabb utveckling. Så, ge oss lite tid. 

Du tillträdde 1994. Vilka är de viktigaste förändringarna sedan dess? Det 

mest positiva? 

– Det första är det jag nyss var inne på: att S L U blivit mycket mera känt. Det är 

en integrerad del av det svenska högskolesystemet idag. När utbildningsministern 

kallar ihop rektorer finns vi med, trots att vi tillhör ett annat departement. 

– Om nu Sverige, som statsministern 

säger, skall gå mot en ekologisk, 

hållbar samhällsutveckling, så måste 

naturresursbasen vara central i det 

arbetet. 

5

– Ni är yngre, och mindre än era 

systeruniversitet. Alltså lillasyster. 

Och det är klart att lillasyster 

säger: jag är visst lika stor som de 

andra. 

– Det andra är att vi fått mycket fler studenter. Det tycker jag är positivt. Om 

nu Sverige, som statsministern säger, skall gå mot ekologisk hållbar samhällsutveckling, 

så måste naturresursbasen vara central i det arbetet. 

– Vi har ju idag 50 procent fler studenter än för 4 år sedan, och kommer om 

några år att ha 80 procent fler studenter. Det tycker jag är jättespännande. 

Är detta enbart bra? Det finns ju de som fruktar att kvaliteten kommer att 

försämras? 

– Det är därför vi precis som andra universitet bedriver ett kraftfullt kvalitetsarbete. 

Och än så länge finns det inga tecken som tyder på att det skulle bli 

sämre, utan nästan tvärt om. Det blir större, mera dynamiska miljöer med fler 

studenter. 

Du har nämnt två positiva saker som förändrats. Mer? 

– Ja, ökade externanslag till forskningen. Till exempel från löntagarfondsstiftelserna, 

de i vissa läger förhatliga och mångomtalade. 

Vad är det negativa? 

– Två saker. Dels fick vi en dunderbesparing precis när jag hade börjat. Oer- 

6

faren som rektor så drog regeringen in 104 miljoner. Det var en bra början! Vi 

flyttade verksamheten från Garpenberg, som var jägmästarnas vagga, skogsnäringens 

skötebarn och det blev förstås ett (svär svavelosande) liv. Så det mest 

negativa är den absoluta minskningen i statsanslagen. Att man vill att vi skall 

utbilda flera, men för mindre pengar. 

– Det andra är vår förmåga att hålla ihop universitetet. Som ju är spritt över 

hela landet. Jag tycker vi har lyckats hyfsat, men inte riktigt lyckats ända fram. 

Ni talar om Sveriges Längsta Universitet. 

– Det var min företrädare som hade det där om Sveriges längsta universitet. 

Jag använder det mera sällan. Jag skulle hellre vilja säga Sveriges rundaste universitet, 

att det skulle vara så nära till alla delar som möjligt. 

Ni talar ofta om det som en fördel. 

– Både och. Både fördel och nackdel. Det är en fördel och förutsättning att 

vi finns över hela landet, eftersom vi har ett nationellt ansvar. Mot jordbruk, 

trädgårdsbruk, skogsskötsel. Det är ju bara vi som har det ansvaret. Då måste vi 

kunna hantera förhållandena både i Skåne och i Lappland. Svårigheten är naturligtvis: 

formellt sett finns det ingen centralmakt, utan vi har fyra huvudorter. Alla 

är lika viktiga. Men det är klart, där rektor sitter upplevs som centralmakten. 

Alltså Uppsala. Men jag tycker mycket av de problemen har också minskat de 

här åren. Sammanhållningen är väldigt god. 

Ni skriver i olika skrifter att ni samarbetar med systeruniversiteten i Lund, 

Uppsala, Umeå. Ni beskriver alltså förhållandet som ett slags syskonrelationer. 

Storasyster, mellansyster, lillasyster. Och där är SLU den minsta lilla minstingen. 

– Ja. Det är det, totalt sett. Men Lund och Uppsala har allt från juridik till teknologi. 

Vi har mycket mera begränsat område. Vi är absolut störst i landet vad 

gäller biologisk och miljövetenskaplig forskning. Och är man intresserad av miljöresurser, 

miljöproblem och det där, där är vi störst. Sedan har vi områden som 

inget annat universitet har, där vi är unika i landet. 

Men samtidigt: ni är yngre, och mindre. Alltså lillasyster. Och det är klart att 

lillasyster säger: jag är visst lika stor som de andra. 

– Ja. Visst. Självklart. 

Hur är attityden från dem? 

–Även attityden har förändrats. Samarbetet, speciellt i Uppsala och Umeå, 

kanske mindre i Lund, av olika anledningar, är betydligt mera jämbördigt än förr. 

Det är tydligen inte lika bra med systern i Lund? 

– Nja, det är mindre konkret utbildningssamarbete med Lund. Och det finns 

väl många skäl till det. I Uppsala finns det väldigt mycket och Umeå mer och mer. 

Vilka skäl? 

– Skälen är att i Alnarp har vi väldigt många korta utbildningar. Trädgårdsingenjör, 

lantmästare, landskapsingenjör. Det finns mindre plats för samverkan 

mellan dem och utbildningarna i Lund. Men, det var Boel Flodgren, rektor vid 

”Vi är störst 

i landet vad gäller 

biologisk och 

miljövetenskaplig 

forskning.” 

7

Lunds universitet, som gjorde utvärdering av vår verksamhet och där lärde vi 

känna varandra bättre än tidigare. 

Det är vanligt att personer i chefsställning har svårt att medge att de inte kan 

svara på vissa frågor. De tror att de därmed förlorar i pondus och auktoritet. 

Alltså fortsätter de att pladdra på även om de inte har något att säga. Thomas 

Rosswall är uppenbart inte en sådan chef. I vart fall inte just nu, när jag intervjuar 

honom i Alnarp. Ty vid ett tillfälle avbryter han sig själv och hänvisar till att han 

inte kan. Och som sagt, det är inte vanligt. Det inträffar när jag ställer följande 

fråga: Studenterna på SLU, kan man säga att de är en viss typ av människor? 

Varifrån kommer de, socialt, geografiskt? Är det bara killar från glesbygd som 

studerar skog, bondsöner som studerar jordbruk? Först gör han ett litet trevande 

försök att svara. Det märks bums att han trampar vatten. Plötsligt blir formuleringarna 

vaga och oprecisa. Det är klart naturintresserade personer. Så ger han 

upp. Skakar lite på huvudet. Säger. Det där kan jag inte riktigt. Men informationschefen 

Kjell-Arne kan säkert ta fram det. Som sagt. Det händer inte ofta. Och när 

det händer lägger man märke till det. Positivt. 

Han skriver och uttalar sig ofta på följande tema: Vår syn på jorden, skogen 

och den övriga levande naturen har förändrats dramatiskt på några få årtionden. 

Detta ämne kommer upp också i vårt samtal. Han talar om något han kallar 

10-tons-klubben i Skåne. I början av 80-talet skulle man producera 10 ton spannmål 

per hektar. Det handlade enbart om att maximera avkastningen, inget annat. 

Idag handlar det om att bruka och vårda naturresurserna. Produktionsmål och 

miljömål är lika viktiga. Och detta beror bland annat på att konsumenterna sedan 

början av 80-talet blivit mycket mera medvetna, mycket mera krävande. 

– Se till exempel på LRF:s slogan för några år sedan: Sveriges bönder på väg mot 

världens renaste jordbruk. De måste, för att få kunder. Konsumenten idag är intresserad 

inte bara av kvalitet i slutprodukten, den skall också vara producerad på ett bra 

sätt. Efter detta ber jag honom vända blicken åt andra hållet, framåt. Vilka förändringar 

kommer vi att se om vi tittar 15–20 år framåt? Han kan nu besvara denna fråga 

pliktskyldigt. Till exempel säga något om att han hoppas och tror att den här utvecklingen 

kommer att hålla i sig. Istället tvekar han en aning. Och sedan, i ett enda slag, 

byter han liksom in på ett nytt spår. Och börjar med att gå 200 år tillbaka i tiden. 

– När Adam Smith skrev sin bok Wealth of Nation vid slutet av 1700-talet, 

då var det en sammanfattning av föreläsningsanteckningar för det vi idag skulle 

kalla gymnasiestudenter. Universiteten undervisade 15–16-åringar. Idag ser vi, i 

USA i vart fall, mer och mer undervisningen skötas av multimediaföretag på 

distans. Multimedia tar för sig av utbildningssektorn. De låter studenterna sitta 

hemma och de skickar via nätet information, sedan går studenterna till universitetet 

för att få godkändstämpel på detta. 

– Det är möjligt att de riktiga universiteten blir mer forskningsuniversitet, 

och man ordnar grundutbildningen på annat sätt. Universitetens roll för grund- 

8

utbildningen kommer kanske att förändras väldigt dramatiskt. Det blir mer och 

mer nätverk, mer och mer samverkan, mer och mer specialisering. Om vi ser 

möjligheterna i detta kan det bli en mycket spännande och dynamisk utveckling 

för SLU. 

I era broschyrer skriver ni ofta om vikten av kontakt med näringslivet. I Program 

och kurser står det till exempel att utbildningarna i Skara står i nära kontakt 

med det regionala näringslivet. På min tid var det här med näringsliv och universitet 

något fult. Man demonstrerade mot det. 

– Javisst var det så. Näringslivets pengar var smutsiga, och dem fick man 

inte beblanda sig med. Och idag är det precis tvärtom. Idag skall vi vara nyttiga 

för näringslivet. Pendeln svänger hela tiden. 

– Men: ibland tror näringslivet, antingen det är LRF i Skåne eller skogsindustrin 

i Norrland, att vi bara är till för dem. Att vi skall göra som de säger. Och 

det är klart att vi finns till för industrins konkurrenskraft. Men vi finns också till 

för att ge en bas för politikutvecklingen. 

Politikutvecklingen? 

– Ja. Jordbrukspolitik, skogspolitik, miljöpolitik. Den politiken måste ju ut- 

– Forskning måste ju vara 

internationell. Tjeckov sade en gång 

det finns ingen nationell vetenskap, 

lika lite som det finns en nationell 

multiplikationstabell. 

9

vecklas baserat på ett kunskapsunderlag. 

Innebär det du säger att näringslivet har ett större inflytande på SLU än på 

andra universitet? 

– Njaa. Vårt raison d’être är att arbeta mot sektorerna. Det är ju därför det 

finns ett separat universitet. Därför måste vi vara mycket lyhörda mot deras behov. 

Men samtidigt: vi skall inte bara ge dem vad de vill ha idag, utan också vad de 

kommer att behöva om tio år. 

– Man har ju olika tidsperspektiv. Man kan inte alltid vara kortsiktig. 

Jag påpekar här att han på kort stund har givit mig två rubrikformuleringar. 

Han skrattar förtjust, och jag förstår att han själv är medveten om detta. Jag säger: 

det blir nog: PENDLEN SVÄNGER ALLTID. Han svarar : 

– Men den andra var bättre. 

Jag frågar: vilken då? Han svarar: 

– INTE GE DEM VAD DE VILL HA, UTAN VAD DE BEHÖVER. 

Det är bra. Professionellt. Som journalist uppskattar man sådana finesser. 

I Program och Kurser ser jag att det finns möjlighet för studenterna att läsa 

delar av utbildningen i annat land. Tar de till vara på denna möjlighet? 

– Där har jag varit mycket missnöjd. Se på vår holländska motsvarighet. 

Lantbruksuniversiteten i Holland och Sverige är ungefär lika stora, samma profil. 

Men 90 procent av de holländska studenterna läser utomlands mer än 3 månader 

under sin grundutbildning. 90 procent! Hos oss var det väldigt få, men det 

har blivit bättre. Nu är vi faktiskt uppe i 25 procent för de långa utbildningarna. 

– Det är ju som Anders Wall sa, när han talade till studenter för några år sedan. 

Ni måste ha internationell utbildning också. Och det räcker inte med att kunna 

engelska. Ni måste kunna tyska eller franska eller spanska också. Men det räcker 

inte heller. Ni måste dessutom kunna diskutera Goethe och Baudelaire under 

lunchen. Och det kan vi inte fixa här på SLU. Men jag tror att attityden är riktig. 

Varför? 

– Kulturella skillnader är viktiga. Och dem måste man förstå. Man måste 

förstå den nationella särarten. Som man måste bibehålla. Det ska ju inte bli ett 

Lagom-Europa av alltihopa. 

– Det fanns en tid då vi i Sverige ansåg och trodde att vi var bäst i världen på 

allting. På bilar, vägar, arbetsmiljö, löner, välstånd, solidaritet, invandrarpolitik, 

kvinnans frigörelse. Världens Världsmästare på alla områden. 

Men när jag läser era broschyrer tycker jag att jag ser samma sak. Ni skriver 

ofta att Sverige intar en tätposition, Sverige är drivande. Och för mig låter det lite 

som det gamla storsvenska självskrytet. 

– När det gäller djurskydd och livsmedel är det faktiskt så. Sakligt sett är det så. 

Men jag håller med om att man måste vara försiktig med att ta till för stora ord. 

– Annika Åhnberg är en av mina absoluta favoriter. Hon satt i vår styrelse 

innan hon blev minister. På någon stor LRF-övning tittade hon ut över den sam- 

10

lade massan och sade: Det är ju inte självklart att livsmedlen är bra för att ni 

sätter en svensk flagga på dem. Hon sade också: Irländskt kött kan vara mycket 

bättre än svenskt kött. Det är rätt modigt av en svensk jordbruksminister att säga 

det till LRF:s ledning. 

Jag reser mycket i Europa. Bor rätt mycket i Italien. Och tycker alltid att jag 

får bättre mat där. Tomaterna är godare, köttet är saftigare. 

– Ja. Men då är vi tillbaka till det här med nationella särdrag. Det är VI som 

tycker det är viktigt med salmonellafritt men i Italien har man helt andra 

prioriteringar. I Belgien vill man ha Belgian Blue för att det är saftigt, i Sverige vill 

man inte ha Belgian Blue, av etiska skäl. 

– Det finns ju väldigt mycket nationella drag i detta. Vi är bäst på djurskydd 

och djurhälsa. Men de tycker inte det är lika viktigt. Så det är en fråga om 

prioriteringar. Och där är vi olika. 

Hur röstade du i EU-valet? 

– JA. 

Vad är positivt ur ditt perspektiv? 

– Det handlar då bland annat om forskning. Forskning måste ju vara internationell. 

Tjeckov sade en gång: det finns ingen nationell vetenskap, lika lite 

som det finns en nationell multiplikationstabell. 

– Alla lantbruksuniversiteten i Europa är relativt små. Vi har ungefär samma 

typ av problem. Och då måste man samarbeta, lära av varandra. 

Jag frågar här om det finns några problem i det här forskningssamarbetet. 

Han ger mig en snabb road blick. Och sedan kommer följande formulering som 

jag inte är säker på att han skulle ha skrivit ner om han själv hade skrivit detta i 

sin årsberättelse. 

– Nja. Jag tror ju det är bra att en del av forskningsresurserna går via EU, så 

man får upp de här samverkansprojekten. Men samtidigt är det lite absurt att alla 

jagar portugiser och greker, för att man ska få pengar. Så ska det inte vara. 

Under det här samtalet har du nämnt bland annat Baudelaire, Tjeckov och 

Goethe. Det innebär att du är intresserad också av sådan kultur? 

– Ja. Därför tycker jag det är så roligt när våra landskapsarkitekter och hortonomer 

gör en trädgård på Millesgården. Jättekul att våra studenter jobbade 

ihop med Konstfacks studenter på Rosendal under Kulturhuvudstadsåret. De 

gjorde, som jag tycker, de två bästa trädgårdarna. Dels den här energiskogsodlingen, 

en lång gång inuti en kub i ett stort blått linfält. Den andra var den 

med stora glasskivor som stod upp. Oerhört dramatiska och stiliga. 

– Då blev jag stolt över att vara SLU. För det är inte bara plogar. 

G Ö R A N S K Y T T E 

11

Sektorsansvaret 

SLU har ett nationellt ansvar för kunskapsförsörjningen inom vissa 

områden – ett sektorsansvar. Naturresurserna skall både brukas och 

vårdas genom att produktions- och miljömålen ges samma vikt. Sektorsansvaret 

har vidgats till att omfatta inte bara de traditionella näringarna 

utan berör på olika sätt hela samhället. 

Innebörden av detta sektorsansvar har inte varit tydligt avgränsat 

och före detta landshövdingen Thorsten Andersson har därför på regeringens 

uppdrag utrett just detta och i vilken omfattning sektorsansvaret 

präglar SLU:s verksamhet. 

Även SLU:s styrelse har under året fördjupat sig i frågan om hur 

sektorsansvaret skall inlemmas i universitetets strategi för framtiden. 

I den rapport som färdigställdes i slutet av 1998 utvecklar styrelsen sin 

syn på vilken roll SLU har för de areella näringarnas konkurrenskraft 

och för en hållbar samhällsutveckling. 

I det följande redovisas huvuddragen i de båda rapporterna, 

och i bakhuvudet är det då lämpligt att ha statsmakternas övergripande 

uppdrag till universitetet: SLU skall utveckla kunskaperna om de biologiska 

naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. 

12

Mitt möte med SLU 

nNågra 

månader efter utredningstidens slut kvarstår ett intryck 

starkare än andra: SLU:s verksamhet möts av ett mycket stort 

engagemang, man kan nästan tala om starka känslor. Vid våra 

intervjuer och besök hos organisationer, företag, statliga verk 

med flera var detta slående. Alla är självklart inte överens, 

men synpunkter har man! Detta är viktigt att förvalta. Även SLU:s eget arbete 

med sektorsansvaret präglades av engagemang, och vi mottogs väl. Att vi inte 

skulle utreda om ett departementsbyte vore bra eller dåligt, utan bara beskriva 

följderna, var dock något som många bortsåg ifrån. 

Sektorsansvar i praktiken mötte vi särskilt vid huvudorterna Alnarp, Skara 

och Umeå, där det regionala engagemanget var stort. 

Gång på gång imponerades vi av SLU:s enorma kunskapsbank om livsprocesserna 

i naturen och om människans utnyttjande av dessa. Enligt många 

borde denna komma till ännu större nytta i framtiden, vare sig det gäller djurens 

välbefinnande, den lilla plantan på ängen eller det stora trädet i skogen. Träffarna 

med fakulteterna lärde oss mycket, också om forskningspolitiska principfrågor 

och gränsdragningar. 

Mot denna bakgrund var det något nedslående att gång efter annan ta del av 

skogsnäringens starka ifrågasättande av SLU-konceptet. Det är ju inte bra om 

företrädarna för skogen och SLU år efter år har så olika syn på organisationen av 

den högre utbildningen och forskningen. Tecken på främlingskap gentemot SLU 

fanns även hos andra näringsrepresentanter än skogens – sannolikt en följd av 

bantningen av den tillämpade forskningen. Samtidigt fanns ett stort intresse att 

satsa mer på SLU om det bara blev klart vilken väg statsmakterna vill att SLU 

skall beträda. 

Ibland sägs det att ett universitets viktigaste resurs är dess studenter. Hos 

dem fann vi här en varm uppslutning kring tanken på ett samlat SLU, regionalt 

och fakultetsmässigt. ”Närheten” framhölls som en stark konkurrensfaktor. 

Ja, det var ett roligt uppdrag och när det hela nu är över för min del önskar 

jag SLU lycka till på den fortsatta färden. 

Våren 1998 fick jag uppdraget 

att undersöka vad 

en överföring av SLU från 

Jordbruks- till Utbildningsdepartementet 

kunde tänkas 

få för följder. Nästan exakt 

40 år tidigare började jag 

själv studera vid dåtidens 

Lantbrukshögskola. Sedan 

dess har jag haft många 

kontakter med SLU, men nu 

gavs välkomna möjligheter 

att fördjupa bekantskapen. 

Samtidigt blev uppdraget 

mer krävande än vad 

sekreteraren Christer Hoel 

och jag själv hade tänkt oss. 

T H O R S T E N A N D E R S S O N 

13

S E K T O R S A N S V A R E T 

Sektorsansvaret 

– Thorsten Anderssons utredning i korta drag 

SLU bildades 1977 när 

Lantbruks-, Skogs- och 

Veterinärhögskolorna 

sammanfördes till ett universitet. 

Detta skulle ge 

bättre förutsättningar för 

samverkan inom forskning 

och utbildning, till nytta 

för såväl samhället som 

de areella näringarna. 

s 

Sverige är unikt i så måtto att grund- och forskarutbildning liksom 

grundläggande och den största delen av tillämpad forskning 

för de areella näringarna bedrivs inom en organisatorisk 

enhet, ett rikstäckande lantbruksuniversitet. I flertalet europeiska 

länder bedrivs den högre lantbruksutbildningen vid särskilda 

universitet, högskolor eller fakulteter. Den tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet 

bedrivs vid sidan av vid särskilda institut. 

Skäl att särbehandla 

Det finns ibland starka skäl för staten att stödja forskning som är målinriktad och 

styrd samt inriktad mot olika sektorer. Vad ligger då bakom det uttalade sektorsansvaret 

för de areella näringarna och för naturresursernas bevarande? 

En viktig förklaring är att dessa näringar, särskilt jord- och skogsbruket, i så 

stor utsträckning styrs av politiska beslut. EU:s gemensamma jordbrukspolitik 

och Sveriges internationella åtaganden inom miljöområdet är exempel på områden 

där samhället behöver ett omfattande vetenskapligt underlag och välutbildad 

expertis. Ett annat särdrag är den långsiktighet som måste prägla många verksamheter 

inom SLU:s sektorer. Skogens omloppstider, markens bördighet och 

miljöövervakning är talande exempel. 

Särpräglad näringsstruktur 

Inom livsmedels- och skogsindustrin finns ett antal mycket stora företag med 

stort behov av kunskaper från SLU, men i huvudsak präglas avnämarkretsen av 

småskalighet. Det rör sig ofta om småföretagare, som sällan har möjlighet att 

bedriva egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Marknadens karaktär gör 

också att många mindre företag drar sig för att satsa på forskning och utveckling 

– nyttan av forskningen kommer ofta alla till godo. Detta är ett starkt skäl för 

statliga forsknings- och utvecklingsinsatser inom området över hela världen. 

SLU:s verksamhet är viktig för en betydande andel av Sveriges areal, sysselsättning, 

export och ekonomi. Näringarna har stor betydelse för den regionala 

utvecklingen. Livsmedelssektorn är en stor näringslivsgren och skogsindustrin är 

dessutom en betydande exportnäring. Det är viktigt att SLU kan bidra till att 

utveckla svensk råvara och stärka näringarnas konkurrenskraft. 

14

SLU berör alla svenskar 

SLU:s verksamhet tar dock inte bara sikte på de areella näringarnas behov. Den 

kommer också till allmän nytta, för miljön, landskaps- och allmän naturvård, 

fritidssektorn och för andra så kallade viktlösa värden. Sveriges ambition att vara 

ledande i övergången till ett ekologiskt uthålligt samhälle förutsätter också ett 

samhälleligt engagemang. Inom det veterinära området är samhällsnyttan uppenbar, 

vare sig det handlar om god djurhälsa och djurhållning eller rationell livsmedelskontroll. 

Sektorsansvarets kärna 

Thorsten Andersson föreslår följande definition av SLU:s sektorsansvar: 

• Ansvar för högre utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och kunskapsspridning 

inom områdena: jord- och trädgårdsbruk; landskapsplanering; livsmedelsproduktion; 

naturvård; skogsbruk och vedråvarans förädling; vattenbruk 

samt veterinärmedicin och husdjursskötsel, allt i syfte att säkerställa uppställda 

sektorsmål. 

Med sektorsmål avses i huvudsak EU:s, regeringens och riksdagens politik inom 

de berörda områdena. Grundutbildningen ska motsvara behovet av kvalificerad 

arbetskraft. Forskningen ska vara relevant för sektorerna. Den tredje uppgiften, 

det vill säga kunskapsspridning, är sedan länge en viktig uppgift för SLU, och 

behovet har inte minskat. Den fortlöpande miljöanalysen har tillkommit för att 

följa naturresursernas tillstånd. 

Uppgifter utöver de vanliga 

Utredningen konstaterar att praktiskt taget all verksamhet vid SLU ligger inom 

sektorsansvaret. Vissa uppgifter och uppdrag ligger dock utanför vad ett universitet 

normalt arbetar med, och har lagts på SLU på grund av den kompetens som finns 

där. Exempel på sådana verksamheter är Riksskogstaxeringen, långliggande försök, 

sortprovning, hovslagarutbildning och driften av djursjukhus. 

Sektorsansvaret i praktiken 

Utredningen betonar att sektorsansvaret inte får inskränka på friheten att formulera 

vetenskapliga frågeställningar. Samtidigt ska SLU vara problemorienterat, 

och följa utvecklingen i berörda delar av näringsliv och samhälle. SLU ska vara 

ett kritiskt sektorsuniversitet som både kan peka på hotande risker och på möjligheter 

att bemästra dessa. 

Institutsfunktionerna och de uppgifter som ligger vid sidan av de normala är 

viktiga för sektorsansvaret, men det finns skäl att göra en grundligare analys av 

läget för den tillämpade forskningen. SLU:s breddning har medfört att vissa av 

de traditionella avnämarna känt sig åsidosatta. 

15


Utredningen anser att det nationella perspektivet är viktigt och att sektorsansvaret 

utövas bäst inom en samlad organisation, som inkluderar institutsfunktioner. 

SLU:s geografiska spridning har betytt mycket för SLU:s regionala förankring, 

men medför vissa problem. En ökad delegering av vissa frågor är därför tillrådlig. 

Enligt företrädare för SLU erbjuder integrationen mellan fakulteterna stora möjligheter 

till förnyelse, men inom skogsnäringen finns tvivel om SLU-konceptets 

möjligheter. 

De överväganden som låg till grund för universitetets tillkomst gäller fortfarande. 

Det har dock tillkommit ett större behov av integration framåt, mot förädling 

och marknad. SLU har ett särskilt ansvar för forskningen i kedjan råvaruproduktion–förädling–marknad. 

Från jordbruksdepartement… 

SLU och dess föregångare har alltid sorterat under Jordbruksdepartementet. Detta 

har diskuterats genom åren, men det ansågs länge att fördelarna med anknytningen 

till bland annat skogs- och jordbrukssektorn vägde tyngre än behovet av 

samordning med högskolan i övrigt. 

Under senare år har dock den direkta anknytningen till jord- och skogsnäring 

försvagats och SLU har utvecklats till ett ”miljöuniversitet”. Numera hanteras 

dessutom flera för SLU viktiga sakfrågor vid Miljö- och Närings- 

0departementen. 

…till utbildningsdepartement? 

Sektorsansvaret bör gälla under överskådlig tid, och verksamheten måste präglas 

av långsiktighet, nationellt ansvar och integrerade institutsfunktioner. Detta innebär 

ett fortsatt behov av särbestämmelser för SLU, och att begreppet sektorsansvar 

blir entydigt fastlagt och förankrat inom Regeringskansliet. Regeringen bör också 

överväga att införa ett nytt vetenskapsområde, lantbruksvetenskaperna. 

Utredningen har övervägt flera modeller för att säkra och styra sektorsansvaret 

vid ett eventuellt departementsbyte. I första hand förordas att hela anslaget 

förs över till utgiftsområdet ”Utbildning och universitetsforskning”. Detta förutsätter 

ett vidgat samrådsförfarande mellan berörda departement. 

Sedan utredningen presenterades har det beslutats att departementstillhörigheten 

inte skall förändras. SLU:s särart ska dock markeras. 

Skriften ”SLU:s sektorsansvar. Kartläggning och konkretisering.” (Ds 1998:62) 

finns att läsa som pdf-fil på adressen: 

http://jordbruk.regeringen.se/propositionermm/ds/index.htm 

16

Livskraftiga näringar 

och ett hållbart samhälle 

– SLU:s roll enligt styrelsen 

s 

Styrelsens rapport tar fasta på hur SLU:s många uppgifter, som 

ibland kan tyckas motstridiga, bäst kan förenas i SLU:s strategi. 

Det handlar bland annat om universitets- och institutsrollen, 

integration, geografisk spridning, renodling av verksamheter, 

fakulteternas självstyre och finansiering. Det ena utesluter dock 

inte det andra, man kan välja både och! Styrelsens slutsatser kan sammanfattas 

i följande punkter: 

• För ett sektorsuniversitet som SLU är det nödvändigt att värna om den fria 

forskningen och ett obundet kunskapssökande, men vi ska samtidigt kunna 

ta på oss utrednings- och konsultuppdrag, industrirelaterad forskning och 

kunskapsöverföring till företag. SLU:s verksamhet måste utvecklas med sikte 

på balans mellan fri och bunden forskning samt mellan lång- och kortsiktighet. 

SLU:s universitets- och institutsroller måste vara tydliga och förankrade 

både i statsmakterna och näringarna. 

Hur är då SLU:s verksamhet 

anpassad till rollen som 

sektorsuniversitet, med det 

ansvar som Thorsten Andersson 

förordar? Styrelsens syn 

på sektorsansvaret skiljer sig 

inte på något avgörande sätt 

från Thorsten Anderssons, 

men perspektivet är delvis 

ett annat. 

• Den statliga finansieringen av forskning inom SLU:s ansvarsområden är i ett 

internationellt perspektiv relativt liten. Med hänsyn till sektorernas stora betydelse 

och de areella näringarnas särart har staten ett betydande ansvar för 

finansieringen av SLU:s verksamhet. Den nuvarande modellen med ett enda 

anslag till SLU via statsbudgeten ger möjligheter för övergripande prioriteringar 

och ett effektivt resursutnyttjande. Om SLU:s anslag delas upp i ett för grundutbildning 

och ett för forskning, bör skogs- och jordbruksforskning införas 

som ett eget vetenskapsområde. 

• Verksamheten måste upplevas som betydelsefull av näringarna inom våra 

sektorer. Organisationen måste vara tydlig och underlätta prioriteringsdiskussioner 

med näringslivet. Genom SLU:s roll som industriforskningsinstitut 

har staten försäkrat sig om styrelseledamöter med stor kunskap och kännedom 

om universitetets sektorer. 

• Vid rekryteringar ska SLU inte bara prioritera inomvetenskaplig kvalitet och 

djup utan också forskarnas ansvar för att samverka över ämnesgränserna för 

att lösa problem där helhetssyn och systemlösningar är väsentliga. Forskare 

17


och lärare ska kunna vara konsulter och i större omfattning samverka med 

näringslivet för att lösa specifika problem. Ledningen kommer att undersöka 

möjligheterna till att inrätta centrumbildningar för att underlätta kontakterna 

mellan universitetets forskare och avnämare. 

• SLU bedriver forskning, utbildning och information inom en uppsättning 

ämnesområden som är unik för landet. Den fortsatta utvecklingen inom universitetets 

kompetensområden måste baseras på tydliga problemformuleringar, 

och med en stark förankring i våra sektorer. Forsknings- och utbildningsprioriteringar 

måste baseras på omvärldsanalys och bedömning av långsiktiga 

behov. 

• Den svenska modellen med integration mellan grundläggande och tillämpad 

forskning, grundutbildning och information är absolut nödvändig för att få 

tillräckligt stora miljöer för djup och effektivitet i forskningen. Samtidigt måste 

fakulteterna bidra till utveckling av landets alla delar. Därför bedrivs verksamhet 

på fyra huvudorter och ett flertal mindre forsknings- och försöksanläggningar 

i andra delar av landet. De allt större kraven på specialisering 

och spjutspetskompetens inom forskningen gör det nödvändigt att undvika 

dubbleringar vid fakulteter och huvudorter. Genom strategiska allianser inom 

och utanför landet kan SLU komplettera den egna kompetensen. 

• På grund av de utmaningar som sektorerna står inför, blir det ännu mera 

nödvändigt med förstärkt samverkan mellan olika institutioner, oavsett geografisk 

placering. FoU-problemen måste i ökad utsträckning ta utgångspunkt 

i olika regioners behov, där så är tillämpligt, och genomföras där de bästa 

förutsättningarna finns. Med de resurser som kan avsättas för FoU inom ansvarsområdena 

blir regionalt baserad forskning utan stöd av en nationellt 

baserad sektorsforskning väsentligt mindre effektiv. 

• Genom sektorsansvaret har SLU:s verksamhet direkt koppling till fyra departement: 

Jordbruks-, Utbildnings-, Närings- och Miljödepartementen. Dessas 

ansvar för verksamheten måste bli tydligare. Utbildningsdepartementet skulle 

kunna svara för prioriteringar inom grund- och forskarutbildning liksom den 

långsiktiga kompetensuppbyggnaden, medan Jordbruks- och Näringsdepartementen 

ansvarar för den tillämpade sektorsnära verksamheten. 

• SLU har alla förutsättningar att inom sina organisatoriska former kunna uppfylla 

såväl universitets- som institutsrollen. I universitetsrollen ingår utbildningar 

baserade på en högkvalitativ forskning, som är långsiktig och inriktad 

mot att lösa morgondagens problem. Institutsrollen är grunden för samverkan 

18

med näringarna och andra intressenter för att lösa sektorsrelaterade problem. 

Den ska också i större utsträckning kunna utgöra en utredningsresurs för 

externa intressenter. I samverkan med näringarna ska SLU fortsätta att utveckla 

en tydligt tillämpad profil på verksamheten. 

Skriften ” SLU:s utveckling av sektorsansvaret” kan läsas som pdf-fil på adressen: 

http://www.slu.se/dettaar/strategi/index.html 

19

Kvalitet 

Det är ingen tillfällighet att begreppet kvalitetssäkring 

för första gången dyker upp i Svenska Akademiens ordlista 

1998. Detta speglar en verklighet som präglas av hårdnande 

konkurrens, inom alla möjliga branscher. 

20

Alla vill göra saker bra! 

– Det är min bestämda 

Ledarskap 

l 

går ut på att frigöra människors lust att göra ett bra arbete, 

att frigöra och stimulera kvalitetstankar. Betydelsen av detta ska vi 

inte underskatta! Detta säger Boel Flodgren, rektor för Lunds universitet, 

som var ordförande i utredningen av kvalitetsarbetet vid SLU. 

– Kvalitetsarbete är inget annat än att försöka göra saker bättre. För 

detta krävs det systematik – att definiera mål, bestämma åtgärder för att nå målen 

och utvärdera, det krävs tydlighet – att alla anställda vet sina ansvarsområden 

och det krävs förankring – att organisationens mål och strategier är förankrade 

hos personalen, tre nyckelbegrepp som vi närmare beskriver i rapporten. 

Boel talar om anseende och kvalitet och hur begreppen hör ihop. Har man 

god kvalitet på sin verksamhet så får man automatiskt ett gott anseende. Därför 

är det även viktigt att föra ut information om sitt kvalitetsarbete och resultaten, 

att utvärdera det man sysslar med. 

– Om man får dåliga resultat i en utvärdering av arbetet ska man ta det som 

en utmaning, inte som ett felaktigt omdöme från dem som utvärderat. Kritik kan 

vara en stimulans om man är mogen att ta kritik. 

– Svårigheten med kvalitetsarbete är monumental i stora organisationer, det 

handlar om att få alla att bry sig så att det inte bara blir något ”ledningskör”, det 

går varken att locka eller beordra. 

– Det måste handla om förankring och eget engagemang. Det ska inte vara 

något påklistrat eller påtvingat. Förslag till förbättringar ska mötas med acklamation 

istället för ett ”aaa duuuu, det går inte…”. 

Boel menar att när den svagaste länken stärks så stärks helheten och använder 

metaforen av blommor som slokar. De, precis som människorna i en organisation, 

kan betraktas som ett biosystem där varje del måste tas om hand på sina 

villkor. 

– Det är viktigt att arbeta med kvalitet just för att en organisation som 

genomsyras av kvalitet är till glädje framförallt för dem som arbetar i den. Det är 

heller inte fel att moralisera ibland! Vi på universiteten och högskolorna sitter på 

stora samhällsresurser och det är vår skyldighet att sköta dem väl! tycker Boel. 

– Före utredningsarbetet trodde jag att jag visste mycket om SLU. Ganska så 

snart insåg jag hur lite jag visste. Verksamheten i Alnarp var jag ganska bekant med 

men jag kände inte till den starka miljöprofil som SLU faktiskt har, berättar Boel. 

– Med tanke på den långa tradition som SLU:s verksamhet bygger på blev 

tro att varje människa har 

ett inneboende behov av att 

göra saker bra. Om vi ger 

människan förutsättningar 

för att kunna göra ett bra 

jobb så behövs det inte så 

mycket ledning i kvalitetsarbetet, 

säger Boel Flodgren, 

rektor vid Lunds universitet. 

21

K V A L I T E T 

jag dessutom imponerad av den modernitet som SLU representerar, och hur väl 

man klarat omvandlingen till modernt jordbruk, djurhantering, veterinärmedicin, 

skogsbruk med mera. Jag fick en mycket positiv helhetsbild av verksamheten. 

Det finns en god anda inom SLU som ger ett tilltalande intryck. SLU har en 

stor samhällsuppgift som är unik; att förvalta och förädla traditionen av att leva 

på det som naturresurserna ger. 

– I egenskap av rektor för Lunds universitet gläder jag mig åt de samarbeten 

vi har, till exempel i Öresundsuniversitetet och Livsmedelscentrum i Lund, där 

SLU är en stark flank med god utbildning och forskning. Universiteten och högskolorna 

är de starka punkterna i Skåne och det är viktigt att vi hittar till varandras 

styrkor och hjälps åt i en större öppenhet, en egenskap som Skåneregionen 

mer och mer präglas av, avslutar Boel. 

Ledarskap går ut på att frigöra 

människors lust att göra ett bra 

arbete, att frigöra och stimulera 

kvalitetstankar, säger Boel Flodgren, 

rektor för Lunds universitet. 

22

Att ständigt bli bättre 

– Högskoleverkets utvärdering av SLU:s kvalitetsarbete 

e 

Ett universitets kvalitet kan mätas på olika sätt, till exempel i form 

av publicering eller examination. Detta är resultat som naturligtvis 

alltid kan förbättras. Det som Högskoleverket nu granskat är 

dock inte kvaliteten i SLU:s verksamheter utan den process som 

leder fram till de uppnådda resultaten. Kvalitetsarbete kan beskrivas 

som de mekanismer som ska säkerställa att verksamheterna hela tiden förbättras. 

Att etablera en kvalitetskultur 

Bedömargruppen konstaterar att de viktigaste förutsättningarna för att kvalitetsarbetet 

ska genomsyra hela organisationen är systematik, tydlighet och förankring. 

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär ett arbete där tydliga mål definieras för 

den kvalitet man vill uppnå inom ett givet område. Därefter bestäms vilka åtgärder 

som bör vidtas för att nå målen. När åtgärderna vidtagits utvärderas resultaten 

och jämförs med de ursprungliga målen. Tydlighet är en viktig förutsättning 

för ett systematiskt kvalitetsarbete. Många medarbetare inom organisationen måste 

ta ett delansvar för kvalitetsarbetet genom att inom sina ansvarsområden arbeta 

med mål, åtgärder och uppföljning. För att detta ansvar ska vara tydligt fordras 

att alla delar inom organisationen har en klar och tydlig bild av sitt ansvarsområde. 

Förankring av mål och strategier är mycket viktig och måste ske bland dem som 

ska utföra kvalitetsarbetet, oavsett på vilken nivå i organisationen besluten fattas. 

Som ett led i statsmakternas 

bevakning av det svenska 

universitetsväsendet 

genomför Högskoleverket 

en granskning av kvalitetsarbetet 

vid dessa lärosäten 

och för SLU:s del skedde 

denna granskning 

under 1998. 

En pådrivande kraft 

Under vintern 1997/98 genomfördes en självvärdering av SLU:s kvalitetsarbete. 

Självvärderingen var en viktig utgångspunkt för Högskoleverkets granskning av 

kvalitetsarbetet vid SLU. Bilden kompletterades genom besök vid SLU:s fyra 

huvudorter och bedömargruppen samtalade med cirka 250 anställda och studenter. 

Självvärderingen får ett mycket gott betyg av gruppen och SLU får beröm 

för stor öppenhet. Bedömargruppen anser också att självvärderingen är ett utmärkt 

underlag för det fortsatta kvalitetsarbetet. 

Högskoleverkets utvärderingar ska vara en pådrivande kraft för ständig förbättring 

och förnyelse av verksamheten vid de svenska lärosätena. I den rapport 

som blev resultatet av granskningen redovisas såväl förtjänster som brister i SLU:s 

kvalitetsarbete och därutöver lämnas värdefulla rekommendationer för förbättringar. 

Flera av rekommendationerna genomförs för närvarande, bland annat framtagandet 

23


av ett kvalitetsutvecklingsprogram. Rektor har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram 

ett sådant program för hela SLU. Programmet ska genom sin tydlighet och ändamålsenliga 

rutiner underlätta det fortsatta förbättringsarbetet. 

En komplex organisation 

Kvalitetsarbetet är en ledningsfråga. Att hålla samman SLU:s verksamheter ställer 

höga krav på ledningsorganisationen. För att den komplexa ledningsstrukturen, 

med en rad nämnder, råd och andra organ, ska fungera måste enligt bedömargruppens 

mening organens uppdrag och befogenheter klargöras. Överlappning 

måste undvikas och inom vissa områden finns otydligheter som kan vara ett 

hinder i kvalitetsarbetet. 

Mångfald och samhörighet 

SLU har en stark identitet, trots att verksamheten är lokaliserad till flera orter och 

fördelad på tre fakulteter med sina egna kulturer. SLU:s ledning har ett uttalat 

mål att öka integrationen i verksamheten och att uppnå horisontell samverkan. 

För närvarande har integrationen nått längst inom fakulteterna och i de nya 

magisterprogrammen. Bedömargruppen ser stora möjligheter att öka samverkan 

över ämnes- och fakultetsgränserna. I detta arbete kan kvalitetsarbetet vara en 

sammanhållande kraft. 

Bedömargruppen konstaterar att det på alla orter finns ett lokalt stöd och 

intresse för SLU:s verksamheter som sannolikt saknar motsvarighet vid andra universitet. 

Detta tar sig uttryck i en beredvillighet från till exempel det lokala näringslivet 

att samverka med universitetet både när det gäller utbildning och forskning. 

Bedömargruppen anser att det är viktigt att SLU slår vakt om och utvecklar detta 

lokala engagemang, både som ett stöd för de ortsvisa utbildnings- och forskningsaktiviteterna 

och som en väg att sprida kunskap om universitetets resultat. 

Grundutbildning i förändring 

Grundutbildningen vid SLU har genomgått stora förändringar under de senaste 

åren. Volymen har närapå fördubblats, bland annat genom tillkomsten av flera 

nya magisterprogram. Beredskapen för förändringsarbetet har varit god och engagemanget 

för utbildningsfrågorna har varit stort. Gruppen påpekar att det är 

viktigt att tidigt överväga vilka metoder som ska användas för att följa upp dessa 

nya program. Förändringar i utbildningsutbudet skulle kunna stärkas genom en 

mer systematisk planering som baseras på omvärldsanalyser och annat 

förankringsarbete. 

Granskningen visar att SLU gjort stora ansträngningar för att rekrytera bra 

studenter till de olika utbildningarna och att informationsmaterialet om olika 

utbildningsalternativ är av hög kvalitet. Bedömargruppen konstaterar också att 

SLU har varit och i många avseenden är ett centrum i Sverige för pedagogiskt 

24

utvecklingsarbete och nytänkande på utbildningens område. Resultaten av detta 

arbete borde i ännu större grad än vad som för närvarande sker spridas och ges 

en synlig och direkt koppling till kvalitetsarbetet. Det är också viktigt att systematiskt 

följa upp pedagogiska försök. 

Uppstramad forskarutbildning 

Examinationen i forskarutbildningen ökar vid SLU. Handledare för forskarstuderande 

måste vara docentkompetenta. För att antas som docent vid SLU krävs åtta 

veckors pedagogisk utbildning. Kvaliteten i forskarutbildningen har också förbättrats 

genom en systematisk uppföljning av de individuella studieplanerna. 

Goda exempel från forskningen 

De minskade statsanslagen har främst drabbat SLU:s forskningsresurser. En del 

av bortfallet har kompenserats av en ökad externfinansiering. Universitetets möjligheter 

att styra och profilera forskningen har härigenom minskat. 

Inom stora delar av laboratorieverksamheten har metoder för kontinuerlig 

kvalitetssäkring införts som garanterar kvaliteten i verksamheten. Motsvarande 

system har också introducerats inom delar av djurhållningen. Insatserna på detta 

område är mycket goda exempel på systematiskt kvalitetsarbete. 

Kompetens och jämställdhet 

En fortlöpande utveckling av personalens kompetens är viktig för kvalitetsarbetet. 

SLU:s satsning på utbildning inom ledarskap, pedagogik och handledning 

ses som föredömlig. Dessa utbildningar bör även utnyttjas till att skapa en kvalitetskultur 

hos de anställda. 

Bedömargruppen noterar den höga andelen kvinnor i veterinärprogrammet 

och rekommenderar SLU att ytterligare utveckla insatserna för att rekrytera män 

till utbildningen. Samtidigt påpekar gruppen att kvinnodominansen i vissa 

utbildningar också är en tillgång som kan utnyttjas för att öka det naturvetenskapliga 

intresset hos flickor i allmänhet. 

www.hsv.se/publikationer/rapporter/kvalitetsarbete.html 

www.slu.se/dettaar/strategi/pdf/sjalvvardering.pdf 

25


Lära för livet 

– mål för SLU-pedagog 

– Att undervisa är inte 

att fylla ett krus utan att 

tända en brasa! Studenterna 

måste lära sig att själva 

söka och sovra i fakta, mötas 

i diskussioner samt få tid 

och utrymme för reflektioner. 

Studentens insikt är viktig. 

– Detta vill jag uppnå med 

min pedagogik, säger Nils 

Trowald. 

För 

f 

honom är pedagogiken en passion, en livsuppgift han aldrig 

tröttnar på och som han idogt försöker föra fram i alla sammanhang. 

När hustrun läser sin Henning Mankell om kvällen, väljer 

Nils litteratur som handlar om pedagogik – Det här jobbet tar ald 

rig slut, konstaterar han. Många av hans idéer har fått gehör under 

hans år som pedagog vid SLU. Inte bara vid SLU förresten, hela den svenska 

universitetsvärlden har tagit intryck. Högskoleverkets granskning och bedömning 

1998 av SLU:s pedagogik innehöll många positiva omdömen. 

Naturligt nog har de nya pedagogiska greppen testats först på hemmaplan. 

Få universitet och högskolor har lärare med samma gedigna pedagogiska kompetens 

som SLU. Ett exempel är att alla lärare måste gå en fyra veckors kurs i 

pedagogik. Sedan 1995 har 525 lärare genomgått en sådan kurs. För de som vill 

bli docenter gäller ytterligare fyra veckors kurs. 

– Drömmen är att den pedagogiska kompetensen vid sidan av den vetenskapliga 

räknas som en verklig merit vid tillsättning av tjänster. Dit har vi ännu 

inte nått. 

Små steg i taget. För Nils Trowald har den pedagogiska förändringsprocessen 

vid SLU varit som en lång resa. Han anställdes som pedagogisk konsult redan när 

universitetet bildades 1977. Innan dess hade han arbetat som universitetslektor 

på pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. 

– Som pedagog har jag alltid prioriterat möten med människor ute på de 

olika institutionerna. Genom att träffa dem suger jag upp olika idéer. Jag besöker 

ofta institutioner på alla SLU:s orter. Då kan jag också se att de didaktiska projekt 

som genomförts på många institutioner påtagligt ökat den pedagogiska medvetenheten. 

Inte bara hos den enskilde läraren utan på hela institutionen. 

På samma sätt träffar Nils ofta universitetets studenter. Han är nyfiken på hur 

de tänker. Är de nöjda med sin undervisning, förstår de vad läraren vill förmedla? 

– Att ha studenterna på kurs är roligt, en personlig kick. Jag låter dem presentera 

sin kunskap vid en tentamen på olika sätt. Ibland får de själva värdera och 

poängsätta sin egen skrivning. Vid andra tillfällen får de med hjälp av litteratur fylla 

i vad de missade vid första skrivningstillfället. Olika examinationsseminarier har 

lett fram till att man idag examinerar på ett sätt som styr inläsningen mot helheter 

istället för den typ av kontrollfrågor som ofta styrde mot ett atomistiskt lärande. 

– Undervisning får aldrig bli korvstoppning utan den ska leda till en insikt. 

26

Tyvärr är mycket av den undervisning som bedrivs på högskolenivå i dag 

K-märkt. Det är jättesvårt att ändra på den. Där har vi pedagoger en stor uppgift. 

Som sagt, det pedagogiska arbetet tar aldrig slut. Det är en resa som alltid 

fortsätter. 

Nils Trowald är en av krafterna 

bakom SLU:s pedagogiska arbete 

– något som särskilt lyftes fram 

i Högskoleverkets kvalitetsutvärdering 

1998. 

27

Grundutbildning 

Kunskap för ett hållbart samhälle 

28

Alnarpsbibliteket - mötesplats för studenter, lärare och forskare. 

29

G R U N D U T B I L D N I N G 

Umeå miljöhögskola 

– en kraftsamling för miljön 

SLU samverkar med 

universitet och andra 

myndigheter i många 

olika former. På SLU:s 

nordligaste huvudort 

finns Umeå miljöhögskola. 

Inom dess ram samarbetar 

SLU och Umeå universitet 

främst kring miljöutbildning. 

Under 1998 

har verksamheten börjat 

byggas upp. 

Umeå miljöhögskola syftar till att samordna, förstärka och förnya 

umiljöinriktad utbildning i Umeå. Målet är att arbeta gränsöverskridande 

och tvärvetenskapligt; en ambition är att öka de samhällsvetenskapliga 

och humanistiska inslagen i utbildningarna. 

Miljöhögskolan fungerar som en centrumbildning, med bara ett 

par anställda. I övrigt använder man den kompetens som finns vid de båda universitetens 

ordinarie institutioner. 

Mark- och miljöprogrammet och det miljöinriktade politices magisterprogrammet 

är de två första grundutbildningsprogram som inrättats inom Umeå miljöhögskolas 

ram. För mark- och miljöprogrammet ansvarar SLU, eftersom studenterna 

inleder studierna vid SLU och även får ut examen där. Umeå universitet har 

å sin sida ett större åtagande för politices magisterprogrammet, vilket förbereder 

för kvalificerat miljöinriktat arbete inom administration, ekonomi, planering och 

utredning. Man fördjupar sig i kulturgeografi, nationalekonomi, statistik eller statsvetenskap. 

På magisternivå finns ett tvärvetenskapligt påbyggnadsår om 40 poäng. Miljöhögskolebegreppet 

bidrar även till att allmänt fokusera uppmärksamheten på de 

båda universitetens samlade kompetens och att framhäva utbudet av miljökurser. 

Tvärvetenskaplig forskarskola 

Umeå Miljöhögskolas ambitioner inför framtiden är stora. Så här säger professor 

Per-Ove Bäckström, institutionen för skogsskötsel, ledamot i styrelsen för Umeå 

miljöhögskola: 

– En viktig uppgift blir att fungera som en resurs för forskarutbildningen. 

Därför kommer Umeå miljöhögskola också att innehålla en tvärvetenskaplig 

forskarskola och ett internationellt gästforskarprogram. Doktorander dubbelanknyts 

till Miljöhögskolan från universitetens olika institutioner. 

Efter förebild från internationella forskningsmiljöer kommer högskolan att bygga 

upp ett forskningscentrum, Umeå International Center for Advanced Environmental 

Studies. Ett viktigt inslag blir närvaron av ”praktiker”, exempelvis företrädare för 

näringsliv, politisk samhällsplanering och miljöorganisationer. Dessa kan även 

påverka problemformulerandet i fråga om nya forskningsinriktningar. 

30

Ingen byggnad 

Ordet Miljöhögskola kan föra tanken till en byggnad. Någon sådan finns dock 

inte. Det som kung Carl XVI Gustaf invigde hösten 1997 var snarast en virtuell 

högskola, inom vars ram två universitet vill stimulera till nytänkande och samverkan. 

Ordförande i styrelsen för Umeå miljöhögskola är generaldirektör Gunnar 

Bengtsson, Kemikalieinspektionen. Professorerna Per-Ove Bäckström och Lars- 

Ove Eriksson, studeranderepresentanten Jakob Staland och doktoranden Marie 

Emanuelsson är SLU:s representanter i styrelsen. 

Thomas Palo, tidigare anställd vid SLU:s institution för skoglig zooekologi i 

Umeå, utnämndes nyligen till föreståndare för Umeå miljöhögskola. 

Centrumbildningar kompletterar 

En föregångare på forskningssidan till Umeå miljöhögskola är Centrum för miljövetenskaplig 

forskning (CMF) i Umeå. Centrumet har under de tio år det funnits 

stött samarbete på miljöforskningsområdet mellan forskare vid Umeå universitet, 

SLU, Försvarets forskningsanstalt i Umeå och Arbetslivsinstitutet i Umeå. 

Under 1998 genomfördes en extern utvärdering av CMF som var mycket positiv. 

Umeå universitet har, å de två universitetens vägnar, begärt ytterligare satsningar 

på CMF från statsmakterna. 

Umeås position som ett nationellt centrum för miljöstudier förstärks av 

regeringsbeslutet att lokalisera Kunskapscentrum för hållbar utveckling till Umeå. 

Förslaget som vann regeringens gillande togs fram av forskare från Umeå universitet 

och SLU. Centrumet ska bland annat ge kommunerna råd i deras arbete 

inför övergången till ett ekologiskt hållbart samhälle. 

”Efter förebild 

från internationella 

forskningsmiljöer 

kommer Umeå 

miljöhögskola att 

bygga upp ett 

forskningscentrum, 

Umeå International 

Center for Advanced 

Environmental 

Studies.” 

31


Erik Walfridsson – en lärarprofil i Umeå 

Möt Erik Walfridsson, en 

lärare som verkligen trivs 

med sitt arbete vid SLU. 

– trots stor undervisningsbörda 

och mycket planeringsarbete. 

För ”Waffe”, 

som han kallas av studenter 

och kolleger, är umgänget 

med studenter, gästföreläsare 

och andra externa kontakter, 

en ständig källa till arbetsglädje 

och inspiration. 

Erik 

e 

Walfridsson är universitetsadjunkt i ämnet virkeslära vid SLU i 

Umeå. Han har två gånger belönats för förtjänstfulla insatser som 

lärare, ena gången av studenterna och andra gången av Kungliga 

skogs- och lantbruksakademien. Erik Walfridsson har förutom 

kurserna i virkeslära också ansvar för tre andra kurser i Umeå 

med utåtriktat innehåll, nämligen introduktionskursen SESAM och 5-poängskurserna 

Informationsteknik och Att arbeta med människor. 

– Det är roligt, som komplement till undervisningen i virkeslära. Överhuvudtaget 

tycker jag att information och utåtriktade kontakter är viktigt. 

SESAM-kursen är en gemensam baskurs för alla studenter inom alla SLU:s 

långa utbildningsprogram. Den innehåller bland annat presentationsteknik, 

biblioteks- och datakunskap men också seminarier om vård och bruk av de biologiska 

naturresurserna. I SESAM-kursen i Umeå ansvarar studentgrupper för genomförandet 

av var sitt seminarium. Rovdjurshat, för och emot veganism, skogens 

skafferi och skogens mytiska väsen är fyra teman som illustrerar bredden i 

seminarieserien, till vilken också experter utifrån bjuds in. 

Erik medverkar också i den universitetsgemensamma delen av SESAM-kursen 

på Ultuna. 

Kursen i informationsteknik innefattar moment som muntlig och skriftlig presentation, 

layout och massmediakontakter. Inom dess ram får studenterna bland 

annat planera och genomföra en informationskväll för skogsägare. 

– Överhuvudtaget lägger vi stor vikt vid att studenternas redovisningar, både 

muntliga och skriftliga, är väl genomarbetade. Jag är säker på att dagens studenter 

uppträder säkrare än studenterna för tio år sedan. Arbetslivet idag kräver inte 

bara goda fackkunskaper utan också hög social kompetens. 

Humor och undervisning 

Pedagogik och humor hör ihop för Erik Walfridsson. Waffe är en ofta anlitad 

underhållare på olika konferenser och tillställningar. I början av 1998 deltog han 

i SM-finalen i stand up-comedy inför ett fullsatt Berns salonger och kom på delad 

andra plats. 

Han är prästson, vilket kan förklara vältaligheten. Något går prästarvet igen 

på scenen: minnen från barndomen är att hans mössa såg ut som en kollekthåv 

och att när kamraterna gjorde sandslott så satt han bredvid och grävde jord- 

32

fästningar. Är det typiska Waffe-skämt? 

– Ja, kanske. Jag gillar ordlekar, vitsar och dubbeltydigheter. Helst bör de 

anknyta till aktuella händelser och företeelser. 

Får sig då studenterna i virkeslära en daglig humordos av universitetsläraren 

Walfridsson? 

– Nja, det vet jag väl inte. Jag kan faktiskt vara seriös också, emellanåt. Men 

ibland har min kollega Hans Weslien och jag pedagogiska sketcher för studenterna. 

De bidrar säkert till att göra undervisningen mer omväxlande. Kan det 

inspirera studenterna till att själva bli mer frimodiga så är det enbart positivt. 

”När kamraterna 

gjorde sandslott 

så satt han bredvid 

och grävde jordfästningar.” 

Erik Walfridsson själv var i början 

blyg och tillbakadragen och gillade 

inte alls att undervisa. Men han 

är ett levande bevis för att övning 

ger färdighet. 

33


Internationalisering 

– en nyckelfråga för studentkårerna 

Att studenterna får 

internationell erfarenhet 

är något som SLUSS 

ordförande David 

McDonald tycker är viktigt. 

SLUSS är ett samarbetsorgan 

för SLU:s åtta studentkårer 

och David var ordförande 

under 1998. 

f 

Framtidens arbetsmarknad tror jag blir ännu öppnare än dagens, 

men det ställer också krav på universiteten. Kunskaper i språk och 

kulturell förståelse är viktigt också för oss som studerar inom det 

naturvetenskapliga området. En trend i samhället idag är att ungdomar 

reser mer, använder Internet mer och det känns mer självklart 

med internationella kontakter, säger David. Av SLU:s åtta studentkårer är det 

främst de fyra större kårerna som har internationellt engagemang, berättar David. 

– De som har störst möjligheter att studera utomlands är studenterna på SLU:s 

långa utbildningsprogram. Nu gäller det att göra satsningar också på de två- och 

treåriga utbildningsprogrammen i Alnarp, Flyinge, Wången, Strömsholm, Skara 

och Skinnskatteberg. 

– Vi studenter arbetar också mycket med att de utbytesstudenter som kommer 

till SLU ska trivas och komma in i det svenska samhället. Nöjda utbytesstudenter 

sprider den bästa reklamen för vårt universitet. 

David tror, att just det arbete som studenterna gör tillsammans med den 

internationella byrån för att ta emot utbytesstudenterna på ett bra sätt, är en av 

orsakerna till att intresset från utlandet att studera vid SLU har ökat. David 

berömmer gärna den internationella byrån vid SLU. 

– De ger oss mycket hjälp och stöd när vi vill studera utomlands. Något 

universitetet kan bli bättre på är dock att ta vara på de utresande studenternas 

erfarenheter när de kommer hem igen. 

SLU:s studenter har under 1998 varit internationellt aktiva genom deltagande 

i bland annat UNESCO:s World Conference on Higher Education i Paris och i 

IAAS (International Association of Agricultural Students) världskongress i Togo i 

Västafrika. Under året har SLUSS också knutit kontakter med de övriga nordiska 

lantbruksuniversiteten i syfte att initiera ett studentsamarbete inom ramen för 

NOVA universitetet. 

– Att studera vid ett universitet som ingår i NOVA tycker jag ska kännas som 

att läsa på ”hemmaplan”. Genom att vi studenter får tillgång till de bästa kurserna 

i hela Norden ökas våra valmöjligheter och kvaliteten i utbildningen höjs. 

NOVA blir ett attraktivt alternativ för studenter inte bara i Norden utan också från 

hela världen, avslutar David. 

34

N O T I S E R 

Gröna ekonomer 

Hösten 1998 startade SLU:s fjärde magisterprogram – ett 

ekonomprogram med naturresursinriktning. Programmet 

vänder sig till studenter som vill ha en gedigen nationaleller 

företagsekonomisk utbildning kombinerat med kunskaper 

om ekonomiska aspekter av ett hållbart nyttjande av 

naturresurserna. Den nya utbildningen har 60 platser och 

är förlagd till Uppsala. Ekonomprogrammet lockade åtta 

behöriga sökande per plats. Det var första gången som SLU 

med ett långt utbildningsprogram, vände sig till en bredare 

målgrupp som också innefattar studenter med behörighet 

från samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. De 

studerande inom ekonomprogrammet har en stor frihet att 

skapa sin egen utbildningsprofil och tillgång till SLU:s unika 

utbud av kurser inom till exempel landskapsplanering, ekologi, 

landsbygdsutveckling och u-landskunskap. 

Ny utbildning vid Umeå miljöhögskola 

För att hantera dagens ekologiska frågor krävs en bred tvärvetenskaplig 

kunskap om miljön i kombination med kompetens 

inom till exempel tekniska, naturvetenskapliga, medicinska, 

samhällsvetenskapliga och humanistiska områden. 

Umeå miljöhögskola, som är ett samarbete mellan Umeå 

universitet och SLU i Umeå, samlar den kompetens som 

finns vid de båda universiteten för att ge nya kunskaper 

nödvändiga för att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. 

Hösten 1998 startade ett nytt utbildningsprogram med SLU 

som ansvarig, ett fyraårigt Mark- och miljöprogram som 

kan leda till en magisterexamen med markvetenskap som 

huvudämne. Flera av kurserna kan studenterna läsa tillsammans 

med studenterna inom skogsvetarprogrammet 

och de har självklart tillgång även till kursutbudet inom 

Umeå universitet och vid SLU:s övriga huvudorter. 

Tvåårig djursjukvårdarutbildning 

Veterinärmedicin och djurhälsovård är ett område som utvecklas 

starkt. Därför efterfrågas ökad kunskap och kompetens. 

Det är en av orsakerna till att djursjukvårdarutbildningen 

från och med hösten 1998 förlängts från 40 till 

80 poäng. Den nya, längre utbildningen innehåller förutom 

grundläggande och fördjupade kunskaper i bland annat 

djursjukvårdslära också en valfri kurs samt ett examensarbete. 

I utbildningen varvas teoretiska och praktiska kurser. 

De praktiska kurserna är förlagda till djursjukhus eller djurklinik. 

EU granskade veterinärutbildningen 

På uppdrag av EU-kommissionen granskar en europeisk 

expertgrupp samtliga 49 veterinärutbildningar inom EU. I 

mars 1998 var det SLU:s och veterinärmedicinska fakultetens 

tur. Syftet är att säkerställa att utbildningarna uppfyller 

de krav som gällande EU-direktiv ställer. Veterinärutbildningens 

innehåll och organisation motsvarade väl EU-direktiven: 

särskild positiv uppmärksamhet fick den kliniska 

delen av utbildningen. År 2000 kommer samtliga veterinärutbildningar 

inom EU att ha genomgått granskningen från 

EAEVE (European Association of Establishments for Veterinary 

Education). 

35


N O T I S E R 

Nytt praktikkrav inom agronomprogrammet 

I all utveckling av kurser och program vid SLU är det viktigt 

att beakta sektorns krav och behov av utbildad arbetskraft. 

I flertalet programnämnder ingår företrädare för yrkeslivet, 

vilket medför att sektorernas krav och önskemål på utbildningen 

kan bli en löpande del av utvecklingen. För att öka 

sektorsanknytningen inom agronomprogrammet införs från 

och med läsåret 1998/99 krav på minst 16 veckors praktik. 

Målet för praktiken är bland annat att ge praktisk kännedom 

om villkoren för lantbrukssektorn och erfarenhet och 

inblick som främjar det framtida yrkeslivet. Praktiken är 

tvådelad. Den första delen ska ge praktisk erfarenhet av 

arbete inom lantbrukssektorn från exempelvis lantbruk, livsmedelsproduktion-/distribution 

eller arbete med sällskapsdjur 

eller lantbrukets djur. Den andra delen får tidigast göras 

efter årskurs två och ska vara kvalificerad yrkespraktik med 

direkt anknytning till inriktningen av studierna och den 

framtida yrkesverksamheten. 

IT – ger nya möjligheter för lärande 

och internationellt samarbete 

IT ger nya möjligheter för flexibelt lärande och internationellt 

samarbete. IT-användningen ställer också SLU inför 

nya pedagogiska utmaningar. DataPedagogiskt Forum 

(www.dpf.slu.se/) stöder SLU:s lärare genom bland annat 

kursverksamhet. För att underlätta den pedagogiska utvecklingen 

ingår IT-pedagogiska moment i de pedagogiska 

grundkurserna för lärare (www.dpf.slu.se/kurser/docent/index.htm). 

Två av universitetets fristående kurser ges sedan några 

år helt via Internet. Food in Europe (www-food.slu.se/) 

och Towards a Sustainable Europe (www.eom.slu.se/ 

je/kurser/em11/). Båda kurserna är dessutom exempel 

på internationellt samarbete. Kursspråket är engelska och 

kursen kan påbörjas och examineras när som helst – oberoende 

av traditionella ansökningsdagar. 

Under 1998 startade tre nya internationella projekt. 

”The Global Seminar” är en internationell kurs om ”The 

Environment and Sustainable Food Systems” I projektet 

används bland annat komprimerad video, videokonferenser 

och internetbaserade konferenssystem. De inblandade universiteten 

är förutom SLU och Uppsala universitet; Wageningen 

Agricultural University, The Netherlands, Cornell 

University, USA, E.A.R.T.H. College, Costa Rica, Open 

University of the Netherlands, Melbourne University, Australia, 

Zamorano University, Honduras and Royal Agricultural 

College, Cirencester, United Kingdom. För mer information 

se www.people.cornell.edu/pages/kdk6/ 

globalhome.htm. 

”Endangered European Environment” är en ny mastersutbildning 

inom miljövårdsområdet. Förutom att studenterna 

kan läsa kurser i de olika länderna knyts kursen ihop 

med hjälp av distanskurser och IT-stöd. Förutom Uppsala 

universitet , SLU och Stockholms universitet deltar Tyskland, 

Grekland, Spanien och Norge. För mer information 

se www.dpf.slu.se/eee/ 

Ett treårigt samarbete mellan EU och Kanada, med inriktning 

mot hållbara jordbrukssystem, startades också under 

1998. Tanken är att kombinera studentmobilitet med 

distanskurser via www. För mera information kontakta 

roger.pettersson@dpf.slu.se. 

Flexibel utbildning bygger också på att det tas fram 

www-baserade läromedel. SLU deltog under 1998 i ett 

Socrates-samarbete mellan lantbruksuniversiteten i Europa 

som syftar till att bygga upp en databas av tillgängliga 

multimediaprogram inom lantbruksområdet. För mera information 

om projektet DEMETER ICT Network se 

www.dpf.slu.se/demeter.htm. 

36

Fakta grundutbildning 

SLU har 3 200 helårsstudenter inom program och kurser i grundutbildning. 

SLU:s utbildningar är unika. SLU är det enda lärosäte i Sverige som utbildar 

till exempel veterinärer, hortonomer och landskapsarkitekter. Universitetet har 

dessutom omfattande naturvetenskaplig utbildning. Vid SLU genomfördes under 

1998 omkring 2 200 helårsprestationer inom det naturvetenskapliga utbildningsområdet. 

SLU har 76 procent disputerade lärare. 

Program längd platser behöriga andel ort 

sök/pl kv, % 

Agronom 180p/4,5 år 190 5 81 Uppsala 

Bioteknologi 160p/4 år 40 13 79 Uppsala 

Djursjukvårdare 80p/2år 20 14 99 Skara 

Ekonom med naturresursinriktning 160p/4år 60 8 66 Uppsala 

Hippolog 80p/2 år 55 2 94 Flyinge, Strömsholm, Wången 

Hortonom 180p/4,5 år 30 8 84 Alnarp 

Landskapsarkitekt 200p/5 år 70 7 80 Alnarp, Uppsala 

Landskapsingenjör 80p/2 år 45 1 37 Alnarp 

Lantmästare 80p/2 år 90 2 30 Alnarp 

Livsmedelsingenjör 120p/3 år 20 7 77 Skara 

Mark- och miljö 160p/4 år 20 2 29 Umeå 

Naturresurs 160p/4 år 90 6 79 Uppsala 

Skogsingenjör 120p/3år 45 2 5 Skinnskatteberg 

Skogsmästare 40p/1år 45 2 2 Skinnskatteberg 

Skogsvetare 160p/4år 140 3 42 Uppsala, Umeå 

Trädgårdsingenjör 80p/2 år 25 2 63 Alnarp 

Veterinär 220p/5,5 år 65 19 85 Uppsala 

Det internationella studentutbytet ökar. SLU har 107 avtal om studentutbyte med 

universitet och högskolor i 28 länder. 

Studentutbyten till och från SLU 

1994/95 1996 1997 1998 

Inresande studenter till SLU 49 75 79 129 

Utresande studenter från SLU 71 93 87 130 

Fristående kurser 

SLU erbjuder cirka 400 fristående 

kurser. Antalet studenter på fristående 

kurser ökar, från 98 helårsprestationer 

94/95 till 361 under 1998. 

37

Forskning och forskarutbildning 

Forskarna vid SLU svarar för en tredjedel 

av all biologisk forskning i Sverige. 

38

Att utbilda för forskning 

Samhällets behov av forskning 

Det är viktigt att inse att forskarutbildningen är just en utbild- 

Vårt mål måste vara att utbilda forskare som kan bedriva dning. 

egen forskning, som kan ta del av varandras resultat och föra 

informationen vidare. Stor vikt läggs både på urvalet av forskarstuderande 

och på förutsättningarna för att kunna genomföra 

en högkvalitativ och för samhället slagkraftig forskarutbildning. 

Forskning är ett förhållningssätt som innebär ständig beredskap att vidareutbilda 

sig själv. Det gäller både på det vetenskapliga planet och på det pedagogiska. 

Det blir allt viktigare att kunna förmedla kunskap, till exempel genom att 

kunna hantera IT och överföra kunskap till ickespecialister, och man måste också 

vara samarbetsbenägen och internationaliserad. 

Forskarutbildningen ska idag klaras av på fyra års heltidsstudier, men att lära 

sig forska är en process som tar olika lång tid för olika människor. Det beror 

både på individens förutsättningar och egenskaper men också i mycket hög grad 

på forskningsområdets karaktär och på det vetenskapliga och sociala klimatet. 

De forskarstuderande är en heterogen grupp med stora individuella skillnader. 

Det ställs stora krav på handledarna, och en av de viktigaste utmaningarna 

är att försöka möta varje individs speciella behov. Alla behöver känna stöd och 

engagemang från sin handledare under hela utbildningsperioden. Att väl fungerade 

handledare är grunden för ett lyckat doktorandarbete har blivit allt mer 

tydligt. Därför satsar SLU stort bland annat på handledarutbildning. Det som 

kännetecknar framgångsrika universitet är kreativa miljöer och en vilja att satsa 

på nya forskningsområden. Det är också positivt med mångfald, både på det 

professionella och det kulturella planet. Intensivt samarbete är i hög grad 

befrämjande. SLU strävar efter att underhålla och utveckla sådana miljöer. 

om de biologiska naturresurserna 

växer. SLU:s forskarutbildning 

är i huvudsak förlagd 

till de fyra huvudorterna. 

Forskarutbildning uppmärksammades 

1998 främst genom 

den nya förordning som bland 

annat handlar om doktorandernas 

finansiering av sin 

utbildning. Förordningen 

resulterade i att SLU tog fram 

riktlinjer i ”Forskarutbildningens 

syften och mål”. Här 

reflekterar Paul Jensén över 

forskarutbildningens villkor. 

Paul Jensén, 

ställföreträdande rektor 

vid SLU i Alnarp. 

39

F O R S K N I N G O C H F O R S K A R U T B I L D N I N G 

Djurs välbefinnande 

är Evas forskargärning 

Under drygt fyra år kunde 

Eva Hydbring koncentrera 

all sin tid och kraft på den 

forskning som låg till grund 

för hennes doktorsavhandling. 

I november 1998 disputerade 

hon och i dag delar 

hon sin tid mellan undervisning 

och fortsatt forskning. 

t 

Tillvaron framöver kommer helt klart att bli betydligt mer splittrad 

än vad den har varit de senaste fyra åren. Det var ett privilegium att 

under lång tid få fokusera på ett enda område, säger Eva Hydbring 

vid institutionen för djurfysiologi vid SLU. Eva forskar om djurs välbefinnande 

och hur de upplever stress och smärta. Målsättningen 

är att hitta objektiva metoder att mäta detta och att förbättra husdjurens villkor. 

Hur mycket kon mjölkar, hur många kultingar suggan föder och hur ofta djuren 

är sjuka är inte tillräckliga parametrar för att avgöra deras välbefinnande. 

– Jag fick precis det projekt jag önskat mig när jag började som doktorand. 

Djurs välbefinnande har alltid intresserat mig och känns som ett mycket viktigt 

ämne. När SLU startade det tvärvetenskapliga temaforskningsprogrammet ”Animalieproduktion-djurhälsa-djuretik 

och djurmiljö” fanns studier om välbefinnande 

med som ett av projekten. Genom det fick jag också chansen att koppla ihop 

etologi och fysiologi. 

Flera doktorander från olika institutioner är delaktiga i programmet, men till 

största delen har Eva arbetat på egen hand med stark uppbackning av sina handledare 

Kerstin Olsson och Kristina Dahlborn. 

– Trots bra handledare kan man ibland känna sig ganska ensam som doktorand. 

Det är stimulerande och slitigt på samma gång. De ekonomiska villkoren 

kan vara frustrerande. Många av analyserna i mitt projekt har varit mycket dyrbara 

och det har begränsat omfattningen. 

När Eva började som doktorand trodde hon att arbetet med avhandlingen 

skulle gå betydligt fortare än vad det sedan gjorde. Hon har fått inse att forskning 

oftast tar lång tid. I synnerhet om man forskar med helt nya metoder. 

Eva har arbetat med kor, hästar och getter. Det sistnämnda djurslaget har 

varit hennes främsta modelldjur. På dem har hon använt sig av telemetri, en 

metod som helt objektivt mäter blodtryck och hjärtfrekvens hos djur. En liten 

sändardosa har opererats in på getens hals. Det sändaren registrerar vid stresssituationer, 

utfodring, dräktighet och födslar tas emot av en mottagare i djurets 

närhet. Informationen lagras i en dator. 

Tidigare har mätningar gjorts genom blodprov på djuren, men eftersom provet 

i sig kan vara stressande har en objektiv metod varit hett eftertraktad. 

– Telemetrimetoden har än så länge sina begränsningar. Vi måste till exempel 

mäta djuren var för sig. Det vore önskvärt att kunna registrera djuren även i 

40

grupp för att kunna studera sociala beteenden och rangordningens betydelse. 

För många doktorander innebär disputationen att de lämnar universitetet 

och forskarvärlden men för Eva har den öppnat ytterligare dörrar. Hon har numera 

en tjänst som universitetsadjunkt vid institutionen för djurfysiologi med 

halva tiden avsatt för undervisning och resten för forskning. 

– Jag trivs bra som forskare och stannar gärna här några år. Det är en stimulerande 

miljö att arbeta i. 

– Jag fick precis det projekt jag 

önskat mig när jag började som 

doktorand. Djurs välbefinnande 

har alltid intresserat mig och känns 

som ett mycket viktigt ämne. 

41


Internationellt forskningssamarbete 

hittar nya former 

Hur står sig SLU:s forskning 

och forskarutbildning internationellt, 

och hur utvecklas 

det internationella samarbetet? 

Årsredovisningens 

statistik är något motsägelsefull. 

Å ena sidan har antalet 

EU-projekt mångdubblats 

under senare år och den 

internationella publiceringen 

ökar stadigt. Å andra sidan 

finns det uppgifter som 

antyder ett minskat internationellt 

utbyte – forskarnas 

utlandsvistelser tycks bli 

kortare! Samarbetet är 

fortfarande viktigt men har 

ändrat karaktär. 

Långa 

l 

utlandsvistelser (längre än en månad) verkar vara vanligast under 

grund- och forskarutbildning, och trenden är att de ökar. Studenten 

och forskarstudenten inser då hur olika studie- och forskningsklimaten 

kan vara i olika länder – det där svårförklarliga som man 

brukar säga ”sitter i väggarna” och i ”nationalkaraktären” – och ser 

också på sin svenskhet med större distans. 

De disputerade SLU-forskarnas långa utlandsvistelser minskar däremot. Att 

endast åtta forskare uppges ha tillbringat mer än en månad utomlands under 

1998 kan tolkas som att SLU-forskningen bedrivs i en ankdamm, men jag tror 

inte att det är så. Trenden är nog helt naturlig. Den viktigaste orsaken till att så få 

disputerade forskare tillbringar längre perioder utomlands har att göra med jämställdhet. 

När man hunnit så långt i karriären har man ofta bildat familj, och det 

kan vara svårt för den medföljande att hitta ett tillräckligt intressant jobb i ett nytt 

land. En annan orsak har med den tekniska utvecklingen att göra – idag kan 

samarbetet till stor del bygga på elektronisk kommunikation och kortare utlandsvistelser. 

En sampublicering kan organiseras under några veckor, eller dagar, 

genom intensiv e-postkorrespondens och telefonkonferenser. En förutsättning är 

förstås att man har träffat varandra tidigare och känner förtroende och lojalitet. 

Det förs ingen statistik över kortare utlandsvistelser, men sådana möten tenderar 

att få allt större betydelse och har dessutom blivit allt vanligare under senare år. 

I enstaka fall kan de vara helt avgörande för forskningen. Aha-upplevelser som 

förklarar problem i den egna forskningen kommer ofta i möten med människor 

med annan bakgrund. De korta mötena, nätverken, konferenserna och EU-projekten 

utvecklar nya samarbetsformer med mycket distanskommunikation. Vi kanske 

träffar våra utländska kollegor ett par gånger om året, dessa möten kommer alltid 

att krävas för mer komplicerade och konfliktladdade problem – men därutöver klarar 

vi oss med e-post, telefon- och videokonferenser, Internet med mera. Kontaktytorna 

ökar dramatiskt och därmed idéflödena mellan kreativa människor. 

Samarbetsformerna förändras alltså, och samarbetet kommer att växa under 

överskådlig tid. 

Och vad vinner vi på SLU? SLU är ett litet universitet och Sverige ett litet 

land. Vissa stora forskningsprojekt kräver komplicerad och kostsam utrustning 

och specialister inom flera fält, och enda möjligheten kan då vara att samverka i 

en kompetent internationell gruppering. EU har mål som förutsätter internatio- 

42

nella forskningsinsatser. Likaså kräver biståndsinsatser internationellt forskningssamarbete. 

Det är stimulerande att möta andra sorters människor inom forskarvärlden, 

att konfronteras med andra typer av forskningsproblem och att spänna sin intellektuella 

båge i tävlan med de bästa i världen. Det är också roligt på ett personligt 

plan – att utvecklas som människa, få större förståelse för olika folk, och få 

besöka nya platser. 

SLU är ett litet universitet och 

Sverige ett litet land. Vissa stora 

forskningsprojekt kräver komplicerad 

och kostsam utrustning 

och specialister inom flera fält, 

och enda möjligheten kan då 

vara att samverka i en kompetent 

internationell gruppering. 

43


N O T I S E R 

Nya rön om kväve 

Att växter är beroende av mineralkväve som ammonium 

och nitrat för sin tillväxt har varit den helt dominerande 

uppfattningen fram till nu. Man har trott att växterna får ta 

hand om det som blir över sedan markens mikroorganismer 

använt och brutit ner organiskt kväve till mineralkväve 

i marken. Nya forskningsresultat vid SLU i Umeå visar 

emellertid att skogsträd och andra skogsväxter kan leva på 

att ta upp organiskt kväve. Kunskap om hur växterna i det 

nordliga barrskogsbältet tar upp kväve är en nyckel till att 

förstå hur mänskliga aktiviteter som till exempel skogsskötsel 

och utsläpp av föroreningar påverkar detta enorma 

ekosystem. Umeåforskarnas rön publicerades nyligen i den 

ansedda tidskriften Nature. 

(Volym 392, nr. 6679, sid. 914–916) 

Mindre blåbär och mera gran 

Antalet rådjur och älgar är historiskt sett mycket stort i södra 

Sverige. Detta har resulterat i ett mycket högt betestryck 

och många växtarter påverkas negativt. Mjölkört, som tidigare 

var vanlig på hyggen, är idag relativt sällsynt och blåbärsriset 

producerar endast en tiondel så mycket bär. 

Andelen tall och lövträd kommer troligen att minska i framtiden 

medan granen tycks gynnas av betet. Det här framgår 

av en ny avhandling av jägmästare Jonas Bergquist, institutionen 

för skoglig zooekologi, SLU. 

Elektronisk näsa spårar röta 

Trästolpar används för kraftdistribution och telekommunikation 

över hela världen. Bara i Sverige används idag uppskattningsvis 

cirka 10 miljoner trästolpar i elkraft- och telenäten 

till ett värde av i runda tal 30 miljarder kronor. En ny 

avhandling från SLU visar nu att det troligen är möjligt att 

med hjälp av en elektronisk näsa utveckla en snabb metod 

för att spåra röta i trästolpar. En sådan metod skulle kunna 

innebära stora besparingar, öka driftsäkerheten i kraft- och 

telenätet samt minska risken för olyckor bland stolparbetare. 

Den elektroniska näsan kan uppfatta flyktiga organiska 

ämnen som avges från rötangripet trä till den omgivande 

luften. Dessa flyktiga ämnen speglar såväl mängden kitin i 

det rötade träet som träets viktförlust till följd av rötangreppet. 

Mängden kitin ger i sin tur information om rötsvamparnas 

biomassa i det angripna träet. 

44

N O T I S E R 

Aspens gener på Internet 

Nära 4 000 gener från det skikt i aspens stam där veden 

bildas har nu kartlagts i ett unikt forskningsprojekt. Informationen 

finns lagrad i en databas som via Internet är tillgänglig 

för världens alla forskare. I genbiblioteket finns 

bland annat de arvsanlag som styr vedens bildning och avgör 

dess egenskaper. I takt med forskarnas kartläggning av 

trädens arvsmassa ökar möjligheterna att med bioteknikens 

hjälp förädla träd på ett effektivare sätt. Skogsindustrin 

kan på detta sätt få ett allt bättre råmaterial. 

Projektet drivs av Centrum för skogsbioteknik och kemi 

i Umeå tillsammans med Kungliga tekniska högskolan (KTH) 

i Stockholm. Centrum för skogsbioteknik och kemi är en 

sammanslutning av svenska forskargrupper vid bland annat 

Umeå universitet och SLU i Umeå, som arbetar för att 

sammanföra skogsbioteknisk och processkemisk forskning. 

Många liknande forskningsprojekt pågår runt om i världen. 

Syftet är att kartlägga arvsmassan hos vissa ”modellorganismer” 

inom både växt- och djurriket. 

Tvärsnitt av 

aspved 

45


N O T I S E R 

Svårt hitta skydd mot föränderligt virus 

Det är svårt att skydda såväl människor som djur mot influensavirus. 

Trots förebyggande vaccinering förekommer 

sjukdomsutbrott. Influensavacciner bör därför regelbundet 

förändras för att ge ett gott skydd mot nya virusvarianter. 

Det visar veterinär Leif Oxburgh vid SLU:s institution för 

veterinärmedicinsk mikrobiologi i en avhandling. Hästens 

influensavirus orsakar årligen många sjukdomsutbrott i 

Sverige, med stora konsekvenser både för djurhälsa och 

hästindustrins ekonomi. Leif Oxburgh har funnit att det sker 

omfattande förändringar av virusets struktur, så kallade antigen 

drift. På grund av dessa förändringar känner immunförsvaret 

inte helt igen viruset och ger därför dåligt skydd. 

Doping av hästar 

Läkemedel missbrukas ibland inom hästsporten i tron att 

de förbättrar prestationsförmågan hos de tävlande hästarna. 

Bland annat har luftrörsvidgande läkemedel använts i 

dopingsyfte, eftersom det har funnits en uppfattning om att 

de skulle förbättra andning och syreupptagningsförmåga 

hos friska tävlingshästar. I en doktorsavhandling från SLU 

visar veterinär Peter Kallings att behandlingen är verkningslös. 

Han lät hästar springa på en rullmatta, medan han 

gjorde noggranna mätningar på dem. Resultaten visade inga 

skillnader i prestationsförmåga mellan behandlade och 

obehandlade hästar. 

Peter Kallings testade också anti-inflammatoriska preparat, 

som har givits till lindrigt skadade hästar för att dölja 

smärta och hälta inför tävlingar. De visade sig ha effekt 

under längre tid än man tidigare ansett. Det betyder att det 

är möjligt att få hästar som inte är i tävlingsmässigt skick att 

tävla med hjälp av medicin. Detta är både förbjudet i lag 

och skadligt för hästarna. 

Svenska parker – ett unikt kulturarv 

Parkerna är ofta tydliga uttryck för sin tids idéer om den 

ideala världen. Sverige har i sina historiska parker ett rikt 

kulturarv. I ett europeiskt perspektiv är lämningarna anmärkningsvärda. 

Visserligen är många detaljer borta, men de 

stora strukturerna, till exempel alléer och dammar, finns 

ofta kvar i större utsträckning än i mer tätbefolkade delar 

av Europa. Varken allmänheten eller de antikvariskt ansvariga 

vet emellertid särskilt mycket om de gamla parkerna i 

Sverige. Under de senaste åren har man därför vid SLU, 

institutionen för landskapsplanering Ultuna, arbetat med 

flera historiska parkanläggningar, nu senast Grönsö och 

Ekolsund intill Mälaren. Syftet är att systematiskt ta reda på 

och beskriva hur man bör bevara, vårda och utveckla detta 

unika kulturarv. Vad gäller Selma Lagerlöfs trädgård i Mårbacka 

har man exempelvis hittat tidigare okänt material i 

arkiven. På grundval av detta har sedan ett förslag till restaurering 

och skötsel tagits fram. 

46

N O T I S E R 

Lokal grönmassa gödslar tomater 

Växthustomater kan förses med näring från lokala vallodlingar. 

Växtmassan läggs ovanpå odlingsbädden var 

tredje till fjärde vecka från maj till juli. I ett licentiatarbete 

vid SLU, Trädgårdsförsöksstationen, Ultuna, har man konstaterat 

att enbart klöver i grönmassan gav störst skörd, men 

med en blandning av klöver och gräs utnyttjades näringen 

effektivare. Dessutom var näringsläckaget minst från de 

bäddar som övergödslades med klöver och gräs. Tomaternas 

smak skilde sig mellan de olika försöksleden. Frukter från 

led med litet näringsinnehåll var sötare än frukter från led 

där näringstillgången var god. 

”Functional food” kan öka konkurrenskraften 

”Functional food”, livsmedel med medicinska effekter, har 

under senare år rönt allt större intresse, både i forskarvärlden 

och kommersiellt. Vid institutionen för ekonomi, SLU, har 

detta område studerats sedan slutet av 1970-talet. Då gjordes 

de första trevande försöken i Sverige att utveckla och 

marknadsföra produkter i skärningspunkten mellan livsmedel 

och medicin. I en aktuell studie undersöks hur tre 

företag, Arla, Skånemejerier och Skånska lantmännen, tagit 

fram och marknadsfört ett antal sådana produkter 

(Dofilus, Bifilus, ProViva och Havredryck). 

Företagens framgång beror bl.a. på att de har ökat sina 

forskningsresurser kraftigt, i något fall mer än fyra gånger, 

under 90-talet. Gemensamt för företagen är också att de 

har ett välutvecklat forskningssamarbete med olika universitet, 

samt att de har mycket nära kontakt med sina kunder 

och väl känner till deras medicinska behov. Företagen är 

goda exempel på hur lågteknologiska livsmedelsföretag kan 

bli mer högteknologiska och konkurrenskraftiga, både 

hemma och på exportmarknaden. 

Stutar och stöd 

För att bevara det öppna landskapet och den biologiska 

mångfalden ges bidrag för bete på hagmarker. I de flesta 

fall krävs att vissa skötselvillkor är uppfyllda, men en studie 

från Kungsängens forskningscentrum, SLU, visar att det 

finns skäl att inte driva alla skötselkrav för hårt. 

Ett viktigt krav är att hagmarkerna är väl avbetade på 

höstkanten. SLU-forskarna undersökte därför hur stutar, det 

vill säga unga oxar, växer på marker med olika högt bete. 

Viktökningen hos djur på ”högvuxna” beten var nästan dubbelt 

så stor som hos djuren på de mer hårdbetade hagmarkerna. 

Djuren som betade på en låg beteshöjd hade även 

sämre kvalitetsklassning vid slakt. Om stutar får beta vid 

en lågbeteshöjd under hela säsongen kan detta leda till en 

alltför begränsad tillgång på foder, vilket kan försämra ekonomin 

i denna typ av djurhållning. 

47


N O T I S E R 

Signalsystem styr bakterieangrepp 

Potatis angrips ibland av en sjukdomsalstrande bakterie vid 

namn Erwinia carotovora subsp. carotovora. Angreppet 

underlättas av att bakterien utsöndrar enzymer som bryter 

ned cellväggarna hos potatisen. Bakteriens signalsystem för 

att producera nedbrytande enzymer har studerats på gennivå 

i en avhandling vid SLU, institutionen för växtbiologi. 

Bakterien kan med hjälp av dessa system både känna av 

om det finns en värdväxt i närheten och om det finns tillräckligt 

med bakterier för att ett ”anfall” ska kunna påbörjas. 

De utsöndrade enzymerna från bakterien signalerar även 

till växten att aktivera sitt försvar. 

Tråddragare i havre 

Bageriindustrin har ibland problem med så kallade tråddragande 

bakterier. De kan bilda värmetåliga sporer som 

överlever bakning och växer till i bröd så att inkråmet blir 

kladdigt och illaluktande. Problemen ökar då havre ingår i 

degen. Detta står i motsats till den bevisade nyttan med 

havre i livsmedel. Förekomsten av tråddragare i havreprodukter 

har undersökts i ett examensarbete av Anne-Sofie 

Johansson vid SLU, institutionen för mikrobiologi. Hon vi- 

sade att det finns höga halter av tråddragarsporer i havreprodukter, 

speciellt i mjöl och kli, samt att sporhalterna 

ökar under processning. 

Tråddragare tillhör arten Bacillus subtilis. För att inaktivera 

bakteriesporerna krävs kraftig värmebehandling, 

vilket kan medföra att havren förstörs. Arbete pågår för att 

finna en lämplig metod som minskar sporhalterna i havren 

under kvarnprocesserna. 

Nyttig cikoriarot bra i växtföljden 

Roten av cikoria eller vägvårda, Cichorium intybus, innehåller 

inulin, en sockerart med en rad positiva hälsoegenskaper. 

Inulin kan bland annat ersätta vanligt socker som 

sötningsmedel, det fungerar som en kostfiber och gynnar 

vissa tarmbakteriers verksamhet. Vidare används inulin som 

fettersättning i exempelvis yoghurt. Inulinet bildar utmärkta 

livsmedelsgeler som liknar fetter i munkänsla och krämighet. 

Cikoriaextrakt förordades redan av Linné för att lindra 

en rad krämpor och intas i dag som en varm, koffeinfri 

dryck i många länder. Även som tillsats i foder har man fått 

positiva utslag. 

De växter som odlas i lantbruket tillhör ett fåtal växtfamiljer. 

Cikoria är inte alls släkt med dessa och passar 

därmed utmärkt som omväxlingsgröda i ett uthålligt lantbruk. 

Sex cikoriasorter har testats vid olika kvävegödslingsnivåer 

i SLU-försök vid institutionen för växtförädling i 

Svalöv. Den visade sig ha lång växtperiod, 160-180 dagar 

i Sydsverige, men ett relativt litet kvävebehov. Skörden i 

Sydsverige ligger på cirka 40 ton rötter per hektar, med en 

inulinhalt på 19%. Kvalitetsanalyserna görs vid SLU, institutionen 

för livsmedelsvetenskap i Uppsala. Den lämpligaste 

tiden att skörda är i mitten av oktober, därefter bryts 

inulinkedjorna ned. Genetiskt skiljer sig det förädlade materialet 

och de svenska vildformerna inte nämnvärt från varandra. 

Detta kan bland annat bero på att det hittills inte 

har gjorts så stora förädlingsinsatser på arten. 

Mer forskningsinformation: www.slu.se/forskning 

48

N O T I S E R 

Hanteras varsamt – levande preparat! 

När man ska sprida ut biologiska bekämpningsmedel i växthus, 

krävs det att man tar hänsyn till att det är levande 

organismer man handskas med. Preparaten kan innehålla 

svampar, bakterier, virus eller nematoder (rundmaskar) som 

ska sprutas eller vattnas ut. Ulla Nilsson vid institutionen 

för lantbruksteknik, Alnarp, har undersökt hur vitaliteten 

hos svampen Verticillium lecanii och nematoden Steinernema 

feltiae reagerar när man låter preparatet pumpas runt 

i kalldimningsaggregat, högtryckssspruta eller ryggspruta 

ett antal gånger. 

Svampen visade sig till exempel inte tåla det höga tryck 

som krävs för att preparatet ska fördelas jämnt i högtryckssprutan. 

Vätskan pumpas runt i de olika sprutorna flera 

gånger under behandlingen, och under tiden stiger temperaturen 

till skadliga nivåer. Med en större vätskemängd kan 

man dock hålla temperaturen nere. Mot slutet av behandlingen 

kan man även öka dosen, som kompensation för 

den lägre andelen levande organismer. 

Bättre att utfodra suggor individuellt 

I många lösdriftssystem till sinsuggor förekommer stor konkurrens 

mellan suggorna vid utfodringen. Inom ett projekt 

i Alnarp har man visat att aggressioner och stress vid utfodringen 

kan leda till sämre produktionsresultat. Ständiga konflikter 

mellan suggorna orsakar skador framförallt på de 

yngre och lågrankade djuren. Detta resulterar i fler utgallringar 

beroende på sämre dräktighet och på benproblem. I 

system med individuella innestängningsbås vid utfodring 

är dessa problem mindre. 

49


Fakta forskning 

SLU har en omfattande forskarutbildning med cirka 850 aktiva forskarstuderande. 

Under 1998 antogs 150 nya. Knappt hälften av de forskarstuderande är kvinnor. 

Under 1998 har 126 examina avlagts, varav 104 doktorsexamina och 22 licentiatexamina. 

Drygt hälften av SLU:s forskarstuderande kan finansiera sina studier 

med doktorandtjänst. 

Docentkompetens är vid SLU ett krav för att handleda forskarstuderande. Sedan 

1995 har 250 lärare och forskare genomgått pedagogisk utbildning för erhållande 

av docentkompetens. 

SLU har en omfattande extern forskningsfinansiering, som i sig är ett tecken på 

hög kvalitet i verksamheten. 

Externa bidragsgivare, andel (%) av samtliga bidrag 

94/95 98 

Forskningsråd 27 24 

Statliga myndigheter, bolag m.fl. 43 34 

Kommuner, landsting, kyrkan 1 0,2 

Företag 7 8 

Stiftelser 18 24 

Utländska bidrag, internationella organisationer 4 10 

Beviljat belopp, mkr 464 540 

Medel från forskningsråd och statliga myndigheter har minskat medan medel 

från stiftelser och utländska bidragsgivare har ökat under perioden. Förändringarna 

är till synes små men varje procentenhet motsvarar cirka 5 miljoner kr. 

EU-medel 

Deltagandet i EU:s olika forskningsprogram har ökat kraftigt under perioden 1995 

till 1998. 1995 deltog SLU i 15 projekt, 1998 i 128. 

Andelen beviljade EU-bidrag av samtliga externa forskningsbidrag har ökat kraftigt 

från 13 mkr 1995 till 46 mkr 1998. 

50

Professor utsedda 1998 

Appelberg, Magnus (Adj prof) Miljöanalys med särskild inriktning mot fiskekologi 

Arn, Heinrich (Adj prof) Kemisk ekologi 

Bucht, Eivor 

Landskapsplanering, särskilt vägrummets estetik och miljö 

Byström, Stig (Adj prof) Skog-Industri-Marknad med särskild inriktning mot tillämpning av systemanalys 

på skogsnäringen med speciell tonvikt på databaserade systemlösningar. 

Cox, Paul 

Miljövetenskap (Konung Carl XVI Gustafs gästprofessur i miljövetenskap) 

Gren, Ing-Mari 

Naturresurs- och miljöekonomi med det närmare ämnesinnehållet: samhällsekonomisk 

analys av den långsiktiga hushållningen med naturresurser och miljö 

med betoningen på de areella näringarna. 

Hägg, Alve (Adj prof) Virkeslära 

Jansson, Christer 

Molekylär cellbiologi 

Jensen-Waern, Marianne 

Komparativ medicin 

Johansson, Karl-Erik (Adj prof) Bakteriologi 

Palo, Thomas (Adj prof) Skoglig zooekologi 

Ramirez, José Luis (Adj prof) Humanvetenskaplig handlings- och planeringsteori 

Ronne, Hans 

Molekylär genetik 

von Rosen, Dietrich 

Statistik, särskilt biometri 

Ståhl, Erik G. 

Skogsråvarans utnyttjande med inriktning mot utveckling av metoder för urval 

av råvara för träbaserade produkter. Placerad vid Högskolan i Dalarna. 

Svendsen, Jörgen (Adj prof) Husdjurens närmiljö, särskilt inhysningsproblem och sjukdomar 

i smågrisproduktion 

Svensson, Gunnar (Adj prof) Växtodlingslära 

51


Doktorsexamina vid JLT-fakulteten 1998 

Namn Examen Avhandlingstitel 

Allmere, Thomas AgrD Influence of milk protein polymorphism on acidified milk gels. 

Andersson, Torsten AgrD Crop rotation and weed flora, with special reference to the nutrient and light 

demand of Equisetum arvense L. 

Appel, Lieuwe AgrD Genetic evaluation of pigs and missing data. Effects of culling before testing and 

prospects for adjustment. 

Arvidsson, Tommy AgrD Spray drift, as influenced by meteorological and technical factors. 

Baudo, Marcela AgrD Gene expression during cold acclimation in Solanum species. 

Bergström, Catarina AgrD Design and use of optical biosensor assays in analysis of antimicrobial drug 

residues in milk. 

Björkman, Joakim TeknD Structure-function studies of the periplasmic ribose-binding protein, a receptor 

in bacterial chemotaxis and transport. 

Borowicz, Jolanta AgrD Traits of biologically interacting pseudomonads. 

Byström, Olof FD Cost-effective reduction of nonpoint source pollution: Five essays on wetlands, 

policy and modelling. 

Christoplos, Ian FD Sensemaking in services: Perspectives from the frontline in relief and development 

practice. 

Cvek, Katarina AgrD Mammary gland function – with special reference to vascularisation and atrial 

natriuretic peptide. 

Dahlin, Anders AgrD Genetic studies on Sahiwal cattle in Pakistan. 

Dai, Shadong FD Structural and functional studies of NADPH and ferredoxin dependent thioredoxin 

reductases. 

Eklind, Ylva AgrD Carbon and nitrogen turnover during composting and quality of the compost 

product. 

Ellerström, Mats FD Studies on mechanisms of plant seed-specific gene regulation. 

Eriksson, Anders AgrD Regulatory mechanisms controlling the production of the virulence determinants 

in Erwinia carotovora subsp. carotovora. 

Eriksson, Mathias FD Allostery and catalysis in ribonucleotide reductase - a crystallographic 

investigation. 

Ezcurra, Ines FD Studies on the regulation of the napin napA promoter by abscisic acid and the 

transcriptional activator ABI3. 

Fogelberg, Fredrik AgrD Physical weed control – intra-row brush weeding and photocontrol in carrots 

Daucus carota L. 

Forsberg, Johanna AgrD Symmetric and asymmetric somatic hybrids between Brassica napus and 

Arabidopsis thaliana. 

Fredriksson, Helena AgrD Characterization of starch from different sources. 

Frykblom, Peter FD Questions in the contingent valuation method - five essays. 

Gao, Xiangqun AgrD Selection of plant material based on variation of secondary metabolites. 

Getachew, Belay FD Genetic variation, breeding potential and cytogenetic profile of Ethiopian 

tetraploid wheat (Trifolium turgidum L.) landraces. 

Gärdenäs, Annemieke FD Soil organic matter in forest soils – effects of climate and water balance. 

Hallin, Sara AgrD Dynamics of denitrifying populations in activated sludge processes with 

nitrogen removal. 

52

Hammerton, Russell FD Endogenous cytokinins: Their identity, localisation and the effects of light. 

Holmström, Kjell-Ove FD Engineering plant adaptation to water stress. 

Hydbring, Eva AgrD Physiological variables as indicators of stress and well-being. 

Hökeberg, Margareta AgrD Seed bacterization for control of fungal seed-borne diseases in cereals. 

Jiang, Jin FD Conjugated linoleic acid: Occurrence, oxidation and production by dairy starter 

cultures. 

Le Cozler, Yannick AgrD Effect of intensity of rearing and heard management on performance and longevity 

of sows. 

McInnell, Stewart FD Atlantic salmon (Salmo salar L.) life history variation: Implication for the Baltic 

sea fishery. 

Nilsson, Ulla AgrD Application of pesticides in greenhouses – techniques and working environment. 

Nilsson, Ulrika FD Substrate binding and stereospecificity in transketolase from Saccharomyces 

cerevisiae. 

Persson, Lars AgrD Soil suppressiveness to Aphanomyces root rot of pea. 

Petersson, Stina AgrD Yeast mold interactions during airtight storage of high-moisture feed grain. 

Pettersson, Torbjörn AgrD Ensiled rolled barley grain to cattle – from harvest to milk and beef. 

Pickova, Jana FD Lipids in cod (Gadus morhua L.) and Atlantic salmon (Salmo salar L.) eggs, with 

special emphasis on reproduction and quality. 

Rydberg, Ingrid AgrD Breeding of catch crops – a way to reduce nitrate leaching from arable land. 

Sander, Marie-Louise FD Biofuel ash use in Salix plantations - Biomass production, nutrient uptake and 

heavy metal circulation. 

Schuisky, Peter FD Synthesis of metal complexes and potential food mutagens. 

Sewalem, Asheber FD Genetic study of reproduction traits and their relationship with production traits 

in White Leghorn. 

Shayo, Constantine AgrD Browse leaves and pods as ruminant feed in central Tanzania. 

Sonesson, Ulf AgrD Systems analysis of waste management – the ORWARE model, transport and 

compost sub-models. 

Stenberg, Maria AgrD Soil tillage influences on nitrogen conservation. 

Stähli, Manfred AgrD Heat and water transfer in the frozen soil environment. 

Ståhl, Ulf FD Purification and characterization of phospholipase A2 from plants. 

Torstensson, Gunnar AgrD Nitrogen availability for crop uptake and leaching. 

Tufvesson, Bernice AgrD Use of selection to enhance comb hyaluronic acid production in White Leghorn 

cockerels and correlated effects on male and female characters. 

Tufvesson, Måns AgrD Selection for sexual male characters in White Leghorn chickens - an evolutionary 

interpretation. 

Vidal Macchi, Sabina FD Molecular defense responses against the plant pathogen Erwinia carotovora. 

Waldenstedt, Lotta AgrD Coccidial and clostridial infections in broiler chickens – influence of diet 

composition. 

Wiberg, Eva FD Regulation of oil biosynthesis and the metabolism of medium chain fatty acids in 

developing oil seeds. 

Yahya, Asha FD Responses to salinity of sesame (Sesamum indicum L.) and sugar beet 

(Beta vulgaris L.). 

Ågren, Göran FD Transfer of radiocaesium to the Swedish population and subgroups of special 

interest. 

53


Doktorsexamina vid S-fakulteten 1998 


Alriksson, Agnetha SkogD Afforestation of farmland. Soil changes and the uptake of heavy metals 

and nutrients by trees. 

Bergquist, Jonas SkogD Influence by ungulates on early plant succession and forest regeneration 

in South Sweden spruce forests. 

Björheden, Rolf SkogD Studies of large scale forest fuel supply systems. 

Carlsson, Mattias SkogD On forestry planning for timber and biodiversity. The landscape perspective. 

Faber, William E. FD (PhD) The role of conifer foliage and bark in diets of Swedish moose, with special 

emphasis to the growing season. 

Granberg, Gunnar FD Environmental control of methane emission from boreal mires. Experimental 

data and model simulations. 

Helldin, Jan Olof FD Pine marten (Martes martes) population limitation. Food, harvesting or predation? 

Häggström, Håkan E. FD Variable plant quality and performance of the willow-feeding leaf beetle 

Galerucella lineola. 

Högberg, Nils FD Population biology of common and rare wood-decay fungi. 

Jansson, Gunnar SkogD Approaches to genetic testing and evaluation in forest tree breeding. 

Jansson, Karl-Johan SkogD Effects of machinery traffic in forestry on soil properties and tree growth. 

Jonsson, Lena FD Community structure of ectomycorrhizal fungi in Swedish boreal forests. 

Karpinska, Barbara FD (PhD) Chloroplasts and mitochondria in Scots pine (Pinus silvestris (L.)). Gene 

organisation, transcript editing and regulatory interactions between nuclear 

and plastid genomes. 

Lehtijärvi, Asko SkogD Lophodermium picea and Tryblidiposis pinastri. Two latent colonizers of Norway 

spruce. 

Lindbladh, Matts FD Long term dynamics and human influence in the forest landscape of Southern 

Sweden. 

Liu, Zhiwei FD Phylogenetic systematics and historical biogeography of macrocynipoids 

parasitizing woodboring insects. 

Liukko, Kari SkogD Climate-adapted wet storage of saw timber and pulpwood. An alternative 

method of sprinkling and its effect on freshness of roundwood and environment. 

Niklasson, Mats SkogD Dendroecological studies in forest and fire history. 

Nilsson, Kent FD Detection of wood decay using an electronic nose. 

Nordin, Annika SkogD Physiological ecology of nitrogen utilisation by forest plants. 

Nystrand, Ove SkogD Post-dispersal predation on conifer seeds and juvenile seedlings in boreal 

forest. 

Olsson Tegelmark, Dag SkogD Prediction of regeneration success and wood properties in naturally regenerated 

stands of Scots pine. 

Petersson, Hans SkogD Functions for predicting the quality of standing timber in Scots pine. 

Pettersson, Roger B FD Lichens, invertebrates and birds in spruce canopies. Impacts of forestry. 

Roberntz, Peter SkogD Effects of elevated CO 2 

and nutrition on gas exchange and foliar chemistry 

in Norway spruce. 

Rutegård, Gunnar SkogD Acquisition and financing of non-industrial private forest estates. 

Rydberg, Dan SkogD Urban forestry in Sweden. Silvicultural aspects focusing on young forests. 

54

Rytter, Rose-Marie FD Fine-root production and carbon and nitrogen allocation in basket willows 

Sabala, Izabela FD Regulation of somatic embryo develpment in Norway spruce (Picea abies). 

A molecular approach to the characterization of specific developmental stages. 

Saetre, Peter FD Soil organisms, ground vegetation and ecosystem processes in mixed stands 

of Norway spruce and birch. 

Spångberg, Kalle SkogD Sorting Norway spruce pulpwood. 

Telenius, Björn F. SkogD Assessment of dimensional relations and early production in fast-growing 

deciduous tree species. 

Uggla, Claes SkogD New perspectives on the role of auxin in wood formation. 

Zheng, David W. FD (PhD) Theoretical studies linking soil food webs and ecosystem processes. 

Doktorsexamina vid V-fakulteten 1998 


Aba, Marcelo Alfredo VMD Hormonal interrelationships in reproduction of female llama and alpacas. 

Berg, Charlotte VMD Foot-pad dermatitis in broilers and turkeys – prevalence, risk factors and 

prevention. 

Clariget, Raquel Pérez VMD Studies on seasonal variation in testicular function i Corriedale rams with special 

emphasis on nutritional effects. 

Ekman, Torkel VMD A study of dairy herds with constantly low or constantly high bulk milk somatic 

cell count – with special emphasis on management. 

Estrada, Sergio VMD Cystatin A, a mammalian cysteine proteinase inhibitor. 

Girma, Kinfe VMD Acid secretion and gastrin parameters after inhibition of acid secretion and 

interference with sex hormones in rats. 

Hultén, Fredrik VMD Group-housing of lactating sows. Effects on sow health, reproduction and litter 

performance. 

Kallings, Peter VMD Effects of bronchodilating and non-steroidal anti-inflammatory drugs on 

performance potential in the horse. 

Loncarevic, Semir VMD Listeria monocytogenes with special reference to food products and human 

listeriosis. 

Mburu, Jane Njambi VMD Sperm distribution in the porcine oviduct in relation to spontaneous ovulation 

and stress. 

Nycander, Maria VMD Interaction of cystatins with cysteine proteinases. 

Oxburgh, Leif VMD Studies of the evolution of the haemagglutinin protein of equine influenza 

virus H3N8. 

Rota, Alessandra VMD Studies on preservation, capacitation and fertility of dog spermatozoa. 

Zhang, Bing Rong VMD Evaluation of frozen-thawed semen from Swedish red and white AI bulls. 

55

Information och kontakt 

med näringsliv och samhälle 

SLU bygger broar 

56

Samverkan ger styrka 

SLU:s huvudorter spelar en 

Många enskilda forskare och forskargrupper vid SLU samar- 

med näringsliv, myndigheter och andra organisatio- 

mbetar 

ner. Universitetet har naturliga kontaktytor i samhället. Att 

bygga nätverk mellan universitet och näringsliv är en för 

utsättning i en rad kunskapsintensiva organisationer och 

det är också nödvändigt för en dynamisk utveckling inom universitetet. SLU 

finns med i ett antal sådana nätverk varav AGROVÄST i sydvästra Sverige är ett 

exempel. 

SLU i Skara har ett nära samarbete med regionens näringsliv inom jordbruksoch 

livsmedelssektorn, som båda parter värderar högt. En inte obetydlig anledning 

är att Skara utgör ett jordbrukscentrum där många av de stora svenska livsmedelsföretagen 

har sina huvudkontor. Genom denna ömsesidiga strävan att 

arbeta i nätverk finns idag ett stort kontaktnät som kan utnyttjas för såväl forskning, 

utbildning som information. Det ger en aktiv dialog med ett återflöde av 

idéer och problem mellan SLU och dess forskare och studenter och näringen. 

Arla, Farmek, Västsvenska lantmän, LRF, SLU och länsstyrelserna i de fem västra 

länen är medlemmar i intresseföreningen Livsmedel i Väst som breddas med fler företag 

och forskningsinstanser under 1999. Tillsammans äger man dotterbolaget AGROVÄST 

som arbetar med att stärka konkurrenskraften i lantbruks- och livsmedelsindustrin. Genom 

ett nära samarbete mellan SLU i Skara och AGROVÄST har forsknings- och utvecklingsprojekt 

som är väl integrerade med näringslivet utvecklats. 

BYS, den Biologiska Yrkeshögskolan i Skara som idag erbjuder tre kvalificerade 

yrkesutbildningar (agrotekniker, livsmedelstekniker och företagande med häst) 

är ett exempel på en verksamhet som kommit till stånd tack vare samarbetet 

mellan näringslivet och SLU. Ett annat exempel är KLIV som står för Kompetensutveckling 

i Livsmedelsindustrin I Västra Sverige och sker i samverkan med SIK 

(Institutet för livsmedel och bioteknik) i Göteborg. 

Universitetet och näringslivet har genom AGROVÄST fått ett forum där man kan 

föra en öppen diskussion om framtidsfrågorna och tillsammans hjälpas åt att bearbeta 

och analysera dem. Det är också ett sätt att effektivt utnyttja universitetets begränsade 

resurser. Här ligger en utmaning som rätt utnyttjad ger oss stora möjligheter. 

väsentlig roll för att uppfylla 

universitetets nationella 

ansvar samtidigt som de är 

viktiga drivkrafter i den 

regionala utvecklingen. Här 

beskriver Sölve Johnsson, 

ställföreträdande rektor vid 

SLU i Skara, hur samarbetet 

mellan universitetet och 

näringslivet ser ut 

i Västsverige. 

57

I N F O R M A T I O N O C H K O N T A K T M E D N Ä R I N G S L I V O C H S A M H Ä L L E 

Campus Uppsala 

– unikt projekt för nyinvesteringar 

I en gemensam strävan 

att locka företagande 

till Uppsala startade ett 

stort nytt projekt 1998. 

c 

Campus Uppsala vill genom att betona hjärnkraft och kunskapsöverföring 

som konkurrensfördel förena alla viktiga aktörer längs 

Dag Hammarskjölds väg från Uppsala centrum och söderut till 

Ultuna. Initiativtagare är SLU, Uppsala Universitet, Uppsala 

kommun, Uppsala läns landsting, Uppsvenska handelskammaren 

och länsstyrelsen inom ramen för STUNS. 

Vad är styrkan i Campus Uppsala? 

”Målet är att skapa etableringszoner för företagen nära forskningen, det idémässiga 

innehållet står de två universiteten för. Vi arbetar hand i hand, vi har olika 

styrkepositioner och vi stärker och kompletterar varandra. Hela 50% av all biologisk 

universitetsforskning i Sverige sker vid våra universitet, det ger unika förutsättningar 

för företag inom biologi- och biomedicinområdet.” säger Johan Carlsten, 

prorektor vid SLU och ordförande i styrgruppen för projektet. 

Innovativ stimulans, goda kommunikationer och närhet till Stockholm och 

Arlanda är andra konkurrensfördelar. 

Campus Uppsala är helt enkelt en expansionsplan för helt nya företagsparker 

och bostadsområden längs Dag Hammarskjölds väg. Redan idag huserar här 

cirka 2 000 forskare per kilometer. I samband med lanseringen av detta projekt 

producerades en skrift med namnet ”27 idéer som kan förändra världen”; ett 

smakprov på vad alla forskarna längs Dag Hammarskjölds väg kan åstadkomma! 

Här presenteras 27 forskningsprojekt: nio från SLU, samt nio från vardera medicinsk-farmaceutiska 

fakulteten och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid 

Uppsala Universitet. Därutöver finns en 28:e idé som ska spegla universitetens 

gemensamma möjligheter. 

Campus Uppsala ska bli en expansiv plantskola där universitetens forskning 

ger upphov till nya företag och en mer kreativ miljö för studenterna. Johan 

Carlsten tillägger att med de företagssatsningar man hoppas på ska det kunna 

passera stora kapitalströmmar också genom Uppsala. 

Projekt Campus Uppsala presenterades i samband med Studieförbundet SNS 

(Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) 50-årskonferens i Uppsala i november 

1998. Mer information finns på www.campusuppsala.com 

58

N O T I S E R 

Trädgårdskonst under kulturhuvudstadsåret 

Trädgården och konsthantverket var ett övergripande tema 

när Stockholm under 1998 var Europas kulturhuvudstad 

(K98). SLU var en självklar samarbetspartner. Idéträdgårdarna 

på Rosendal på Djurgården blev ett av K98:s mest 

omfattande och framgångsrika utställningar med totalt 

250 000 besökare. Projektet drevs i samarbete mellan K98, 

stiftelsen Rosendals Trädgård, stiftelsen Konsthantverkscentrum 

och Prins Eugens Waldemarsudde. 

Att begreppet trädgårdskonst innefattar både trädgård 

och konst visade bland andra studenter från SLU som tillsammans 

med studenter från Konstfack skapade två idéträdgårdar 

på Rosendal. Utställningen rönte stor uppskattning 

från besökarna och det gav våra studenter tillfälle att 

arbeta över yrkesgränserna med konstfackeleverna. 

Millesgården fick en ny trädgård i Emma Lundbergs 

anda. Emma Lundberg var konstnär och på sin tid tongivande 

inom den svenska trädgårdskonsten. Projektet var ett 

samarbete mellan SLU Movium och Millesgården. 

Landskapsarkitekten Barbara Johnson har projekterat 

trädgården. Anläggningen är permanent och ligger bakom 

Stora ateljén. Trädgården omfattar ett 2 000 kvm stort område 

som tidigare delvis varit stängt för besökare. Här hade 

Carl och Olga Milles bland annat sin köksträdgård. 

PROJKAT och SAFARI 

PROJKAT är ett projektdatabas som ger information om 

forskning vid SLU via www, både på svenska och engelska. 

Via länkar nås forskare och institutioner. PROJKAT lämnar 

också data om SLUs forskning till SAFARI, men även 

till andra nationella och internationella externa databaser. 

SAFARI är ett riksomfattande forskningsinformationssystem 

som är till för att man lätt ska kunna hitta information om 

pågående forskning i Sverige, förkorta söktider och göra 

information om forskning på olika nivåer mer lättillgänglig. 

Från en enda websida kan man söka information om 

forskning från alla universitet, högskolor och andra statliga 

forskningsorganisationer. http://safari.hsv.se 

IT-baserad forskningsinformation 

Behovet av virtuella mötesplatser där studenter, forskare 

lärare, organisationer, näringsliv och allmänhet lätt kan 

kommunicera ökar. Mycket forskning blir aldrig känd utanför 

universitetet. Här fyller den IT-baserade forskningsinformationen 

en stor roll – lättillgänglig information snabbt. 

SLU har medverkat till att utveckla och etablera fyra mötesplatser 

på nätet. Ett viktigt steg är utvecklingen av frågelådor 

som ger möjlighet för besökaren att själv ställa frågor till 

forskarna. Under 1998 utvecklades Husdjurs- Sverige som 

lanseras i januari 1999, projektet syftar till ökad och kontinuerlig 

dialog och kunskapsuppbyggnad i kontakten 

mellan näringslivet och universitetet. Sedan tidigare finns 

LivsmedelsSverige, Skapande Uterum och Skogs- Sverige. 

Plattformarna vänder sig både till branschfolk och allmänhet. 

www-uterum.slu.se/ 

www-forest.slu.se/ 

www.livsmedelssverige.org/ 

www-husdjurssverige.slu.se/ 

59

I N F O R M A T I O N O C H K O N T A K T M E D N Ä R I N G S L I V O C H S A M H Ä L L E 

N O T I S E R 

Ämnesinformation och tvärvetenskapliga teman 

Forskarna vid varje institution har ansvar för ämnesinformationen. 

Till sin hjälp har man bland annat informationsledare 

och redaktörerna på Informationsavdelningen. Till basutbudet 

hör tryckta faktaserier om jordbruk, trädgård och 

skog. Nytt för 1998 är Notiser från SLU som produceras 

både i tryckt form och via nätet. Notiser från SLU ska spegla 

bredden i forskningen. Under 1998 lades också grunden 

för ämnesingångar på SLU:s hemsida som ska göra det lätt 

för besökaren att hitta samlad forskningsinformation inom 

tio områden. 

SLU Kontakt arbetar bland annat med tvärvetenskapliga 

temaområden som ofta berör flera fakulteters ansvarsområden, 

andra universitet eller näringslivet. Under 1998 

pågick arbete i sex sådana tvärvetenskapliga grupper; Landsbygd, 

Movium Stadens Utemiljö, Livsmedel, Skogen i kretsloppet, 

Bioenergi samt Djurskydd och djurhälsa. Under året 

avslutades cirka tjugo projekt inom de sex områdena. I hälften 

av projekten har forskare och lärare från fler än en fakultet 

medverkat. 

Ett exempel är projektet ”Trädgård och park som rehabilitering” 

som Movium Stadens Utemiljö arbetar med. Det 

handlar om den gröna utemiljöns betydelse, dels för människors 

välbefinnande och dels som ett verktyg för snabbare 

och bättre rehabilitering. Under våren 1998 startade 

Movium och institutionen för landskapsplanering i Alnarp 

tiopoängskursen Trädgård och park som rehabilitering. Kursen 

vänder sig till både dem med högre trädgårdsutbildning 

och dem med högskoleutbildning inom vård och medicin. 

På tema Livsmedel har man under 1998 bland annat 

tagit fram skriften ”Vegan, vegetarian, allätare” tillsammans 

med Livsmedelsverket och etikforskare vid Lunds Universitet. 

Här utreds med utgångspunkt i ett antal matsedlar 

hur konsumtionen av olika livsmedel sliter på miljön. Bland 

annat visas att större konsumtion av vegetabilier genererar 

mer transporter, eftersom grönsaker och andra vegetabiliska 

livsmedel innehåller mycket vätska som är skrymmande 

och kräver varsamhet vid transporter. 

SLU utvecklar läromedel för skolan 

Två större multimediala läromedelsprojekt vid SLU finansierades 

under 1998 av Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling. 

Det första, ”Bioteknik – med fokus på 

livets innersta väsen”, är ett projekt med det övergripande 

målet att förse elever och lärare på högstadiet med ett forskningsanknutet 

och individanpassat läromedel i ämnet biologi 

med tyngdpunkt på genteknik. För information se 

www-genvagar.slu.se. Det andra projektet, ”Växten och 

marken – ett 3D-äventyr”, syftar till att med hjälp av multimedia-och 

3D-teknik åskådliggöra två av de viktigaste processerna 

i naturen: fotosyntesen och nedbrytningen. För 

mer information se www-vaxten.slu.se. 

60

N O T I S E R 

SLU:s bibliotek 

SLU-biblioteken har under 1998 fortsatt att bygga ut tillgången 

till elektronisk information i SLU:s interna nätverk 

till glädje både för forskare, lärare och studenter. Nya databaser 

kommer till och de internationella tidskrifterna som 

finns tillgängliga på nätet har ökat till över 300. Bibliotekens 

samlingar har gjorts mera lättåtkomliga genom nätbaserade 

tidskrifts- och nyförvärvslistor. Trots att det blivit 

lättare att nyttja bibliotekens tjänster utan att gå dit ökar 

både antalet besökare och lån. Särskilt studenterna uppskattar 

biblioteket som en arbetsplats där man söker information 

självständigt som en del i den problembaserade inlärningen. 

Behovet av undervisning i informationssökning 

och biblioteksanvändning har ökat kraftigt, särskilt inom 

ramen för SESAM-kurserna för studenter. Man har också 

gett kurser för forskarstuderande, lärare, övriga anställda 

och externa användare. 

ALUMN = (latin) elev, skyddsling (SAOL, 1986) 

SLU Alumni är ett led i universitetets strävan att öka kontaktytorna 

mot näringsliv och organisationer. Genom att återknyta 

kontakten med före detta studenter som numera arbetar 

ute i näringslivet eller i förvaltningen, hoppas man få 

ett nätverk till nytta både för universitetet och studenterna 

och för alumnerna själva. Studentkårerna organiserar redan 

idag viss alumniverksamhet till exempel näringslivsdagar 

och gästföreläsningar, där man bjuder in före detta 

studenter. Det nya är att universitetet nu inrättar SLU Alumni 

som får möjlighet att arbeta och samverka mera övergripande 

och systematiskt med SLU:s kontakter med tidigare 

studenter. Nätverket ska fungera som informationskanal, 

kompetenspool och rekryteringskanal. 

Alumnen ska fungera som ambassadör för SLU och kan 

bidra till att skapa nya arbetstillfällen för nyutexaminerade 

studenter. I ett första skede vänder man sig till dem som 

har disputerat, men även studenter med grundexamen ska 

ingå i verksamheten. Under 1998 inleddes arbetet med att 

en arbetsplatsdatabas upprättades. Verksamheten började 

också förankras internt inom SLU och man gjorde en handlingsplan 

för 1999. 

Maria Grevillius organiserar 

tillsammans med studentkårerna 

alumniverksamhet, till exempel 

i samband med näringslivsdagen 

1998. 

61

Fortlöpande miljöanalys 

Fortlöpande miljöanalys är SLU:s fjärde uppgift. 

Universitetet medverkar aktivt i olika miljöövervakningsprogram 

för att analysera miljötillståndet i Sverige. Exempel på verksamhet 

är SLU Miljödata, riksskogstaxeringen, ståndortskarteringen, 

ArtDatabanken och Centrum för biologisk mångfald. 

62

SLU Miljödata 

s 

Syftet med fortlöpande miljöanalys är att följa växlingar i miljöns 

tillstånd, värdera problem och lämna underlag för och utvärdera 

resultat av miljövårdsåtgärder. Detta åstadkommer man 

genom att samla in och analysera miljödata, genom att göra 

miljödata och miljöinformation lättillgängliga till exempel via 

nätet samt genom att utveckla metoder och utbildning. 

Sammantaget svarar SLU för en huvuddel av den nationella miljöövervakningen 

inom områdena skog, jordbruksmark, sjöar och vattendrag. Den kunskap 

som genereras av detta omfattande arbete ska ligga till grund för ett uthålligt 

nyttjande av naturresurserna. 

Skog och skogsmark 

Riksskogstaxeringens inventeringar ger underlag för bedömningar av skogens tillstånd 

och förändring. Dataunderlaget används dessutom för skogsforskning med 

olika inriktning. Faktainsamlingen omfattar bland annat levande och döda träd, 

skogsskador, ståndortsförhållanden och effekter av utförda skogsvårdsåtgärder. 

Inventeringen täcker årligen hela landet med ett glest stickprov av såväl permanenta 

som tillfälliga provytor. 

Fortlöpande miljöanalys 

är vid sidan av forskning, 

utbildning och information 

ett av universitetets huvuduppgifter. 

SLU Miljödata 

är ett samverkansorgan 

för institutioner och forskargrupper 

vid SLU som arbetar 

med övervakning och analys 

av miljön. 

Jordbruksmark 

Nya analyser av fosfor i svensk åkermark har genomförts och med utnyttjande av 

tidigare resultat har upplagringen av gödselfosfor i åkermarkens matjord sedan 1950- 

talet kunnat beräknas. Vidare har nya jordartskartor över svensk åkermark framställts. 

Nya beräkningar av utlakningen av kväve och fosfor från åkermark har kunnat göras. 

Dessa visar att utlakningen är högre än man tidigare uppskattat. 

Sjöar och vattendrag 

En nationell översikt av miljötillståndet i sjöar och vattendrag utarbetades i samverkan 

med SCB, Naturvårdverket, SMHI och Fiskeriverket. Miljösituationen i 

Vänern, Vättern och Mälaren har följts genom uppdrag från länsstyrelserna. 

Biologisk mångfald 

Den fortlöpande registreringen av fynduppgifter rörande rödlistade arter har fortsatt 

under året. Uppgifterna används främst av länsstyrelserna, skogsvårdsorga- 

63

F O R T L Ö P A N D E M I L J Ö A N A L Y S 

nisationen och kommunerna. Arbete med att revidera de svenska rödlistorna utifrån 

nya kriterier enligt Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) har påbörjats. 

Det är ett omfattande arbete som beräknas vara avslutat i och med 1999 års 

utgång, så att nya nationella rödlistor kan fastställas och publiceras år 2000. 

Flera sökbara databaser 

I samband med omarbetningen av SLU:s hemsida gav man särskilt utrymme till 

en sammanställning av uppgifter om aktuella databaser, resultat och projekt inom 

området fortlöpande miljöanalys. Arbetet med att göra flera databaser sökbara via 

nätet ligger i linje med ambitionen att göra information om miljötillstånd, miljötrender 

samt olika datoriserade verktyg för miljöanalys mera tillgängliga. 

Metodik för miljöanalys 

Under året har ett antal institutioner medverkat i utvecklingen av Naturvårdsverkets 

nya nationella bedömningsgrunder för miljökvalitet. Dessa är tänkta som 

stöd och verktyg i miljövårdsarbetet. Flera projekt har påbörjats för utveckling av 

metodik för miljöanalys som inbegriper flera institutioner och andra enheter vid 

SLU: prediktion av biologisk mångfald, modellberäkningar av närsaltbelastning 

till vattenområden, system för diagnos och rapportering av skogsskador, rutiner 

för beräkning av ”kritisk belastning”, automatisk trendanalys av vattendata. 

Särskilda rapporter under året har behandlat skogstillstånd, skogsskador och 

miljötillstånd i den svenska skogen, tillstånd och trender i sjöar och vattendrag 

samt näringsläckage från avrinningsområden dominerade av jordbruksmark. 

Tidningen Miljötrender 

Under 1998 började man också ge ut tidningen Miljötrender som innehåller aktuella 

resultat av fortlöpande miljöanalys presenterade på ett lättfattligt sätt. Tidningen 

berättar också om arbetet med olika databaser och annonserar seminarier 

och konferenser. 

I samverkan med SCB, 

Naturvårdverket, SMHI och 

Fiskeriverket utarbetar SLU 

Miljödata en nationell översikt 

av miljötillståndet i sjöar 

och vattendrag. 

64

F O R T L Ö P A N D E M I L J Ö A N A L Y S 

Fakta SLU 

SLU har tre fakulteter, fyra huvudorter och 70 institutioner 

Ledningsgrupp 

Rektor: Thomas Rosswall 

Prorektor: Johan Carlsten 

Vicerektor: Karin Östensson 

Förvaltningschef: Karl-Johan Johansson 

Dekaner: 

Bruno Nilsson (JLT-fak) 

Göran Dalin (V-fak) 

Kaj Rosén (S-fak) 

Stf rektorer: 

Paul Jensén (Alnarp) 

Sölve Johnsson (Skara) 

Jan-Erik Hällgren (Umeå) 

Informationschef: Kjell-Arne Nilsson 

Universitetsförvaltningen 

Bibliotek 

JLT-fakulteten 

Jordbruksdepartementet 

Styrelsen för SLU 

Rektor 

S-fakulteten 

Institutioner och enheter 

Gemensamma organ 

Centrumbildningar 

SLU Kontakt 

V-fakulteten 

SLU:s tre fakulteter är fakulteten för jordbruk, landskapsplanering och trädgårdsbruk 

(JLT-fakulteten), skogsvetenskapliga fakulteten (S-fakulteten) och veterinärmedicinska 

fakulteten (V-fakulteten). 

Styrelsens ledamöter: 

Ordförande: Ann-Cathrine Haglund 

Vice ordförande: Thomas Rosswall 

Sekreterare: Thomas Persson 

Ledamöter: 

Inge Carlsson, Olle Hakelius, 

Björn Hägglund, Maria Norrfalk, 

Carl Henrik Ohlsson, 

Christina Risshytt-Collman, 

Marie Wilén, Kurt östlund 

Ledamöter som företräder lärare 

och forskare: 

Pia Barklund, Per Gemmel 

Ledamöter som företräder de studerande: 

Pernilla Albihn, Kalle Spångberg 

Personalföreträdare med närvarorätt: 

Tommy Bergström, Lárus Jónsson 

66

SLU finns på 30 orter över hela landet. På de fyra huvudorterna bedrivs både 

grundutbildning och forskning. 

Alnarp 365 anställda och 731 studenter (inkl forskarstuderande) 

Skara 146 anställda och 72 studenter (inkl forskarstuderande) 

Umeå 403 anställda och 587 studenter (inkl forskarstuderande) 

Uppsala 2174 anställda och 2400 studenter (inkl forskarstuderande) 

Huvudorterna spelar en väsentlig roll för att uppfylla universitetets 

nationella ansvar, samtidigt som de är viktiga drivkrafter i den regionala 

utvecklingen. SLU:s styrka ligger just i kombinationen mellan nationellt 

ansvar och regionalt engagemang. 

SLU:s lokalisering 

■ Huvudort med utbildning och forskning 

▼ Ort med forskningsverksamhet 

● Ort med utbildning 

▲ Försöksstation/ -park, jordbruksegendom 

Ätnarova 

Öjebyn 

SLU har ett nationellt ansvar för kunskapsförsörjningen inom vissa 

områden – ett sektorsansvar. Naturresurserna ska både brukas och 

vårdas genom att produktions- och miljömålen ges samma vikt. 

Sektorsansvaret har vidgats till att omfatta inte bara de traditionella 

näringarna utan berör på olika sätt hela samhället. Det genomsyrar 

hela verksamheten och är drivkraften bakom utbildning och forskning. 

Ansvaret preciseras genom sju områden som fastställts av regeringen: 

• livsmedelsproduktion 

• skogsbruk och vedråvarans förädling 

• veterinärmedicin och husdjursskötsel 

• landskapsplanering 

• jord- och trädgårdsbruk 

• naturvård 

• vattenbruk 

Wången 

Siljansfors 

Vindeln 

Röbäcksdalen 

Ås 

Offer 

Jädraås 

Skinnskatteberg 

Grimsö 

Strömsholm 

Skara 

Lanna Rånna 

Götala 

Bjertorp 

Tönnersjöheden 

Svalöv 

Alnarp 

Balsgård 

Kivik 

Flyinge 

Asa 

Ultuna/Uppsala 

Funbo-Lövsta 

Torslunda 

Stenstugu 

Umeå 

67

Huvudorter vid SLU 

Alnarp Tel 040-41 50 00 Fax 040-41 50 10 

Skara 0511-670 00 0511-671 34 

Ultuna 018-67 10 00 018-67 20 00 

Umeå 090-786 58 00 090-786 60 91 

Övriga verksamheter 

Asa Tel 0472-26 30 00 Fax 0472-26 30 63 

Balsgård 044-755 00 044-755 30 

Bjertorp 0512-203 73 0512-203 73 

Flyinge 046-649 00 046-649 16 

Funbo-Lövsta 018-67 10 00 018-67 45 01 

Grimsö 0581-69 73 00 0581-69 73 10 

Götala 0511-139 70 0511-139 70 

Jädraås 0297-453 80 0297-453 35 

Kivik 0414-709 86 0414-713 30 

Lanna 0510-300 05 0510-304 88 

Offer 0612-600 42 0612 60042 

Rånna 0500-43 64 39 0500-43 84 12 

Röbäcksdalen 090-786 94 00 090-786 94 04 

Siljansfors 0250-131 94 0250-382 14 

Svalöv 0418-66 72 00 0418-66 70 81 

Skinnskatteberg 0222-455 00 0222-455 10 

Stenstugu 0498-26 14 41 0498-26 14 74 

Strömsholm 0220-436 00 0220-451 12 

Torslunda 0485-380 24 0485-387 33 

Tönnersjöheden 035-700 17 035-701 30 

Vindeln 0933-615 40 0933-103 26 

Wången 0640-174 00 0640-431 42 

Ås 063-302 07 063-302 07 

Ätnarova 0933-615 40 0933-103 26 

Öjebyn 0911-661 00 0911-661 01 

Mer om SLU: 

Officiell adress: 

Informationsavdelningen 

SLU 

tel. 018-67 15 12 Box 7070 

fax. 018-67 35 24 

750 07 UPPSALA

Ã ret som gick - SLU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãret som gick - SLU