Projekt inom miljÃ¶analysprogram FÃ¶rsurning - SLU

More documents

Recommendations

Info

vattendrag med de undantag som beskrivs i bedömningsgrunderna där episodmodellen BDM, Boreal Dilution Model, kommer att användas. Kiselalgssamhällen granskas och korreleras mot försurningen och en index modelleras fram empiriskt. Kiselalgerna kommer att delas in i tre grupper: indikatorer för antropogen försurning, indikatorer som flyr antropogen försurning samt arter som är indifferenta. UK, Norge och Finland har yttrad interesse av att använda en preliminär version av en svensk kiselalgsförsurningsindikator, och testa om den skulle fungera även i deras vatten. På det viset planeras försurningsindexet att utvecklas även internationellt. Tidplan. Projektet utförs förslagsvis under 2010. Utförare. Projektet utförs av Institutionen för Vatten & Miljö, ansvarig Maria Kahlert. Internationella tester av en preliminär index kommer att göras av Martyn Kelly, Bowburn Consultancy, UK (coordinator of ECOSTATS working package CB-GIG and N-GIG), Susi Schneider, NIVA, NO and Juha Miettinen, Ecomonitor, Fin (included in N-GIG, working in cooperation with the Finnish EPA). Utveckling av ”enpunktsmodellen” för halten löst organiskt kol (DOC) för att bestämma den antropogena påverkan på pH under vårfloden i Norrland Mål. Projektet syftar till att förbättra den prediktiva förmågan att modellera den försurande depositionens inverkan på vårfloden i Norrland. I tidigare projekt från Naturvårdsverket har den så kallade ”enpunktsmodellen” utvecklats för att beräkna den antropogena inverkan på buffertkapaciteten (ANC). Enpunktsmodellen ingår sedan ett antal år i bedömningsgrunder för försurning, men eftersom Naturvårdsverket numera baserar sina bedömningsgrunder på pH så har en anpassning av enpunktsmodellen påbörjats. Det här delprojektet syftar till att vidareutveckla vårflodsmodelleringen av pH, genom att förbättra den prediktiva förmågan av nyckelparametern - löst organiskt kol (DOC). Syftet är att: 1. Förbättra enpunktsmodellen så att mellanårsvariationen i DOC ingår i modellen och, 2. Modellera DOC i vinterbasflöde vilket fungerar som indata i enpunktsmodellen. Bakgrund. Bägge delarna i projektet kan relateras till tidigare FOMA-projekt som möjliggjorde att man utifrån ett vinterbasflödesvärde av DOC kan modellera DOC under den för pH så kritiska vårfloden. DOC uppvisar dock en stor mellanårsvariation under vårfloden, en variation som med stor sannolikhet beror på variationer i vinter/vårförhållandena. Genom att inkludera viktiga klimatvariabler ska vi kunna prediktera mellanårvariationer i DOC och därmed avsevärt förbättra enpunktsmodellen för pH. Den andra frågan, som detta projekt ska belysa är: går det att göra rimliga uppskattningar av vinterbasflödes DOC utifrån landskaps och geografiska faktorer? Är detta möjligt kommer möjligheten att modellera pH under vårfloden att kunna inkludera mångfalt fler vattendrag än tidigare. Tillsammans ger dessa två frågeställningar en bättre bas för att prediktera den antropogena påverkan på pH i samband med vårfloden och därmed förbättra försurningsbedömningen i Norrland. Förväntade resultat. Projektet förväntas leverera en rapport som 1. Presenterar en statistisk modell för hur DOC halten i vattendragen svarar på olika vinterklimat, samt 2. 10(12)
Presenterar en utvecklad modell som beskriver basflödes DOC utifrån geografiska och landskapsbaserade data. Dessa resultat ska sedan inkluderas i enpunktmodell för pH som ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för försurning. Genomförande. Det övergripande syftet med projektet är att förbättra förmågan att prediktera den försurande depositionens inverkan på vårfloden i Norrland genom en vidareutveckling av enpunktsmodellen för att bestämma den antropogena påverkan på pH. Under 2010 kommer fokus att ligga på att slutföra arbetet med det första delprojektet att förbättra enpunktsmodellen så att en mellanårsvariation i DOC kan inkluderas. Under året kommer också arbetet med att modellera DOC i vinterbasflöde att påbörjas. Kontinuerliga tester av hur utvecklingsarbetet framskrider kommer att göras genom test av predikterbarheten av vårflods pH i vattendrag från episoddatabasen. I den första klimatrelaterade delen av projektet kommer vi att sammanställa mätserier av responsvariabler: t.ex. medel, max och flödesvägd DOC och olika förklarande variabler: t.ex. lufttemperatur, marktemperatur, tjäldjup, solinstrålning, snödjup, dagar med snötäcke och vattenföring från mätstationer där denna typ av data finns tillgänglig. Från dessa högupplösta data kommer en statistisk modell att utvecklas som sedan testas på data från andra områden med lägre upplösning av data. I de fall som modellen fallerar kommer denna information at utnyttjas för att vidareutveckla modellen för att förbättra prediktionen av mellanårsvariationer i vårflods DOC utifrån vinterklimat. I den andra delen, om vinterbasflöde, kommer vi att sammanställa befintliga DOC data från miljöövervakning och forskningsprojekt samt ta fram GIS data för dessa avrinningsområden avseende klimat och markvariabler. Detta material syftar till att konstruera en statistisk modell som ska kunna användas för att prediktera halten DOC under vinterbasflöde utifrån geografiska variabler och landskapsdata. Tidplan. Projektet utförs förslagsvis under 2009 - 2011. Utförare. Projektet utförs av Institutionen för Skogens Ekologi och Skötsel, SLU, Umeå, ansvariga: Hjalmar Laudon och Anneli Ågren. Kritisk belastning av kväve – test av koncept och modeller i långliggande försök Mål. Projektets syfte är att förbättra metodiker för att beräkna kvävenedfallets långsiktigt försurande effekt på mark- och vatten avseende kritisk belastning. Bakgrund. Svaveldepositionen har minskat drastiskt i Sverige under den senaste 20- årsperioden, medan kvävedepositionen är förhållandevis konstant. Kvävets roll i försurning av mark och vatten kan därmed på sikt bli viktigare än svavlets. Antaganden om kvävets långsiktiga försurande effekt är starkt förenklade i nuvarande kritiska belastningsberäkningar. Därför behövs en uppdatering för att kunna prediktera överskridande av kritiska belastningsnivåer år 2020. Vi har i ett pågående FOMAprojekt utfört kompletterande mätningar i det s k krondroppsnätet (Skogsstyrelsen/IVL) för att testa några olika markindexvariabler för kväveläckage. CN-kvoten, vilken brukar föras fram som en lämplig indexvariabel på kväveläckage, visade sig sakna förklaringsgrad på de undersökta ytorna. Istället fann vi ett signifikant samband mellan flera mikrobiella indexvariabler och kväveläckage, något som också ger en insikt i bakomliggande mekanistiska förklaringar till varför vissa ytor läcker kväve men inte 11(12)
Page 1 and 2: Sveriges lantbruksuniversitet Ledni
Page 3 and 4: Fördjupad analys av försurningsda
Page 5 and 6: delrapporter i form av examensarbet
Page 7 and 8: uttag av skogsbiomassa (förlust av
Page 9: Projektet har beviljats medel för

Projekt inom miljÃ¶analysprogram FÃ¶rsurning - SLU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?