Projekt inom miljÃ¶analysprogram FÃ¶rsurning - SLU

More documents

Recommendations

Info

gången under perioden 2003-2007 (ca 400 st). Prover från O-, B- och C horisonten analyseras avseende pH, utbytbara baskatjoner och utbytbart Al. Detta förväntas ge värdefull information om markens utveckling från 80- till 90-talets dataserier. De lagringseffekter som kan ha påverkat proverna bedöms vara marginella, åtminstone för baskatjoner och aluminium (Falkengren-Grerup 1995). Osäkerhetsanalysen omfattar även en analys av variationer mellan enskilda år (tänkbara orsaker och påverkan på observerade trender). Vidare utvärderas konsekvenserna av ändrad provtagningsmetodik mellan det 2:a och 3:e omdrevet för uppföljning av markens surhetstillstånd. Utförare. Johan Stendahl (ansvarig), Erik Karltun (referensperson), Lars Lundin (referensperson), Institutionen för Mark och Miljö, SLU Askåterföring till skogsmark – samhällsekonomisk konsekvensanalys Mål. Att studera de ekonomiska effekterna för samhället och skogsföretagen när aska efter förbränning av träråvara återförs och används på skogsmark för förbättring av markens surhetsgrad och trädens produktion av virke. Bakgrund. En årligen ökande mängd skogsråvara används för energiproduktion. Vid avverkning av skog bortförs värdefulla ämnen för mark och skogstillväxt såsom kalcium, kväve, kalium och fosfor. Efter förbränning återförs askan till skogsmarken. Askan har en pH-höjande effekt samt en gödslingseffekt. Gödslingseffekten på fastmark är låg medan goda effekter har uppmätts på torvmarker. En viss återföring av aska sker i pratisk skala redan idag. Förväntade resultat. Projektet förväntas leverera två delrapporter i form av examensarbeten samt en slutrapport som visar hur lönsamt (eller olönsamt) nuvarande och framtida nivåer för askåterföring är för samhället, för skogsföretagen samt för olika typer av skogmark. Avnämare. Energimyndigheten, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Vägverket Genomförande. På grundval av redan existerande resultat från försök i fält och laboratorier samt data från samhällelig statistikproduktion kommer en Cost-Benefit- Analys (CBA) att genomföras (Bostedt et al, 2008). Analysen omfattar en beskrivning och en kvantifiering av de intäkter och kostnader som uppstår för samhället i stort och för skogsföretagen i synnerhet vid olika nivåer på askåterföring. CBA-analysen kommer att stödjas av kunskaper om dels livscykelperspektiv av återvinning av askor (Olsson et al, 2008) och dels skogsaskans användning som näringsresurs och konstruktionsmaterial (Olsson, 2008). Dessutom skall förslaget om nytt delmål för skogsbrukets försurning beaktas (Eriksson et al, 2008). Den företagsekonomiska analysen kommer att företas med hjälp av dataprogrammet Plan33 (Ekvall, 2001). Plan33:s algoritmer kommer att normeras i överensstämmelse med resultat från SLU och Skogsstyrelsen (SLU & Skogsstyrelsen, 2008). En del av arbetet kommer att utföras som examensarbeten dels vid Institutionen för vatten & miljö (insamling och tolkning av naturvetenskapliga underlag för definition av scenarier) respektive vid Institutionen för skogsekonomi (insamling och tolkning av underlag för att omsätta de naturvetenskapliga scenarierna till ekonomiska termer). Tidplan. Projektet genomförs 2009 – 2010. Projektet förväntas leverera två 4(12)
delrapporter i form av examensarbeten till 2010-06-30 samt en slutrapport till 2010- 09-30. Utförare. Projektet utförs av Institutionen för skogsekonomi, SLU, Umeå samt av Institutionen för vatten & miljö, SLU, Ultuna. Projektförslaget är utarbetat av Hans Ekvall vid Institutionen för skogsekonomi och Stefan Löfgren vid Institutionen för vatten & miljö. Metodutveckling och samordning Försurningsbedömning i vattendrag på landskapsnivå Mål. Projektet syftar till att ta fram ett verktyg för bedömning av försurningspåverkan i vattendrag > 2 km2 i ett landskap. Bedömningen ska baseras på data från ett fåtal provpunkter och landskapsparametrar. Verktyget ska kunna användas för att följa upp delmålet om försurningspåverkan i vattendrag i nästa fördjupade utvärdering av miljömålen och för bedömning av ekologisk status enligt Vattenförvaltningsförordningen för rapportering till EU. Bakgrund. Enligt delmål 1 inom miljömålet ”Bara naturlig försurning” ska andelen försurade sjöar och andelen försurad rinnsträcka av vattendrag vara mindre än en viss procent. För sjöarna har uppföljningen av delmålet gjorts utifrån synoptiska sjöinventeringar med slumpmässigt utvalda sjöar. Sedan 2007 görs det i form av omdrev där en del av sjöarna som ingår i programmet provtas varje år. För vattendrag finns inget motsvarande dataunderlag. Anledningen till detta har varit svårigheten att göra ett effektivt upplägg av provtagningen av vattendrag och att kunna skala upp resultaten av en slumpad provtagning till att gälla för alla Sveriges vattendrag. På senare tid har ny forskning och metodutveckling gett förutsättningar för att kunna följa upp delmålet. Bl a har ett så kallat virtuellt nätverk för alla vattendrag tagits fram på institutionen för Vatten och Miljö med medel från Naturvårdsverket. Avgränsningen av delmålet till vattendrag större än två kvadratkilometer i det senaste förslaget till revidering av delmålet har också underlättat uppföljningen av delmålet. I den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen bedömdes andelen försurad rinnsträcka genom en omskalning av resultaten från sjöar. Metoden bygger på antagandet att kemin i en sjö inte skiljer sig från kemin i ett vattendrag förutom den mindre variationen i tid. Detta antagande har varit svårt att verifiera och är åtminstone inte giltigt för TOC. Ett alternativ är att genomföra en slumpässig provtagning av vattendrag i olika storleksklasser. Risken är då att variationen i tid och rum är så stor att felet i det framräknade resultatet blir mycket stort. Ett tredje alternativ är att modellera fördelningen av försurningspåverkan i små vattendrag uppströms en provpunkt. En provpunkt kan antingen vara ett vattendrag med ett flertal prover, eller en sjö. Det går inte på förhand att säga vilken av metoderna som är mest pålitlig utan alla tre spåren behöver utvärderas. Detta projekt avser att utveckla en metod för försurningsbedömning enligt den tredje metoden och jämföra den metoden med de övriga. Sambandet i vattenkemin mellan uppströms och nedströms punkter har tidigare studerats av Inst. För skogens ekologi och skötsel inom Krycklanområdet. På institutionen för vatten och miljö har en synoptisk studie av vattenkemin i vattendrag 5(12)
Page 1 and 2: Sveriges lantbruksuniversitet Ledni
Page 3: Fördjupad analys av försurningsda
Page 7 and 8: uttag av skogsbiomassa (förlust av
Page 9 and 10: Projektet har beviljats medel för
Page 11 and 12: Presenterar en utvecklad modell som

Projekt inom miljÃ¶analysprogram FÃ¶rsurning - SLU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?