Harmonisering av beräkning av overheadkostnader - SLU

1(17)
Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824
Universitetsdirektören
PROMEMORIA
2013-06-10
Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
Sammanfattning av förslag
Overheadkostnader
I befintliga anvisningar tydliggörs;
o vad som ska ingå i overheaduttaget på de olika nivåerna
o vilka institutionsgemensamma personal- och driftskostnader som
ska ingå i overheaduttaget
o hur indirekta kostnader ska fördelas på huvudfunktioner
Institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i ett lokalkostnadspåslag
Återhållsam hållning till undantag från overheadkostnader och undantag
från overheadkostnader beslutas av ekonomichefen
Internhandel av tjänster
I första hand används modellen medsökande i kontrakt
När medsökande i kontrakt inte är aktuellt används fakturering med full
kostnadstäckning, fakturering ska ske löpande
Vid längre åtaganden som är beaktade i budgeten kan omkontering av lön
användas i kombination med en benchfee
EU-projekt använder omkontering av löner i kombination med benchfee
Universitetsadministrationen ska fakturera tjänster utöver basuppdraget
med full kostnadstäckning. Sådan verksamhet ska särredovisas och om
möjligt budgeteras.
Vid fakturering görs beräkning på faktisk lön inkl. LKP och OH
Timpris beräknas på 1600 arbetstimmar per år
SLU, Box 7070, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00
Org.nr 202100-2817
info@slu.se
www.slu.se

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
Bakgrund
SLU har overheadkostnader på tre nivåer; institutions-, fakultets- och
universitetsnivå. Dessa kostnader beräknas sedan 2010 enligt SUHF-modellen
(SUHF står för Sveriges universitetets- och högskoleförbund). SUHF-modellen är
en gemensam redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och
högskolor. Beslut om införande har fattats av rektorerna vid lärosätena. SLU:s
rektor beslutade 2008-12-15 att införa redovisningsmodellen.
Uppdraget för det här projektet är att med SUHF-modellen som utgångspunkt
tydliggöra hur befintligt regelverk för overheadkostnader ska hanteras. Större likhet
ska skapas genom att institutionerna tillämpar regelverket på ett enhetligt sätt. I
samband med detta görs en kartläggning över hur andra lärosäten hanterar
overhead och SUHF-modellen samt vilka nivåer på overheadkostnader de har. I
uppdraget ingår även att ta fram rutiner för köp och sälj (internhandel av tjänster)
mellan institutioner, fakulteter eller motsvarande.
Kartläggning
Vid införandet av SUHF-modellen togs en gemensam beräkningskalkyl för
overheadkostnader (OH-kalkyl) i bruk, vilken alla fakulteter och institutioner
använder sig av. Projektets arbetsgrupp har gjort en genomgång av samtliga OHkalkyler
för budgetåret 2013. Utgångspunkten har varit att säkerställa att SUHFmodellen
följs och att alla tolkar modellen på samma sätt. I det arbetet har olikheter
och felaktigheter identifierats, se bilaga 1. Utifrån detta har ett antal punkter valts
ut som behöver tydliggöras, för att en harmonisering ska uppnås.
I kartläggningen av hur andra lärosäten hanterar overhead har material inhämtats
från lärosätena själva, SUHF samt i statistik från universitetskanslersämbetet
(tidigare högskoleverket). En jämförelse avseende storlek på stödverksamhet
respektive storlek på lokalkostnader har tagits fram. Arbetsgruppen har även
undersökt hur olika lärosäten följer SUHF-modellen samt vad de lägger i OHpåslagen.
Kartläggingen finns med som bilaga 2 till detta dokument.
Arbetsgruppen har undersökt fyra olika alternativ för internhandel av tjänster
mellan fakulteter, institutioner eller motsvarande.
Omkontering av lönen
Fakturering av upparbetad tid
Tjänstledighet för tjänstgöring vid annan institution
Medsökande i kontrakt
Utgångspunkten är att full kostnadstäckning ska uppnås för den säljande parten. En
kartläggning av för- och nackdelar med alternativen har tagits fram, se bilaga 3.
2(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
Ekonomerna vid institutionerna har fått möjlighet att lämna sina synpunkter.
Utifrån detta har ett förslag utarbetats.
Förslag
Först redovisas förslagen gällande overheadkostnader och därefter förslagen
gällande beräkningar vid internhandel av tjänster.
Overheadkostnader
För att alla ska göra lika är det viktigt att alla förstår modellen. Därför måste
befintliga anvisningar göras tydligare. Följande dokument med anvisningar finns:
Ekonomihandboken kapitel 4.5 Fördelning av gemensamma kostnader
Handledning för SLU
Uppdelning av direkta och indirekta kostnader
Instruktioner för uppdelning på huvudfunktioner
Lathund för uppföljning av kalkyldifferenser
Instruktionsflik till OH-kalkylen
I anvisningarna ska det tydliggöras vad som ska ingå i overheaduttaget på de olika
nivåerna samt hur olika overheadkostnader ska fördelas på huvudfunktioner.
Det har funnits en möjlighet i OH-kalkylen att ta med institutionsgemensamma
lokalkostnader. Några institutioner har valt att inte ha några
institutionsgemensamma lokalkostnader med i påslaget medan andra har mycket
institutionsgemensamma lokalkostnader med. Detta gör att det inte går att jämföra
påslagen mellan olika institutioner. Det är inte heller tydligt i redovisningen hur
stora lokalkostnaderna är. Arbetsgruppen föreslår därför att samtliga
institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i ett lokalkostnadspåslag och att
endast stödverksamhetens lokalkostnader ska ligga med i OH-påslaget.
Det finns önskemål från särskilda verksamheter om undantag från vissa
overheadkostnader, alltså från enheter vars verksamheter kräver mindre
administrativt stöd än övriga institutionen. Arbetsgruppen föreslår en mycket
återhållsam hållning till undantag. Undantag får beviljas av ekonomichefen endast
om institutionen kan visa på särskilda skäl och att det på grund av dessa skulle vara
orimligt att ta ut full overhead av den verksamheten. Verksamheten måste vidare
vara samlad på en enhet under institutionen. Det måste alltså vara en hel
organisatorisk enhet för att undantag ska medges.
3(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
Sammanfattning av förslag avseende overheadkostnader
I befintliga anvisningar tydliggörs;
o vad som ska ingå i overheaduttaget på de olika nivåerna
o vilka institutionsgemensamma personal- och driftskostnader som
ska ingå i overheaduttaget
o hur indirekta kostnader ska fördelas på huvudfunktioner
Institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i ett lokalkostnadspåslag
Återhållsam hållning till undantag från overheadkostnader och undantag
från overheadkostnader beslutas av ekonomichefen
Internhandel av tjänster
Arbetsgruppen föreslår i första hand modellen medsökande i kontrakt eller
löpande fakturering med full kostnadstäckning för projekt med kontrakt. Med full
kostnadstäckning menas här lön inkl. LKP, OH (universitets-, fakultets- och
institutionspåslag) samt lokalkostnadspåslag.
Institutionerna ska ta med hela OH-påslaget och lokalkostnadspåslaget när de
fakturerar. Det är därför viktigt för en institution att ta reda på ”priset” innan den
handlar med en annan institution, det ska inte bli en överraskning då fakturan
kommer. I de fall där kontraktet inte medger full kostnadstäckning faktureras den
OH som får tas ut i projektet, om inte annat överenskommits. På så vis står alla
inblandade institutioner för sin del av projektets OH-underskott.
För projekt som har problem med att dubbla OH-kostnader uppkommer vid
fakturering bör redovisningen utvecklas så att dubbel OH inte uppkommer.
Förslaget är ett eget konto vid internfakturering som inte räknas med när OH lyfts
från projekten.
Vid internhandel av tjänster kan omkontering av lön användas om det avser längre
åtaganden och dessa är beaktade i budgeten. Detta bör kombineras med en
benchfee för att kompensera för lokalkostnad och bortfallen OH-intäkt, om inte
annat är avtalat.
För EU-projekt där löner måste vara konterade som löner används metoden att
kontera om lönen i kombination med en benchfee (ersättning/avgift). Benchfee ska
motsvara den OH och lokalkostnad som får tas ut i projektet och betalas direkt till
stödverksamheten (projekt 9500 resp. 9507). Detta är en justering mellan
institutionernas stödverksamheter. Om möjligt ska inblandade institutioner ta
hänsyn till detta vid institutionernas budgetering.
Enheter inom universitetsadministrationen ska fakturera tjänster som sträcker sig
utöver basuppdraget med full kostnadstäckning. Verksamhet utanför basuppdraget
ska särredovisas och om möjligt budgeteras.
4(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
Arbetsgruppen har tagit fram ett förslag till underlag för kostnadsberäkning vid
fakturering av tid samt för timkostnad, se bilaga 4. I förslaget används faktisk lön.
Ett annat alternativ som övervägts är schabloner. Schabloner är dock svåra att ta
fram för hela universitetet då roller/befattningar inte är konsekvent definierade i
hela organisationen. Schabloner måste vidare uppdateras och räknas upp, medan
det inte är aktuellt när faktisk lön används. Uppkommer problem med att priset på
tjänster från en institution varierar för mycket beroende på vilken person som får
uppdraget, rekommenderas institutionen att vid behov räkna ut en schablon
beräknat som ett medelvärde av lönerna för den definierade grupp som utför
tjänsten. Vidare föreslås att timkostnad beräknas på 1600 arbetstimmar per år,
vilket överensstämmer bra med hur Jordbruksverket och EU beräknar
timkostnader, se bilaga 5.
Avdelningar/enheter under universitetsadministrationen som finansieras av interna
uppdragsintäkter har egen prissättning och behandlas inte här (Infra, IT).
Sammanfattning av förslag avseende internhandel av tjänster
I första hand används modellen medsökande i kontrakt
När medsökande i kontrakt inte är aktuellt används fakturering med full
kostnadstäckning, fakturering ska ske löpande
Vid längre åtaganden som är beaktade i budgeten kan omkontering av lön
användas i kombination med en benchfee
EU-projekt använder omkontering av löner i kombination med benchfee
Universitetsadministrationen ska fakturera tjänster utöver basuppdraget
med full kostnadstäckning. Sådan verksamhet ska särredovisas och om
möjligt budgeteras.
Vid fakturering görs beräkning på faktisk lön inkl. LKP och OH
Timpris beräknas på 1600 arbetstimmar per år
Genomförande
För att de förändringar avseende beräkningar av overhead som föreslås här ska
kunna tas i bruk från och med budgetåret 2014 måste anvisningar och OH-kalkyl
uppdateras före budgetprocessen startar hösten 2013. Information/utbildning till
prefekter och ekonomer om förändringarna bör ges vid budgetinformationen hösten
2013. Information går även ut till ekonomerna i form av ett ekonomimeddelande
när ekonomihandbokens kapitel 4.5 ”Fördelning av gemensamma kostnader”
uppdateras.
5(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
Information om hantering av internhandel mellan fakulteter, institutioner eller
motsvarande samt beräkning av timpriser kommer att finnas i ekonomihandboken
samt skickas ut i ekonomimeddelande till samtliga ekonomiadministratörer.
För att undvika dubbla OH-kostnader vid fakturering för projekt med direkta
kostnader som fördelningsbas för OH, måste ekonomiavdelningen utveckla
redovisningen så att dubbel OH inte uppkommer.
Ekonomiavdelningen bör utreda ifall prestationen (det vetenskapliga utfallet) ska
kunna tillfalla forskaren vid internfakturering.
Konsekvenser
Förslaget avseende beräkning av overheadkostnader kommer att leda till ökad
jämförbarhet mellan institutionerna. När fakulteter och institutioner tolkar
redovisningsmodellen för indirekta kostnader på samma sätt och lägger in samma
kostnader i sina OH-påslag går det att jämföra storleken på institutionernas
stödverksamheter. Förslaget kommer även att leda till att lokalkostnaderna blir
synliga ner på projektnivå då de i hela organisationen bokförs med
lokalkostnadspåslag och inte går att gömma i OH-påslagen. Det blir ingen skillnad
i kostnad för projekten då OH-påslagen och lokalkostnadspåslagen fördelas med
samma fördelningsbas. Skillnaden blir att lokalkostnaderna redovisas som
lokalkostnader och inte som overheadkostnader.
Förslaget om att forskaren i första hand ska vara medsökande i kontraktet istället
för att jobba i ett projekt på en annan institution leder till att åtagandet inte kräver
ett köp och sälj mellan institutionerna. Istället överförs en del av intäkten till
institutionen där forskaren är anställd och prestationen stannar på institutionen.
Förslaget om fakturering med full kostnadstäckning underlättar för
ekonomiadministratörerna då de har en färdig mall för hur de ska beräkna
kostnaden, i de fall då medsökande inte står med i kontraktet.
2013-06-10
Anna Sjölander
Ekonomiavdelningen
6(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
BILAGOR
1. Exempel på identifierade olikheter och felaktigheter i OH-kalkylerna
2. Jämförelse med andra lärosäten
3. För- och nackdelar för olika alternativ vid internhandel
4. Förslag till beräkningsunderlag för kostnadsberäkning vid fakturering
5. Beräkning av antal timmar per år
7(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
BILAGA 1
Exempel på identifierade olikheter och felaktigheter i
OH-kalkylerna:
Vid några institutioner styr prefekten över storleken på overheaden genom
att finansiera en del av stödverksamheten med statsanslag.
Anvisning: Då det är emot SUHF-modellen får det inte förekomma.
Olikheter i hur mycket av en prefekt som finansieras av påslaget har
registrerats.
Anvisning: Huvudregeln är att det ska spegla hur mycket prefekten jobbar
som prefekt, det ska inte vara en finansieringsfråga.
Skillnader avseende hur avdelningschefer och administrativa chefer
fördelas på huvudfunktionerna har noterats.
Tydligare anvisningar krävs.
Det varierar om och hur mycket institutionsgemensamma driftskostnader
som läggs i overheaden.
Arbetsgruppen har tagit fram en tydligare anvisning.
Det varierar om och hur mycket institutionsgemensamma lokalkostnader
som läggs i overheaden.
Anvisning: Samtliga institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i
lokalkostnadspåslaget och endast stödverksamhetens lokalkostnader ska
ligga i overheaden.
Alla institutioner har inte ett lokalkostnadspåslag, utan några fördelar
lokalkostnaderna på annat sätt.
Arbetsgruppen undersöker anledningarna till detta närmare och tar utifrån
det fram ett förslag till anvisning.
Några institutioner har enheter med olika undantag från
overheadkostnader, d.v.s. enheter med lägre overhead än övriga
institutionen.
Arbetsgruppens hållning är att vara mycket återhållsamma med undantag.
Ekonomichefen beslutar om undantag.
8(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
BILAGA 2
Jämförelse med andra lärosäten
Arbetsgruppen har valt ut några lärosäten att jämföra SLU med; Chalmers tekniska
högskola, Göteborgs universitet, Kungl tekniska högskolan, Linköpings universitet,
Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Tyvärr har vi inte fått
tillgång till uppgifter från SUHF gällande Linköpings universitet och Uppsala
universitet, då dessa universitet inte har svarat på vår förfrågan om att få ta del av
dessa uppgifter.
Overheadkostnader/Indirekta kostnader
I en genomgång av valda universitets anvisningar gällande SUHF-modellen
framkommer att samtliga försöker följa modellen så mycket som möjligt. Det som
kan skilja något mellan universiteten är vilka institutionsgemensamma
driftskostnader som räknas in i OH-påslagen.
Alla universitet har inte samma fördelningsbas för fördelning av indirekta
kostnader. Högskolornas verksamhet kan ofta beskrivas som löneintensiv och då är
en fördelning baserad på löner tillämplig. SLU använder direkta löner som
fördelningsbas. Inom vissa områden finns det dock ett stort inslag av andra
kostnader t.ex. inom laborativ verksamhet. Om omfattningen av sådan verksamhet
är ansenlig, kan istället direkta löne- och driftskostnader vara en mer rättvisande
fördelningsbas för kostnadsbärarna. På grund av detta går det inte att göra en direkt
jämförelse av storleken på OH-påslagen och därför jämförs istället indirekta
kostnader i förhållande till totala verksamhetskostnader, se diagram 1 och 2 nedan.
I diagrammen står IGEM för institutionsgemensamma kostnader, FGEM för
Fakultetsgemensamma kostnader och UGEM för universitetsgemensamma
kostnader.
9(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
Diagram 1. Andel indirekta kostnader i förhållande till totala
verksamhetskostnader per lärosäte (Totalt inkl. GU, FO och Foma)
30,0%
Totalt
25,0%
20,0%
15,0%
10,0%
IGEM
FGEM
UGEM
5,0%
0,0%
SLU UmU KTH GU LU
Totalt sett är variationen på andelen indirekta kostnader inte så stor, endast KTH
sticker ut med lite högre andel än övriga universitet. Bryter vi ut de indirekta
kostnaderna för forskning (och Foma för SLU) sticker Umeå universitet ut med
betydligt lägre indirekta kostnader. Att andelen indirekta kostnader varierar mellan
universiteten kan bero på att de definierar direkta- och indirekta kostnader olika.
Vad ett universitet har med i OH-påslagen som indirekt kostnad har ett annat
universitet bokfört som en direkt kostnad. Det kan även bero på att forskare och
lärare får olika mycket administrativ hjälp. Vid ett universitet där andelen indirekta
kostnader är låg kan det vara så att forskare och lärare har mera administrativa
uppgifter. En annan förklaring till variationerna kan vara att universiteten inte är
lika effektiva i sin stödverksamhet.
10(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
Diagram 2. Andel indirekta kostnader i förhållande till totala
verksamhetskostnader per lärosäte (endast FO och Foma)
25,0%
Forskning/Foma
20,0%
15,0%
10,0%
IGEM
FGEM
UGEM
5,0%
0,0%
SLU UmU KTH GU LU
I enlighet med SUHF-modellen delar alla universitet och högskolor in sina
indirekta kostnader i sex huvudfunktioner. Huvudfunktionerna visar vilken typ av
stöd universiteten ger. I diagram 3 visas en jämförelse mellan universiteten.
Diagram 3. Indirekta kostnader per huvudfunktion (GU, Fo och Foma)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
SLU UmU KTH GU LU
Nivå- spec.
Bibliotek
Infrastruktur och service
Ekonomi- och
personaladmin
Utbildnings- och
forskningsadmin
Ledning
11(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
Lokalkostnader
Innan SUHF-modellen infördes ingick ofta lokalkostnader i den overhead (OH)
som belastade projekten (35 % på direkta kostnader). Enligt SUHF-modellen ska
lokalkostnader ses som direkta kostnader och inte ingå i OH. Numera är det den
verkliga lokalkostnaden som ska belasta projekten. I diagram 4 nedan redovisas en
jämförelse av valda lärosätens lokalkostnader som en andel av lärosätets totala
verksamhetskostnader 2010-2012, statistik från universitetskanslerämbetet.
Diagram 4. Jämförelse av lokalkostnader med andra lärosäten 2010- 2012.
18,0
16,0
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
Andel lokalkostnader av totala
kostnader (%)
2010
2011
2012
Här framkommer att SLU:s lokalkostnader ökar från 11,0 % till 12,5 % mellan
2010 och 2011, medan övriga universitets lokalkostnader minskar något.
Anledningen till att SLU:s lokalkostnader ökar är främst de stora byggprojekten.
En förklaring till att andelen lokalkostnader sjunker kan vara att hyreskostnaderna
ökar med en mindre andel än vad personalkostnader (som är en stor kostnadspost
för universiteten) gör. År 2012 sjunker andelen lokalkostnader för SLU igen till
12,1 %. SLU:s lokalkostnad minskade med 10 mnkr under 2012 till följd av ett
avtal om rörlig ränta med Akademiska hus avseende byggnaderna BioC och MVM.
Det positiva utfallet av detta avtal var 24 mnkr. De faktiska lokalkostnaderna, utan
detta avtal, ökade med 14 mnkr (4 procent).
Prognosen från februari 2013, se diagram 5, pekar mot en ökning av SLU:s
lokalkostnader till 15,4 % 2015 då Ulls hus och VHC blir färdigställda. Den
långsiktiga prognosen visar att andelen lokalkostnader sedan långsamt minskar och
hamnar på 14,3 % av totala kostnader 2020 (riksgenomsnitt 2012 var 13,0 %).
Minskningen beror dels på ett projekt att förtäta lokalutnyttjandet och därigenom
kunna säga upp hyresavtal och lämna lokaler och dels på att hyreskostnaderna
12(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
beräknas öka med en mindre andel per år än vad exempelvis personalkostnaderna
gör.
Diagram 5. Prognos för SLU:s lokalkostnader 2010-2020
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Prognos lokalkostnader i procent av
totala kostnader
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
SLU
13(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
BILAGA 3
För- och nackdelar för olika alternativ vid internhandel
Omkontering av lönen
Vid omkontering av lönen förlorar institutionen där personen är anställd
overheadintäkt.
Detta alternativ passar därför endast vid längre åtaganden som då ska vara
beaktat i budgeten.
Alternativet bör kombineras med en benchfee (avgift/ersättning) för att
kompensera för bortfallen OH-intäkt för att uppnå full kostnadstäckning.
Problem när det gäller projekt med begränsat OH-uttag. Vem ska betala
mellanskillnaden?
Reseräkningar granskas där personen är anställd även om utbetalning ska
ske via projektet vid den andra institutionen.
Lönekontering försvåras vid delad kontering där ingen av institutionerna
kan göra var sin bit i konteringen utan detta måste då skickas till
personalavdelningen eller annan med behörighet.
Prestationen hamnar på den andra institutionen.
Fakturering av upparbetad tid
Vid fakturering av upparbetad tid är det viktigt att fakturera med full
kostnadstäckning, det vill säga att alla påslag ska räknas med (OH+lokal).
Fungerar även vid kortare åtaganden.
Fungerar inte för EU-projekt, eftersom löner ska vara bokförda som
lönekostnader och kunna verifieras med tidrapporter.
Problem med dubbla OH-kostnader för projekt med direkta kostnader som
fördelningsbas för OH. Inget sådant problem för projekt med lönebas
(projekt som fördelar OH enligt SUHF-modellen).
Problem/osämja kan uppstå när en institution med hög OH fakturerar en
institution med låg OH.
Fasta schabloner (genomsnitt) för påslag och enhetlig beräkning av timtaxa
efterfrågas.
Tjänstledighet för tjänstgöring vid annan institution
Kan vara krångligt.
Kräver att personen samtidigt har två tjänster.
Förutsätter att personen byter arbetsplats och är därför endast möjlig vid
längre åtaganden som beaktats i budgeten.
Prestationen hamnar på den andra institutionen.
14(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
Medsökande i kontraktet
Intäkten överföras till institutionen där forskaren är anställd.
Åtagandet kräver inte ett köp och sälj mellan institutionerna.
Prestationen stannar på institutionen.
15(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
BILAGA 4
Förslag till underlag för kostnadsberäkning vid fakturering
Beräkning vid internhandel av tjänster
Gröna rutor fylls i
Kostnadsberäkning vid procent av tid
Månadslön LKP % Summa
Månadslön inkl LKP 35 000 51,5% 53 025
Univ.påslag 15,0% 7 954
Fak.påslag 3,1% 1 644
Inst.påslag 20,0% 10 605
Lokalpåslag 17,0% 9 014
Total kostnad per månad 82 242
Månatlig ersättning för arbetet 50% 41 121
Timkostnad vid kortare uppdrag
Årskostnad för lön inkl samtliga påslag (Total kostnad per mån X 12) 986 901
Timkostnad (Årskostnad / 1600 tim per år) 617
16(17)

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader
BILAGA 5
Beräkning av antal timmar per år
Days in a year 365
Less weekends 104
Vacation 35
Public holidays 8
Illness 5
Training 6
Administration 7
Productive days 200
200X8
1600 timmar/år
17(17)