Elin kikar på käket >> s. 12–13 - Medarbetarwebb - SLU

Aktuellt
WEBB
SPALTEN
Johan Fransson
Johan Fransson hade bara varit prefekt
för institutionen för skoglig
resurshushållning i ett par månader
när SLU:s styrelse beslutade
att genomföra en heltäckande
utvärdering av universitetets forskning
och fortlöpande miljöanalys. Utvärderingen,
”Kvalitet och Nytta” (KoN)
skulle omfatta två huvudkomponenter:
Bedömning av vetenskaplig kvalitet och
relevans samt bedömning av nyttan ur
ett användarperspektiv.
– Vi hade redan börjat dra upp spåren
för att ta fram ett nytt mål- och strategidokument
för institutionen när KoN
beslutades, berättar Johan Fransson.
– För mig som nytillträdd prefekt kom
beslutet helt rätt och jag kunde genomföra
arbetet med institutionens mål- och
strategidokument som ett projekt inom
min prefektutbildning.
Beskriva sig själv
Institutionen, som består av 120 anställda,
delades in i fem forsknings- och två fortlöpande
miljöanalysområden med en
ansvarig person för varje område.
– Varje område fick i uppgift att
beskriva sig själva och utifrån institutionens
vision och mål arbeta fram egna
övergripande mål, effektmål och strategier
för att nå dithän.
Ett första etappmål var att ha en version
av varje område klar till en planerad
institutionsdag. Under institutionsdagen
bröts strukturen med områden upp och
KoN –och sedan?
– För oss var KoN en katalysator för en behövlig strukturering
av institutionens arbete. Vi hade redan börjat dra upp spåren
för att ta fram ett nytt mål- och strategidokument för institutionen
när beslutet om KoN-utvärderingen togs, berättar Johan
Fransson, prefekt vid institutionen för skoglig resurshushållning.
nya grupper bildades med uppgift att läsa
varandras beskrivningar med nya ögon.
– Det visade sig vara mycket lyckat.
De nya konstellationerna kom med fräscha
inspel. Det blev en korsbefruktning.
Efter granskningen arbetades dokumentet
för varje område igenom ytterligare
en gång inom den ursprungliga
gruppen innan de antogs av institutionens
ledningsgrupp under våren 2009.
– För oss var KoN en katalysator för
en behövlig strukturering av institutionens
arbete.
Extra medel och guldmedalj
Att det var mödan värt visade sig. Institutionen
belönades med extra medel om
2 miljoner kronor årligen fram till nästa
planerade utvärdering. Institutionen förgylldes
också med en ”guldmedalj”, vilket
innebar att området fjärranalys fick 1
miljon kronor årligen i två år.
– De områden som fått bäst resultat i
utvärderingen (undantaget institutionens
fortlöpande miljöanalys) var de som belönades.
Områden som bedömdes vara föremål
för förstärkning fick också medel. De
områdesansvariga kom gemensamt fram
till att använda dessa förstärkningsmedel
för att finansiera tre doktorander med
handledarresurser från flera områden.
Den bibliometriska analysen pekade
dock på att institutionen publicerade
förhållandevis lite och därför finns nu
riktlinjer för ökad publicering inskrivet i
institutionens styrande dokument.
– På det hela taget har KoN-utvärderingen
lett till att vi nu har tydligare strukturer,
strategier och fler mätbara mål.
Utvärdering ett ständigt arbete
De årliga uppföljningarna presenterar
siffror i svart på vitt och arbetet vid institutionen
har också blivit mer transparent
med det mål- och strategidokument som
växte fram under KoN-utvärderingen.
Som ett exempel kan konstateras att
antalet publikationer under de senaste
två åren tydligt ökat, vilket Johan Fransson
förstås tycker är mycket positivt.
– Det är viktigt att inte slå sig till ro.
Kvalitetsarbetet måste ständigt fortgå
och följas upp.
Inför nästa omgång av KoN vill Johan
Fransson gärna se att utvärderingen ska
ta ett större grepp och inte enbart se till
forskningen. Även om den fortlöpande
miljöanalysen var med i KoN kom detta
område enligt Johans mening i skymundan.
Ett av institutionens miljöanalysområden,
Riksskogstaxeringen, fick
en excellent utvärdering i ord, men inga
extra medel.
– Det är förstås svårare, men undervisning,
fortlöpande miljöanalys och medarbetarskap
borde också utvärderas. Fristående
sidor > Aktuellt > Alla kalenderhändelser.
C
Högerklicka på Alla kalenderhändelser,
och välj Skapa ny.
C
C
C
Fyll i fälten på vanligt sätt.
När du fyllt i uppgifterna om kalenderhändelsen
(glöm inte en länk om sådan
finns) bestämmer du var visning skall
ske genom att markera publiceringsställen.
Markera även kategori under fliken
Kategorier (näst längst till höger i menyraden)
för att visningen ska kunna
göras på olika sidor och vid olika slags
filtreringar.
Dessutom kan varje institution och enhet
ha ett eget lokalt kalendarium på den egna
hemsidan. Mer om detta på internt.slu.se/
webbpublicering.
Om du inte själv är skribent eller redaktör i
EpiServer kan du be den på din institution/
avdelning/enhet som har behörighet att lägga
in det så att det visas på webben.
Frågor:
IT-stöd, ankn 6600 eller it-stod@slu.se.
Att blogga för att synas
Bloggandet har exploderat de senaste åren, och på SLU finns många
aktiva bloggare. Jens Sundström, forskare vid institutionen för växtbiologi
och skogsgenetik, var ändå något utav en pionjär när han
startade den första forskarbloggen 2006. Bloggen har blivit en ny
kanal för forskningskommunikation.
Forskarbloggen är en gruppblogg där
SLU-forskare utifrån ett vetenskapligt
förhållningssätt kan lämna debattinlägg
och kommentarer. Det innebär att man
skriver under eget namn, men att inläggen
publiceras på Forskarbloggen. Hittills
har bloggen haft 240 000 besökare,
ungefär 130 per dag. Mellan 30 och 40
forskare har lämnat bidrag, men Jens
ser gärna att fler SLU-forskare bidrar
med inlägg eller blir fasta skribenter
och vill att bloggen ska täcka alla SLU:s
ämnesområden.
Ett blogginlägg är med fördel kortfattat
och kan vara ett bra komplement till
att skicka ut pressmeddelanden, menar
Jens. I bloggen kan man vara lite friare,
och lägga till personliga reflektioner.
Eftersom inläggen sparas i ett arkiv med
bra sökbarhet har man stora möjligheter
att få läsare även långt efter att inlägget
publicerats. Att läsarna kan lämna kommentarer
på inläggen gör bloggen till
en arena där man får snabb och synlig
respons.
– Genom att blogga kan man bidra till
att forskningen syns bättre i den offentliga
debatten, säger Jens Sundström.
Flest debattinlägg och kommentarer
på Forskarbloggen har handlat om
GMO. Olika medier har använt material
från bloggen och Forskarbloggen
har bidragit till och format debatten om
GMO i Sverige. Jens har också märkt att
det blivit lättare att bli publicerad i andra
medier efter att inlägg på Forskarbloggen
blivit citerade och uppmärksammade.