Sjukdomsläget hos vilt 2007 - SVA

verksamhetsberättelse
Denna hantering fördröjer insändandet med flera
dygn och gör det i många fall omöjligt att få in
upphittade vilda djur för undersökning. Detta gör
också att tyngdpunkten för insända vilda djur i viss
mån förskjuts mot statens vilt där insändandet kan
ske genom myndighetsförsorg framför allt via polis
och länsstyrelser. En större vikt har också lagts vid
riktade undersökningar och en aktiv insamling av
undersökningsmaterial.
Under 2007 har sammanlagt 991 hela djurkroppar
undersökts varav 593 däggdjur och 398
fåglar. Dessutom har nära 800 ytterligare prover
och delar av djur undersökts. Framför allt när det
gäller stora djur från områden utanför Uppsalas
närområde är det många gånger av praktiska skäl
inte möjligt att sända in hela djur utan undersökningar
baseras på insända delar av djur eller
organprover. Bland däggdjuren dominerade
rovdjuren med 448 stycken, varav 243 rödrävar.
Bland fåglarna dominerade rovfåglar (86),
måsfåglar (83), tättingar (75) och alkfåglar (55).
Utöver undersökningarna av fallvilt och insända
prover vid SVA har ett stort antal riktade undersökningar
(redovisade under rubriken Riktade
undersökningar) genomförts inom ramen för
Viltsjukdomsövervakningsprogrammet.
Under 2007 har Statens Jordbruksverk bekostat ett
antal studier av zoonotiska och epizootiska smittämnen
som har relevans för
viltsjukdomsövervakningen:
• Förekomst av fågelinfluensa (Högpatogen
aviär influensa)
• Förekomst av rävens dvärgbandmask
(Echinococcus multilocularis) hos vilda djur.
• Förekomst av trikiner (Trichinella) hos
vilda djur.
• Förekomst av fladdermusrabies hos
svenska fladdermöss.
• Förekomst av smittsamma sjukdomar hos
frilevande vildsvin.
• Förekomst av Chronic Wasting Disease
(CWD) hos vilda och hägnade hjortdjur.
28