HÃR - Slagproffset

More documents

Recommendations

Info

Del VIII Appendix Bernt Lundahl har låtit bildserier med Rod Laver förklara för varför högerfoten bör placeras förbi vänsterfoten i enhandsbackhand. Bra att författaren betonar att slagarmens armbåge alltid ska vara framför kroppen. Bild 310: Justine Henin- Hardennes slutna fotställning i backhand Justine Henin-Hardenne kan konsten att slå enhandsback-hand med sluten fotställning. Hon måste dock här vara noga med att skjuta upp armbågen och dra in slagarmen nära kroppen före framåtsvingens start för att kunna minska tröghetsmomentet och utnyttja muskelstegringen. – och där underarmarna under ett kort ögonblick förefaller att arbeta som skänklarna i en sax, som ”klipper” till bollen. Författaren skulle ha kunnat presentera sin empiri och förklarat den med hjälp av termer, begrepp och teorier. Han skulle också ha kunnat definiera termer som med- och motvridning, vars innebörd annars lätt kan missförstås. Han borde ha skapat ett sakregister, där man snabbt kunnat finna var i boken vissa ord, termer och begrepp förekommer. Bilderna Boken TENNISTEKNIK är rikt illustrerad. Många kända spelare visar viktiga delar i utförandet av en mängd slag. Bilderna är bra, men de överensstämmer inte alltid med texten. Jag exemplifierar några fall, men det kan finnas fler avvikelser mellan texter och bilder, till de senares nackdel. Du bör ha boken till hands, eftersom jag av utrymmesskäl inte återger dessa illustrationer här. UTGÅNGSSTÄLLNINGEN MED BILDER PÅ SIDORNA 14 OCH 29. Racketspetsen ska peka mot nät. Bilden visar Marcello Rios, som ofta håller racket snett framför kroppen (även på de båda bilderna). Faktum är att Marcello håller racket som Bernt Lundahl förordar (se bild 309 på föregående sida). SLAGMÖNSTER VID GRUNDSLAG MED SLICE (BILD PÅ SIDAN 16). Bilden visar att Steffi Graf har racketen bakom armbågen och alltså svingar racket mot bollen. Hon stöter inte med racket. Författaren borde ha klargjort innebörden av termerna svinga (kasta) och stöta! AVSLUTNINGSFASEN I FOREHAND (BILD 4 PÅ SIDAN 31 MED WILLIAMS). Har verkligen Williams kroppstyngden på den främre foten. Det främre benet är ju lätt böjt, trots att texten anger att benet är sträckt. Texten anknyter visserligen till bilderna med Rios forehand, men båda bildserierna ska väl beskriva samma teknik? TVÅHÄNDERS BACKHAND (BILDSERIERNA PÅ SIDORNA 38–39). Inga invändningar, men när får vi se en slagsekvens med cirkulär bakåtsving! FOREHAND- OCH BACKHANDVOLLEY (BILDSERIERNA PÅ SIDORNA 46-47). Bra att författaren betonar att slagarmens armbåge ska vara framför kroppen. Men visar bilderna på ett otvetydigt sätt att armbågen är framför kroppen på bild nr. 1 i forehandvolley? SERVEN (BILDSEKVENSERNA PÅ SIDORNA 50-51). Synd att inte författaren fick plats med en bild mellan Björkmans 5:e och 6:e som kunde visa den stötposition Williams intar längst upp på sidan 51. Många slarvar ofta med den detaljen. ÖPPEN OCH STÄNGD FOTSTÄLLNING (BILDEN PÅ PATRICK RAFTER HÖGST UPP PÅ SIDORNA 60 OCH 63). Författaren hävdar att dagens elitspelare inte slår med stängd (sluten) fotställning utom i vissa backhandslag. Han menar kanske att så många spelare slår med två händer på skaftet (dvs. forehand på backhandsidan). För nog har väl författaren sett Justine Henin-Hardenne slå sina ”fantastiska” backhandslag med en hand på skaftet och med sluten fotställning? Bernt Lundahl har låtit bildserier med Rod Laver förklara varför högerfoten bör placeras förbi vänsterfoten i enhandsbackhand. 444 - Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik
Del VIII Appendix Bild 311: Sergi Brugueras toppade backhand Den spanske grusspecialisten Sergi Bruguera behärskade konsten att slå till bollen med kraftig överskruv. Här slår han ett tvåhänders backhandslag Rafter var för övrigt en serve- och volleyspecialist, som sällan slog en överskruvad backhand. Han slår i ett trängt läge ett defensivt underskruvat backhandslag med öppen fotställning. Detta är inte ett idealiskt slag och behöver knappast tränas (se bilderna på sidan 60). VARIERANDE SLAGMÖNSTER I SIDLED (BILDEN ÖVER RAKA SLAG PÅ SIDAN 75). Men nog kan man väl, med hjälp av cirkulära slagrörelser och med racket vinkelrät tillbakadragen i förhållande till underarmen, lätt variera träffpunkten med hjälp av handleden i en in-ut-sving och slå bra diagonalt? Du ska kunna slå både rakt och diagonalt med en inåt-utåt-sving genom att med handled och armvridning anpassa träffytan till träffen och slagriktningen. VARIERANDE SLAGMÖNSTER I HÖJDLED (BILDTEXTER TILL SLAGEN MED RAFTER, BECKER OCH RIOS PÅ SIDORNA 76-77). Författaren borde ha förklarat innebörden av den återkommande texten kraften är på väg i samma riktning! FOREHAND MED KRAFTIG TOPSPIN (TEXTEN PÅ SIDAN 79). Författaren introducerar först här termen armvridning, vilket kan få läsaren att tro att måttligt överskruvade grundslag slås bäst utan armvridning. Att låta Mary Pierce (på sidorna 80-81) illustrera slagrörelse med kraftig topspin, förfaller missriktat. Alla som sett Patty Schneider överskruva, vet att hon är en bättre förebild. Detta gäller även Sergi Brugueras topspinslag vid en jämförelse med Boris Becker. Mary Pierce förbereder ett slag med hög bakåtsving inför en ”brösthög” boll. Slagrörelsen förefaller att ske horisontellt mot bollen, som träffas med lodrätt (!) racketblad. Vi saknar en bild som visar vad som sker mellan framåtsvingen start och träffen. Men om hon omedelbart innan träffen slår med hjälp av armvridning, så borde väl racketbladet vridas upp något över handleden (såvida hon inte sänkt slagarmen och handleden efter andra bilden och som Boris Becker gör på sjunde bilden). Det framgår dock att hon efter träffen vrider fram underarmen. Men vad bidrar denna armvridning till slaget? Bilden med Mary Pierce torde härröra från den tid då hon slog mycket med oskruv och tyvärr ofta alltför långt. Hon har dock under senare år förbättrat de överskruvade slagen och nått flera finaler i stora turneringar. FLACK-, SLICE- OCH TWISTSERVAR (BILDSEKVENSER PÅ SIDORNA 129-131). Det vore nog lättare att följa och förstå träffen, om man kunde följa bollen hela tiden. Sampras har dessutom en boll i vänstra handen, vilket kan distrahera. (De tecknade bilderna är kanske tillräckliga?) MOMMENTAR OM REN ÖVERSKRUV I SERVEN. Under ett avsnitt om olika slags servar står det i texten på sidan 132 att vid en kickserve roterar bollen endast med överskruv. Detta påstående är fel. För det första kräver en ren överskruv, precis som i ett grundslag, att bollen träffas med horisontellt racketskaft (se bild 260 i kapitel 50 och teckningen i bild 312 på följande sida). För det andra avviker inte en rent överskruvad boll i sidled efter studs, medan bollen vid kraftig sidöverskruv, s.k. kick, studsar högt och mycket åt höger. Racketskaftet lutar mer åt vänster bakifrån sett vid kickserve än vid twistserve, men aldrig så mycket att slagrörelsen sker horisontellt. Träffytan kommer dessutom att luta så mycket nedåt vid träffen med ett kontinentalt grepp när skaftet är horisontellt, att bollen kommer att landa på servarens del av banan. Appendix 4 Svenska Tennisförbundets bok om tennisteknik - 445
Page 1 and 2: APPENDIX 4 Del VIII Appendix SvTFs
Page 3 and 4: Del VIII Appendix Tennistekniken ut
Page 5 and 6: Del VIII Appendix Bild 305: Serena
Page 7 and 8: Bild 307: Roy Emersons serve Alla s
Page 9: Del VIII Appendix Betrakta Serena W
Page 13: Del VIII Appendix Boken innehåller

HÃR - Slagproffset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

HÃR - Slagproffset