peruk1

”RÅDSMEDLEMMAR! ORDNING!”
Ylandet och bankandet minskade, men upphörde inte.
”LÅT HALVMÅNEN BERÄTTA FÄRDIGT!” Morgon guld
slog ordförandeklubban fyra gånger i bordet, och äntligen blev
det nästan tyst. Halvmånen tog en klunk harblod och fortsatte:
”Ja, det getäcklet sa också att det skulle växa bättre på åkrarna
med göds...”
Innan ordet ens var avslutat bröt samma kakafoni ut igen.
”LÖGNARE!”
”HATARE!”
”KROSSA DEN FÖRYLADE SOLSLÄCKAREN!”
”DÖDA HAN!” gastade Kvällsmurvla.
Morgon guld gjorde aggressiva sammanbitningar med käkarna
och symboliska boxningsrörelser i luften med den ena
framtassen. Efter ett tag började det i alla fall lugna ned sig,
vilket fick henne att ta tag i ordföranderollen igen.
”TYSTNAD!” ropade hon, och det fungerade faktiskt.
”Fortsätt, Halvmånen.”
Halvmånen plockade ut monokeln ur sitt öga, putsade den med
ena tassen och satte in den igen. Man kunde se att tassarna skakade, så
arg var han. Sedan återupptog han läsandet från sina pergamentbitar:
”Nästa l...l...lögnare, get nummer 2, är också från Klövköping.
Ja jag har förstås identifierat alla. Hon stod vid brunnen
igår och höll hov. En hel del gräsätare lyssnade på henne, vilket
är oroande. Getarslet sa att det inte är nåt fel på grå djur, och
att hon inte är vitist, och att...”
Ett oväsen som inte var av denna världen bröt ut. Hälften
av bestarna ylade med nosarna mot taket så blodytan i glasen
krusades, den andra hälften morrade så det närmade sig rytande,
och vreden lyste ur deras gula ögon.
”INTE VITIST!” ropade Morgon guld och gjorde bitrörelser
igen.
”HON ÄR GRÅ-SNOR FÖRSTÅS!” skrek en annan varg
och morrade.
”EKLANDETS AVSKRÄDE!” ropade en tredje och hyperventilerade.
”KROSSA GRÅ-SNOREN!” gastade en fjärde och skakade.
30