Slutrapport Hyfs 20141128
Slutrapport Hyfs 20141128
Slutrapport Hyfs 20141128
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Diskussion<br />
Hygien i förskolan<br />
Sedan <strong>Hyfs</strong> startade 2006 ser vi att hygienrutinerna i Västra Götalands förskolor<br />
förbättrats. Medvetenheten och kunskapen om hygien har ökat hos så väl chefer som<br />
personal i förskolan. Att i dialog med förskolepersonalen utforma en hygienpolicy för<br />
förskolan har varit ett viktigt steg mot en bättre hygien. Kunskapsnivån hos den<br />
pedagogiska personalen har höjts och fler förskolor har under projekttiden tagit fram<br />
skrivna rutiner kring exempelvis handtvätt, blöjbyten, tvätt och mathantering.<br />
Vi tror att det personliga besöket av hygiensjuksköterskan med inspektion och diskussion<br />
utifrån förskolans förutsättningar, samt relationsbyggandet med förskolepersonal och<br />
förskolechefer, är det arbetssätt som ger bäst effekt. Skriftliga råd och anvisningar är ett<br />
bra komplement men kan inte ersätta den personliga kontakten. Vi kunde genom vår<br />
kartläggning se att förskolor som själva hade utarbetat skrivna hygienrutiner före<br />
samarbete med <strong>Hyfs</strong>-sjuksköterskan inte alltid hade rutiner som stämde överens med<br />
Socialstyrelsens rekommendationer. Att upprätthålla kunskapen och medvetenheten kring<br />
goda hygienrutiner på förskolan, blir ett ständigt pågående vardagsarbete för alla parter.<br />
Därför är fortsatta hygienombudsträffar och utbildningar viktiga delar i vårt arbete.<br />
Sjuksköterskan har en viktig roll i förskolans arbete med hälsofrågor som hygien,<br />
infektioner och sjuka barn, vilket bekräftas i tidigare studier (Alkon et al., 2009).<br />
I Västra Götaland har 97 % av alla kommunala förskolor deltagit i utbildningar och möten<br />
arrangerade av <strong>Hyfs</strong>. Alla förskolor uppmanades att utse ett hygienombud (hygienansvarig<br />
pedagog) vilket en stor majoritet av förskolorna nu har. Hygienombudet har en viktig roll<br />
och är avgörande för hur väl hygienrutiner implementeras på förskolan. Men ombudet<br />
måste också få mandat, både från ledning och den egna arbetsgruppen, att kunna utföra<br />
sitt uppdrag. En viktig uppgift för <strong>Hyfs</strong> i det fortsatta arbetet är att kunna motivera<br />
förskolorna till fortsatt arbete med hygienrutiner.<br />
Det är arbetsgivarens ansvar att se till att förskolepersonalen arbetar efter en viss<br />
hygienisk standard men idag saknas det i stora delar av landet möjlighet att erbjuda<br />
förskolechefer och förskolepersonal utbildning i hygien och smittspridning. Behov finns,<br />
men vem som kan och vill ta på sig utbildningsansvaret är inte löst. <strong>Hyfs</strong> har aktivt arbetat<br />
med att få in ämnet hygien och smittspridning på förskollärarutbildningen, ett samarbete<br />
vi gärna vill utveckla.<br />
Barngruppernas utveckling<br />
Skolverket tog nyligen bort riktmärket om 15 barn per barngrupp trots att forskning visar<br />
att gruppstorlek påverkar barnens hälsa negativt. Samtidigt ser vi en ny trend i förskolan<br />
med att organisera den pedagogiska verksamheten i storarbetslag. Detta innebär att flera<br />
barngrupper slås samman till en enda storgrupp. Även småbarnsgrupper organiseras på<br />
detta sätt.<br />
Sedan år 2006 har barngrupperna ökat men oftast inte lokalerna. Vi ser uppenbara<br />
hälsorisker med detta i form av ett ökat infektionstryck. Speciellt gäller detta<br />
småbarnsgrupperna (1-3 år). Idag har 1 av 5 småbarnsgrupper 17 barn eller fler i Västra<br />
Götaland. Samtidigt som barngrupperna har blivit större har personaltätheten förblivit<br />
oförändrad.<br />
36