10.03.2015 Views

Slutrapport Hyfs 20141128

Slutrapport Hyfs 20141128

Slutrapport Hyfs 20141128

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Diskussion<br />

Hygien i förskolan<br />

Sedan <strong>Hyfs</strong> startade 2006 ser vi att hygienrutinerna i Västra Götalands förskolor<br />

förbättrats. Medvetenheten och kunskapen om hygien har ökat hos så väl chefer som<br />

personal i förskolan. Att i dialog med förskolepersonalen utforma en hygienpolicy för<br />

förskolan har varit ett viktigt steg mot en bättre hygien. Kunskapsnivån hos den<br />

pedagogiska personalen har höjts och fler förskolor har under projekttiden tagit fram<br />

skrivna rutiner kring exempelvis handtvätt, blöjbyten, tvätt och mathantering.<br />

Vi tror att det personliga besöket av hygiensjuksköterskan med inspektion och diskussion<br />

utifrån förskolans förutsättningar, samt relationsbyggandet med förskolepersonal och<br />

förskolechefer, är det arbetssätt som ger bäst effekt. Skriftliga råd och anvisningar är ett<br />

bra komplement men kan inte ersätta den personliga kontakten. Vi kunde genom vår<br />

kartläggning se att förskolor som själva hade utarbetat skrivna hygienrutiner före<br />

samarbete med <strong>Hyfs</strong>-sjuksköterskan inte alltid hade rutiner som stämde överens med<br />

Socialstyrelsens rekommendationer. Att upprätthålla kunskapen och medvetenheten kring<br />

goda hygienrutiner på förskolan, blir ett ständigt pågående vardagsarbete för alla parter.<br />

Därför är fortsatta hygienombudsträffar och utbildningar viktiga delar i vårt arbete.<br />

Sjuksköterskan har en viktig roll i förskolans arbete med hälsofrågor som hygien,<br />

infektioner och sjuka barn, vilket bekräftas i tidigare studier (Alkon et al., 2009).<br />

I Västra Götaland har 97 % av alla kommunala förskolor deltagit i utbildningar och möten<br />

arrangerade av <strong>Hyfs</strong>. Alla förskolor uppmanades att utse ett hygienombud (hygienansvarig<br />

pedagog) vilket en stor majoritet av förskolorna nu har. Hygienombudet har en viktig roll<br />

och är avgörande för hur väl hygienrutiner implementeras på förskolan. Men ombudet<br />

måste också få mandat, både från ledning och den egna arbetsgruppen, att kunna utföra<br />

sitt uppdrag. En viktig uppgift för <strong>Hyfs</strong> i det fortsatta arbetet är att kunna motivera<br />

förskolorna till fortsatt arbete med hygienrutiner.<br />

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att förskolepersonalen arbetar efter en viss<br />

hygienisk standard men idag saknas det i stora delar av landet möjlighet att erbjuda<br />

förskolechefer och förskolepersonal utbildning i hygien och smittspridning. Behov finns,<br />

men vem som kan och vill ta på sig utbildningsansvaret är inte löst. <strong>Hyfs</strong> har aktivt arbetat<br />

med att få in ämnet hygien och smittspridning på förskollärarutbildningen, ett samarbete<br />

vi gärna vill utveckla.<br />

Barngruppernas utveckling<br />

Skolverket tog nyligen bort riktmärket om 15 barn per barngrupp trots att forskning visar<br />

att gruppstorlek påverkar barnens hälsa negativt. Samtidigt ser vi en ny trend i förskolan<br />

med att organisera den pedagogiska verksamheten i storarbetslag. Detta innebär att flera<br />

barngrupper slås samman till en enda storgrupp. Även småbarnsgrupper organiseras på<br />

detta sätt.<br />

Sedan år 2006 har barngrupperna ökat men oftast inte lokalerna. Vi ser uppenbara<br />

hälsorisker med detta i form av ett ökat infektionstryck. Speciellt gäller detta<br />

småbarnsgrupperna (1-3 år). Idag har 1 av 5 småbarnsgrupper 17 barn eller fler i Västra<br />

Götaland. Samtidigt som barngrupperna har blivit större har personaltätheten förblivit<br />

oförändrad.<br />

36

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!