Slutrapport Hyfs 20141128

2. Hyfs-modellen
2011-03-08
Bilaga 1
HYFS-modellen
Bakgrund
Smittsamma sjukdomar sprids lättare om människor lever tätt tillsammans.
Förskolan är en sådan miljö, där många barn vistas tillsammans på en begränsad
yta. Det är känt att förskolebarn har fler infektioner än barn som vistas hemma.
Förskolebarnens infektioner kan leda till frågeställningar som: Måste barnet
stanna hemma eller kan det vara på förskolan trots symtom? Kan
smittspridningen begränsas? Vad kan (och ska) personalen göra?
Förskolepersonalen är till övervägande del pedagoger, men många är också
barnskötare. Pedagoger har stor kunskap om barns kognitiva utveckling, men i
deras utbildning ingår inte kunskap om barns sjukdomar, smittvägar och hur man
kan förhindra smittspridning, något som till viss del ingår i
barnskötarutbildningen. Denna kunskap förväntas finnas på annat håll i
samhället. I barnavårdscentralernas (BVC) uppdrag ingår ett närområdesansvar
som innefattar samverkan med förskolorna i frågor om hygien och smittskydd.
Många förskolor saknar dock kontakt med BVC. I vissa områden ansvarar en
enda BVC för ett flertal förskolor, och då förslår inte resurserna till
förskolehygieniska frågor. En BVC som inte har regelbunden kontakt med
förskolorna, kommer heller inte att uppnå kompetens inom området.
Projektet HYFS
Avsaknaden av förskolehygienisk expertis ligger till grund för projektet HYFS
(Hygiensjuksköterska i förskolan) som är ett samarbete mellan
Smittskyddsenheten, kommunernas förskoleverksamhet, barnhälsovården och
Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad
antibiotikaresistens). Projektet innebär att en hygiensjuksköterska besöker varje
förskola och gör en hygienrond. Därefter får personalen en grundutbildning i
hygien och smitta. Förbättringsåtgärder diskuteras utifrån resultatet av
hygienronden. När projektet startar i en kommun inbjudes alla rektorer och
områdets BVC till ett informationsmöte där projektet presenteras. Rektorerna får
i uppgift att utse ett ”hygienombud” bland förskolepersonalen på varje enhet.
Hygienombudet blir enhetens kontaktperson till HYFS. Alla förskolor redovisar
barnens sjukfrånvaro (uppdelad i diagnosgrupper), som därmed blir en
kvalitetsindikator.
En utvärdering av projektets arbete i Göteborg presenteras i HYFS Delrapport
2006-2009. Där kan man bland annat se att sjukfrånvaro på grund av magsjuka
minskar med förbättrade hygienrutiner, vilket stämmer med resultat från andra
studier. Enligt rapporten är förskolepersonalen motiverad till ett förbättrat
hygienarbete, men de saknar en naturlig kontakt med BVC.
56