Dialog1501

Din tidning från Linköpings kommun | linkoping.se 1 | 2015 

Så omvandlas 

Wahlbecks 

företagspark 

Upptäck 

Linköpings 

natur 

Kommunekolog 

Anders Jörneskog ger tips 

Politikerna tycker 

till om bostäder

Ledare 

Innehåll 

Fler bostäder viktigt för tillväxten 

Oavsett var eller hur man 

bor är bostaden en oerhört 

viktig del i människors liv. 

Här tillbringar man, i de 

allra flesta fall, större delen 

av dygnets timmar. Tillgång 

till en bostad utifrån de 

behov och önskemål man 

har borde vara en självklarhet. 

De allra flesta i Linköping 

har också ett hem där de 

trivs och känner sig trygga. 

Det är bra. 

Men tyvärr har inte alla Linköpingsbor 

samma möjligheter 

att hitta den där bostaden 

som de behöver och önskar. 

Bostadsbristen har blivit ett 

stort hinder. 

Många är de unga som längtar 

efter en egen lägenhet. 

Många är de barnfamiljer 

som drömmer om det där 

huset i ett bra läge. Många 

DIALOG 

Din tidning från Linköpings kommun 

Tidningen Dialog ges ut på uppdrag av kommunstyrelsen 

i Linköpings kommun. Tidningen vill 

stimulera till kontakt mellan Linköpingborna och 

deras förtroendevalda. 

Det är också möjligt att gå in på 

www.linkoping.se/dialog och läsa Dialog. 

Adress: Tidningen Dialog, 

Kommunledningskontoret, 

Linköpings kommun, 581 81 Linköping 

är de studenter som vill 

flytta till en studentlägenhet 

för att kunna börja studera 

på universitetet. Många är 

också de vittnesmål som vi 

fått från näringslivet, som 

pekar på att avsaknaden 

av bostäder i vår stad är en 

hämsko för att kunna rekrytera 

arbetskraft. Människor 

har svårt att flytta till jobb 

eller utbildning här på grund 

av att tillgängliga bostäder 

saknas. Det understryker 

hur oerhört viktigt det är att 

tillförsäkra en fungerande 

bostadsmarknad – det är helt 

enkelt avgörande för att hålla 

ihop samhället. 

Därför måste bostadsbristen 

mötas. Med fler bostäder 

i Linköping där fler människor 

kan hitta den där 

bostaden de drömmer om 

kommer stadens attraktivitet 

att öka, tillväxten få en 

Foto: Oskar Lürén 

Tryck: Forssa Print AB 

Distribution: Dialog delas ut av Swepress 

Lokalpost. Om du inte fått tidningen, ring 

23 80 65 eller e-posta distribution@swepressdr.se 

samt uppge namn och adress. 

Dialog på CD: Dialog finns inläst på CD för synskadade 

och för dem som har svårt att läsa tryckta 

texter. Kontakta länsbiblioteket Östergötland, Lena 

Udd 26 27 66, vid intresse. 

Utgivning 2015: 

Nr 1: 25 mars, Nr 2: 10 juni, 

Nr 3: 30 september, Nr 4: 9 december. 

rejäl skjuts och människor 

trivas bättre. Därför står 

bostadspolitiken högt på vår 

dagordning. 

Redaktionskommitté: 

Till Dialog finns två rådgivande redaktionsråd. 

Det ena består av gruppledarna för samtliga 

politiska partier i kommunfullmäktige. Det andra 

av tjänstemän från kommunorganisationen. 

Ansvarig utgivare: 

Claes Lundkvist, 20 64 77 

Redaktör: 

Per Conning, journalist, 20 64 20 

Lottie Molin, journalist, 20 71 37 

Monika Magnusson, layout/redigering, 20 68 58 

Helena Balthammar (S) 

Borgmästare 

0725-82 80 69 

förnamn.efternamn@linkoping.se 

Lena Micko (S) 

Ordförande i kommunstyrelsen 

0706-40 68 94 


Kontakta redaktionen per e-post: 


På omslaget: 

Kommunekolog Anders Jörneskog fotograferad av 

Göran Billeson. Bilden är ett montage. 

Sid 5 

Vallastadens första hus 

Nu är byggandet igång 

Sid 6 

Nya bostäder i Linköping 

Behov av fler lägenheter 

Sid 12 

Hagdahlska har fyllt fem 

Seniorcentret är populärt 

Sid 13 

Snart studentorkesterfestival 

Kortege med framtidstema 

Sid 14 

Profilen Lena Miranda 

Ny vd för Mjärdevi Science Park 

Sid 16 

Upplev Linköpings natur 

Ger både avkoppling och motion 

Sid 20 

Besök hos ett familjehem 

En trygg punkt i tillvaron 

Sid 22 

Så omvandlas 

Wahlbecks företagspark 

Kan fungera som demoområde 

6 

20 

22 

2 | DIALOG | 01 | 15 | linkoping.se 

linkoping.se | 01 | 15 | DIALOG | 3

DIALOG | AKTUELLT 

AKTUELLT | DIALOG 

Årets budget i 

digital form 

På Linköpings kommuns 

webbplats www.linkoping.se 

kan du ta del av kommunens 

budget för 2015 i digital form. 

Budgeten presenteras med 

korta texter, diagram och 

filmade intervjuer. Budgeten 

visar hur kommunens samlade 

resurser ska prioriteras mellan 

olika nämnder och 

verksamheter. Det är första 

gången som kommunen 

presenterar budgeten i digital 

form. Genom att göra det 

minskar resursåtgången och 

belastningen på miljön, samtidigt 

som tillgängligheten ökar. 

är snittåldern 

i Linköpings kommun, 

enligt ny statistik på 

39år 

www.linkoping.se 

Nya grepp för trygghet 

Styrande Koalition för Linköping 

(Socialdemokraterna, 

Miljöpartiet och Folkpartiet) vill 

förstärka arbetet med stadsdelsutveckling. 

Ett nytt utskott 

med namnet trygghets- och 

demokratiutskottet får ett strategiskt 

uppdrag att samordna 

arbetet med demokratifrågor, 

trygghets- och säkerhetsfrågor, 

brottsförebyggande 

arbete och arbetet med stadsdels- 

och områdesutveckling. 

– Det är viktigt att det blir 

ett långsiktigt arbete och att 

frågor inte hamnar mellan stolarna, 

säger Helena Balthammar 

(S), ordförande i det nya 

utskottet. 

Det konkreta arbetet sker 

inom nämnder och på förvaltningar. 

Utskottet har en stöttande 

och pådrivande roll. 

Sök till Sommarföretagaren 

Drömmer du om att en dag starta eget företag och förverkliga 

dina idéer? Varför inte börja redan nu? Sommarföretagaren är 

en chans för dig som går på gymnasiet att under fyra veckor 

på sommarlovet driva ditt eget företag och utveckla din kompetens 

som företagare och entreprenör. Under sommaren får 

20 personer hjälp med startkapital, coachning och utbildning. 

Sommarföretagaren arrangeras av Nulink och Linköpings 

kommun. På webbplatsen www.sommarforetagaren.se kan du 

läsa mer och anmäla dig. 

Starkt bokslut 

för 2014 

Linköpings kommuns ekonomi är stabil och de flesta nämnderna 

har hållit sina budgetar under 2014. Det preliminära bokslutet 

för 2014 visar på ett överskott på 296 miljoner kronor. 

Omsättningen för Linköpings kommun var 8,3 miljarder kronor. 

I det preliminära bokslutet framgår också att Linköpings 

kommun har bra förutsättningar för att hålla en god ekonomisk 

hushållning. Kommunen har en välskött och stark 

ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit 

goda, soliditeten god och investeringarna har kunnat finansieras 

med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och 

Linköping är en av få kommuner som har kunnat göra en stor 

avsättning för framtida pensioner. 

14 500 

företag är registrerade i 

Linköpings kommun. 

På www.linkoping.se hittar du mer statistik om Linköping. 

Interiör från det blivande huset. 

Vallastadens första hus på gång 

Nu har byggandet kommit 

igång i den nya stadsdelen 

Vallastaden. Först ut är 

Maria Grahns villa ”House 

for mother”. Den är ritad av 

hennes son, arkitekten Björn 

Förstberg. 

– Jag vill verkligen säga att vi 

som privat byggherre har blivit 

Koalition för Linköping (S, MP 

och FP) har tagit över styret i 

Linköpings kommun. De vill nu 

höja tempot och öka samarbetet 

mellan alla inblandade 

aktörer för att genomföra booch 

samhällsbyggnadsexpon 

Linköpingsbo 2017. 

Kommunstyrelsens ordförande 

Lena Micko (S) säger att Linköpingsbo 

2017 har potentialen att 

bli något mycket spännande och 

positivt för Linköping. 

– Det är ett bra tillfälle att 

genomföra ett intressant projekt, 

som också bidrar med runt 

800 lägenheter i ett läge när 

Illustration: Björn Förstberg 

Linköping upplever bostadsbrist. 

Vi har tidigare varit oroade över 

en tuff tidsplan, men konstaterar 

efter en genomlysning att 

det går att genomföra en bra 

utställning. 

Nils Hillerbrand (MP), kommunalråd 

och gruppledare, menar 

att med bolagets ekonomi säkrad 

och en ny bolagsstyrelse på 

ingång finns nu goda förutsättningar 

för en bättre styrning av 

själva bomässan. 

– Vi ser därför goda möjligheter 

att lyfta fram mässan och 

den framtida stadsdelen som 

en energi- och resurseffektiv 

stadsdel. Det är en stadsdel 

med hållbara trafiklösningar i 

Maria Grahn och Björn Förstberg. Foto: Staffan Gustavsson 

bra bemötta och att det är så 

roligt att vara en del av detta, 

säger Maria Grahn. 

Huset ”House for mother” 

kommer att präglas av enkla 

material och synliga, bärande 

konstruktioner. Fasaden kläs i 

en enkel, slitstark korrugerad 

aluminiumplåt och interiören 

utmärks av obehandlad plywood, 

synliga reglar och slipat 

betonggolv. Den totala ytan blir 

130 kvadratmeter. 

Tommy Hultin, vd för Linköpingsbo 

2017, tycker att Maria 

Grahn och Björn Förstberg 

förkroppsligar det som är vägledande 

för Vallastaden, liksom 

för booch samhällsexpon som 

ska genomföras där 2017. 

Höjt tempo för Linköpingsbo 2017 

framkant som främst bygger på 

gång-, cykel- och kollektivtrafik. 

Daniel Andersson (FP), kommunalråd 

och gruppledare, 

säger att genomförandet av 

expon är en bra drivkraft för 

nämnderna i Linköpings kommun. 

Omsorgsboenden och 

skolenheter i stadsdelen kan 

bli flaggskepp att visa upp för 

omvärlden. 

– Det kan bidra till att utveckla 

omsorgen och utbildningen även 

i resten av kommunen. 

För att klara de utmaningar 

som projektet står inför anser 

Koalition för Linköping att det 

bland annat krävs ett ökat stöd 

till expobolaget. De menar också 

– Maria och Björn är fantastiska 

exempel på att människan 

bygger staden. De har varit och 

kommer att fortsätta vara en 

betydelsefull del i utvecklingen 

av Vallastaden. 

På linkopingsbo2017.se 

kan du läsa mer om 

Vallastaden. 

att det behövs en tätare rapportering 

till alla intressenter, tätare 

ägardialoger och en tydligare 

ledning och styrning av bolaget. 

Ett första steg är att tillsätta en 

ny styrelse i bolaget Linköpingsexpo. 

Ny ordförande blir Birgitta 

Ståhl Öckinger (S). 

– Jag är glad över möjligheten 

att delta i förverkligandet av det 

här projektet. Men utmaningarna 

är stora och för att lyckas 

kommer det krävas förändring. 

Ett av de första initiativen jag 

kommer att ta blir att se till att 

bolaget ökar samarbetet med 

kommunen och externa aktörer, 

säger hon. 

4 | DIALOG | 01 | 15 | linkoping.se linkoping.se | 01 | 15 | DIALOG | 5

DIALOG | TEMA BOSTÄDER 

TEMA BOSTÄDER | DIALOG 

Nyinflyttad i modulhus 

Liksom i många andra kommuner behövs det mer bostäder i Linköping, både studentbostäder och 

andra bostäder. Flera byggprojekt är därför på gång. Nyligen invigdes även så kallade modulhus i 

Ryd som ger ett snabbt tillskott av studentlägenheter. 

TEXT PER CONNING FOTO STAFFAN GUSTAVSSON 

Malin Granberg är en av hyresgästerna i de nya studentlägenheterna på Ryds allé. 

Malin Granberg kommer 

från Piteå och har bott i 

Linköping sedan i augusti 

2013. Här pluggar hon på 

universitetet för att bli 

ämneslärare på gymnasiet. I december 

fick hon möjligheten att flytta in i en 

nybyggd studentlägenhet på Ryds allé. 

– Jag trivs bra här. Jag har bott i studentkorridor 

förut, så en skillnad är att 

jag har ett eget kök nu. 

Hon tycker också att det nya läget är 

bättre. Tidigare bodde hon vid kårhuset 

Ryds herrgård, där det kunde vara mer 

livligt under sena timmar. Nu har hon 

dessutom lite kortare väg till universitetet. 

Modulhusen på Ryds allé innehåller 

25 studentlägenheter på vardera 

25 kvadratmeter. Färdigställandet av 

husen har gått fort. Hyresgästerna 

kunde flytta in nio månader efter att 

idén om husen föddes – och tre månader 

efter första spadtaget. Detta tack 

vare att husen levererades som färdiga 

paviljonger. 

Tillfälligt bygglov 

Ägarbolaget Studentbostäder – som är 

ett dotterbolag till Stångåstaden – har 

fått ett tidsbegränsat bygglov. Det innebär 

att modulhusen får stå kvar i upp 

till 15 år. 

– Tidigare kunde man få max tio år 

tillfälligt bygglov, men efter en lagändring 

har det förlängts. Det har förenklat 

möjligheten att få ihop projektet 

ekonomiskt, säger Simon Helmér, vd för 

Studentbostäder. 

När tiden för bygglovet har gått ut 

ska modulhusen kunna flyttas till en 

annan plats. 

Bolaget Studentbostäder har dessutom 

köpt in ytterligare 28 modullägenheter, 

denna gång begagnade. I 

skrivande stund är det inte klart var de 

ska placeras. 

Fler studentboenden av det vanliga 

slaget också är på gång. I kvarteret 

Irrblosset nära Vallaskogen ska Studentbostäder 

bygga 220 lägenheter. Och i 

nya stadsdelen Vallastaden blir det ett 

tillskott på 180 boenden. Även Lambohov 

får enligt planerna runt 50 nya 

studentbostäder 

Vid sidan av studentvärlden byggs 

det också andra bostäder i Linköping. 

Folkets park är ett av de områden som får nya bostäder. 

Förra året färdigställdes 507 lägenheter 

i Linköping. Samma år påbörjades 583 

lägenheter, och vid årsskiftet pågick 

planering och byggande av 873 lägenheter. 

Några områden som får nya bostäder 

är Folkets park, Ekkällan och Övre 

Vasastaden. Ytterligare exempel på 

områden som ska utvecklas är kvarteret 

Eddan, Vallastaden och Wahlbecks 

företagspark. 

– Bostadsbyggandet i Sverige har tagit 

skjuts generellt, och det har det gjort i 

Linköping också. Men liksom i andra 

kommuner har vi också en betydande 

bostadsefterfrågan, säger Anna Bertilson, 

samhällsbyggnadsdirektör i Linköpings 

kommun. 

Planreserv 

Kommunen har inte själv rollen att 

bygga bostäder, men ska däremot skapa 

förutsättningar för byggandet. Det gör 

kommunen bland annat genom att ha 

en planreserv med färdiga detaljplaner 

för möjligt bostadsbyggande. Planreserven 

omfattar just nu drygt 4 000 

bostäder. 

– Så det finns goda förutsättningar 

för mer byggnation. Av de 4 000 bostäderna 

uppfattar vi att ungefär 3 300 är 

under planering från byggherrarnas 

sida. Vi önskar förstås alltid att spaden 

kommer snabbare i jorden. Samtidigt 

jobbar byggherrarna utifrån sin etappindelning 

och i den takt de kan. Så 

även om vi har bostadsproduktion på 

gång finns det utrymme för både mer 

produktion och fler aktörer, säger Anna 

Bertilson. 

Linköpings nya politiska majoritet – 

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och 

Folkpartiet – lyfter också fram behovet 

av bostäder som en prioriterad fråga. 

I sitt samverkansprogram menar de 

att Linköping framför allt behöver fler 

mindre lägenheter, och även fler studentlägenheter. 

Utgångspunkten ska 

vara att de nya bostäderna är hållbara 

och har olika boendeformer. 

För att öka tempot på byggandet vill 

de tre partierna bland annat förkorta 

processerna innan själva byggandet. De 

vill också stärka samverkan med aktörerna 

på byggmarknaden genom att 

inrätta ett bostadsråd. 

Ytterligare ett mål är att det kommunägda 

bostadsföretaget Stångåstaden 

ska spela en mer aktiv roll för att öka 

byggtakten. Med ambitionen att bygga 

en mer sammanhållen stad menar 

politikerna att Stångåstaden kan förtäta 

mer, bland annat i miljonprogrammets 

områden. 

Läs mer: Så tycker politikerna 

om bostäder. 




Socialdemokraterna 

Folkpartiet 

Lena Micko 

Daniel Andersson 

Linköping har bostadsbrist och har haft en 

längre tid. Befolkningen ökar snabbt. Vi 

står inför stora utvecklingsprojekt som har 

betydelse för framtiden. Ostlänken kommer 

att innebära stora möjligheter för staden att 

växa och utvecklas. Det är en tuff utmaning 

att bygga ifatt – men nödvändig. Dels för 

att unga människor som flyttar hemifrån 

behöver bostäder, dels utifrån den trångboddhet 

som ökat i vissa stadsdelar. 

Vi behöver allt från nya tomter till små 

vinds- och källarlägenheter för studenter 

och övriga ungdomsgrupper. Stångåstaden 

håller på med det just nu, och vi ska se över 

vad man kan göra mer. Senare i vår kommer 

Stångåstaden få nya, skarpare ägardirektiv 

så att fler hyresrätter kommer till. 

Vi ska också se över vad kommunen kan 

göra för att snabba upp byggprocessen. 

Ett sätt kan vara att ställa krav på byggherrarna. 

Vill man bygga i ett attraktivt läge så 

ska man också bygga i andra lägen där det 

behövs bostäder. Förtätning i innerstaden 

ska kompletteras med utbyggnad i stadsdelarna. 

Det är angeläget att förtäta och bygga 

nytt längs med kollektivtrafikstråk, så ökar 

också förutsättningarna för att turtätheten 

kan öka. 

Vi behöver också bygga på helt ny mark, 

Vallastaden är ett exempel, Sturefors och 

Vikingstad två andra. Vi tror att bullerfrågan 

blir löst under våren. När det inte finns 

anledning att överklaga, går det fortare att 

bygga. Vi tror att efterfrågan på tomter i 

bland annat Ljungsbro och Berg ökar. Den 

gemensamma översiktsplanen för Linköping 

och Norrköping ger möjlighet att bygga 

utmed pendlingsstråken. Det betyder att till 

exempel Linghem kan växa. 

Det är viktigt att titta på intressanta idéer 

från olika håll, till exempel har det byggts 

billiga småhus i vissa kommuner. Modulhus 

kan också vara värt att titta på. Utan 

att tumma på kvaliteten kan nog många 

ungdomar acceptera mindre och enklare 

lägenheter som sitt första hem. 

Vi ska snart tillsätta ett bostadsråd, med 

byggherrar, kommunen, universitetet, 

arkitekter med flera för att hitta lösningar 

för att få fart på bostadsbyggandet och för 

att sänka kostnaderna för nyproduktion. 

Tjänstemännen har redan inlett arbetet med 

bostadsrådet. Vi behöver också rusta upp 

miljonprogrammet och där vill vi se vad 

staten kan bidra med. 

Bostadsbristen i Linköping slår hårt mot 

alla. Det drabbar studenter som får chansen 

att gå den utbildning de vill men inte 

hittar en bostad. Det försvårar för företag 

som vill expandera men inte kan rekrytera 

om bostäder saknas. Det hindrar Linköpingsbor 

att byta till en bostad som passar 

deras behov bättre. 

Utan lediga lägenheter och småhus skapas 

inte de flyttkedjor som krävs för att fler ska 

kunna göra boendekarriär och bilda familj. 

Framför allt slår bostadsbristen hårdast mot 

samhällets allra mest utsatta. När tillgången 

på lediga bostäder minskar är det i första 

hand de som har ekonomiska eller sociala 

problem som får tuffast att hitta någonstans 

att bo. Bostadsbristen är därför ett av våra 

största socialpolitiska problem. 

För att komma tillrätta med bostadsbristen 

krävs många insatser. Bättre dialog och en 

smidigare planprocess är två nyckelfrågor. 

Kommunens bostadsbolag Stångåstaden 

kan göra stora insatser för att öka tempot i 

bostadsbyggandet. De nya byggprojekten 

på Folkungavallen och Djurgården måste 

ta fart under mandatperioden. Samtidigt 

kan kommunen också underlätta för privata 

företag att få bygga mer och täcka behovet. 

Det handlar inte bara om att bygga fler 

lägenheter och hus, utan även om att bygga 

bra stadsdelar. Innerstaden måste få växa 

för att skapa ett mer aktivt gatuliv. Många 

människor vill gärna leva i spännande stadsmiljöer 

och lockas då att flytta till Linköping 

och bo kvar här. 

Centrala Linköping måste kunna erbjuda 

ett storstadsliv som passar såväl stadsbor 

som alla de som bor runtom i kommunen 

och regionen. Vi måste samtidigt värna de 

Linköpingsbor som söker det lugna livet 

runt det goda hemmakvarteret med plats 

för trädgårdar och lekplatser. I ett snabbt 

växande Linköping behöver vi klara av att 

balansera ett pulserande storstadsliv med 

gröna lungor och småbarnskvarter. Linköping 

kan, i staden och runtom i kommunen, 

erbjuda en attraktiv livsmiljö för alla. 

Partiernas åsikter om bostäder 


Miljöpartiet 

Nils Hillerbrand 

Moderaterna 

Paul Lindvall 

Vi behöver öka byggtakten i Linköping även 

om mycket pekar åt rätt håll. Allmännyttan 

har spänt bågen men även de behöver 

utöka byggandet. 

Miljöpartiet vill ha mer stadsnära byggande. 

Vi är positiva till förtätning, det är miljö- och 

klimatsmart. Det är dock viktigt att behålla 

grönområden i centrala staden, både för 

klimatets skull och för rekreation. Förutom 

att bygga centralt vill vi bygga i småorterna, 

som Vikingstad, Ljungsbro, Brokind med 

flera. Det finns en stor landsbygd i kommunen 

och där bör det byggas fler hyreslägenheter. 

Man ska inte vara tvungen att ha eget 

hus för att bo på landet. Familjekonstellationerna 

ändrar sig och blandade upplåtelseformer 

även på landsbygden skulle 

underlätta för människor att bo kvar. 

Man ska bygga på områden där det redan 

finns kollektivtrafik. Vi vill undvika att bygga 

på åkermark så mycket som möjligt. Vi vill 

se mer nybyggnad i miljonprogramsområdena, 

både hyreslägenheter och eget ägande. 

Det bidrar till ökad social blandning, som 

alla tjänar på. Behovet av fler bostäder i 

stadsdelarna är stort, i till exempel Skäggetorp 

är inflyttningen stor. Grönområden 

ska inte tas bort, men det finns möjlighet att 

använda delar av oanvända ytor, både till att 

bygga och för att skapa parkmiljöer. 

När och om Ostlänken dras under jord 

skapas en enorm möjlighet att bygga ihop 

Skäggetorp med Tornby och Barhäll. 

För att utöka byggandet vill vi sänka p- 

normen så att byggherrarna kan bygga färre 

antal p-platser. Istället ska bilpool och kollektivtrafik 

främjas. Det är ett sätt att sänka 

byggkostnaderna. Att blanda bostäder och 

verksamheter som förskolor, butiker och 

kontor är ett sätt att stimulera byggande. 

Många byggherrar vill gärna bygga i attraktiva 

områden. Då kan kommunen ställa 

motkrav om att slå ihop objekt, alltså att 

man samtidigt åtar sig att bygga på andra 

områden eller i andra prisklasser. En del 

bostäder kan byggas med enklare standard, 

men ändå hållbart och med kvalitet. 

Linköping har en stark befolkningstillväxt 

och det behövs nya bostäder, både för 

unga som flyttar hemifrån, för familjer som 

flyttar hit, för studenter som studerat klart 

och för äldre som kanske vill flytta från 

en större bostad till en något mindre. Nya 

bostäder behövs i staden, i olika stadsdelar 

och i alla delar av kommunen. Det finns 

översikts-, detaljplaner och utvecklingsplaner 

som möjliggör ett ökat bostadsbyggande. 

Aldrig tidigare har det funnits så 

många spännande möjligheter att bygga 

bostäder för de aktörer som vill bidra till ett 

ökat byggande. 

HSB, Lundbergs, Klövern, Skanska, NCC, 

JM och BoTrygg är bara några exempel på 

aktörer som på olika sätt bidrar till bostadsbyggandet 

i Linköping. De och andra aktörer 

bidrar också till att utveckla framtidens 

Linköping. Stångåstaden har en välskött 

ekonomi och den har redan börjat användas 

för ett kraftigt ökat byggande av nya lägenheter. 

Det behövs fler ungdomslägenheter. 

Nya studentlägenheter planeras och byggs, 

men det är också viktigt att möjliggöra 

ombyggnad av vindar till ungdomslägenheter. 

Här finns det goda förutsättningar att 

under några år kunna tillskapa hundratals 

nya lägenheter! 

Det är också viktigt att underlätta för dem 

som vill förverkliga drömmen om egen villa. 

Det gör vi genom att möjliggöra byggande i 

alla delar av kommunen. Alla vill inte bo inne 

i staden. Med översiktsplanen för landsbygden 

och orterna utanför staden så finns det 

en stark grund för dem som vill skapa sitt 

drömboende. 

Vi får inte glömma bort att vi bygger för 

framtiden – det vi gör måste vara väl genomtänkt 

och bidra till Linköpings utveckling. 

Vi måste också förnya och utveckla 

befintliga stadsdelar och områden. Alla 

som vill vara med och utveckla Linköping är 

välkomna. Vi får inte gå tillbaka till en situation 

där vissa aktörer fick företräde. Processen 

med marktilldelning ska vara synlig och 

öppen, så att alla har samma möjligheter. 

Det är den bästa garanten för ett långsiktigt 

bostadsbyggande som svarar mot den stora 

efterfrågan på nya bostäder som följer med 

en stad i stark tillväxt. 




Centerpartiet 

Kristdemokraterna 

Muharrem Demirok 

Andreas Ardenfors 

Det är ingen tvekan om att Linköping 

behöver fler bostäder. Byggandet har varit 

eftersatt i 20 år – det är likadant i hela 

Sverige. Det är ett strukturellt problem som 

inte går att vända över en natt. 

Bostadssektorn är ett av de områden där 

det varit väldigt många politiskt tvära kast. 

Många pratar som om det fanns enkla lösningar. 

Det gör det inte. Det tar lång tid att 

se effekten av beslut inom bostadssektorn. 

Effekterna av miljonprogrammet till exempel 

ser vi inte förrän om 30 - 40 år. 

Det behövs en samhällsbyggnadskommission 

med byggherrar, kommunen, arkitekter, 

trafikplanerare, akademiker – ett tvärsektoriellt 

samarbete för samhällsbyggnad 

eftersom det inte bara handlar om att bygga 

bostäder, utan om en helhet. Vallastaden är 

ett tydligt nationellt exempel på dessa ambitioner. 

Man hör ofta att vi behöver bygga för 

studenter, asylsökande, äldre eller vad det 

kan vara. Det är feltänkt. Ju mer vi tänker 

på och planerar för kategorier desto mer 

segregerat bygger vi. Med långa flyttkedjor 

går det att på slutet få loss billiga hyresrätter. 

Det bygger på en rörlighet på bostadsmarknaden, 

där det finns ett tillräckligt stort 

utbud av olika typer av boende så att människor 

kan välja boende utifrån sin situation 

och sina behov. 

Det är en myt att det går att bygga nya 

hyresrätter som är billigare än de som redan 

finns. En ny, mindre dyr trea kostar runt 

7 000 kronor i månaden. Den som kallar det 

billigt lever i en annan ekonomisk verklighet 

än de flesta av oss. I stället borde vi 

bygga fler mindre bostadsrätter. Ju tidigare 

människor får i gång ett bosparande och 

kommer in på bostadsmarknaden desto 

bättre. Att ge fler människor möjlighet att 

köpa sin första bostad är en verklig rättvisefråga. 

Steget mellan hyresrätt och villa är 

stort - inte många kan ta det. Därför är det 

så viktigt att tidigt äga sitt boende. 

Det är roligt att se byggkranar i Linköping. 

Visst är det litet besvärligt ibland, men det 

är ett tecken på utveckling och framtidstro 

och det är bra på så många olika sätt. 

Många människor vill bo centralt. Därför 

vill vi att det bland annat byggs fler små, 

billiga, enkla hyreslägenheter och studentlägenheter. 

Ju lättare det är att få bostad, 

desto större chans är det att studenter och 

andra unga människor bor kvar i Linköping. 

Vi vill ta fram ett program för att skydda 

viktiga grönområden. Ett sätt är att bygga 

högt, 20 våningar och mer. Då kan vi få 

fram bostäder och samtidigt ha grönytor 

och åstadkomma ett luftigt byggande. Parallellt 

vill vi satsa på villatomter utmed de 

stråk där det redan finns kollektivtrafik. Orter 

som Vikingstad, Linghem, Askeby med 

flera erbjuder attraktiva miljöer och många 

unga familjer har upptäckt utvecklingspotentialen 

i dessa och andra orter. 

Det är otroligt roligt att det byggs så 

mycket i Linköping, den högsta siffran 

på många år. Eftersom det behövs fler 

bostäder i Linköping bör byggprocessen bli 

så enkelt som möjligt, utan att göra avkall 

på lagar och regler. Vi tycker att handläggningen 

av bygglov kan bli snabbare vid 

enkla planärenden. 

Vi vill att hela kommunen ska växa. När 

ytterområdena växer, vill vi både bygga ut 

kollektivtrafiken och skapa infartsparkeringar 

på strategiska ställen, så att man 

kan köra bil en kort sträcka och sedan 

fortsätta med kollektivtrafik. Bilen och kollektivtrafiken 

kompletterar varandra, båda 

är viktiga. Bilen har absolut en roll att spela 

när hela kommunen ska växa. Det är inte 

ekonomiskt försvarbart att bygga ut kollektivtrafik 

överallt. 

Det sker många positiva saker: Stångåstaden 

är aktiv i byggandet och Vallastaden, 

ett projekt för framtiden som Linköping kan 

vara stolt och glad över. 

Nu tror vi att vi har fått en långsiktig lösning 

på bullerproblematiken och att det inte blir 

så många överklaganden. Detaljplanerna 

kan förverkligas. Då försvinner en stor 

bromskloss och våra företag kan känna en 

trygghet för sin verksamhet. 



Sverigedemokraterna 

Jonas Andersson 

Vänsterpartiet 

Jessica Holmqvist 

Många vill flytta hit eftersom Linköping 

är en attraktiv stad. Bristen på bostäder 

hindrar dem. Det påverkar tillväxten 

negativt. Det blir svårt för den enskilda 

individen som måste bo i andra hand eller 

bli inneboende. 

Det är dock bara till viss del man kan göra 

något på kommunal nivå. Det krävs samarbete 

nationellt. Till exempel när det gäller 

problemet med att olika myndigheter har 

olika syn på bullergränser, som har inneburit 

ständiga överklaganden av detaljplaner som 

lett till förseningar av bostadsbyggande. 

Förhoppningsvis är detta problem löst snart, 

så att byggandet kan ta fart ännu mer. 

Linköping tar emot fler människor från andra 

länder än vi har bostäder för. Det är ett 

problem och bidrar till bostadssegregation. 

Övriga partier har inte brytt sig om det, när 

de säger ja till att ta emot fler. Det leder till 

ett högre tryck på bostadsmarknaden än vi 

klarar av. Dessutom är det inte ett värdigt 

mottagande. Därför bör vi dra ner på flyktingmottagandet. 

Ett annat sätt att få flera bostäder vore att 

förenkla byggnormerna, så att det kan bli 

mindre krav för till exempel studentbostäder. 

Också detta måste ske på nationell nivå. 

Samtidigt är tillgänglighet viktigt, till exempel 

hissar. Kommunen bör trycka på gentemot 

staten för en översyn av plan- och bygglagen 

för att åstadkomma effektiviseringar. 

Vi är positiva till förtätning genom att bygga 

höghus, men det får inte inkräkta på stadens 

siluett och det är också viktigt med grönytor. 

En svår balansgång. Hela kommunen ska 

leva, också landsbygden. Det är viktigt att 

skapa möjligheter för boende på landsbygden 

och småorterna bland annat genom att 

det finns samhällsservice, till exempel skola 

och barnomsorg. 

Byggande handlar även om annat än 

bostäder. När det gäller simhallen var vi 

nöjda med placeringen i Kallerstad. Det är 

slöseri att göra en ny utredning. Det verkar 

som om det gått för mycket politisk prestige 

i den här frågan. Det är viktigt att komma i 

gång. Ostlänken innebär stora möjligheter för 

Linköping att växa. Med Ostlänken krymper 

avstånden. 

Alla människor ska ha någonstans att bo 

och ett boende som fungerar för dem. Det 

är centralt för oss. En bra bostad till ett 

rimligt pris är en social rättighet. 

Därför måste det byggas fler billiga hyresrätter, 

så att det blir lätt för alla att flytta till 

något som passar dem. För att hyrorna ska 

bli lägre behövs statliga subventioner. Vi 

tycker också att ROT-avdraget ska riktas 

om, så att det kan användas för att rusta 

upp de hyreshus som riskerar att stå och 

förfalla. Det förekommer att nödvändig 

upprustning av byggnaderna leder till så 

kraftiga hyreshöjningar att människor 

tvingas flytta. Dagens bostadssubventioner 

gynnar enbart dem som äger sitt boende, 

i stället för att komma alla till del. På det 

viset ökar bostadssegregationen. Det är en 

oacceptabel utveckling. 

Vänsterpartiet vill ha blandade upplåtelseformer 

i alla bostadsområden och på 

alla orter. Vi vill ge Stångåstaden tydliga 

direktiv om att bygga bra och billiga hyreslägenheter. 

Bolaget har mycket på gång, 

men arbetet kan intensifieras. 

Hyresrätter med låga hyror är viktigt även 

för dem som har bott i villa, men vill flytta 

till lägenhet när de blir äldre. Låg pension 

och färdigbetald villa stoppar en flytt till 

lägenhet om den är för dyr. Det leder till att 

folk sitter kvar med ett boende de kanske 

egentligen inte vill ha, samtidigt som någon 

annan inte får chansen att flytta till villan de 

söker. Det behövs fler hyresrätter också på 

landsbygden. Översiktsplanen för landsbygden 

ger möjlighet till en mer blandad 

bebyggelse, även gruppbostäder finns 

med i planen. 


DIALOG | AKTUELLT 


Fem år med Hagdahlska huset 

Hagdahlska huset seniorcenter 

firade femårsjubileum i slutet av 

förra året. Intresset för mötesplatsen 

har varit lika stort under 

hela femårsperioden. 

TEXT SVEN-ÅKE FASTH FOTO GÖRAN BILLESON 

Nytt äldrecafé i Ryd 

Nu kan alla fikasugna Rydsbor 

dricka sitt kaffe eller te på det 

nya caféet i Ryds servicehus på 

söndagseftermiddagarna. Det 

är resurspoolen i Linköping som 

står bakom satsningen. 


Caféet öppnade i slutet av förra året på 

prov. Då satsade man på tisdagseftermiddagar 

men har sedan nyår gått över till 

söndagseftermiddagar istället. 

– Söndag är en bättre dag eftersom 

servicehuset inte har någon aktivitet på 

söndagarna, tycker resurspoolens ordförande 

Siv Nordqvist. 

Resurspoolen har mötesplatser med 

kaffe, underhållning och föreläsningar 

på många platser i kommunen. Caféet 

ser man som en utveckling av den verksamheten. 

– Alla är välkomna till caféet. De 

äldre i området behöver kunna träffas, 

men vi hoppas även att till exempel 

studenterna i Ryd ska tycka att det är 

bra att kunna komma och fika billigt, 

menar Siv Nordqvist. 

Kommunens äldrenämnd finansierar 

mötesplatser och café och resurspoolen 

sköter verksamheten med sina oavlönade 

volontärer. Ryds servicehus lånar 

ut sin matsal gratis till caféet. 

Tanken är att hålla nere priserna så 

att alla har råd att komma och fika. 

Till subventionerade priser kan man få 

kaffe eller te och smörgås eller kaffebröd. 

– Vi köper brödet lokalt här i Ryd, 

berättar Anna-Britta Hedström som är 

en av tre volontärer som sköter caféverksamheten. 

– Jag minns när vi invigde Hagdahlska. 

Det kom så mycket folk så vi fick hålla 

invigningstalet två gånger. En gång 

inomhus och en gång utomhus för att 

alla inte fick plats i huset. 

Det säger Ingrid von Sydow som har 

varit verksamhetsansvarig hela tiden. 

Från början var mötesplatsen för 

äldre ett projekt som finansierades både 

med statliga och kommunala pengar. 

Men det visade sig snart att Hagdahlska 

huset var en succé och verksamheten 

permanentades och finansieras numera 

helt av äldrenämnden. 

Kommunens fem pensionärsorganisationer 

är med och driver verksamheten 

som värdar. 

– Vi har runt 100 volontärer som ställer 

upp och jobbar, berättar Ingrid von 

Sydow. 

I snitt 50 personer besöker Hagdahlska 

huset varje vardag. En av dem 

är Britt-Marie Viksten: 

– Jag tycker att gemenskapen och 

möjligheten att få träffa olika sorters 

människor är det viktigaste med Hagdahlska. 

Hon brukar gå hit två till tre dagar i 

veckan för att träffa kamrater och delta 

i någon av aktiviteterna. 

– Jag är med när vi spelar bowling till 

ett tv-spel. Man är med själv och gör 

rörelserna, säger Britt-Marie Viksten. 

Bland aktiviteterna på Hagdahlska 

huset kan nämnas kortspel, bokcafé, 

byte av pocketböcker, föreläsningar, 

frågesport, information från kommunens 

heminstruktörer och äldrelotsar 

samt ett eget minigym. 

– Och så har vi caféverksamhet, kafferep, 

IT-café och en egen Facebooksida 

som har exploderat av intresse. Där kan 

vi lägga ut filmer från våra egna evenemang, 

menar Ingrid von Sydow. 

Hjälpmedel för äldre studeras av från vänster 

praktikanten Lucas Titus, Ingrid von Sydow och 

Britt-Marie Viksten. 

Siv Nordqvist, till vänster, och Anna-Britta Hedström 

hälsar alla Rydsbor välkomna till det nya 

caféet i Ryds servicehus matsal. 

! 

Öppettider 

14.00 till 16.00 på söndagar. 

Under våren är caféet öppet 

söndagarna 29 mars, 12 april, 

26 april, 10 maj och 31 maj. 

Festival får framtidstema 

Den 14-17 maj brakar Studentorkesterfestivalen 

loss i Linköping. En del av 

satsningen är den stora Kårtegen som 

rullar genom staden på lördagen. Då får 

publiken en förhandskoll på vad som kan 

hända i vår värld under nästa år. 

TEXT PER CONNING 

Det är nu 42 år sedan Studentorkesterfestivalen, 

SOF, körde igång i Linköping. Den 

arrangeras vartannat år av Linköpings 

teknologers studentkår och har sedan starten 

vuxit till en av norra Europas största 

studentfestivaler. De fyra dagarna fylls med konserter, 

kortege och jippon. Bland årets deltagare finns 

studenter från hela Sverige och från länder som 

Nederländerna, Tyskland och Finland. 

I den så kallade Kårtegen kommer orkestrar och 

fordon med studentbyggen av olika slag att inta 

Linköpings gator. Temat för paraden är ”2016 – året 

som kommer”. 

– En del andra korteger har mer låsta teman om 

året som har varit. Vi tänkte att det skulle vara kul 

med ett mer öppet tema där deltagarna kan göra 

lite vad de vill. De får fundera på hur olika saker i 

omvärlden kan utvecklas, säger Johan Strömbäck, 

general för SOF 2015. 

Mer spex 

Studenternas bidrag i Kårtegen tävlar i kategorierna 

bästa spex, bästa teknik och bästa estetik. Det går 

även att vinna pris för bästa bidrag. 

Ambitionen är att Kårtegen ska innehålla mer 

spex än tidigare. 

– Vi vill att det ska bli ännu roligare. Det är väldigt 

kul för dem som är med, 

men vi vill också att det ska vara 

roligt att titta på, säger Johan 

Strömbäck. 

Festivalområdet på Campus 

Valla är öppet den 14-16 maj. 

Här blir det också fullt med aktiviteter. 

På den förra festivalen 

Johan Strömbäck, 

general för SOF. 

Foto: Jonathan 

Allvin 

kunde besökarna bland annat 

ägna sig åt hoppborg, skumgummigrop, 

sumodräkter och speeddating. 

Förberedelserna sköts av 55 studenter som arbetar 

ideellt med allt från säkerhet till sponsring. Över 500 

funktionärer hjälper dessutom till under själva festivalen. 

Generalen Johan Strömbäck är heltidsarvoderad 

av Linköpings teknologers studentkår för att 

leda projektet. 

Han hoppas att årets festival blir ett roligt evenemang 

för folk i alla åldrar. 

– Jag var själv med i Kårtegen förra gången och såg 

många glada ansikten när de maffiga byggena gled 

upp längs Storgatan! 

! 

Foto: Göran Billeson 

Vill du 

veta mer? 

På sof15.se finns 

mer information. 


DIALOG | PROFILEN 

| PROFILEN | DIALOG 

Nya visioner i Mjärdevi 

Mer liv och rörelse i Mjärdevi, även på kvällar och helger. Det vill Mjärdevi Science Parks nya vd 

Lena Miranda se. Nu satsar hon och hennes kollegor även på att bygga ”den tredje generationens 

science park”. 

TEXT PER CONNING FOTO GÖRAN BILLESON 

Första tiden som vd för Mjärdevi 

Science Park har Lena Miranda besökt 

en stor del av bolagen i området. 

Egentligen är hon lite motvillig till att 

själv stå i fokus. Som vd för Mjärdevi Science 

Park vill Lena Miranda helst rikta 

strålkastarljuset mot företagen i området. 

– För mig är det entreprenörerna här 

som är de stora hjältarna. Mitt uppdrag 

är att sopa banan för dem, säger hon. 

Vi träffas på Creactive Mjärdevi, en 

populär mötesplats som ligger nära 

Lena Mirandas kontor i Mjärdevi center. 

Inredningen på Creactive är avspänd 

och fantasifull. Här finns blomkrukor 

som hänger upp och ner, fåtöljer gjorda 

av böcker och en sitthörna på konstgräs. 

I närheten av kaffeautomaten står ett biljardbord. 

Det var i september som Lena Miranda 

klev in i rollen som vd för Mjärdevi Science 

Park AB, ett kommunägt bolag som 

ska främja företagandet i parken. De första 

månaderna har hon knatat runt och 

besökt en stor del av bolagen. 

Hon trivs i den högteknologiska miljön. 

– Det är så många häftiga innovationer 

som har sett dagens ljus här, som basstationer 

från Ericsson, det virtuella obduktionsbordet 

på Sectra och lifeloggingkameran 

från Narrative. Och många 

företag behöver rekrytera nu, det känns 

positivt. Jag hoppas att Linköpingsborna 

är stolta över Mjärdevi! 

Positiv och nyfiken 

Lena Miranda skrattar ofta under vårt 

samtal. Hon säger också att hon betraktar 

sig själv som en positiv människa. Hon 

nämner också egenskaper som nyfiken 

och engagerad. Dessutom kan hon bli lite 

otålig ibland och vilja att saker och ting 

ska hända – gärna fort. 

– Det kan vara både en styrka och en 

nackdel. Men i ett sådant här uppdrag 

tror jag att man kan vara betjänt av att 

ha lite tålamod. Så där försöker jag jobba 

med mig själv, säger hon och ler. 

Från början kommer Lena Miranda 

från Luleå. Familjen flyttade till Rimforsa 

när hon var 15 år. Efter gymnasiet fick 

hon praktik på Corren i Kisa och hade 

ett tag planer på att bli journalist. Hon 

läste kulturvetarprogrammet på Linköpings 

universitet och tog sedan examen 

i medie- och kommunikationsvetenskap. 

I slutet av 90-talet arbetade hon som 

ordförande för studentkårerna på Linköpings 

universitet. 

– Det var samtidigt som Campus Norrköping 

etablerades. Jag hade mycket kontakter 

med kommun och näringsliv och 

blev erbjuden ett jobb på Norrköpings 

kommuns näringslivsbolag. Där arbetade 

jag i två år som projektledare för marknadsföring. 

Spännande upplevelse 

Karriären fortsatte på ett par företag i 

teknikbranschen innan hon blev vd – 

och senare även delägare – för rekryteringsföretaget 

Skill i Linköping. I oktober 

2013 sålde Skill-ägarna sitt bolag 

till Industrikompetens. Lena Miranda 

valde att fortsätta jobba där. Det hade 

hon troligen gjort även idag om hon 

inte fått syn på annonsen för vd-tjänsten 

på Mjärdevi Science Park. 

– Jag kände direkt att det måste vara 

världens roligaste arbete. Det var en 

spännande upplevelse att själv söka jobb 

efter tio år i rekryteringsbranschen. 

Förra året firade parken 30 år. Lena 

Miranda berättar att hon och hennes 

kollegor nu riktar in sin verksamhet 

mot ”den tredje generationens science 

park”. 

– Det innebär att vi lyfter från den 

geografiska platsen Mjärdevi och även 

stödjer bolag på andra håll i Linköping. 

Det finns till exempel startup-bolag som 

sitter inne i centrum men som känner sig 

som Mjärdevi-bolag. 

Hennes vision är också att Mjärdevi 

ska bli mer välkomnande för allmänheten 

och att det blir mer liv och rörelse på 

kvällar och helger. Barnfamiljer kan till 

exempel komma hit på programmeringscoachning 

och andra roliga evenemang. 

När hon inte arbetar gillar Lena 

Miranda att läsa böcker och att gå på 

konserter och teater. Och så tränar hon, 

i lagom doser. 

– Jag är mer kulturintresserad än 

idrottsintresserad. Fast jag håller självklart 

på LHC och LFC. Och på IKF Norrköping! 

Lena är bosatt i grannstaden, där hon 

också tycker om att följa med sin elvaårige 

son till programmeringsträffarna 

Coderdojo. 

– Det är studenter som har startat 

detta. Det är underbart att få vara i den 

miljön, med barn, studenter och föräldrar 

som upptäcker ny teknik. 

DIALOG-PROFILEN: 

LENA MIRANDA 

ÅLDER: 

42 ÅR 

YRKE: 

VD FÖR MJÄRDEVI SCIENCE PARK AB 

BOR: 

NORRKÖPING 

FAMILJ: 

MAN, SON OCH TRE BONUSBARN 

LÄSER: 

SKÖNLITTERATUR OCH 

AFFÄRSLITTERATUR 

LYSSNAR PÅ: 

JAZZ OCH SVENSKA ARTISTER SOM 

VERONICA MAGGIO 

TITTAR PÅ: 

NYHETER OCH TV-SERIER SOM HOME- 

LAND, HOUSE OF CARDS OCH BOSS 

14 | DIALOG | 02 01 | 15 14 | linkoping.se 

linkoping.se | 01 | 15 | DIALOG | 15

DIALOG | REPORTAGE 

REPORTAGE | DIALOG 

Kommunekolog 

Anders Jörneskog 


Koppla av i 

naturen! 

Att vara ute i naturen kan ge både avkoppling och motion. 

I Linköpingstrakten finns det många fina områden att 

upptäcka, både i och utanför staden. Så stäng av 

tv:n, logga ut från datorn, packa ryggsäcken och 

dra på dig friluftskläderna! 

TEXT PER CONNING 

Som kommunekolog har Anders Jörneskog spenderat 

åtskilliga timmar i Linköpings natur. Han säger att det 

finns mycket vackert att uppleva för alla besökare. 

– I naturen stimulerar man sina sinnen på ett sätt 

som människor har gjort i alla tider. Det är avkopplande 

samtidigt som det ger motion. Och man vet aldrig vad 

man får se. Även om du har varit vid till exempel Rosenkällasjön 

hundra gånger så är inte den hundraförsta gången lik 

de tidigare. Det är både spännande och rogivande. 

Anders Jörneskog framhåller att det finns fin natur både i och 

utanför staden, till exempel längs Stångån. Där har kommunen 

bland annat skapat nya cykelstråk och en ny grillplats vid Åbysäcken. 

Han lyfter också fram Svartåns mynning i Roxen som 

en storslagen plats med fin utsikt och ett rikt fågelliv. 

Små stigar 

Ett annat tips är att ströva längs Smedstadbäcken och Tinnerbäcken. 

– Vid Smedstads dammar finns det rastplatser och vindlande 

små stigar. Stigarna är tillgängliga också för dem som har svårt 

att röra sig i naturen. 

Dämmet vid Rosenkällasjön i Tinnerö eklandskap är ett annat 

omtyckt ställe. Här finns det grillplats, fågeltorn och brygga. 

Även vid de nyare våtmarkerna vid Ekängsdalen ligger det grillplatser 

och fågeltorn. 

– Dessutom finns det många vandringsvägar, stigar och leder 

i Vidingsjö- och Ullstämmaskogen, som gränsar till våtmarken 

i Ekängsdalen. Hela skogsområdet i Vidingsjö och Ullstämma 

är ett jättefint besöksmål, där man kan utgå från det nya 

motionscentret. 

På vårkanten tycker Anders Jörneskog att man ska hålla koll 

efter de stora vitsippemattor som breder 

ut sig i Linköpings ekmiljöer. 

– Det finns till exempel några fina 

ekbackar vid Scandic hotell i Ryd. Vi 

underhållsröjer de backarna, så där 

brukar vitsippeblomningen bli extremt 

praktfull i april. 

När det blir ännu grönare kring juni 

tycker han att Kärna mosse är väl värt 

ett besök. 

– Kärna mosse är kungen av blomsterprakt. 

Där finns ett femtontal sällsynta 

och vackra orkidéer. Vi har gjort 

mycket för att öka tillgängligheten där. 

Även den som har rullstol ska kunna ta 

sig ända ut på mossen. 

Ytterligare ett tips är fågelsjön Sträp 

som ligger i eklandskapet i Vårdnäs 

socken. Också här står ett nytt fågeltorn 

och en ny grillplats. 

Sällsynta arter 

För den som ger sig ut i naturen finns 

det många intressanta växter och djur 

att uppleva. Linköpings kommun har 

till exempel tolv så kallade ansvarsarter. 

Syftet med att utse ansvarsarter är 

att bevara några av våra mest sällsynta 

och hotade växter och djur i kommunen. 

Till de mer spektakulära hör fåglarna 

kungsfiskare, svarthakedopping 

och rödspov. 

– Rödspoven finns bara på en enda 

plats i Östergötland. Det är vid Svartåmynningens 

naturreservat. Detta är en 

av landets finaste fågellokaler överhuvudtaget, 

säger Anders Jörneskog. 

Kungsfiskare kan man få se längs 

Svartån. Linköpings kommun genomför 

ett projekt för att öka utbredningen 

av kungsfiskarna. 

– De saknar boplatser. Vi har gjort 

vad vi kan för att de ska kunna 

häcka vid reningsverket 

vid Stångån. Nu finns 

det konstgjorda 

branter som man kan se från Snöbryggan 

vid Karebygatan. 

Svarthakedoppingarna går främst att 

se i Ekängsdalen och kring Rosenkällasjön 

och Frökärret i Tinnerö 

eklandskap. 

Anders Jörneskog nämner 

också fågellokalerna vid Gärstad 

och lekdammarna söder 

om E4:an. 

– Där finns något som kallas 

södra dammen. De senaste åren har 

det varit exceptionellt mycket ovanliga 

fåglar där, till exempel den svarthalsade 

doppingen. Man kan även se 

smådopping, svarthakedopping och 

mängder av andra fåglar. 

Kläder efter väder 

När det är dags att gå ut i naturen 

tycker Anders att det är bra att ta med 

sig kläder efter väder, en god matsäck 

och någonting att dricka. Dessutom 

underlättar det att ha någon form av 

karta. 

Under våren lanserar kommunen en 

digital friluftsguide som heter Naturkartan. 

Den ska finnas tillgänglig på 

webbplatsen naturkartan.se, där det 

också ska gå att ladda ner en app till 

mobiltelefoner. 

– Där finns det till exempel tips 

om besöksvärda naturområden, naturreservat, 

motionsspår, grillplatser, 

fågeltorn och utomhustoaletter. Appen 

är anpassad för personer som är lite 

ovana att vara i Linköpings natur. 

Läs mer: 

Följ med på guidade turer. 

! 

Kungsfiskare 

kan du få syn på 

längs Svartån. 

Vill du veta mer? 

På webbplatsen www.linkoping.se/ 

natur hittar du mer information om 

Linköpings natur. Där finns till exempel 

en utflyktsguide. 




Svarthakedopping är en av Linköpings ansvarsarter. 

Följ med på guidade turer 

I år genomför Linköpings kommun och föreningslivet ett 50-tal guidningar 

i naturen. Du kan uppleva allt från orkidéer i Kärna mosse till 

skymningsdjur i eklandskapet. 

I guideprogrammet finns till exempel 

blomstervandringar, svampguidningar 

och möjligheter att se kommunala 

ansvarsarter som rödspov 

och ärtvicker. Du kan också se 

fornlämningar eller följa med på 

orm-, trollslände- och fladdermussafaris. 

Det blir även invigning i 

Kärna mosse av de lösningar som 

kommunen har gjort för att öka 

tillgängligheten. Dit hör till exempel 

en bred spång ut till kalkkärret 

och dess orkidéer. 

Under året presenteras också nya 

utflyktsmål som Hässelby vid Björkeberg, 

Ågården vid Fettjestad och 

Svalgölsbranterna på gränsen till 

Kinda kommun. 

På webbplatsen linkoping.se/ 

natur hittar du hela programmet 

för naturguidningarna. Klicka 

på rubriken Naturguidning 

i vänsterspalten. 

Fakta om 

Linköpings natur 

• Linköpings kommun har utsett tolv ansvarsarter. 

Syftet med att utse ansvarsarter 

är att bevara några av våra mest 

sällsynta och hotade arter i kommunen. 

Linköpings ansvarsarter är läderbagge, 

dårgräsfjäril, kungsfiskare, spetsnate, 

fisken asp, ärtvicker, bombmurkla, 

rödspov, trumgräshoppa, kalkgrynsnäcka, 

svarthakedopping och ekpricklav. 

• I Linköpings kommun finns 20 naturreservat. 

Några av dem finns i Vidingsjöskogen, 

Vallaskogen, Brokind och 

Kärna mosse. 

Syftet med naturreservat är att bevara 

biologisk mångfald, att vårda och 

bevara värdefulla naturmiljöer eller att 

se till att det finns områden för friluftsliv. 

• Linköpings kommun äger cirka 3 200 

hektar skogsmark. Det motsvarar en 

yta som är ungefär lika stor som 6 000 

fotbollsplaner. 

Källa: linkoping.se 

I Kärna mosse växer orkidéer. 

Populära 

äldreträffar 

Äldreträffarna i Linghem har 

tagit fart och blivit väldigt 

populära. Nu hoppas arrangörerna 

att fler än de boende på 

Sparvsångsvägens servicehus 

ska komma. 


Den genomsnittliga handläggningstiden 

för bygglovsärenden 

har sänkts i Linköping. Det är ett 

av resultaten av ett förändringsarbete 

på bygglovskontoret. 

TEXT ANNA-LENA RÖNN 

Bygglovskontoret i Linköping har 

genomfört ett stort förändringsarbete. 

Det har lett till både ett nytt sätt att 

arbeta och till förbättrad arbetsmiljö 

för personalen. Kontoret har också 

kompletterats med två nya avdelningschefer. 

Bygglovskontoret består av tre verksamheter 

– bygglov, bygginspektion 

och bostadsanpassning. Förändringsarbetet 

började på bygglovsavdelningen. 

Nils-Olof Andersson serverar kaffe till från vänster Lars Quist, Anna-Lisa Andersson och Siv Nordqvist. 

Resurspoolen i Linköping anordnar äldreträffar 

på många ställen i kommunen. 

I Linghem försökte man för några år 

sedan starta liknande träffar med sämre 

resultat än i de flesta områden. 

– Men nu har intresset ökat stort i 

Linghem. Vi gjorde en nystart för ett 

par år sedan och har ett snitt på upp 

mot 25 personer på träffarna, säger Siv 

Nordqvist. 

Hon är ordförande i resurspoolen och 

berättar att Sparvsångsvägens servicehus 

i Linghem upplåter lokal gratis. 

Äldrenämnden skjuter till pengar till 

träffarna. 

– Tanken är att äldre som bor i området 

ska kunna träffas och få social 

samvaro. Nu är det mest boende på servicehuset 

som kommer, men vi hoppas 

att även äldre som bor i området ska 

besöka träffarna, menar Siv Nordqvist. 

Förutom den sociala samvaron kan 

deltagarna njuta av kaffe och underhållning 

varannan tisdag mellan klockan 

14.00 och 16.00. 

– Det blir lite ombyte. Gemenskapen 

och det sociala är viktigast, och 

så är det musik och sång. Ibland är det 

någon som berättar roliga historier och 

det är uppskattat, säger Lars Quist som 

brukar vara med varje gång. 

Snabbare bygglov i Linköping 

Nils-Olof Andersson är också en trogen 

besökare. Han vill gärna bredda programmet 

lite: 

– Föreläsningar skulle jag vilja ha. 

Gärna om idrott. 

För att få det att fungera på de olika 

platserna har Siv Nordqvist lokala volontärer 

till sin hjälp. I Linghem är Anna- 

Lisa Andersson med och arrangerar. 

– De här träffarna, mötesplats 

Linghem som vi kallar dem, behövs 

verkligen. Synd bara att inte fler utifrån 

hörsammar inbjudan, tycker hon. 

Oftast består underhållningen av allsång 

och musik på dragspel, fiol, gitarr och piano. 

– Vi lade fokus på ett lösningsinriktat 

arbetssätt, på service och rådgivning 

och inte minst på bemötandet. Vi får 

många brev, samtal och mejl. Dessutom 

vill många komma hit för att diskutera 

sitt ärende, säger avdelningschef 

Annika Toll. 

För att möta de nya kraven behövdes 

en omorganisation. De sex distrikten 

ersattes av två grupper, en för företag 

och en för privatpersoner. 

– Många ärenden är komplicerade. 

Då är det en trygghet att ta hjälp av de 

andra i gruppen. 

Bygglovsavdelningen får drygt 1 800 

ärenden om året. Det motsvarar ungefär 

35 ärenden per vecka. Genom att 

ändra möteskulturen har man skapat 

ett bättre flöde. 

– Inga ärenden blir liggande. Dessutom 

har vi sänkt den genomsnittliga 

handläggningstiden från 4,2 veckor till 

drygt 3. Lagkravet är 10 veckor, säger 

Annika Toll. 

Förutom en effektivare service till 

medborgarna har förändringarna lett 

till stor förbättring i den återkommande 

interna medarbetarenkäten. 

! 

Kvällsöppet 

Tisdagen den 14 april, måndagen 

den 11 maj och torsdagen den 

8 oktober har bygglovskontoret 

kvällsöppet för dig som ska söka 

bygglov eller har frågor om bygglov. 

Kontoret håller öppet klockan 

16.00–19.00. 

Plats: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 

– Bygglovskontoret, 

Drottninggatan 45. 



Att bara finnas där 

Deras egna barn är vuxna sedan länge. De skulle kunna ägna sig åt varandra och resa runt med 

husbilen. Men i Monika och Birger Sjöstens hem har det alltid funnits plats för nya barn. Andras 

barn. I trettio års tid har de varit familjehem och öppnat sin dörr för barn som behöver en trygg och 

fast punkt i tillvaron. 

TEXT CLAES LUNDKVIST FOTO GÖRAN BILLESON 

Otto har bott hos Birger och Monika Sjöstedt i fem år och trivs bra. Han är myndig nu, men bor kvar som 

inneboende tillsammans med två andra killar, som har Birger och Monica som familjehemsföräldrar. 

Familjehemsföräldrar 

– Det är ju killarna i huset som håller 

mig och Birger unga. Utan dem hade vi 

varit antika utan någon koll på vad som 

händer i samhället, skrattar Monika vid 

köksbordet. 

Hon syftar på de tre spelintresserade 

killar som för tillfället bor i villan 

och som fixar mycket av det tekniska 

hemma; inställningar på dator, surfplatta, 

teven och annat. 

Både Monika och Birger har fyllt 65 

år och lite till. Birger jobbar fortfarande 

i sonens lackeringsfirma och det gör 

även tjugoårige Otto, som är en av de 

tre killarna i huset. Otto flyttade in när 

han var sexton och har blivit kvar som 

inneboende sedan han blev myndig. 

Han betalar hyra numera, men ska 

snart flytta ihop med sin flickvän i en 

egen lägenhet. 

– Vi har alltid haft fina killar, säger 

Birger och knackar Otto lätt i sidan 

med näven. 

Monika beskriver sig och Birger som 

spontana personer. Monika är dessutom 

mycket pratsam och historierna strömmar 

ur henne, medan Birger gör en del 

inpass. 

Monikas och Birgers historia som 

familjehem startar i början av 1980- 

talet. De hade egna barn hemma och 

kompisar kom och gick. Monika jobbade 

dessutom som kommunal dagmamma, 

vilket förde ytterligare barn 

till huset. 

En kvinnas dotter som städade på 

lekladan i närheten hade fosterbarn, 

som det kallades då. Det fick Monika 

att fundera på om inte deras familj 

också skulle kunna bli familjehem. De 

blev överens om att erbjuda sig hos 

kommunen. De första barnen kom inte 

omedelbart, men efter något år blev det 

aktuellt och då gick det desto fortare 

och med bara några dagars varsel hade 

de en ny familjemedlem. 

Gick med plastkassar 

De nya familjemedlemmarna blev fler. 

Monika minns en av de första. Det var 

en av den egna dotterns kompisar, som 

sov över väldigt ofta. Till slut undrade 

Monika varför och kom på hur det låg 

till. 

– Den här tjejen på femton år gick alltid 

omkring med en kasse med kläder 

och sov över hos olika kompisar, mest 

hemma hos oss. Det hade pågått i flera 

månader. Hon kunde inte bo hos sin 

mamma. Hon levde utan eget boende 

ett helt år, säger Monika. 

Flickan hade så att säga passerat 

under skolans och myndigheternas 

radar. Efter kontakt med socialkontoret 

blev nu Monikas och Birgers hem hennes 

familjehem i fyra år. 

Förutom att vara familjehem var de 

även stödfamilj, som tog emot barn 

tillfälligt under helger. De hade även 

sommarbarn från Stockholm. 

Ryggbesvär och flytt till lägenhet 

gjorde dock att de hade några års uppehåll 

som familjehem, men de spontana 

infallen förde dem tillbaka dit. Den nu 

vuxna sonen skulle sälja sitt hus, men 

spekulanten hoppade av. Monika och 

Birger som hjälpt till med städningen 

fick en ingivelse att flytta in och gjorde 

så. De köpte sonens hus, med fler rum 

än de själva behövde. 

Snart hade nya barn och ungdomar 

flyttat in. Några kom bara att bo där ett 

par år, medan andra stannade längre. 

Den äldsta killen har bott hos oss i nio 

år. Under åren har nio barn haft sitt 

hem hos dem. 

Vantrivdes på landet 

Otto har bott i familjehem hela sitt 

liv. Det fanns missbruk och psykisk 

sjukdom i föräldrahemmet. Han och 

hans bror omhändertogs när de var två 

respektive fyra år. Tyvärr trivdes han 

inte så bra i några familjehem. Han och 

brodern tvingades flytta från Linköping 

ut på landsbygden i andra kommuner. 

De kände sig isolerade och fick ingen 

bra kontakt med sina familjehemsföräldrar. 

Otto var i tonåren på väg in i fel 

sällskap. 

– Jag trivs bra hos Monika och Birger. 

De är som… vanliga vuxna. Och det är 

ju viktigt att man trivs med de man har 

runt omkring sig, både kompisar och 

vuxna. 

Umgänget med de två andra killarna 

i huset fungerar bra. De har integritet. 

– Det är viktigt att ha det och att ha 

sitt, säger Otto, som till exempel inte 

går in på någons rum utan att fråga 

först. 

– Det är aldrig något bråk. Det var 

nog mer bråk mellan våra egna barn 

när de bodde hemma, säger Birger. 

Otto har tagit körkort och kan nu 

hjälpa till med att skjutsa en av sina 

yngre familjehemskompisar. De har till 

exempel varit ute och handlat kläder 

tillsammans. Han har blivit lite förebild, 

tycker Monika. 

Hur som helst är Otto på väg ut i 

livet, med flickvän, jobb, bostad och 

körkort. Kanske måste han studera igen, 

eftersom hans gymnasieval inte blev 

det rätta. Han har även regelbunden 

kontakt med sin egen mamma. 

Även för familjehemmet är det viktigt 

att ha en bra kontakt till barnens 

släktingar, det är föräldrar, syskon, moroch 

farföräldrar och andra personer 

som står nära, säger Monika: 

– Det är viktigt att ungdomarna ser 

att det fungerar bra mellan oss, så att 

det blir naturliga träffar när vi ses. 

Monika och Birger kan med tillfredsställelse 

se att det har gått bra för de 

flesta av ”sina” barn. 

– Jag har inga metoder. Jag bara är 

mig själv, säger Monika. Jag är en glad 

och spontan person, som tycker om 

människor. 

Att de har blivit äldre ser inte Birger 

som något problem: 

– Man har ett annat tålamod nu och 

mer tid än när vi hade egna barn. Jag 

var nog lite tjurigare då som pappa, 

man tar nog saker med mer ro nu, säger 

Birger. 

Tycka om människor 

Monika och Birger tycker att det har 

berikat dem att vara familjehem. 

Monika har även fått lära känna sig 

själv, att inte var för på och framåt, 

utan att backa tillbaka ibland. De är 

överens om att man måste tycka om 

människor och kunna vara flexibel. 

– Vi har gått två ”Tonårs COPE”, en 

föräldrautbildning om struliga tonåringar. 

Den har hjälpt oss mycket när 

det var lite jobbigt. 

De deltar också sex gånger per år på 

familjehemsträffar med andra familjehem 

med stöd av två socialsekreterare. 

De tycker att det är skönt att få prata av 

sig och få lite tips hur man ska hantera 

olika situationer som kan uppstå. Framförallt 

är det roligt att träffa likasinnade 

under trevliga former. 

– Det är inget kortsiktigt åtagande. 

Det går ju inte att kasta ut ungdomen 

om det blir problem. Då får man ta en 

dag i taget och till slut blir det bättre, 

säger Monika. 

! 

Vill du veta mer 

om att vara familjehem? 

Har du tid, engagemang och 

plats att ta emot ett barn 

eller ungdom som behöver 

trygghet och stöd? Du kan 

läsa mer om vad det innebär 

att vara familjehem på 

linkoping.se/blifamiljehem 

Du kan också ringa till våra 

familjehemskonsultenter på 

telefon 013-20 66 00. 



1 

2 

3 

4 

1) Domkyrkan 2) Centrala griftegårdarna 3) Westmansgatan 

4) Wahlbecks företagspark 

Nya Wahlbecks ska innehålla miljöer för forskning och företag, tillsammans med bostäder och ett levande stadsliv. Idéskissen visar hur stadsbilden kan 

komma att se ut. 

Nya Wahlbecks 

Så förvandlas företagsparken i östra Valla 

Byggstarten är planerad till början av 2016. En stor 

omvandling av Wahlbecks företagspark i östra Valla 

ska ge en spännande, klimatsmart och levande 

stadsdel med företag, bostäder och service. Följ med 

när Dialog lyfter på locket till Nya Wahlbecks. 

TEXT PER CONNING ILLUSTRATIONER ARROW 

Vid Vallaplans livsmedelsbutik och pizzeria 

ligger ena änden av Westmansgatan, 

en lång raksträcka som till stor del 

kantas av villor och lägenheter. Längre 

ner på gatan öppnar sig en luftigare yta 

med parkeringsplatser och fastigheter 

där ett 70-tal företag har sin hemvist. 

Det är detta som är Wahlbecks företagspark. 

Här huserar det kommunägda bolaget Sankt Kors 

som bygger och utvecklar fastigheter åt företag i 

Linköping. Just nu är Sankt Kors mitt uppe i planeringen 

av en stor omvandling av Wahlbecks. Området 

har varit en företagspark under lång tid och flera 

av byggnaderna har sett sina bästa dagar. Förnyelsen 

av parken – med delvis nya hus som kan rymma 

fler verksamheter – blir ett naturligt steg. 

– Vi vill skapa en tillväxtmiljö där företag kan 

utvecklas i en stadsmiljö som ligger nära city, säger 

Johan Kristiansson, vd för Sankt Kors. 

Men satsningen i Wahlbecks är också en del av en 

större plan för Linköping. Kommunen vill att staden 

ska bli rundare och tätare. Områden som Campus 

Valla och Mjärdevi Science Park ska växa ihop 

mer med övriga staden. Då spelar Nya Wahlbecks en 

viktig roll, liksom kommande bostadsområden som 

Vallastaden och Djurgården. 

En fördel med en tätare stad är att den kräver 

mindre transporter, vilket är positivt för 

miljön. Underlaget för att utveckla kollektivtrafiken 

förbättras. Fler kan välja 



REPORTAGE | DIALOG 

Nya Wahlbecks kan fungera som ett demo-område 

Arkitekturen kommer att vara blandad. Nya hus blir grannar med några av de äldre fastigheter som får stå kvar. 

att gå eller cykla. I en tätare stad 

kan dessutom fler människor 

bo nära centrum, vilket många 

efterfrågar. 

Demoområde 

Tanken är att Nya Wahlbecks ska 

innehålla miljöer för entreprenörskap, 

forskning och innovation, 

tillsammans med bostäder 

och ett levande stadsliv. Tillväxt, 

miljötänkande och hållbar 

utveckling är några av de nyckelord 

som ska utmärka området. 

Dagens verksamhetsyta på cirka 

30 000 kvadratmeter ska öka till 

50 000. 

Johan Kristiansson ger exempel 

på en aktör som nyligen har valt 

att lägga en del av sin verksamhet 

i parken: ESS – European Spallation 

Source. ESS är ett forskningscenter 

vars huvudanläggning 

håller på att byggas i Lund. 

Anläggningen kan jämföras med 

ett gigantiskt mikroskop där man 

studerar material för att förstå 

hur de är uppbyggda. Att ESS 

också slår sig ner i Linköping 

beror på den spetsforskning som 

finns på Linköpings universitet, 

som ESS redan samarbetar med. 

– Det är den här typen av etableringar 

och samarbeten mellan 

näringsliv, forskning och universitetet 

som vi strävar efter, säger 

Kristiansson. 

Nya Wahlbecks kan också 

fungera som ett demoområde. 

Modern miljöteknik och nya 

lösningar av olika slag kan testas 

och visas i parken. Det kan gälla 

allt från energisystem och sensorstyrd 

belysning till hållbara parkeringslösningar 

och bilpooler. 

– Företag som verkar inom hållbar 

tillväxt kan utveckla produkter 

och visa dem här i full skala. 

Vi samarbetar till exempel med 

stora internationella företag som 

skulle kunna utveckla produkter 

i parken och sedan visa upp dem 

för kunder och intressenter. Det 

blir som ett stort showroom. 

Ordet ”hållbar” må vara ett 

ord som används i många sammanhang 

nuförtiden, men i Nya 

Wahlbecks tycks det onekligen 

komma väl till pass. Här är ambitionen 

att det ska vara enkelt att 

leva resurssnålt och att ta ansvar 

för miljön. 

Nya bostäder 

Johan Kristiansson berättar att 

Sankt Kors samarbetar med Tekniska 

verken för att minska energiförbrukningen 

i området till 

en nivå som ligger långt under 

gällande riktvärden. De har 

också planer för hur till exempel 

el, vatten och avlopp ska fungera 

smidigt på lång sikt. 

– Vi vill inte gräva ner ledningar 

som måste grävas upp om 

25 eller 50 år. Istället tittar vi på 

att använda någon form av kulvertar 

som ledningarna kan dras 

igenom. Då går det att använda 

området under lång tid utan att 

göra stora kompletterande investeringar. 

Förutom Sankt Kors och Tekniska 

verken är flera andra aktö- 

”Vi strävar 

efter en tät 

miljö som 

är levande 

stora delar 

av dygnet” 

rer involverade i Nya Wahlbecks. 

Näringslivsbolaget Nulink och 

Mjärdevi Science Park är med på 

tåget för att utveckla företagsmiljön 

i parken. Linköpings universitet 

bidrar med sin kunskap 

för att till exempel utveckla och 

testa nya produkter i skarpt läge. 

Och Stångåstaden ska bygga 

bostäder tillsammans med ytterligare 

företag. På sikt kan det 

bli upp mot 500 nya bostäder i 

anslutning till området. Inriktningen 

är flerfamiljshus med 

lägenheter i både hyresform och 

som bostadsrätter. 

Arkitekturen i Nya Wahlbecks 

kommer att vara blandad. Nya 

hus blir grannar med några av de 

äldre fastigheter som får stå kvar. 

– Vi försöker bevara det som 

går. På det sättet knyter vi an till 

industrihistorien i området som 

är över hundra år gammal. Vi 

strävar också efter en tät miljö 

som är levande stora delar av 

dygnet, säger Johan Kristiansson. 

Plats för möten 

Genom att husen får ligga nära 

varandra uppstår många möjligheter 

till möten mellan människorna 

som bor eller arbetar i 

området. De kommer också att 

ha tillgång till publika verksamheter 

inom kultur och fritid. I 

närheten ligger även Vallaskogen, 

golfbana och lekplatser. 

I skrivande stund pågår arbetet 

med detaljplaner och förprojektering. 

Sankt Kors hoppas på byggstart 

i början av 2016. Planen är 

att allt ska vara klart 2022. Samtidigt 

menar Johan Kristiansson 

att byggprojekt av den här storleken 

sällan blir helt ”färdiga”. 

– Det handlar ofta om en kontinuerlig 

utveckling, på samma 

sätt som det har varit i Mjärdevi 

Science Park. Sankt Kors började 

bygga där i mitten av 1980-talet 

och parken utvecklas fortfarande. 

Men idag är planen att Nya 

Wahlbecks ska stå klart 2022. 

! 

Johan Kristiansson, 

vd för Sankt Kors 

Fakta om Nya Wahlbecks 

• Planerad byggstart i början av 2016 

• Färdigbyggt 2022 

• Dagens verksamhetsyta på 30 000 kvadratmeter 

ökar till 50 000 

• 500 nya bostäder byggs i anslutning till området 


DIALOG | KOMMUN 


Lenastugan till hembygdsgård 

Landeryds hembygdsförening köper 

Lenastugan vid Ullstämma av kommunen 

för en krona. Stugan ska placeras 

i Landeryds hembygdsgård berättar 

föreningens nye ordförande Per-Arne 

Johansson. 

Lenastugan står i en ekdunge några 

hundra meter från hembygdsgården på 

samma sida om Brokindsleden. 

– Förhoppningsvis flyttar vi stugan till 

sommaren. Troligen plockar vi ner den 

och sätter upp den igen i hembygdsgården, 

säger Per-Arne Johansson. 

Lenastugan är skyddsmärkt och får inte 

rivas. Den byggdes omkring 1890 som 

Så styrs Linköpings 

kommun 

För mandatperioden 2015–2018 styrs Linköpings kommun av 

Koalition för Linköping, som består av Socialdemokraterna, 

Miljöpartiet och Folkpartiet. 

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. 

I kommunfullmäktige sitter 79 folkvalda politiker från åtta 

partier. Fullmäktige tar beslut om övergripande frågor som budget 

och kommunalskatt. Kommunen har elva nämnder. Nämnderna 

fattar beslut om den löpande verksamheten inom sina områden. 

Koalition för Linköping 

Helena Balthammar (S) borgmästare, kommunfullmäktiges ordförande. 

Ansvarar för bland annat demokrati-, trygghets- och 

stadsdelsutvecklingsfrågor samt internationella kontakter. 

Lena Micko (S) kommunstyrelsens ordförande, kommunalråd: Leder 

och samordnar kommunstyrelsens verksamhet, samordningsansvar 

för bland annat kommunens ekonomi- och finansverksamhet, 

näringslivsfrågor. 

Jakob Björneke (S) kommunalråd, samordningsansvar för bland annat 

skol- och förskoleverksamhet samt kultur- och fritidsfrågor. 

Kristina Edlund (S) kommunalråd, samordningsansvar för bland annat 

samhällsbyggnad, teknisk försörjning, byggande samt gator och 

vägar. 

Eva Lindh (S) kommunalråd, samordningsansvar för bland annat 

äldreomsorg, omsorg och sociala frågor. 

Nils Hillerbrand (MP) kommunalråd, förste vice ordförande i kommunstyrelsen. 

Samordningsansvar för miljö- och klimatfrågor, 

naturvård och landsbygdsutveckling. 

Evelina Alsén (MP) kommunalråd, ansvarar för idéburen sektor. 

Daniel Andersson (FP) kommunalråd, ansvarar för personalfrågor. 

Karin Granbom Ellison (FP) kommunalråd, samordningsansvar för bland 

annat gymnasieskolan samt arbetsmarknads- och integrationsfrågor. 

undantagsstuga åt änkan Lena Karlsson. 

Därav namnet. 

Per-Arne Johansson valdes till ordförande 

i Landeryds hembygdsförening 2014. 

Han har tidigare haft uppdrag i föreningen 

som styrelseledamot och vice ordförande. 

Medlem har han varit i 10 år. 

Personligen vill han jobba för en 

utökning av museet och genomföra ett 

generationsskifte i föreningen. 

– Vi har vår måndagsgrupp med äldre 

som gör mycket nytta. Men medelåldern 

bland de 800 medlemmarna är hög så vi 

ska försöka få in yngre medlemmar från 

de nyinflyttade i området. 

Text: Sven-Åke Fasth 

Borgmästare 

Helena Balthammar (S) 

Borgmästare 

Mobil: 0725- 82 80 69 

Eva Lindh (S) 

Kommunalråd 

Mobil: 0722-40 08 24 

Daniel Andersson (FP) 

Kommunalråd 

Mobil: 0722-40 07 71 

Per-Arne Johansson vid Lenastugan. 


Kommunalråd och gruppledare 

Lena Micko (S) 

Kommunalråd 

Mobil: 0706-40 68 94 

Nils Hillerbrand (MP) 

Kommunalråd 

Mobil: 0703-62 62 40 

Paul Lindvall (M) 

Kommunalråd 

Mobil: 0702-11 44 82 

Jakob Björneke (S) 

Kommunalråd 

Mobil: 0702-43 81 45 

Evelina Alsén (MP) 

Kommunalråd 

Mobil: 0725-82 81 47 

Christian Gustavsson (M) 

Kommunalråd 

Mobil: 0702-19 05 97 

Kristina Edlund (S) 

Kommunalråd 

Mobil: 0722-40 07 40 

Karin Granbom-Ellison 

(FP) 

Kommunalråd 

Mobil: 0725-82 81 74 

Catharina Rosencrantz 

(M)) 

Kommunalråd 

Mobil: 0706-19 71 82 

Välkommen till 

Välkommen till 

Medborgarkontoret 

Medborgarkontoret 

All vägledning 

på ett ställe 

Vi hjälper dig att 

Vi hjälper dig att 

hitta rätt i samhället 

hitta rätt i samhället 

• Bostadsinformation 

• Bostadsinformation 

• Budget- och 

• Budget- och 

skuldrådgivning 

skuldrådgivning 

• Konsumentvägledning 

• Konsumentvägledning 

• Samhällsinformation 

• Samhällsinformation 

• Tomtförmedling 

• Tomtförmedling 

• Turistinformation 

• Turistinformation 

På Medborgarkontoret 

På finns Medborgarkontoret 

också: 

finns 

Arbetsförmedlingen 

också: 

Arbetsförmedlingen 

Arkitektrådgivning, ring för 

Arkitektrådgivning, bokade besök ring för 

bokade Brottsofferjouren besök i Linköping 

Brottsofferjouren Byrån mot diskriminering i Linköping 

Byrån Juridisk mot rådgivning, diskriminering ring för 

Juridisk bokade rådgivning, besök ring för 

bokade Polis besök 

Polis Resurspoolen 

Resurspoolen 

Äldrelots 

Äldrelots 

Medborgarkontor City 

Medborgarkontor I Stadsbiblioteket, City tel 013-20 66 70 

I Stadsbiblioteket, tel 013-20 66 70 

Medborgarkontor Skäggetorp 

Medborgarkontor Skäggetorps centrum, Skäggetorp 

Skäggetorps tel 013-20 84 centrum, 19, 013-20 89 69 

tel 013-20 84 19, 013-20 89 69 

VI SLÄCKER 

FÖR ATT VI 

BRYR OSS 

EARTH HOUR 

2015 

28 mars kl 20.30-21.30 

Kom och fira in 

Earth Hour med oss! 

Eldshow 

och inspiration 

Lördagen den 28 mars 

kl 19.00 vid 

Skateparken i Ekholmen 

PS! Missa inte leksaksbytesaktiviteten 

i Ekholmens centrum samma dag. 

Läs mer på linkoping.se/earthhour 

Kontakta kommunen: Ring växeln 20 60 00 

Mer information finns på kommunens hemsida linkoping.se 

Du kan också kontakta dina politiker genom att mejla: 


Muharrem Demirok (C) 

Kommunalråd 

Mobil: 0736-75 76 79 

Andreas Ardenfors (KD) 

Kommunalråd 

Mobil: 0725-74 00 13 

Jessica Holmqvist (V) 

Gruppledare 

Arbete: 20 71 85 

Jonas Andersson (SD) 

Gruppledare 

Mobil: 0722-40 07 28 

Linköpings kommun 

Linköpings linkoping.se/medborgarkontor 

kommun 

linkoping.se/medborgarkontor 

linkoping.se/earthhour 


DIALOG | GEOGRAFISKA UTSKOTT 

Linköpings 

geografiska utskott 

1 

Linköpings 

centrala 

områden 

4 

Linköpings kommun har elva geografiska utskott. 

I de olika utskotten sitter kommunpolitiker med 

plats i kommunfullmäktige. Utskotten inrättades 

1992 för att underlätta för kommunens invånare 

att få kontakt med politiker och tjänstemän. Dessutom 

ska utskotten ge de förtroendevalda möjligheten 

till en dialog med Linköpingsborna i de olika 

områdena. Välkommen att ta kontakt med dina 

lokala politiker om frågor i din kommundel. På 

kommunens webbplats www.linkoping.se 

hittar du mer information om de geografiska 

utskotten. Klicka på rubriken A-Ö 

överst på sidan. Välj därefter G och 

Geografiska utskott. 

2 3 

7 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

Vreta Kloster 

Ulf Lindh (S), ordförande, 0768-06 38 65 

Mikael Larsson (C), vice ordförande, 0706-07 00 95 

Väst 

Kim Öhman (S), ordförande, 0703-27 92 73 

Elmer Jansson (M), vice ordförande, 0733-85 27 46 

Vårdnäs 

Rebecka Hovenberg (MP), ordförande, 0732-544116 

Lars Vikinge (C), vice ordförande, 0705-54 31 25 

Åkerbo 

Mari Hultgren (S), ordförande, 0703-795672 

Fredrik Lundén (M), vice ordförande, 0708-536090 

Lambohov 

Ranko Simic (S), ordförande, 0704-41 42 97 

Magnus Engström (KD), vice ordförande, 0708-86 50 04 

Ryd 

Ali Hajar (S), ordförande, 0704-45 26 74 

Liselotte Fager (KD), vice ordförande, 20 70 37 

6 

8 

7 

Skäggetorp 

Almaz Abdulla (S), ordförande, 0706-27 06 17 

Stefan Erikson (M), vice ordförande, 0707-68 32 90 

5 

9 

10 

11 

8 

9 

Centrala 

Claes Almén (FP), ordförande, 0734-125724 

Rutger Starwing (M), vice ordförande, 0705-16 41 25 

Berga 

Thomas Bystedt (FP), ordförande, 0707-71 11 00 

Anna Steiner Ekström (M) vice ordförande, 0703-15 37 97 

10 

Johannelund 

Ellen Aguirre (S), ordförande, 0703-65 02 78 

Anna Bergdahl (M), vice ordförande, 0709-55 72 41 

Du kan också kontakta din politiker genom att 

mejla förnamn.efternamn@linkoping.se 

11 

Landeryd 

Johan Bergstedt (MP), ordförande, 0727-07 09 29 

Rolf Edelman (M), vice ordförande, 0704-4 877 44 

28 | DIALOG | 01 | 15 | linkoping.se

Dialog1501

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?