Stabilt! sofie@bioenergitidningen.se Vedeldningen närmnar sig en helt ny typ av kunder. Vi pratar nu bland annat om den moderna barnfamiljen med extremt höga krav på bekvämlighet, ekonomi och miljövänlighet. Här passar modern vedeldning ypperligt! Till viss del kan vi även tacka solsystemen för detta insteg på marknaden. Solfångare som komplement har blivit en sak vi ofta talar om och som många, både kvinnor och män, verkar tycka är den ultimata lösningen. Vedeldning har ett oförtjänt rykte om sig att vara lite ”som förr i tiden”. Detta börjar dock sakta men säkert försvinna i och med generationsskifte i framförallt lite större hus och gårdar. Hela detta nummer av Bioenergi Villa ägnar vi till just vedoch solsystem i kombination. Trevlig läsning! Sofie Baskunskap Bioenergi och sol värmer bättre Det går knappt en dag utan att larmrapporterna om klimatförändringar presenteras i media, och idag är så gott som alla överens om att vi måste minska användningen av fossil energi. Bengt-Erik Löfgren förklarar här hur man genom att kombinera ved- och solvärme kan få en bekväm, billig och klimatvänlig värme hemma. Inom Västeuropa hänvisar vi ofta till Kyotoavtalet när vi talar om åtgärder, medan USA med president Bush valt en annan väg och arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser enligt ”plan 30/30”. Med plan 30/30 menas att USA skall reducera användningen av fossil energi med 30 procent av sin energi till år 2030. Ett klimatmål som är mycket tuffare än de mål som satts upp enligt Kyoto. Men det är inte bara oljan som är problemet. En stor del av världens elproduktion genereras via kolkraftverk som inte har något fjärrvärmenät som kylkrets. Det betyder att man måste elda drygt 3 kWh kol för att producera 1 kWh el vilket i sin tur gör att utsläppen av växthusgaser också ökar på grund av en ökad elanvändning. I Sverige tillverkas elen i huvudsak av vattenkraft och kärnkraft vilket ger oss en både billig och koldioxidneutral elproduktion. Historiskt har vi använt elvärme för att ersätta olja och idag går nästan hälften av vår inhemska elproduktion till att värma bostäder med någon form av elvärme. Tack vare elvärmen är vi ”bäst i klassen” på att reducera utsläppen av växthusgaser enligt EU:s klimatmål. Import krävs Men den höga andelen elvärme gör att den totala användningen av el i vårt land är uppemot tre gånger så hög på vintern som på sommaren. Med en hög andel vattenkraft betyder detta att vi har den lägsta produktionen av el när vi har det största behovet. Ett riktigt kallt vinterdygn behöver vi därför importera dyrare och smutsigare producerad el till en mängd motsvarande produktionen från fem kärnreaktorer. En klimatmässigt attraktiv lösning är därför att minska vår elvärme. Den elproduktion som då frigörs kan då istället säljas på en exportmarknad och där ersätta den för stunden dyraste produktionen. Till nästan 100 procent är det då kolproducerad el som kommer att ersättas. På så sätt kan varje konverterad svensk elvärmd villa ersätta växthusgasen motsvarande tre stycken koleldade villor i till exempel Tyskland. Då blir det än mer naturligt att fokusera på bioenergi som framtidens värmekälla. Egen ved är naturligtvis billigast att använda, men som handelsvara är det förädlade biobränslen som pellets i kombination med solvärme som gäller. Investeringen avgör bekvämligheten Om man är beredd att göra en viss arbetsinsats är naturligtvis vedeldning är den billigaste energikällan. Vill man ha en mer automatisk form av eldning är det flis- och pelletseldning som gäller. Det är inte längre tekniken – utan investeringsviljan – som avgör hur bra och bekväm eldningen kan bli. Högt ställda miljökrav Moderna vedeldningssystem finns idag som klarar högt ställda miljökrav. Baxi och Bentone har till exempel vedpannor som i kombination med tillräckligt stora ackumulatortankar även klarar Svanenkraven, och Effectapannan är först av Sveriges tillverkare att erbjuda lambdasond-teknik på sina vedpannor. Alternativ som uppmärksammas av allt fler villägare. Ackumulatortanken viktig Kanske gäller än idag att vi underskattar betydelsen av större ackumulatortankar. Enkelt uttryckt kan vi säga att om vi fördubblat ackumulatortankens storlek så halverar vi antalet uppstarter. Med färre uppstarter blir vedeldningen bekvämare samtidigt som verkningsgraden ökar och eventuella störande emissioner minskar både i frekvens och omfattning. Det är möjligt att för en rimlig investering bygga ett system där man vintertid eldar maximalt en till två gånger per vecka. En bekväm och säker vedeldning. Helautomatiskt Den nyaste tekniken bland pelletspannorna fungerar i de flesta fall helautomatiskt vilket betyder att utrustningen själv känner av och ställer in optimal förbränning, kompenserar för variationer i bränslet, sotar helautomatiskt alla rökgasvägar, gör automatiskt ren brännaren vid behov och placerar askan i en extern behållare. Användarens uppgift är att trycka på startknappen och tömma en askbehållare en till två gånger per år. Inte dyrare men bättre Smakar det så kostar det. En villaägare som vill ha en väl fungerande vedpanna med en ordentligt stor ackumulatortank - eller helautomatisk pelletseldning – komplett installerad och kompletterad med solfångare får räkna med att investera ungefär 150 000 - 170 000 kronor, vilket i princip motsvarar kostnaden för installation av bergvärme. Men eftersom solvärmen kan plocka ned omkring 4 000 kWh ”gratis energi” från solen blir driftkostnaden med pellets/ sol billigare än för motsvarande värmepump. Med alternativet vedpanna/ ackumulator och köpt ved blir driftkostnaden ungefär halverad jämfört med pelletseldning. Baskunskap Då har man ändå förnybar energi som energibärare istället för el. Bioenergi och sol kan alltså vara ett fullvärdigt alternativ som inte är dyrare än andra alternativ. Accepterar man en viss arbetsinsats sjunker naturligtvis investeringskostnaden i takt med att den egna arbetsinsatsen ökar. Billigast är att installera en pelletsbrännare direkt på den befintliga värmepannan, men då får man å andra sidan kanske acceptera en uraskning och mindre rengöring varannan vecka. Det är en investering på 25 000 - 30 000 kronor som ofta är återbetald inom två år om man räknar uppvärmningskostnaden i olja eller elvärme. Det bästa från två energibärare Genom att förena ved-, flis och pelletseldning med solenergi kombinerar man det bästa från två olika energibärare: när energibehovet för uppvärmning är som lägst sommartid så har energiproduktion via förbränning de sämsta resultaten. Låga effektbehov ger många start och stopp och svårigheter att nå optimal förbränning samtidigt Solen är vår största och renaste energikälla och solens strålar kan omvandlas både till värme och el. Vanligast är att via solfångare producera tappvarmvatten, eller i ett kombisystem där man producerar både tappvarmvatten och värme till huset. Solenergin är inte bara gratis, den är tyst, förnybar, ren och kan användas utan att orsaka skadliga utsläpp eller smutsa ner miljön. I ett komplett solvärmesystem ingår förutom solfångarna en pumpenhet, en manöverenhet, ett installationspaket och en ackumulatortank. Livslängden på solfångaren är minst 40 år eller mer. Plana solfångare Plana solfångare är uppbyggda på en isolerad botten med en speciell absorbatoryta som omvandlar solinstrålningen till värme och solfångarytan vindskyddas och täcks av en antireflexbehandlad glasruta. Storleken på solfångaren dimensioneras efter ackumulatorvolymen eller tvärt om 8 - 12 m² solfångare och en 500 - 750 liters ackumulatortank är den vanligaste installationen, vilket täcker de flesta hushålls tappvarmvattenbehov sommartid och ger uppemot 20 procent täckningsgrad på hushållets totala uppvärmningsbehov. som isolations- och genomströmningsförlusterna ökar vilket tillsammans gör att både emissionerna av oförbrända kolväten flerdubblas och den nyttiggjorda pannverkningsgraden sällan överstiger 50 procent. Men samtidigt gäller att när effektbehovet är lågt fungerar solvärmen som bäst. Med en ordinär solfångaryta på ungefär 8- 10 m 2 och en mindre ackumulatortank på 500 - 750 liter kan solvärmen i princip ersätta all eldning från början av maj till slutet av augusti och dessutom ge betydande tillskott soliga dagar under hela våren och hösten. Låga emissioner och hög verkningsgrad På vintern däremot, när solen står lågt och vinterkylan slår till, så ger inte solvärmen något märkbart tillskott. Men då fungerar å andra sidan bioenergitekniken som allra bäst, i synnerhet om den dessutom får arbeta mot en välisolerad mindre ackumulatortank som effektutjämnare. Då blir emissionerna extremt låga och pannverkningsgraden hög, med modern teknik ofta betydligt mer än 90 procent. Solen ger billig och bekväm värme Bengt-Erik Löfgren För solfångaren gäller att sedan solpanelen väl är tillverkad är emissionerna och klimatpåverkan för energiproduktionen i princip lika med noll. Koldioxidneutralt Bioenergi är positivt för klimatet. Den koldioxid som bildas vid förbränningen är lika med den mängd koldioxid som trädet under sin tillväxt tagit ur atmosfären och via solljus och fotosyntes omvandlat till det syre vi behöver för att andas och det kol växten består av. Oavsett om råvaran får ligga kvar i skogen och förmultna eller om den går till förbränning så frigörs samma mängd koldioxid som en gång tagits ur atmosfären. Man behöver alltså inte nyplantera skog för att betrakta bioenergi som koldioxidneutralt. Text: Bengt Erik Löfgren, Äfab bengt@afabinfo.com Kostnaden för en färdig solfångaranläggning i denna storleksordning kan variera mycket beroende på hur man kommer åt att montera utrustningen. Men 40 000 - 50 000 kronor kan vara ett bra riktvärde om man lejer bort hela installationsarbetet. Vakuumsolfångare Vakuumsolfångare består av ett dubbelmantlat glasrör. Det fungerar i princip som en termosflaska. Ett yttre glasrör av högvärdigt glas och ett inre glasrör med ett lager vakuum mellan som ger mycket bra isolering. Jämfört med plana solfångare ger vakuumsolfångaren betydligt bättre utbyte, i synnerhet om solljuset är diffust eller om utetemperaturen är kall. Moderna vakuumsolfångare är rundstrålande, det vill säga att absorbatorn sitter runt om hela det inre röret, och är dessutom ofta placerade i kassetter med en reflekterande yta som även återstrålar solljus som träffar ytan utanför själva röret till kollektorytan.En komplett anläggning med vakuumsolfångare för motsvarande energiproduktion som i exemplet ovan är normalt sett 15 000 - 20 000 kronor dyrare än en plan solfångare. 60 Nr 1 2007 Nr 1 2007 61