Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg - arkeologiuv.se
Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg - arkeologiuv.se
Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg - arkeologiuv.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
UV VÄST RAPPORT 2004:9<br />
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING<br />
<strong>Kokgropar</strong> i <strong>Kvisljungeby</strong><br />
på <strong>Hisingen</strong>, Göteborg<br />
RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, <strong>Kvisljungeby</strong> 2:200<br />
Håkan Petersson och Marianne Lönn
UV VÄST RAPPORT 2004:9<br />
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING<br />
<strong>Kokgropar</strong> i <strong>Kvisljungeby</strong><br />
på <strong>Hisingen</strong>, Göteborg<br />
RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, <strong>Kvisljungeby</strong> 2:200<br />
Håkan Petersson och Marianne Lönn<br />
<strong>Kokgropar</strong> i <strong>Kvisljungeby</strong> på <strong>Hisingen</strong>, Göteborg 3
Riksantikvarieämbetet<br />
Avdelningen för arkeologiska undersökningar<br />
UV Väst<br />
Kvarnbygatan 12<br />
431 34 Mölndal<br />
Växel: 031-33 42 900<br />
Fax: 031-33 42 901<br />
e-post: uvvast@raa.<strong>se</strong><br />
e-post: fornamn.efternamn@raa.<strong>se</strong><br />
www.raa.<strong>se</strong>/uv<br />
Bildredigering Anders Andersson<br />
Layout Lena Troedson<br />
Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2004<br />
Kartor ur allmänt kartmaterial,<br />
© Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.<br />
© 2004 Riksantikvarieämbetet<br />
UV Väst Rapport 2004:9<br />
ISSN 1404-2029<br />
4 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning
Innehåll<br />
Inledning, bakgrund och områdesbeskrivning 7<br />
Metodik och undersökningsresultat 10<br />
Anläggnings- och schaktbeskrivningar 10<br />
Slutundersökning och resultat 12<br />
Kulturhistorisk tolkning 12<br />
Referen<strong>se</strong>r 12<br />
Tabeller 13<br />
Administrativa uppgifter 14<br />
Bilaga. Analysresultat av koldateringar (14C) 15<br />
Figurförteckning 18<br />
Tabellförteckning 18<br />
<strong>Kokgropar</strong> i <strong>Kvisljungeby</strong> på <strong>Hisingen</strong>, Göteborg 5
NORGE<br />
VÄRMLAND<br />
DALSLAND<br />
BOHUSLÄN<br />
VÄSTERGÖTLAND<br />
<strong>Kvisljungeby</strong><br />
GÖTEBORG<br />
HALLAND<br />
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med plat<strong>se</strong>n för undersökningen markerad.<br />
6 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning
Tidigt våren 2002 undersöktes ett mindre område i <strong>Kvisljungeby</strong>, Björlanda socken<br />
i Göteborg. Eftersom flera stenåldersboplat<strong>se</strong>r fanns alldeles i närheten misstänktes<br />
plat<strong>se</strong>n innehålla delar av en sådan. Undersökningen visade emellertid inga spår<br />
av stenålder. Däremot påträffades åtta kokgropar tillsammans med två härdrester<br />
och en grop. Dateringen enligt 14 C är yngre bronsålder.<br />
Inledning, bakgrund och områdesbeskrivning<br />
Riksantikvarieämbetet UV Väst har i enlighet med beslut av Länsstyrel<strong>se</strong>n<br />
för Västra Götaland under två dagar utfört en arkeologisk förundersökning<br />
av RAÄ 306:3 på fastigheten <strong>Kvisljungeby</strong> 2:200. Undersökningen föranleddes<br />
av en planerad husbyggnation på en tomt i ett område med ett flertal<br />
stenåldersboplat<strong>se</strong>r, bl.a. en på granntomten. Undersökningen bekostades av<br />
privatpersonen och tillika fastighetsägaren Jörgen Jergard. Därefter beslutade<br />
länsstyrel<strong>se</strong>n också om en slutundersökning i form av analy<strong>se</strong>r av framkomna<br />
resultat från förundersökningen. Slutundersökningen utgjordes således<br />
inte av ytterligare fältarbeten.<br />
Topografin i området kännetecknas av en smal västsydväst-ostnordostligt<br />
gående dalgång med berg på båda sidor. Särskilt berget på norra sidan är<br />
relativt högt och en brant bergvägg går rakt över den aktuella fastigheten.<br />
Stora delar av närområdet sydost om berget är bebyggt med villor även om<br />
också mindre skogspartier finns kvar. Fastigheten <strong>Kvisljungeby</strong> 2:200 ligger i<br />
detta bebyggda villaområde och består till sin nordvästra del av berget och<br />
till sin sydöstra del av en gräsbevuxen, svagt sluttande platå nedanför berget.<br />
Det karaktäristiska för plat<strong>se</strong>n är en den branta bergssida, som löper över<br />
tomten.<br />
Undersökningslokalen ligger i ett fornlämningstätt område. I undersökningens<br />
närområde finns flera inventerade fynd- eller boplat<strong>se</strong>r med flinta<br />
(RAÄ Björlanda 296, 297, 300, 301 och 302), en grav som eventuellt repre<strong>se</strong>nterar<br />
ett förstört gravfält (RAÄ Björlanda 10), en gravgrupp bestående av<br />
ett rö<strong>se</strong> och en stensättning (RAÄ Björlanda 41) och en väghållningssten (408).<br />
Fornlämningen förmodades före undersökningarna vara en stenålderslokal<br />
intill bergväggen. Detta har också påverkat undersökningsplanen. Målsättning<br />
var därför att placera ett antal provgropar och sökschakt i området för<br />
att avgränsa boplat<strong>se</strong>n samt uppskatta mängden fynd och eventuella kulturlagers<br />
tjocklek. Att anläggningar skulle vara möjliga att identifiera i någon<br />
större grad var inget som ansågs särskilt sannolikt. Området är i en stenålderskontext<br />
att betrakta som särskilt intressant, eftersom den branta bergväggen<br />
gör att strandlinjeförskjutningen blir mindre problematisk. Den tid plat<strong>se</strong>n<br />
varit strandbunden och inte legat alltför högt över vattennivån är ganska<br />
kort. Sannolikheten för att lokalen skulle vara en kortvarig bosättning med<br />
ett i ålder enhetligt material var således ganska stor.<br />
Emellertid visade undersökningen att lokalen består av ett antal anläggningar<br />
i form av kokgropar, härdrester och en grop. Dessa kan dateras till<br />
yngre bronsålder. Därmed blev problematiken en annan än den som specificerades<br />
i undersökningsplanen.<br />
Den vetenskapliga målsättningen med undersökningarna blev därför istället<br />
att identifiera anläggningarnas intensitet och typ. Detta för att kunna bedöma<br />
behovet av en slutundersökning och även i förlängningen kunna tolka<br />
<strong>Kokgropar</strong> i <strong>Kvisljungeby</strong> på <strong>Hisingen</strong>, Göteborg 7
Göteborg<br />
Fig. 2. Karta över delar av <strong>Hisingen</strong> med fastigheten <strong>Kvisljungeby</strong> 2:200 markerad. Blå kartan (61 Göteborg).<br />
Skala 1:100 000. Godkänd från <strong>se</strong>kretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-04-14. Dnr 601-2004/812.<br />
.<br />
8 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning
Fig. 3. Utdrag ur Ekonomiska kartan, blad 7B 1c, med fornlämningar och den aktuella fastigheten markerad.<br />
Skala 1:10 000. Godkänd från <strong>se</strong>kretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2004-04-14. Dnr 601-2004/812.<br />
<strong>Kokgropar</strong> i <strong>Kvisljungeby</strong> på <strong>Hisingen</strong>, Göteborg 9
lokalens funktion. Det <strong>se</strong>nare försvåras av att kontexten är starkt begränsad<br />
genom att undersökningsområdet är en så liten del av platån.<br />
Metodik och undersökningsresultat<br />
Området undersöktes både genom provgropar, provrutor och schaktdragning<br />
med maskin. Detta föranleddes av att vi först via ett antal provrutor och<br />
provgropar önskade få en uppfattning om fyndmängd och eventuella kulturförande<br />
lagers tjocklek och utbredning. Tanken före undersökningen var att<br />
ett eller två mindre sökschakt också skulle dras i utkanten av ett eventuellt<br />
fyndområde för att kunna öppna upp och få en större helhetsbild. Efter att<br />
undersökning via rutor hade genomförts och dessa visade sig vara i stort <strong>se</strong>tt<br />
fyndtomma, ändrades emellertid strategin. Vi öppnade då ett par större ytor<br />
dels för att försäkra oss om att inga stenålderslämningar låg längre ut på<br />
platån, dels för att kunna identifiera eventuella <strong>se</strong>nare anläggningar. Tanken<br />
var att de få flintor och den keramik, som påträffats, kunde antyda lämningar<br />
från brons- eller järnålder. Det visades sig att så var fallet då kokgropar,<br />
härdrester och en grop kom fram. Anläggningsområdet avgränsades till<br />
att bara utgöra en liten del av fastighetens södra del. I nordväst avgränsades<br />
det av större block och berg i dagen och i norr respektive nordväst av att<br />
sökschakten var tomma. Ett område i sydöst var inte tillgängligt på grund av<br />
att den sly som röjts från området blivit deponerad där. Detta område var<br />
dessutom ganska sumpigt och bedömdes som mindre intressant.<br />
Anläggnings- och schaktbeskrivningar<br />
Två provgropar, som placerades i en försänkning uppe på berget, gav inget<br />
resultat och lagerföljden var enkel. Den bestod av gräsbevuxen matjord 0–<br />
0,2 meter och därunder berg. Inga fynd.<br />
Fyra provrutor (1×1 meter) grävdes nedanför (sydost om)berget. En av<br />
dem utvidgades <strong>se</strong>nare till schakt 107. Två av rutorna placerades intill bergväggen.<br />
I dessa påträffades en flintknuta (ruta 110) och två keramikskärvor<br />
av obestämd art och två mindre avslag av flinta (ruta 109). Lagerföljden för<br />
dessa två var 0–0,1 meter torv och därunder gulbrun sand som på ett djup av<br />
0,25 meter kompletterades med stenblock och berg.<br />
Därtill placerades två rutor strax sydost om de två första längre ner i sluttningen.<br />
Området var fuktigt och i den ena rutan trängde vatten fram på 0,45<br />
meter djup. Båda rutorna var fyndtomma. Lagerföljden var 0–0,1 torv och<br />
därunder mörkbrun sand.<br />
Avslutningsvis drogs tre schakt med maskin. Schakt 107 och 108 var fyndtomma<br />
och ansågs avgränsa fyndområdet mot norr och nordost.<br />
I det tredje schaktet, 106, med en yta på ca 300 m 2 framkom åtta kokgropar<br />
av undertypen skärvstensgrop med en medelstorlek av 1 meter i diameter.<br />
Två av kokgroparna snittades, K134 och K139, och var ca 0,4 meter djupa.<br />
De innehöll till 60–70 % skörbränd sten, blandat med en sotig jord och i<br />
botten en mindre del kolfragment. Kolprover togs dels i övre delen, dels i<br />
botten av K139.<br />
Därtill framkom tre arkeologiska objekt vilka ej undersöktes närmare,<br />
men som tolkades som två härdrester bestående av skärvsten och sotig sand<br />
samt en möjlig grop.<br />
10 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning
Schakt, rutor och provgropar<br />
Profillinje<br />
Arkeologiska objekt<br />
Sten och berg i dagen<br />
Undersökt område<br />
N<br />
Pg117<br />
Pg116<br />
R110<br />
R109<br />
S108<br />
Fastighetsgräns<br />
Undersökt område<br />
R104<br />
S107<br />
137<br />
K134<br />
K139<br />
142<br />
141<br />
S106<br />
Ej undersökt<br />
område<br />
Fig. 4. Karta över undersökningsområdet med nämnda schakt, rutor, provgropar samt arkeologiska<br />
objekt markerade. Skala 1:250.<br />
A3<br />
1<br />
3<br />
2<br />
0 1 1,35 m<br />
Fig. 5. Profil över kokgrop K139 (A3).<br />
Lagerbeskrivning<br />
1. Gråsvart till svart sand<br />
med rötter. Sparsamt med<br />
kol. Relativt mycket sten –<br />
rejält bränd, delvis smulig.<br />
2. Något mörkare<br />
(fuktigare?) sand.<br />
3. Gulbrun sand.<br />
<strong>Kokgropar</strong> i <strong>Kvisljungeby</strong> på <strong>Hisingen</strong>, Göteborg 11
Lagerföljden i alla tre schakten bestod av 0–0,1 meter torv, 0,1–0,15 gulbrun<br />
till brun sand och därefter gul lera i schakt 107 och 108 medan schakt 106<br />
istället hade gul grovkornig fuktig sand.<br />
Slutundersökning och resultat<br />
Det var alltså UV Västs uppfattning att förundersökningarna inte föranledde<br />
behov av ytterligare fältarbeten. Däremot var det av antikvarisk och vetenskapligt<br />
intres<strong>se</strong> att kokgroparna kunde dateras. Det var heller inte med tanke<br />
på fyndomständigheter och anläggningarnas art särskilt sannolikt med en<br />
datering av plat<strong>se</strong>n till stenålder, så som tidigare antagits. Efter samråd med<br />
länsstyrel<strong>se</strong>n, beslutade därför länsstyrel<strong>se</strong>n om en slutundersökningen bestående<br />
av att två kolprover sändes för analys. Resultatet av dessa blev att<br />
området med de åtta skärvstensgroparna kunde dateras till yngre bronsålder.<br />
Det ena provet gav 2740±45 BP (Ua-26449) och det andra 2755±70 BP (Ua-<br />
26450, <strong>se</strong> bilaga 1). De är således samstämmiga och kalibrerat hamnar båda<br />
i perioden 1000–800 BC, d.v.s. i yngre bronsålder.<br />
Kulturhistorisk tolkning<br />
I enlighet med dagens forskning kan dessa kokgropar kategoriernas som undertypen<br />
skärvstensgropar. En aktuell hypotes inom forskningen, som bland annat<br />
utgår från komparativa iakttagel<strong>se</strong>r av arkeologiskt material och etnografiska<br />
analogier, menar att dessa skärvstensgropar har utgjort en form av<br />
tidiga bastubad, så kallade sweatbaths (Schaller Åhrberg 2002).<br />
Skärvstenen har bildats genom att man slängt vatten över gropen med<br />
uppvärmd sten. Stenen i sin tur brukar värmas upp i intilliggande härdar och<br />
<strong>se</strong>dan bäras in i bastuhyddan och placeras i gropen. På <strong>Kvisljungeby</strong> 2:200<br />
fann vi två mindre ansamlingar av skärvsten med sotig sand, vilka kan vara<br />
resterna av härdar i vilka stenen har värmts upp.<br />
Dessa bastubad an<strong>se</strong>s vara mer än bara ett fysiskt tvättande av kroppen.<br />
Enligt Schaller Åhrberg är det lika mycket fråga om rituella reningsproces<strong>se</strong>r,<br />
där man exempelvis kan ha svettats ut onda andar o.d.<br />
Lokalens placering i landskapet kan betraktas som intressant med tanke<br />
på tolkningen. Vid flera tillfällen har lämningar av detta slag påträffats invid<br />
branta bergväggar (t.ex. RAÄ Hogdal 443).<br />
Referen<strong>se</strong>r<br />
Schaller Åhrberg, Eva 2002. <strong>Kokgropar</strong> – matlagning eller bastu? Diskussion<br />
kring en arkeologisk undersökning. Halland, Veddige socken, Barkhult<br />
2:1, RAÄ 64. UV Väst Rapport 2002:17. Kungsbacka. Riksantikvarieämbetet.<br />
12 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning
Tabeller<br />
Schakt, rutor och provgropar<br />
Nr Lager 1 Lager 2 Lager 3 Arkeologiska<br />
objekt<br />
S106 0–0,1 torv 0,1–0,15; gulbrun–<br />
brun sand<br />
S107 0–0,1 torv 0,1–0,15; gulbrun–<br />
brun sand<br />
S108 0–0,1 torv 0,1–0,15; gulbrun–<br />
brun sand<br />
R104 0–0,1 torv 0,1–; mörkbrun<br />
sand<br />
R109 0–0,1 torv 0,1–; gulbrun sand,<br />
block, berg<br />
R110 0–0,1 torv 0,1–; gulbrun sand,<br />
block, berg<br />
Pg116 0–0,2 matjord Berg<br />
Pg117 0–0,2 matjord Berg<br />
Gul grovkornig<br />
fuktig<br />
sand<br />
Gul lera<br />
Gul lera<br />
8 kokgropar,<br />
2 härdrester<br />
och 1 grop<br />
Fynd<br />
Keramik,<br />
flinta<br />
Flinta<br />
Tabell 1. Kontexttabell över schakt, rutor och provgropar (S, R, Pg).<br />
Fynd<br />
Fnr Art Antal Vikt i g Fyndplats<br />
1 Flintknuta 1 76 R110<br />
2 Keramik, obestämbar<br />
Tabell 2. Fyndtabell.<br />
2 2 R109<br />
3 Flinta avslag 2 17 R109<br />
<strong>Kokgropar</strong> i <strong>Kvisljungeby</strong> på <strong>Hisingen</strong>, Göteborg 13
Administrativa uppgifter<br />
Riksantikvarieämbetets dnr: 422-1090-2000.<br />
Länsstyrel<strong>se</strong>ns dnr: 220-43013-99 (förundersökning och slutundersökning).<br />
Projektnummer: 1320234.<br />
Intrasisprojekt: V2001:55 och V2002:001.<br />
Undersökningstid: 13–14 mars 2002.<br />
Projektgrupp: Håkan Petersson och Marianne Lönn.<br />
Undersökt yta: 310 m 2 /löpmeter.<br />
Läge: Ekonomiska kartan, blad 7B 1c, digital version.<br />
Koordinatsystem: Rt 90, 2,5 GonV.<br />
Digital dokumentation: förvaras på UV Väst.<br />
Fynd: Fynd med Fnr 1–3.<br />
14 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning
Bilaga. Analysresultat av koldateringar ( 14 C)<br />
<strong>Kokgropar</strong> i <strong>Kvisljungeby</strong> på <strong>Hisingen</strong>, Göteborg 15
16 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning
<strong>Kokgropar</strong> i <strong>Kvisljungeby</strong> på <strong>Hisingen</strong>, Göteborg 17
Figurförteckning<br />
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med plat<strong>se</strong>n för undersökningen<br />
markerad. ......................................................................................................... 6<br />
Fig. 2. Karta över delar av <strong>Hisingen</strong>, Göteborg med fastigheten<br />
<strong>Kvisljungeby</strong> 2:200 markerad. Blå kartan (61 Göteborg).<br />
Skala 1:100 000. .............................................................................................. 8<br />
Fig. 3. Utdrag ur Ekonomiska kartan, blad 7B 1c, med fornlämningar<br />
och den aktuella fastigheten markerad. Skala 1:10 000. ................................... 9<br />
Fig. 4. Karta över undersökningsområdet med nämnda schakt, rutor,<br />
provgropar samt arkeologiska objekt markerade. Skala 1:250 ....................... 11<br />
Fig. 5. Profil över kokgrop K139 (A3). ............................................................... 11<br />
Tabellförteckning<br />
Tabell 1. Kontexttabell över schakt, rutor och provgropar (S, R, Pg). ................. 13<br />
Tabell 2. Fyndtabell. ............................................................................................ 13<br />
18 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning
Tidigt våren 2002 undersöktes ett mindre område i<br />
<strong>Kvisljungeby</strong>, Björlanda socken i Göteborg. Eftersom<br />
flera stenåldersboplat<strong>se</strong>r fanns alldeles i närheten misstänktes<br />
plat<strong>se</strong>n innehålla delar av en sådan. Undersökningen<br />
visade emellertid inga spår av stenålder. Däremot<br />
påträffades åtta kokgropar tillsammans med två<br />
härdrester och en grop. Dateringen enligt 14 C är yngre<br />
bronsålder.<br />
ISSN 1404-2029
Change language