UV Rapport 2011:36. Arkeologisk förundersökning ... - arkeologiuv.se
UV Rapport 2011:36. Arkeologisk förundersökning ... - arkeologiuv.se
UV Rapport 2011:36. Arkeologisk förundersökning ... - arkeologiuv.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
uv rapport <strong>2011</strong>:36<br />
arkeologisk Förundersökning<br />
Arkeologi i kvarteret<br />
Högvakten, Göteborg<br />
Västra Götalands län, Göteborgs stad,<br />
kvarteret Högvakten, RAÄ 216<br />
Carina Bramstång Plura
uv rapport <strong>2011</strong>:36<br />
arkeologisk Förundersökning<br />
Arkeologi i kvarteret<br />
Högvakten, Göteborg<br />
Västra Götalands län, Göteborgs stad,<br />
kvarteret Högvakten, RAÄ 216<br />
Carina Bramstång Plura
Riksantikvarieämbetet,<br />
arkeologiska uppdragsverksamheten (<strong>UV</strong> Väst)<br />
Kvarnbygatan 12<br />
431 34 Mölndal<br />
Tel.: 010-480 81 90<br />
Fax: 010-480 82 13<br />
e-post: uvvast@raa.<strong>se</strong><br />
e-post: fornamn.efternamn@raa.<strong>se</strong><br />
www.<strong>arkeologiuv</strong>.<strong>se</strong><br />
© <strong>2011</strong> Riksantikvarieämbetet<br />
<strong>UV</strong> <strong>Rapport</strong> <strong>2011</strong>:36<br />
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle <strong>2011</strong>. Medgivande I <strong>2011</strong>/0233.<br />
Kartor är godkända från <strong>se</strong>kretessynpunkt för spridning.<br />
Lantmäteriverket <strong>2011</strong>-03-29. Dnr 601-<strong>2011</strong>/1123.<br />
Bildredigering Lena Troedson<br />
Layout Lena Troedson<br />
Omslag Schakt fyra utmed fasaden av Bör<strong>se</strong>n mot Gustav Adolfs torg.<br />
Foto: Carina Bramstång Plura.<br />
Tryck/utskrift Intellecta Infolog, Göteborg <strong>2011</strong>
Innehåll<br />
Kvarteret Högvakten 5<br />
Tomtindelning 5<br />
Stadshu<strong>se</strong>ts innergård 9<br />
<strong>Arkeologisk</strong>a förväntningar 9<br />
Undersökningen 10<br />
Wenngrenska 12<br />
Börshu<strong>se</strong>t 12<br />
Resultat 13<br />
Referen<strong>se</strong>r 14<br />
Administrativa uppgifter 15<br />
Bilaga. Schaktbeskrivning, lagerföljd 16<br />
Figurförteckning 19
Figur 1. Kvarteret Högvakten innanför vallgraven i Göteborg. Efter Pålad stad.<br />
4 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg
Higab har ansökt om tillstånd att göra ingrepp i fornlämningen Göteborgs innerstad<br />
RAÄ 216 inom kv. Högvakten i Göteborg med anledning av planerade omfattande<br />
grundförstärkningar inom kvarterets byggnader. Sammanlagt har nu fem schakt<br />
grävts med grävmaskin inom kvarteret i ett första förundersökningsskede på tillgängliga<br />
ytor. Resultaten påvisar att bevarade gårdslager finns intakta på innergården<br />
av Wenngrenska delen av kvarteret, med stenlagda gårdsytor, latrinbinge och<br />
stadslager. Rustbäddar under Börshu<strong>se</strong>t finns intakta, liksom äldre socklar av hu<strong>se</strong>ts<br />
södra fasad.<br />
Kvarteret Högvakten<br />
Higab har ansökt om tillstånd att göra ingrepp i fornlämningen Göteborgs<br />
innerstad RAÄ 216 inom kvarteret Högvakten i Göteborg, direkt norr om<br />
Gustav Adolfs Torg. Anledningen till ingreppen är planerade omfattande<br />
grundförstärkningar inom kvarterets byggnader. Golvnivåer på bottenplan<br />
kommer att tas bort och man gräver bort marktäcket för att göra en förstärkning<br />
och går således ner i arkeologiska lämningar under mark. Eftersom<br />
grundförstärkningarna därför kommer att innebära arkeologiska undersökningsinsat<strong>se</strong>r<br />
inom området så fick Riksantikvarieämbetet, arkeologiska<br />
uppdragsverksamheten (<strong>UV</strong> Väst) i uppdrag av länsstyrel<strong>se</strong>n att i ett första<br />
skede gräva fem mindre schakt på nu åtkomliga ytor inom kvarteret.<br />
Stadens gatunät <strong>se</strong>r i princip än idag ut som det gjorde när staden grundlades.<br />
Området som idag utgör kvarteret Högvakten ligger strategiskt placerat<br />
i den del av staden som bebyggdes tidigt. Namnet fick dock kvarteret<br />
långt <strong>se</strong>nare efter ”Högvakten” som hade lokaler för officerare och soldater i<br />
stadshu<strong>se</strong>t under åren 1824–1895. Benämningarna på de olika tomterna har<br />
varierat allt utifrån ägarens namn till användningsområde. En av de första<br />
byggnaderna var stadens tjuvkista. Den centrala delen av kvarteret ägdes<br />
av Göteborgs stad och uppehöll stadens Stadshus i ett par generationer,<br />
inhysande stadsvakten (polis), brandvakten samt magasin. Den västra delen<br />
av kvarteret har kallats Bävferfeldts hus, Biskopstomten och Wenngrenska<br />
hu<strong>se</strong>t. Den östra tomten ägdes på 1700-talet av landshövding von Kaulbar<br />
och kallades därför Kaulbarska hu<strong>se</strong>t, <strong>se</strong>nare fick det namnet Bör<strong>se</strong>n efter<br />
uppförandet av Börshu<strong>se</strong>t 1849.<br />
Tomtindelning<br />
På 1600-talet indelades kvarteret Högvakten i relativt stora tomter och<br />
repre<strong>se</strong>ntanter för regeringen var mycket angelägna om att speciellt tomterna<br />
vid torget och Stora Hamnen skulle bebyggas med repre<strong>se</strong>ntativa stenhus.<br />
I Olga Dahls gedigna arbete av ägarbyten och historia kring Göteborgs<br />
tomter, roten och kvarter finner vi en del uppgifter kring kvarterets framväxt.<br />
Sedan 1623 ägde Rudgier von Akern fem tomter vid torget och hade 1626<br />
Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 5
0 100 m<br />
Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 0e, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:2000.<br />
6 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg
fått ytterligare fem tomter av rådman Jacob Huefnagel. Tomterna användes<br />
endast till träd- och kryddgårdar. Rudgier van Akern avsattes från ämbetet<br />
som holländsk president i Göteborg år 1639 under föregivande av hans höga<br />
ålder och sjuklighet. Avskedandet skedde i samband med ett besök i staden<br />
av Axel Oxenstierna och Jacob de la Gardie och föranleddes i själva verket av<br />
Rudgier von Akerns försumlighet att bebygga sina många tomter vid torget<br />
trots upprepade anmaningar. Rudgier von Ackern fråndömndes de flesta av<br />
sina tomter. Hans konfiskerade tomter delades ut av regeringsledamöterna<br />
till bland annat president Peder Knutsson Canutius Bäfverfeld och Jörgen<br />
von Lengerken. Samtidigt som presidentsfullmakten utfärdades 1640 fick<br />
Peder Knutsson regeringens konfirmation på en av Rudgier von Ackerns<br />
gamla tomter vid torget. För att där bygga ”ett fast och zirligit stenhus till<br />
stadens prydnad” fick han en extra årslön av Kronans medel. Peder Bäfverfelt<br />
uppförde också ett förnämligt stenhus (Olga Dahl, 2004, K. brev 23.4.1649:<br />
<strong>se</strong> Sv. B. L. art. Bäfverfeldt).<br />
År 1667 sålde Peder Bäfverfelts änka fru Christina Bergengren sin gård<br />
vid hörnet av Torggatan vid torgets norra sida (det vill säga västra delen av<br />
kvarteret Högvakten) till kronans räkning som Biskopsbostad, och biskopen<br />
ska ha flyttat in samma år. Biskopen trivdes inte alltför väl med hänvisning<br />
till att magistraten i en <strong>se</strong>nare framställning talat om oljudet från det närbelägna<br />
Corps de Gardiet, där man höll på med ”trummande och pipande”<br />
dagen i ända, vilket var ägnat ”att oroa en andlig mans koncepter”. Efter den<br />
stora eldsvådan i maj år 1669 brann hela kvarteret ner. Då Bäfverfelts stenhus<br />
brunnit ned, kom ”biskopstomten” att ligga oanvänd enligt Almquists<br />
skildring ”markerad av några brända murar, tidvis vanprydd av tillfälliga<br />
byggnader, såsom en ful fläck i torgbilden” (Almquist I:822). ”Biskopstomten<br />
vid torget var vid århundradets slut ännu icke bebyggd och tjänade icke<br />
andra ändamål än att hysa den Aschebergska familjens stallskjul, avträden<br />
för högvaktens personal och en allmän avstjälpningsplats. Osnyggheten och<br />
stanken framkallade klagomål från de närboende.” (Almquist II:486).<br />
På den mittersta tomten, som ägdes av Göteborgs stad, byggdes ett för<br />
den tiden ståtligt stadshus eller ”Stadens corps de garde” år 1703. Det var<br />
av trä i två våningar och innehöll lokaler för brandvakten, stadsvakten och<br />
magasin (<strong>se</strong> fig. 4 och 5).<br />
År 1716 föreslog magistratens ledamöter att det öde obebyggda området<br />
uppdelades i fem tomter, två vettande mot torget och tre åt Sillgatan 1 .<br />
Kapten Christoffer Hedenberg köpte Biskopstomten på Köpmangatan vid<br />
Stora Torget och hade bebyggt tomten år 1720. År 1721 var rummen inte<br />
färdigreparerade då det var ont om hantverkare efter branden samma år.<br />
Vid bouppteckningen efter Christoffer Hedenberg år 1740 ärvdes hus och<br />
tomt av änkan Elisabeth Torsson. Hennes make lagmannen friherre Nils<br />
Liliecreutz sålde de avbrända tomterna vid Stora Torget i hörnet gentemot<br />
1 Postgatan i Göteborg fick sitt namn först 1895. Från början hette gatan Heringsgatan<br />
(av tyskans hering, sill) fram till 1671, men namnet försvenskades därefter till Sillgatan,<br />
som <strong>se</strong>dan var gatans namn fram till 1895.<br />
Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 7
Figur 3. Utsnitt ur karta från omkring<br />
1675 med området markerat i tre fält<br />
norr om Gustav Adolfs torg. Krigsarkivet<br />
Sfp Göteborg nr 84.<br />
Figur 4. Utsnitt ur karta tillkommen<br />
strax efter 1703, det nyuppförda<br />
stadshu<strong>se</strong>t finns markerat på mittomten.<br />
Stadshu<strong>se</strong>t, som innehöll lokaler för<br />
brandvakten, stadsvakten och magasin,<br />
var byggt i trä i två våningar. Krigsarkivet<br />
Sfp Göteborg nr 398b.<br />
Figur 5. Utsnitt ur karta som visar förhållandena mellan åren<br />
1742–1746. På kartan är endast Stadshu<strong>se</strong>t markerat, flera bränder<br />
hade härjat staden. Krigsarkivet Sfp Göteborg nr 60c.<br />
Figur 6. Utsnitt ur karta<br />
som utfördes 1765–1768 .<br />
Efter bränderna 1746 och<br />
1758 byggdes eller återuppbyggdes<br />
alla tre tomterna<br />
med gedigna stenhus i två<br />
våningar. Krigsarkivet.<br />
Västkustfästningarna.<br />
Göteborg nr 6a.<br />
Figur 7. Utsnitt ur karta<br />
som visar förhållandena<br />
1769–1770. På kartan<br />
har nu ytterligare två<br />
längor tillkommit i hörnet<br />
Torggatan–Sill-/Postgatan.<br />
Krigsarkivet. Västkustfästningarna.<br />
Göteborg nr 12<br />
vol. 1.
Kommendantshu<strong>se</strong>t, eller Stadshu<strong>se</strong>t år 1746 till <strong>se</strong>kreteraren i Ostindiska<br />
Kompaniet, rådmannen Sven Wenngren (Olga Dahl 2004).<br />
De nuvarande byggnaderna uppfördes efter bränderna 1746 och 1758,<br />
därefter byggdes eller återuppbyggdes alla tre tomterna med gedigna stenhus<br />
i två våningar (<strong>se</strong> fig. 6 och 7). Stadshu<strong>se</strong>t stod klart 1759 på den mittersta<br />
delen av kvarteret och härbärgerade då stadsvakten, brandvakt och magasin.<br />
Stadshu<strong>se</strong>t utökades med en ytterligare en våning och 1823 fick Högvaktens<br />
manskap plats i de nya lokalerna i Stadshu<strong>se</strong>t, efter att de tidigare hu<strong>se</strong>rat<br />
i en egen byggnad på torget.<br />
Wenngrenska byggnaden består idag av fyra längor kring en gård, där<br />
södra längan mot Gustav Adolfs torg är huvudbyggnad, denna uppfördes<br />
omkring 1760 i två våningar, och påbyggdes kring 1820 med ytterligare<br />
en våning. Under 1800-talet fullbordades det fyrlängade komplexet i olika<br />
omgångar. 1881 ändrades fasaden i huvudbyggnadens bottenvåning (Byggnadsminnen<br />
1961–1978).<br />
På plat<strong>se</strong>n för Bör<strong>se</strong>n hade tidigare legat en byggnad i Karolinsk stil, det<br />
så kallade Kaulbarska hu<strong>se</strong>t, ägd av landshövdingen, generalen och friherren<br />
Johan von Kaulbars. I början av 1800-talet blev hu<strong>se</strong>t stadens gästgivaregård.<br />
Hu<strong>se</strong>t behöll sin 1700-talskaraktär till 1840-talet då det revs för att<br />
ge plats åt stadens nya ”Börs- och festivitetsbyggnad” som stod färdig år<br />
1849.<br />
Stadshu<strong>se</strong>ts innergård<br />
Mona Lorentzson utförde för Göteborgs historiska mu<strong>se</strong>um en arkeologisk<br />
undersökning på stadshu<strong>se</strong>ts innergård år 1974 med anledning av ombyggnad<br />
och grundförstärkning. Hela innergården grävdes ut ner till ungefär 1,7<br />
meters djup. Trägolv iakttogs efter två byggnader, varav det ena vilade på<br />
fyra syllar, likaså iakttogs innerväggar som antyder rumsindelning. Rustbäddar<br />
dokumenterades, liksom två brunnar/bingar som ansågs vara äldre än<br />
golven, varav den ena innehöll latrin. Ett trägolv var eldpåverkat och tolkas<br />
som eldhärjat i någon av bränderna 1746 eller 1758. Mittpartiet och en bit<br />
av sydöstra delen utgjorde innergård. Lösfynden var få och gav merendels<br />
datering till 1700-talets första hälft.<br />
<strong>Arkeologisk</strong>a förväntningar<br />
Dagens bebyggel<strong>se</strong> inom kvarteret färdigställdes alltså 1759 med Stadshu<strong>se</strong>t,<br />
1760 med Wenngrenska hu<strong>se</strong>t och 1849 med Börshu<strong>se</strong>t. Vi kan inte utesluta<br />
att rester efter äldre bebyggel<strong>se</strong> kan finnas bevarad under dessa byggnader.<br />
Ett flertal arkeologiska undersökningar har bekräftat att Göteborgs äldsta<br />
stadsbebyggel<strong>se</strong> inom vallgraven, till ytterst få exempel, återfinns bevarad<br />
under mark. Det är med få undantag byggnader kan dateras till etableringen<br />
av staden, men de få exempel som finns rör kvarter runt omkring kronhu<strong>se</strong>t.<br />
Det är framförallt husgrunder som byggts på timrade rustbäddar och<br />
eventuellt källare som kan finnas kvar, liksom i vissa fall bakgårdsstrukturer.<br />
Oklart är i hur stor omfattning eventuella källarvåningar blev ansatta av<br />
Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 9
änderna inom kvarteret. Efter stora eldsvådan år 1669 då hela kvarteret<br />
brann ner, ska biskopstomten efter att Bäfverfelts stenhus brunnit ned,<br />
stått obebyggt. Endast några brända murar ska ha stått kvar och tomten ska<br />
tidvis ha vanprytts av tillfälliga byggnader, utnyttjats som stallskjul samt för<br />
avträden för högvaktens personal och som allmän avstjälpningsplats. Detta<br />
talar emot att äldre källarvåningar synligt skulle ha funnits kvar från Biskopens<br />
residens. Kapten Christoffer Hedenberg bebyggde Biskopstomten<br />
mot torget år 1720–1721 men hu<strong>se</strong>t brann ner i den stora branden 1746. Då<br />
Sven Wenngren köpte den avbrända tomten år 1746 så bör den ha rensats<br />
upp fram till dess att det så kallade Wenngrenska hu<strong>se</strong>t stod klart 1760, nu<br />
med källarplan.<br />
Stadshu<strong>se</strong>t som byggdes i trä i två våningar år 1703, ironiskt nog innehållande<br />
bland annat brandvakten, bör ha brunnit ner helt till grunden.<br />
Förmodligen har denna byggnad inte uppburits av regelrätta stenkällare,<br />
möjligen kan det ha funnits enkla halvkällare under byggnaden. Enligt förundersökningen<br />
gjord på innergården av stadshu<strong>se</strong>t så hittade man trägolv<br />
från två skilda byggnader, ett golv delvis eldpåverkat, ett med rumsindelning,<br />
vilket ger en vink om hur bebyggel<strong>se</strong>n var uppförd på gården.<br />
När äldre byggnader revs eller ersattes efter brand planades i regel marken<br />
endast ut för att härbärgera nya byggander. Orsaken till detta beror<br />
främst på att detta förfarande var enklast, men ibland också på den rustika<br />
grundläggning som gjordes i vissa delar av staden, då denna grundläggningsnivå<br />
utnyttjats för stadga vid nyetablerade byggnationer. Med tanke på de<br />
omfattande bränder som den äldre bebyggel<strong>se</strong>n utstått, liksom uppförandet<br />
av rustika stenhus på tomterna därefter bör det mesta av eventuella källarplan<br />
ha förgåtts eller grävts bort ner till de nu stående hu<strong>se</strong>ns bottenplan.<br />
Vi kan dock inte helt bort<strong>se</strong> från att eventuellt källarplan återanvänts eller<br />
restaurerats i samband med nyuppförandet av stenhus på Wenngrenska<br />
eller Börshu<strong>se</strong>t. En annan sak att beakta är nivåförändringarna i kvarteret<br />
<strong>se</strong>dan 1600-talet. Stadslager kan höja ursprunglig marknivån med flera<br />
meter och mot bakgrund av kvarterets bränder och de undersökningar som<br />
gjorts i området kan äldre lämningar påträffas ner till minst tre meter under<br />
dagens marknivå.<br />
Undersökningen<br />
Sammanlagt grävdes fem schakt med en liten grävmaskin inom kvarteret<br />
Högvakten på nu tillgängliga ytor i en första etapp av förundersökningen.<br />
Bebyggel<strong>se</strong>n är i bruk idag och kan således inte undersökas under mark.<br />
Två schakt (1–2) grävdes på innergården av Wenngrenska hu<strong>se</strong>t. Schakt 1<br />
placerades i en liten inbyggd hörna av gårdsytan och rörligheten var mycket<br />
begränsad här, vilket fick till följd att schaktytan blev minimal i botten. I<br />
schakt 2 påträffades en gasledning som inte var känd varför schaktytan<br />
begränsades mot norr. Ett annat schakt (3) grävdes inomhus i en ingång i<br />
Börshu<strong>se</strong>t och räckvidden blev här mycket begränsad. Ytterligare två schakt<br />
(4–5) grävdes på utsidan av fastighetens södra fasad, ut mot Gustav Adolfs<br />
torg.<br />
10 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg
0 10 m<br />
Figur 8. Planritning som visar plat<strong>se</strong>n för de fem schakt som grävdes vid förundersökningen.<br />
Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 11
Wenngrenska<br />
Schakt på innergården<br />
På Wenngrenska innergården påträffades kulturlager ner till 3 meters djup<br />
(så långt den lilla grävmaskinen räckte) således fortsatte lagren något djupare<br />
och någon botten nåddes aldrig i schakt 1 i det nordöstra hörnet av<br />
innergården. Ytan på första schaktets botten var mycket begränsad och var<br />
knappt omkring 0,6 meter i diameter på grund av det trånga utrymmet och<br />
djupet. Totalt fyra äldre stensatta gårdslager iakttogs inom dessa 3 meter.<br />
På cirka 0,5 meters djup kom det första gårdslagret innehållande stenläggning<br />
samt därunder ra<strong>se</strong>ringslager med grus, kalkgrus, murbruk, tegel<br />
och sten. På cirka 0,8 meter djup framkom ett brandlager innehållande<br />
rikliga mängder sot och kol, samt rödgods, fajans, tegel, djurben av fågel,<br />
svin och får. På cirka 0,9 meter djup börjar ytterligare ett stensatt gårdslager,<br />
som låg i flera skikt ner till 1,4 meters djup. På 1,7–1,8 meters djup kom<br />
en kullerstenslagd yta, med ett tramplager därpå, innehållande sot och kol,<br />
rödgods, fajans, ostronskal och djurben i grytbitstorlek. Direkt under kullerstenen<br />
förekom trärester. På mellan 2–3 meters djup påträffades ytterligare<br />
ett kulturlager innehållande huggspån, rödgods, ostronskal och djurben.<br />
Rester efter en latrinbinge påträffades på Wenngrenska gårdens nordöstra<br />
del i schakt 1, på mellan 2–3 meters djup, innehållande förutom ovan<br />
nämnda fynd också bland annat läder. Endast ett del av den rundade bingen<br />
framkom. Bingen var uppbyggd av vertikalt ställda träplank.<br />
Ledningar och rör finns nergrävda på gården omkring 0,4–0,8 meters<br />
djup. Bland annat en gasledning som gick på diagonalen i sydsydvästlignordnordöstlig<br />
riktning i schakt 2, det rådde osäkerhet om ledningen var<br />
i bruk.<br />
Börshu<strong>se</strong>t<br />
Schakt 3 grävdes inomhus med en maskin med mycket begränsad räckvidd,<br />
i en förlängning av entrén från Postgatan i Börshu<strong>se</strong>t. På cirka 1,5 meters<br />
djup påträffades en timrad rustbädd, med timret lagt i nordsydlig riktning i<br />
form av kvadratiska stockar. På mellan 1,4–1,5 meters djup iakttogs rikligt<br />
med sot och kol i ett lager innehållande lite tegel. Endast murbruk samt<br />
betongrester och enstaka tegelrester kunde <strong>se</strong>s i lagren däröver. Inga daterande<br />
fynd gjordes. Undersökningen gav ingen annan information annat än<br />
att grundförstärkningen i form av rustbädden kan ha funnits där vid någon<br />
av bränderna innan Börshu<strong>se</strong>ts färdigställdes 1849. Vi kunde inte med de<br />
maskinresur<strong>se</strong>r vi hade till förfogande undersöka eventuella äldre kulturlager<br />
och byggnadsrester som kan ha bevarats under Börshu<strong>se</strong>t.<br />
Fastighetens södra fasad mot Gustav Adolfs torg<br />
De två schakt som grävdes utmed husväggens södra fasad påvisade ra<strong>se</strong>ringslager<br />
i form av murbruk, sten, grus och tegel utanför en kallmurad<br />
vägg. Schakten grävdes på initiativ av Higab för att undersöka grundernas<br />
utformning och eventuellt ville man kunna kika in under golvet på hu<strong>se</strong>n.<br />
12 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg
På insidan av väggen i schakt fem finns en källarvåning med välvt tak och<br />
fönstergluggar i marknivå tillhörande Wenngrenska hu<strong>se</strong>t. Här grävdes<br />
ett par provgropar ner till knappa 0,5 meters djup inne i källargolvet, men<br />
omedelbart kom en mycket påträngande doft av die<strong>se</strong>långor som omöjliggjorde<br />
vidare undersökning.<br />
På utsidan väggen av femte schaktet framkom, på 1,3 meters djup, en<br />
första utskjutande sockelsten som fortsatte ner till 1,7 meter, där nästa<br />
sockelsten påträffas och man ansåg att botten var nådd. På denna nivå kom<br />
också grundvattnet.<br />
I schakt 4, utanför Börshu<strong>se</strong>t, sågs rester efter trossbotten på 1,7 meters<br />
djup i form av en timrad rustbädd. Rustbädden stack ut någon decimeter<br />
utanför den kallmurade stenmuren som utgjorde botten på väggfasaden.<br />
Resultat<br />
Den nu första etappen av förundersökningen påvisar att bevarade gårdslager<br />
finns intakta i kvarteret Högvakten på Wenngrenska gården. Flera lager med<br />
sot och kol kunde iakttas. Dessa brandlager kan <strong>se</strong>s som en tidsindikator för<br />
de stora bränder som drabbade delar av Göteborgs innerstad i omgångar<br />
och däribland kvarteret Högvakten.<br />
På den så kallade Wenngrenska innergården kunde vi dokumentera<br />
brandlager på 0,85–1,4 meters djup som med största säkerhet tillhör någon<br />
av bränderna på 1700-talet, 1746 eller 1758. Detta lager utgör den fas som<br />
markerar aktiviteten innan Wenngrenska stenhu<strong>se</strong>t byggs upp 1760. Under<br />
detta brandlager iakttogs kulturlager och gårdsytor lagda med sten i flera<br />
skikt ner till 3 meters djup. En kullerstenslagd yta på 1,7–1,8 meters djup<br />
täckt med ett tramplager innehållande sot och kol kan eventuellt komma<br />
från en tidigare fas, motsvarande slutet av 1600-talet och de första decennierna<br />
av 1700. På mellan 2–3 meters djup påträffades ytterligare kulturlager<br />
innehållande något sot och kol samt huggspån, rödgods, ostronskal och<br />
djurben samt rester efter en latrinbinge. Dessa lager kan eventuellt dateras<br />
till mitten av 1600-talet, då Bäfverfelts stenhus stod på tomten, men brann<br />
ner i den stora branden 1669.<br />
Eventuell exploatering av innergården på Wenngrenska delen av kvarteret<br />
bör föregås av en arkeologisk slutundersökning. Rustbäddar under<br />
Börshu<strong>se</strong>t finns intakta, liksom socklar av hu<strong>se</strong>ts södra fasad. Resterande<br />
förundersökning etapp 2 får belysa övriga lämningar i resterande del av<br />
kvarteret Högvakten. Däremot utgår innergården på Stadshu<strong>se</strong>ts mellersta<br />
del som redan är helt undersökt av stadsmu<strong>se</strong>et år 1974.<br />
Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 13
Referen<strong>se</strong>r<br />
Almquist, H. 1929. Göteborgs historia: grundläggningen och de första<br />
hundra åren. Göteborg.<br />
Byggnadsminnen 1961–1978. Förteckning över byggnadsminnen enligt<br />
lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber<br />
Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3.<br />
Dahl, O. 2004. Sjätte roten, tomt 30, Kvarteret Högvakten, Tjugoförsta<br />
roten 1637–57.<br />
Kjellin, M. 1949. Göteborgs Börs- och Festivitets Byggnad 1849–1949.<br />
Göteborg.<br />
14 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg
Administrativa uppgifter<br />
Riksantikvarieämbetets dnr: 422-3477-2010.<br />
Länsstyrel<strong>se</strong>ns dnr: 431-18750-2010.<br />
Riksantikvarieämbetets projektnummer: 11804.<br />
Intrasisprojekt: <strong>UV</strong>2010:235.<br />
Undersökningstid: 15/11–21/12 2010.<br />
Exploateringsyta: 4250 meter.<br />
Undersökt yta: 13 löpmeter.<br />
Läge: Fastighetskartan, blad 7B 0e, edition nov, 1991.<br />
Göteborg, x 64046 y 127125.<br />
Koordinatsystem: Sweref 99.<br />
Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:<br />
x 6398685 y 147970.<br />
Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska<br />
arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:–.<br />
Digital dokumentation: förvaras på <strong>UV</strong> Väst.<br />
Fynd: inga tillvaratagna.<br />
Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 15
Bilaga. Schaktbeskrivning, lagerföljd<br />
Schakt 1 – på Wenngrenska gårdens norra del<br />
Storlek 1,1×2,1 m.<br />
0–0,1 m, stenläggning, runda stenar.<br />
0,1–0,2 m, sand.<br />
0,2–0,35 m, sandig humus.<br />
0,35–0,6 m, grus, sten, kalkbruk, tegel (ra<strong>se</strong>ringslager). Sentida betongfundament<br />
i schaktets mot väggen i öster<br />
0,6–0,85 m, humös sand. Kulturlager; innehållande tegel (små gula tegelsten)<br />
samt rött tegel, hushållsavfall i form av ben i grytstorlek från<br />
fågel, gris och får.<br />
0,85–1,4 m, Humus, sot- och kolbemängt, fynd som ovan lager med<br />
hushållsavfall i form av ben i grytstorlek samt tegel liksom röd tegeltakpanna.<br />
På 0,9 m börjar en stensatt gårdsyta i flera lager ner till 1,4<br />
(3 skift).<br />
1,4–1,7 m, humus.<br />
1,7–2 m, mjäla.<br />
2–3 m, något torvigt humöst kulturlager innehållande; tegelpannor, trä<br />
(plank) ostronskal, läderdetaljer, kritpipsskaft, keramik, rödgods med<br />
gulgrön glacering. Delar av en latrin påträffas omgärdad av träplank<br />
omkring 0,4–0,6 m långa.<br />
Figur 9. Schakt 1, profil<br />
mot nordost. Foto: Carina<br />
Bramstång Plura.<br />
16 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg
Schakt 2 – på Wenngrenska gårdens södra del<br />
Storlek 2,5×1,2 m.<br />
0–0,1 m, stenläggning, knott.<br />
0,1–0,4 m, fint grus/påförd.<br />
0,4–0,5 m, stenpackning, gårdsyta.<br />
0,5–0,65 m, fin sand, påförd.<br />
0,65–0,9 m, grusig humus, ra<strong>se</strong>ringsmassor. Fynd av fajans och kritpipsskaft.<br />
0,9 m, en gasledning.<br />
0,9–1,4 m, humus, brandlager innehållande sot, kol, rikligt med tegel,<br />
fynd av fajans, kritpipor, kakelugnsrester, djurben efter matavfall (grytbitstorlek)<br />
och ostronskal. På 1,1–1,3 m tjockt ställvis kalkbrukslager.<br />
1,4–1,7 m, humus, kulturlager (något grusigt), innehållande kritpipsskaft,<br />
rödgods, fajans, ostronskal, djurben från matavfall (grytbitstorlek).<br />
1,7–1,8 m, stenlagd gårdsyta av kullersten i 0,5–0,15 m stora runda stenar.<br />
Trärester kommer direkt under stenlagret.<br />
1,8–1,95 m, grusig humus, ställvis grå sand innehållande rikligt med<br />
ostronskal och djurben från matavfall (grytbitstorlek).<br />
1,95–2,7 m, något humös bitvis torvig sand, innehållande rikligt med<br />
huggspån och fynd av djurben, dels en led, och revben av ko, dels<br />
slaktavfall i form svinkäke samt ostronskal och rödgods.<br />
2,7 m–, grå sand samt mjälig lera.<br />
Figur 10. Schakt 2, profil<br />
mot söder. Foto: Carina<br />
Bramstång Plura.<br />
Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 17
Schakt 3 – Börshu<strong>se</strong>t<br />
Storlek 1,8×0,75 m.<br />
0–0,1 m, betonggolv.<br />
0,1–0,6 m, murbruk, grus och sten.<br />
0,6–1,3 m, grus, sand, sten innehållande tegel (ra<strong>se</strong>ringslager).<br />
1,3–1,4 m, lera, mjäla.<br />
1,4–1,5 m, mjälig, något torvig humus, rikligt med sot och kol, kulturlagerrest<br />
innehållande tegel.<br />
1,5 m–, trästockar kvadratiskt timrade, timmerkista i kors.<br />
Schakt 4 – utsidan fasad i sydöst<br />
Storlek 2×1,4 m.<br />
0–0,1 m, stenläggning, knott.<br />
0,1–0,15 m, liten plan stensockel.<br />
0,1–0,5 m, påfört grus samt väggrund i sten.<br />
0,5–1,3 m, grus, sten, murbruk och tegel (ra<strong>se</strong>ringsmassor).<br />
1,3–1,7 m, utstickande sockel i sten.<br />
1,7 m–, trästock i mjälig något sandig fyllning, trossbotten/rustbädd<br />
under vägg.<br />
Schakt 5 – utsidan fasad i sydväst<br />
Storlek 2,5×1 m.<br />
0–0,1 m, stenläggning, knott.<br />
0,1–0,5 m, påfört grus.<br />
0,5–0,9 m, grus, murbruk, sten, tegel (ra<strong>se</strong>ringslager).<br />
0,9–1,3 m, mjäla innehållande grus och sten.<br />
1,3–1,5 m, sockelsten under källarfönster, ev. trappavsats.<br />
1,5–1,7 m, sockelsten.<br />
1,7 m–, utstickande sockelsten.<br />
Grävning avbröts på grund av ångor av die<strong>se</strong>lolja.<br />
18 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg
Figurförteckning<br />
Figur 1. Kvarteret Högvakten innanför vallgraven i Göteborg. Utsnitt ur Xxxxxkartan.<br />
Skala 1:xxxxx....................................................................................................................................................................................................................4<br />
Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 0e, med undersökningsområdet markerat.<br />
Skala 1:2000. ...................................................................................................................................................................................................................6<br />
Figur 3. Utsnitt ur karta från omkring 1675 med området markerat i tre fält norr om<br />
Gustav Adolfs torg. Krigsarkivet Sfp Göteborg nr 84. ............................................................................................................8<br />
Figur 4. Utsnitt ur karta tillkommen strax efter 1703, det nyuppförda stadshu<strong>se</strong>t finns<br />
markerat på mittomten. Stadshu<strong>se</strong>t, som innehöll lokaler för brandvakten, stadsvakten<br />
och magasin, var byggt i trä i två våningar. Krigsarkivet Sfp Göteborg nr 398b. ......................................8<br />
Figur 5. Utsnitt ur karta som visar förhållandena mellan åren 1742–1746. På kartan<br />
är endast Stadshu<strong>se</strong>t markerat, flera bränder hade härjat staden. Krigsarkivet<br />
Sfp Göteborg nr 60c. ..............................................................................................................................................................................................8<br />
Figur 6. Utsnitt ur karta som utfördes 1765–1768 . Efter bränderna 1746 och 1758<br />
byggdes eller återuppbyggdes alla tre tomterna med gedigna stenhus i två<br />
våningar. Krigsarkivet. Västkustfästningarna. Göteborg nr 6a. ...................................................................................8<br />
Figur 7. Utsnitt ur karta som visar förhållandena 1769–1770. På kartan har nu<br />
ytterligare två längor tillkommit i hörnet Torggatan–Sill-/Postgatan. Krigsarkivet.<br />
Västkustfästningarna. Göteborg nr 12 vol. 1. .................................................................................................................................8<br />
Figur 8. Planritning som visar plat<strong>se</strong>n för de fem schakt som grävdes vid förundersökningen.<br />
...................................................................................................................................................................................................................11<br />
Figur 9. Schakt 1, profil mot nordost. Foto: Carina Bramstång Plura..............................................................................16<br />
Figur 10. Schakt 2, profil mot söder. Foto: Carina Bramstång Plura.................................................................................17<br />
Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 19
Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg<br />
Higab har ansökt om tillstånd att göra ingrepp i fornlämningen<br />
Göteborgs innerstad RAÄ 216 inom kv. Högvakten<br />
i Göteborg med anledning av planerade omfattande<br />
grund förstärkningar inom kvarterets byggnader. Sammanlagt<br />
har nu fem schakt grävts med grävmaskin inom<br />
kvarteret i ett första förundersökningsskede på tillgängliga<br />
ytor. Resultaten påvisar att bevarade gårdslager finns<br />
intakta på innergården av Wenngrenska delen av kvarteret,<br />
med stenlagda gårdsytor, latrinbinge och stadslager.<br />
Rustbäddar under Börshu<strong>se</strong>t finns intakta, liksom äldre<br />
socklar av hu<strong>se</strong>ts södra fasad.
Change language