UV Väst Rapport 2005:6 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

UV VÄST RAPPORT 2004:6
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Bland odling, hyggen och täkter
Fornlämningar längs E6, sträckan Tanumshede–Lugnet
Bohuslän, Tanums kommun, Tanums och Lurs socknar
Marianne Lönn och Betty-Ann Munkenberg

UV VÄST RAPPORT 2004:6
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Bland odling, hyggen och täkter
Fornlämningar längs E6, sträckan Tanumshede–Lugnet
Bohuslän, Tanums kommun, Tanums och Lurs socknar
Marianne Lönn och Betty-Ann Munkenberg
Bland odling, hyggen och täkter 3

Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar
UV Väst
Kvarnbygatan 12
431 34 Mölndal
Växel: 031-33 42 900
Fax: 031-33 42 901
e-post: uvvast@raa.se
e-post: fornamn.efternamn@raa.se
www.raa.se/uv
Bildredigering Eva Crafoord
Layout Eva Crafoord
Omslagsbilder Framsida: Exempel på hyggen, övergiven odling och sandtäkt.
Foto: Betty-Ann Munkenberg, Marianne Lönn och Jörgen Streiffert
Baksida: Vägavsnitt, så som det såg ut hösten 2004. Foto: Marianne Lönn
Tryck/Utskrift Elanders Infologistics Väst AB, Göteborg, 2005
Kartor ur allmänt kartmaterial,
© Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.
Godkända från sekretessynpunkt för spridning.
Lantmäteriverket 2005-06-08.
© 2005 Riksantikvarieämbetet
UV Väst Rapport 2005:6
ISSN 1404-2029
4 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

Innehåll
Inledning 7
Sammanfattning 7
Inledning 7
Topografi 10
Fornlämningsmiljö 10
Uppdraget 10
Förundersökningarna 11
Förundersökningens metod
och resultat 11
RAÄ 1830, Tanum socken 12
RAÄ 1831, Tanum socken 15
RAÄ 1832, Tanum socken 20
RAÄ 1833, Tanum socken 23
RAÄ 1835, Tanum socken 26
RAÄ 1837, Tanum socken 30
RAÄ 1840, Tanum socken 32
RAÄ 1841, Tanum socken 38
RAÄ 441, Tanum socken 40
RAÄ 1229, Tanum socken 42
RAÄ 539, Tanum socken 48
RAÄ 540, Tanum socken 56
RAÄ 542, Tanum socken 60
RAÄ 541, Tanum socken 63
RAÄ 544:4, Tanum socken 67
RAÄ 544, Tanum socken 72
RAÄ 546, Tanum socken 83
RAÄ 548, 549 och 693, Tanum socken 89
RAÄ 803, Tanum socken 92
RAÄ 1845, Tanum socken 96
RAÄ 1846, Tanum socken 101
RAÄ 1847, Tanum socken 103
RAÄ 1848:2, Tanum socken 107
RAÄ 1848:1, Tanum socken 111
RAÄ 1849, Tanum socken 116
RAÄ 1850, Tanum socken 123
RAÄ 1851, Tanum socken 128
RAÄ 434, Lur socken 131
RAÄ 432, Lur socken 134
RAÄ 433, Lur socken 137
RAÄ 117, Lur socken 139
RAÄ 436, Lur socken 142
RAÄ 438:2, Lur socken 145
RAÄ 438:1, Lur socken 148
RAÄ 268, Lur socken 155
RAÄ 1209, Tanum socken 159
Sammanlagd vetenskaplig potential 161
Utredningen 163
Utredningens metod och resultat 163
Utredningsområde 1 164
Utredningsområde 2 168
Utredningsområde 3/FU (norra delen) 172
Utredningsområde 4 180
Utredningsområde 5 184
Referenser 185
Administrativa uppgifter 186
Figurförteckning 187
Tabellförteckning 193

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.
6 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

Inledning
Under augusti – oktober genomförde Riksantikvarieämbetet, UV Väst i samverkan
med Bohusläns museum förundersökningar och kompletterande utredningar längs
sträckan Tanum–Lugnet av den nya planerade E6. Förundersökningarna resulterade
i att 19 av de 35 undersökta områdena bedöms beröras av vägen och vägarbetena.
Bland dessa finns ett antal intressanta lokaler, såsom en till ytan omfattande
mellanmesolitisk boplats, en neolitisk boplats med spår efter bebyggelse, ett par
komplexa grav- och boplatsmiljöer från bronsålder, en vikingatida boplats och flera
härd/kokgropslokaler. Den kompletterande utredningen resulterade i att en
gravgrupp med stensättningar och en äldre väg kom i dagen. Även dessa kommer
sannolikt att beröras av vägarbetena.
Sammanfattning
Hösten 2004 genomfördes arkeologiska förundersökningar och kompletterande
utredningar inom det område som kommer att beröras av arbetena för
nya E6, sträckan Tanum–Lugnet, och för den planerade nydragningen av
länsväg 163 nordväst om Tanumshede tätort. Vägverket, Region Väst, stod
för finansieringen av det arkeologiska arbetet.
Förundersökningen omfattade 35 områden. 19 bedöms beröras, helt eller
delvis, av den planerade exploateringen. Därtill kommer RAÄ 1209 i Tanum
socken som inte har förundersökts, men som kan komma att påverkas av
exploateringen. 13 fornlämningar har undersökts färdigt vid förundersökningen
och tre kommer inte att beröras. Bland de 19 fornlämningar, som
kommer att ligga i vägen för det planerade motorvägsbygget, finns boplatser
från alla tidsperioder, aktivitetsplatser mestadels från perioden yngre bronsålder–äldre
järnålder, hällristningar, gravar från brons- och järnålder samt en
lokal med flintdepåer.
Den kompletterande utredningen omfattade fem områden, varav ett inte
kunde undersökas på grund av att kontakt med markägaren inte kunde upprättas.
Tre av de övriga innehöll inte tillräckliga indikationer på förhistorisk
verksamhet för att bli föremål för fortsatta arkeologiska insatser. Däremot
hittades inom det femte området en gravgrupp och en äldre vägsträckning.
Detta område förundersöktes direkt. Den kommer att beröras av det planerade
vägprojektet.
Inledning
Under augusti–oktober 2004 genomförde Riksantikvarieämbetet, UV Väst
förundersökningar och kompletterande utredningar längs sträckan Tanum–
Lugnet av kommande E6 och längs den planerade nydragningen av länsväg
163 nordväst om Tanumshede tätort. Dessutom berördes omläggningar av
lokalvägar, som påverkas av motorvägsbygget. Det arkeologiska arbetet ge-
Bland odling, hyggen och täkter 7

Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 91 Strömstad, med området för undersökningarna markerade. Skala 1:100.000.
Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-06-08. Dnr 601-2005/1193.
8 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

Galtöleran
Apelsäter
Lugnet
Väg mo
438:2
117
433
Dagens E6
432
434
268
438:1
436
Planerad E6
Tannamskilen
1851
1850
1849
1848:1
1848:2
1846 1847
1845
Trafikplats Knäm
803
549, 693, 548
1131
Sannäs
544:4
546
541
1841
1840
1837
544
542
540 B
539
1229
441
Trafikplats Ryland
mot Grebbestad
1835
1833
1832
1831
Tanumshede
1830
1209
Trafi
Opp
Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 9A 3h-i, 9A 4h-i, 9A 5h med de planerade vägsträckningarna och de aktuella
fornlämningarna markerade. Skala 1:50 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-06-
08. Dnr 601-2005/1193.
Bland odling, hyggen och täkter 9

nomfördes i samverkan med Bohusläns museum. Vägverket, Region Väst stod
för finansieringen av det arkeologiska arbetet.
Topografi
Undersökningsområdena ligger i norra Bohuslän, strax norr om Tanumshede
samhälle. De sydligaste platserna ligger i låglänt odlingsmark i Skärboälvens
dalgång. Höjden över havet är som lägst runt 5 m. Norrut höjer sig landskapet
successivt och skog och berg dominerar. De mest höglänta platserna når
upp till 75 m över havet. Insprängt finns mindre dalgångar och någon odlingsmark.
Fornlämningsmiljö
Den södra delen av E6 sträckan, Tanumshede – Knäm, undersöktes arkeologiskt
1991 och 1992 i samband med vägarbetena inför den s.k. förbifarten
Tanum. En stor mängd fornlämningar kom då fram, både gravar och
boplatser från alla perioder, men med en dominans i bronsålder. Tidigare var
framför allt gravar och gravfält registrerade t.ex. domarringen Olov Kyrres
grav (RAÄ 548).
Inom den planerade nydragningen av E6 i norra delen av området var
endast ett fåtal fornlämningar kända före den arkeologiska utredningen 2002.
De tidigt registrerade fornlämningarna var främst rösen, stensättingar och
stenåldersboplatser. I samband med utredningen upptäcktes ett stort antal
fornlämningar, som bedömdes motivera fortsatta arkeologiska insatser i form
av förundersökning, närmare bestämt 34 stycken. Kronologisk omfattar de
alla perioder från mesolitikum till nyare tid (se Lundin, Nyqvist och Munkenberg
2002). Av dessa och de tidigare kända kom 37 att ingå i förundersökningen.
Översiktligt bedöms området norr om Tanumshede som mycket rikt på
fornlämningar. Framför allt träffar man på mesolitiska, under sin tid strandnära,
lokaler och brons- och äldre järnålderns gravar och boplatser.
Uppdraget
Uppdraget bestod i att avgränsa fornlämningar i relation till de planerade
vägarna. Förundersökningsområdena var anpassade efter detta, vilket ibland
betydde att endast del eller delar av fornlämningen förundersöktes. Generellt
var förundersökningsområdet på dessa lokaler en ca 40 m bred remsa närmast
vägarna. Sålunda kan fornlämningens lagskydd finnas kvar även om
den förundersökta delen bedömts ha för litet intresse för en fortsatt undersökning.
Vad som gäller för varje enskild lokal anges i beskrivningarna nedan.
Uppdraget utökades på länsstyrelsens begäran något under arbetets gång.
Vissa ytterligare avgränsningar av fornlämningar kom till likaså ytterligare
ett förundersökningsområde, RAÄ 693 i Tanum socken. Därtill kom en kompletterande
arkeologisk utredning (AU) som omfattade fem mindre områden.
10 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

Förundersökningarna
Förundersökningens metod
och resultat
Förundersökningarna gjordes till största delen med hjälp av grävmaskiner.
Därtill handgrävdes provgropar och rutor både i otillgängliga områden, där
maskiner inte kom till och på platser där en mer noggrann kontroll av materialet
var nödvändig. På ett antal lokaler handrensades också gravar.
All dokumentationen, såsom fältinmätningar, beskrivningar, ritningar och
foto har registrerats i Intrasis, enligt Riksantikvarieämbetets standard. Inmätning
av områden och schakt gjordes med GPS. På bergiga och skogiga
lokaler har inmätningarna ibland kompletterats med manuella inläggningar,
som digitaliserats in i efterhand. Dessa kan identifieras genom höga ID-nummer
i Intrasis.
Fynd har inte samlats in annat än i undantagsfall. Exempel på ett sådant
undantag är förundersökningsområdet inom RAÄ 1850 i Tanum socken.
Området berörs av exploateringen, men lämningarna var så begränsade att
ingen särskild undersökning anses nödvändig. Fynd samlades in eftersom ingen
ytterligare undersökning kommer att göras. Generellt är fynden efter beskrivning
(i vissa fall även genom foto) tillbakalagda i de schakt de hittades.
Under rubriken Resultat i rapporten omnämns ibland ett nummer inom
parentes. Numret hänvisar till ett schakt, vars beskrivning återfinns på schaktplaner
och i tabeller. I tabellerna redovisas även rutor (grävenheter) och de
arkeologiska objekt, såsom de dokumenterats i fält. Inmätningar av ovanstående
och även av ej kommenterade arkeologiska objekt finns tillgängliga i
respektive undersöknings Intrasis-projekt.
Fornlämningens arkeologiska potential är, med ett par undantag, presenterad
för fornlämningar som kan komma att beröras av exploateringen och
som föreslås undersökas vidare.
RAÄ 1209 i Tanum socken, har inte ingått i förundersökningen, men läggs
med sist i redovisningen nedan, eftersom den kan komma att beröras av vägen.
Lokalerna i den kompletterande utredningen redovisas efter förundersökningslokalerna.
I övrigt redovisas lokalerna från söder till norr.
Bland odling, hyggen och täkter 11

RAÄ 1830, Tanum socken
Boplats/aktivitetsplats (härd/kokgropslokal)
Vägsektion: Grebbestadsvägen 2/900
Fastighet: Ryland 3:3
Intrasisnummer V2004:032
Topografi
Undersökningsområdet ligger huvudsakligen på en östsluttning med berg i
väster. Det omfattar öppen åkermark och intilliggande bergskanter med trädoch
buskvegetation.
Resultat
I områdets södra del hittades enstaka flintavslag och en härdrest. Ser man till
topografin hör lämningarna antagligen ihop med en boplats av stenålderskaraktär,
som legat på den ovanliggande höjdryggen. I schakt i undersökningsområdets
nordöstra del framkom åtta härdar på en avsats och i den intilliggande
slänten. Vid utredningen påträffades stolphål i samma område.
Fornlämningen skall sannolikt tolkas som ett härd-/kokgropsområde av
det slag, som inte har någon direkt koppling till en boplats. Bland sådana
lokaler finns en grupp, som ligger vid branta berg och/eller vid vatten eller
sankmark.
Bedömning
Avgränsning gjordes av hela fornlämningen. Den kommer att beröras av den
planerade exploateringen, men vi föreslår att endast den nordvästra delen
blir föremål för en särskild undersökning. Resterande del är färdigundersökt.
Fig. 4. Översikt över RAÄ 1830 från öster. Foto: Jörgen Streiffert.
12 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

3/600
2/000
1833
893
3/400
Skärboälv en
3/200
3/000
1831
299
2/800
2/800
Trafikplats Ryland
2/600
1629
2/400 571
1383
570
1832 RAÄ Tanum 1830
1303
1320
665
2/400
641
294
2/200
1209
572
569
Fig. 5. RAÄ 1830, Tanum socken. Kartan visar fornlämningens läge i landskapet och dess förhållande till vägexploateringen
och andra fornlämningar. Skala 1:10.000.
1/900
193
183
Härd
198
Schakt
Fornlämningens begränsning
efter förundersökning
199
Fig.6. Schaktplan över RAÄ 1830, Tanum socken. Skala 1:1000.
Bland odling, hyggen och täkter 13

Vetenskaplig potential
Med tiden har ganska många ensamliggande eller i grupper liggande kokgropar
och härdar undersökts. Dessa har en för oss ganska okänd roll i sin tids
samhälle, men med ett ökande material kan de analyseras och diskuteras.
Kokgroparna inom RAÄ 1830 behöver således ställas i relation till andra
liknande lämningar (jfr RAÄ 1835 och 1840), men också till landskapet och
till boplatser. Gör man det är potentialen stor, framför allt innehåller den en
ny väg in till en större förståelse av landskaputnyttjande i olika perioder.
Id Lagerföljd Fynd/anläggningar Kommentar
183 Djup 0,5 m
I matjordens nedre del och nära alven I schaktets östra del var matjordsdjupet
0 – 0,05 m grästorv
0,05 – 0,5 m matjord
registrerades 7 härdar (storlek i plan mellan endast 0,25 medan matjorden i schaktets
0,3 och 1,8 m i diam.). Kol insamlades från västra del var ca 0,5 m.
0,25 – 0,5 m brun sand med inslag A187 för analys och datering.
av grå lera
193 Djup 0,4 m
0 – 0,05 m grästorv
0,05 – 0,25 m matjord
0,5 m– brun sand med inslag av
grå lera
1 flintavslag. En härd, ca 1,4 m i diam. (se
kommentar).
198 Djup 3 m
0 – 0,05 m grästorv
0,05 – 0,25 m matjord
0,25 – 1,5 m brun sand med inslag
av grå lera
1,5 m– grå lera
I schaktets mellersta del påträffades en
härd, ca 1 m i diam..
3 flintavslag
199 Djup 0,3 m
0 – 0,05 m grästorv
0,05 – 0,25 m matjord
0,25 m– brun sand med inslag av
grå lera
Två flintavslag samt en mindre kärna
påträffades.
Ytan störd av flera större, recenta korsande
diken. Ett låg över en härd och
fragmenterade denna kraftigt.
För att se efter eventuella överlagringar
upptogs en ca 3 m djup grop i schaktets
norra del. Inga spår av överlagring syntes.
Tabell 1. Beskrivning av schakt med arkeologiska iakttagelser inom RAÄ 1830 Tanum sn. Resterande schakt (182, 191,
192, 196, 197, 200, 201 och 202) grävdes till ett djup mellan 0,3 och 0,5 m. Lagerföljden var densamma som angivits
i tabellen. I schakten fanns recenta diken och nedgrävningar.
14 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

RAÄ 1831, Tanum socken
Boplats
Vägsektion: Grebbestadsvägen 2/700
Fastighet: Val 2:1, Ryland 3:3
Intrasisnummer V2004:031
Topografi
Området liger vid en bergs- och skogskant och vetter ut mot den ringlande
Skärboälven. I fornlämningsområdet, men utanför undersökningsområdet,
finns en landtunga med en mindre höjdrygg alldeles invid vattendraget. Marken
används idag till bete.
Resultat
Ett misstag begicks vid förundersökningen av denna lokal. På grund av en
miss i kommunikationen undersöktes vid förundersökningen det markerade
fornlämningsområdet i syfte att identifiera, värdera och avgränsa. Istället skulle
avgränsningen ha gjorts i förhållande till väglinjen. Därför lämnas två bedömningar.
Vid schaktningen påträffades klassiska boplatslämningar och fynd såsom
stolphål, härdar, gropar, rännor, keramik, bränd lera, lerklining, kol, sot och
kulturlager. Bland keramik fanns flera skärvor, som bedömdes vara lokalt
producerat svartgods. Detta ger en datering till sen vikingatid – tidig medeltid.
Fyndområdet var relativt litet och lämningarnas läge i förhållande till ån
och till nuvarande E6 gör att man kan misstänka, att det vi ser bara är rester
av en boplats. Delar förstördes i så fall av tidigare vägbygge och av ras i
åkanten.
Fyndplatsen läge på en udde vid Skärboälven i botten av dalgången har
också betydelse för datering och karaktärisering. Dels antyder den låga placeringen
i landskapet senare perioder, dels kunde gårdar anläggas på uddar vid
vattendrag likaväl som i skogs- och bergsmarker under den senvikingatida och
tidigmedeltida bebyggelseexpansionen (jfr bl.a. Framme 1985).
Keramiken, ett ovanligt stort stolphål tillsammans med läget antyder en
datering till vikingatid - tidig medeltid. Förutom boplatslämningar fanns årderspår,
plogspår, dikesspår och dräneringar inom området. Således kan odling
beläggas under flera perioder. Årderspåren kan men behöver inte vara samtida
med boplatsen.
Bedömning
Här gjordes både avgränsning av fornlämningen och avgränsning i förhållande
till två vägar. Fornlämningen kommer att hamna mellan E6 vägområde
och Grebbestadsvägens område och dess södra och norra sidor berörs av var
sitt vägområde. Om planerna på att anlägga en fördröjningsdamm för färskvatten
på platsen blir verklighet, berörs fornlämningen i sin helhet.
Vetenskaplig potential
Denna plats har en ovärderlig potential enbart utifrån det faktum att det
verkar vara den vikingatida boplats, som hittills saknats i det bohuslänska
materialet. Åtminstone initialt bör grundläggande frågor om klar utformning,
datering och läge ställas. Med en säker innehållsmässig och kronologisk
Bland odling, hyggen och täkter 15

Fig. 7. Översikt över RAÄ 1831, Tanum socken, från söder. Foto: Jörgen Streiffert.
1318
296
893
299
1320
0
3/400
Skärboälven
3/200
3/000
Trafikplats Ryland
641
2/800
RAÄ Tanum 2/6001831
629
00
833
1832
2/400
571
570
2/800
1830
1303
1383
2/400
294
665
2/200
1209
572
569
1302
1/900
1/800
621
T
Fig. 8. RAÄ 1831, Tanum socken. Kartan visar fornlämningens läge i landskapet och dess förhållande till vägexploateringen
och till andra fornlämningar. Skala 1:10.000.
895
16 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

grund kan man sedan gå vidare med såväl mer detaljanalyser som jämförelser
med andra tidsperioder och andra regioner. Läget i en korsväg mellan en
sannolikt farbar vattenled och den åtminstone från 1600-tal kända landvägen
i Bohuslän är också en viktig faktor att uppmärksamma. I Skärboälvens
dalgång finns två bebyggelsenamn med dateringar till äldre järnålder Ryland
(osäker bestämningsled – strandmark, åstrand) och Säm (sjö – bygd, gård)
och strax norr om finns Håkeby (hök – gård) med datering till yngre järnålder.
Således blir det intressant att studera kontinuitet och orsakerna bakom
de fåtaliga vikingatida boplatsernas placering i landskapet.
3/000
2/900
141 139 138
133
177
175
149
153
142
156 154
155
152
172
174
173
163
171 176
Bränd lera
Keramik
Grop
Härd
Stolphål
Årderspår
Ränna
Schakt
Fornlämningens begränsning
efter undersökning
Fig. 9. Schaktplan över RAÄ 1831, Tanum socken. Skala 1:1000.
Bland odling, hyggen och täkter 17

Id Lagerföljd Fynd/anläggningar Kommentar
133 Djup 0,28 m
0 – 0,03 grästorv
0,03 – 0,25 matjord
0,25– sand
134 Djup 0,22 m
0 – 0,03 grästorv
0,03 – 0,22 matjord
0,22– matjord + kulturlager
142 Djup 0,33 m
0 – 0,03 grästorv
0,03 – 0,3 matjord
0,3– sand
149 Djup och lagerföljd ungefär som
schakt 133.
152 Djup 0,31 m
0 – 0,03 grästorv
0,03 – 0,3 matjord
0,3– sand
153 Djup 0,29 m
0 – 0,03 grästorv
0,03 – 0,29 matjord
0,29– sand
155 Djup 0,35 m
0 – 0,03 grästorv
0,03 – 0,3 matjord
0,3– sand
Två rännor innehöll bränd lera och sot/kol.
Keramik av lokalt producerat svartgods.
(Mycket hårt bränd keramik, svart på ytan
och med en brunsvart kärna. Relativt grovt
magrad). I östra delen av schaktet fanns ett
grått lager med kol, bränd lera och
keramik, som tolkades som ett kulturlager.
Lerklining
I bottnen syntes årderspår, 1 ränna med
bränd lera och keramik, 4 stolphål och
samma sorts kulturlager som i schakt 133.
Rännan var upp till 0,2 m djup.
Keramiken var av samma typ som den i
schakt 133 (se ovan).
I bottnen syntes kulturlager, 1 stolphål, 1
ränna med sot, skörbränd sten, bränd lera.
En keramikskärva av samma typ som den i
schakt 133 (se ovan), samt en skärva i ett
normalbränt ljusbrunt gods.
I bottnen syntes årderspår blandat med
sorkgångar samt en härd, A154.
I bottnen syntes 1 grop, skörbränd sten.
I bottnen syntes 6 stolphål, skörbränd sten
och mörkfärgningar.
163 Inga uppgifter. I bottnen syntes årderspår.
171 Djup 0,28 m
0 – 0,03 grästorv
0,03 – 0,28 matjord
0,28– sand
I bottnen syntes årderspår, dike, dränering
och grå rännor? och fläckar.
172 Djup 0,19 m
0.0,03 grästorv
0,03 – 0.19 matjord
0,19– sand
173 Djup 0,36 m
0 – 0,03 grästorv
0,03 – 0,36 matjord
0,36– sand
I bottnen syntes grå fläckar varav en var ca
1 m i diameter och med fynd av bränd lera.
Något skörbränd sten, svagt kulturlager,
rännor?
Fyra rännor syntes i schaktbottnen, varav
två var recenta.
En recent ränna, dike eller dränering.
18 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

Id Lagerföljd Fynd/anläggningar Kommentar
174 Djup 0,36 m
Något skörbränd sten. Årderspår.
0 – 0,03 grästorv
0,03 – 0,36 matjord
0,36– sand
176 Djup 0,35 m
Lerklining
0 – 0,3 matjord
0,3– sand
177 Djup 0,35 m
0 – 0,3 matjord
0,3– sand
Två härdar.
Tabell 2. Beskrivning av schakt med arkeologiska iakttagelser inom RAÄ 1831 Tanum sn. Resterande schakt (166 –
170, 180 och 181) grävdes till ett djup mellan 0,3 och 0,35 m. Lagerföljden var den samma som angivits i tabellen, förutom
att bottensanden i schakt 166 – 170 var finkornigare.
Id Art Storlek Kommentar
138 Ränna Bredd 0,6 m, djup 0,22 m Innehöll bränd lera, kol/sot.
139 Ränna Bredd 0,49 m, djup 0,1 m Ev. ett dike mellan åkrar.
141 Ränna Bredd 0,6, djup 0,2 m Innehöll bränd lera, kol/sot.
154 Härd Diameter ca 1 m, djup 0,25 m. Rund botten med kollins. Innehöll kol, skörbränd sten.
Kolprov taget ganska högt upp.
156 Stolphål Diameter på ytan 0,51 m, djup 0,62 m Stenskott.
175 Grop Diameter i ytan 1,4 m. Djup minst 0,61m,
dock inte grävd i botten.
Tabell 3. RAÄ 1831, Tanum socken, schakt
Innehöll sand, sot, något skörbränd sten, något bränd lera.
Övre delen ren sand, nedre delen mer silt.
Fig. 10. Stolphål på RAÄ 1831,
Tanum socken. Foto: Marianne
Lönn.
Bland odling, hyggen och täkter 19

RAÄ 1832, Tanum socken
Boplats?
Vägsektion: Grebbestadsvägen 2/250
Fastighet: Val 2:1
Intrasisnummer V2004:040
Topografi
Området består av en bred gip, i princip en triangel, som sluttar upp mot en
bergsskreva. Invid berget, längs två av triangelns sidor, växer lövskog. Idag
utnyttjas området som betesmark.
Resultat
En mörkfärgning/grop med kol samt åkerdiken och dräneringsdiken påträffades.
Området innehåller sannolikt lämningar efter en äldre ägoindelning samt
dräneringar. Mörkfärgningen/gropen är fortfarande oklar till sin tolkning,
men är inte tillräcklig för att motivera en särskild undersökning.
Bedömning
Fornlämningen avgränsades. Den berörs av exploateringen, men de lämningar
som finns är diffusa och fragmentariska. Sannolikt skulle en ytterligare undersökning
inte ge mycket mer information än vad som kommit fram i förundersökningen.
Därför anses ingen ytterligare undersökning vara ekonomisk
försvarbar.
Fig. 11. Översikt över RAÄ 1832, Tanum socken, från norr. Foto: Jörgen Streiffert.
20 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

687
1318
296
3/800
893
299
1320
29
1836
1625:1
1/600
1/800
1625:2
619
3/600
Skärboälven
2/000
1833
3/400
3/200
Tanums-
Trafikplats Ryland
Fig. 12. RAÄ 1832, Tanum socken. Kartan visar fornlämningens läge i landskapet och dess förhållande till vägexploateringen
och till andra fornlämningar. Skala 1:10.000.
3/000
2/800
2/800
2/600
1629
2/400 571
1383
570 1830
621
572
1831
RAÄ Tanum 1832
569
1303
1302
665
2/400
641
294
895
2/300
135
2/200
140
132
131
Grop
Dike
Schakt
Fig. 13. Schaktplan över RAÄ 1832, Tanum socken. Skala 1:1000.
Bland odling, hyggen och täkter 21

Id Lagerföljd Fynd/anläggningar Kommentar
131 Djup 0,29 m,
En bränd, icke slagen flinta
0 – 0,03 grästorv
0,03 – 0,29 matjord
0,29– sand/silt, något flammigt
gult, brunt, grått
132 Djup 0,2 – 0,3 m
0 – 0,03 grästorv
0,03 – 0,2/0,3 matjord
0,2/0,3– lera/silt
Rund mörk fläck med kolflagor, A140. Dike låg i ungefärlig Ö – V riktning.
Dräneringsdiken.
Tabell 4. Beskrivning av schakt med arkeologiska iakttagelser inom RAÄ 1832 Tanum sn. Resterande schakt (133, 134,
136 och 137) grävdes till ett djup mellan 0,22 och 0,38 m. Lagerföljden var den-samma som angivits i tabellen. I schakt
134 och 137 fanns recenta diken.
Id Art Storlek Kommentar
135 Dike Bredd ca 1 m, djup 0,25 m. Samma bredd och utseende hade också diket i schakt 137 och
132.
140 Grop Diameter ca 1m. Djup 0,07 m. Med kolflagor
138 Dike Bredd ca 1 m, djup 0,25 m. Samma bredd och utseende hade också diket i schakt 134
Tabell 5. Beskrivning av undersökta anläggningar på RAÄ 1832 Tanum sn. För ej undersökta objekt se tabell 4.
22 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

RAÄ 1833, Tanum socken
Boplats/odling
Vägsektion: Grebbestadsvägen 2/000
Fastighet: Val 2:1
Intrasisnummer V2004:029
Topografi
RAÄ 1833 ligger på en mindre avsats invid ett brant berg på södra sidan av
Skärboälvens dalgång. Undersökningsområdet ligger invid berget och i en
intilliggande öppen odlad åkermark. En bitvis tät trädridå skärmar delvis av
berget från åkermarken.
Resultat
I ett av schakten framkom en mörkfärgning med keramik och kol, i ett annat
fanns årderspår och ytterligare mörkfärgningar.
Lokalen innehåller sannolikt rester av odling samt spår av aktiviteter i
samband med denna: årderspår efter ärjning, kol efter avbränning, keramik
och mörkfärgningar efter olika aktiviteter.
Bedömning
Fornlämningen avgränsades. Den berörs av exploateringen, men de lämningar
som finns är spridda och fragmentariska. Sannolikt skulle en ytterligare undersökning
inte ge mycket mer information än vad som kommit fram i förundersökningen.
Därför anses ingen ytterligare undersökning vara ekonomisk
försvarbar.
Fig. 14. Översikt över Skärbodalen och RAÄ 1833 Tanum socken, från nordväst. Foto: Jörgen Streiffert.
Bland odling, hyggen och täkter 23

Säm
1/200
1837
1607
1835
1/400
629
1836
1625:2
1625:1
RAÄ Tanum 1833
606
1/600
1/800
619
3/600
Skärboälven
1629
2/000
3/400
1832
572
621
3/200
2/400
3/000
Tanumshede
1831
571
570
Trafi
Ryla
2/800
2/800
569
18
1303
Fig. 15. RAÄ 1833, Tanum socken. Kartan visar fornlämningens läge i landskapet och dess förhållande till vägexploateringen
och till andra fornlämningar. Skala 1:10.000.
2/10
125
154
2/000
126
Mörkfärgning
Schakt
Fornlämningens begränsning
efter förundersökningen
Fig. 16. Schaktplan över RAÄ Tanum 1833. Skala 1:1000.
24 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

Id Lagerföljd Fynd/anläggningar Kommentar
125 Djup 0,3 m
0 – 0,05 grästorv
0,05 – 0,3 m matjord
Årderspår i schaktets mellersta del.
I schaktets östra del fanns spår från samma
lager som påträffades i schakt 126, d.v.s. ett
0,3– sand
mörk humöst sandlager med enstaka
kolfragment. Lagret var ca 5 m brett och
0,1 m tjockt.
126 Djup 0,3 m
0 – 0,05 grästorv
0,05 – 0,2 m matjord
0,3– sand
154 Djup 0,3 m
0 – 0,05 grästorv
0,05 – 0,3 m matjord
0,3– sand
I schaktets östra del syntes ett 0,1 m tjockt
och ca 4 m brett mörkt humöst sandlager
med enstaka kolfragment.
Keramik i mörkfärgning
I schaktets mellersta del fanns två ca 0,5 m i
diam. stora och 0,3 m djupa samt en 0,3 m
och 0,2 m djup nedgrävning. Nära dessa
fanns också ett 0,1 m i diam. och 0,1 m dj
käpphål. Samtliga anläggningar har
bedömts vara recenta.
Tabell 6. Beskrivning av schakt med arkeologiska iakttagelser inom RAÄ 1833 Tanum sn. Resterande schakt (124, 127
– 130) grävdes till ett djup mellan 0,3 och 0,4 m. Lagerföljden var densamma som angivits i tabellen, förutom att bottenmaterialet
utgjordes av lera. I schakt 124 låg under leran på ca 0,4 m djup ett mörkt humöst lager, avsatt vid tidigare
vattenbildningar.
Bland odling, hyggen och täkter 25

RAÄ 1835, Tanum socken
Boplats/aktivitetsplats
Vägsektion: Grebbestadsvägen 1/350
Fastighet: Säm 5:3, 5:4
Intrasisnummer V2004:028
Topografi
RAÄ 1835 ligger i öppen åkermark på södra sidan av en dalgång. I ett närtopografiskt
perspektiv finns undersökningsområdet på en avsats nära och
längs ett högre, brant berg. Framför och utmed bergskanten växer barr och
lövträd. Åkermarken vidtar omedelbart invid trädridån.
Resultat
I den östra delen av området, nära berget, fanns flera större härdar/kokgropar,
som verkade ligga i två rader. Sannolikt rör det sig om 20-25 större anläggningar.
Fornlämningen ska liksom RAÄ 1830 sannolikt tolkas som ett härd-/kokgropsområde
av det slag, som inte har någon koppling till en boplats.
Den västra delen av undersökningsområdet innehöll inga andra lämningar
än recenta odlingsspår samt en enda bit flinta.
Bedömning
Hela fornlämningen avgränsades och kommer att beröras i sin helhet av vägen,
men det föreslagna slutundersökningsområdet har begränsats till den
östra halvan av förundersökningsområdet. Den västra halvan bedöms som
färdigundersökt.
Vetenskaplig potential
Den vetenskapliga potentialen är generellt densamma som för RAÄ 1830,
Tanum socken (se ovan).
Fig. 17. Översikt över RAÄ 1835, Tanum socken, från norr. Foto: Jörgen Streiffert.
26 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

701
714
703
702
Säm
1607
1836
1/800
1629
2/000
1833
1
700
629
1/600
619
572
Skärboälven
1/200
1/400
RAÄ Tanum 1835
606
621
1/000
1608
0/600
0/000
0/800
605
607 617
0/300
0/400
0/200
0/300
0/400
Fig. 18. RAÄ 1835, Tanum socken. Kartan visar fornlämningens läge i landskapet och dess förhållande till vägexploateringen
och till andra fornlämningar. Skala 1:10.000.
Grop
Kokgrop
Schakt
Fornlämningens begränsning
efter undersökningen
Fastighetsgräns
129
149
130
128
131
1/400
(126)
(127)
1/200
113 115
123
135
Fig. 19. Schaktplan över RAÄ 1835, Tanum socken. Skala 1:2000.
Bland odling, hyggen och täkter 27

Fig. 20. RAÄ 1835, Tanum socken, en av kokgroparna. Foto: Marianne Lönn
28 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

Id Lagerföljd Fynd/anläggningar Kommentar
112 Schakt draget från bergvägg ut i
vall/åker. Dubbel skopbredd vid
Rännor (bredd 0,2, djup 0,15) syntes i
botten. Dräneringar.
bergvägg, enkel i åkern. Djup 0,3
m.
Dubbel bredd = 2,8 m. Djup 0,3
m.
0 – 0,05 grästorv
0,05 – 0,3 stenpackning blandad
med jord.
Enkel bredd = 1,4 m. Djup 0,2 m.
0 – 0,05 grästorv
0,05 – 0,2 matjord
0,2 – lera
113 Djup 0,3 m.
Flinta (1 avslag, 1 svallad bit, F152).
0 – 0,05 grästorv
0,05 – 0,2 matjord
0,2– sand, silt fläckvis
115 Djup 0,25 m.
Mörk ränna, recent
0 – 0,25 matjord
0,25– sand, silt, grus
123 Höjdparti och sluttning. Djup 0,3
– 0,35 m. 0 – 0,3/0,35 matjord
0,35– stenig sand
Stolphål?, svaga oklara mörkfärgningar Recenta mörkfärgningar, recent ränna.
126
127
128
Utefter hela ytan öster om
ägogräns. Djup 0,35 m.
0 – 0,35 matjord
0,35– sand
129 Yta i anslutning till synlig
kokgrop. Djup 0,3 – 0,5 m.
0 – 0,3/0,5 matjord
0,3/0,5– sand
130 Djup 0,2 – 0,43 m.
0 – 0,2/0,43 matjord
0,2/0,43– sand
131 Djup 0,34 – 0,42 m.
0 – 0,34/0,42 matjord
0,34/0,42– sand/silt
149 Djup 0,27 – 0,38 m.
0 – 0,27/0,38 matjord
0,27/0,38– sand, silt
10 runda kokgropar med diameter mellan
1,2 och 1,85.
1 grop.
1 kokgrop.
2 kokgropar.
2 kokgropar.
1 kokgrop.
Tabell 7. Beskrivning av schakt med arkeologiska iakttagelser inom RAÄ 1835 Tanum sn. Resterande schakt (109–112,
115, 117 – 122, 124, 150 och 151) grävdes till ett djup mellan 0,1 och 0,8 m. Lagerföljden var i stort densamma som
angivits i tabellen, förutom att bottenmaterialet varierade i kornstorlek från ler till block. Det grövsta materialet låg
under grässvålen i schakt 150 och 151. Dessa drogs i tät växtlighet av träd mellan berg och odlingsmark.
Id Art Storlek Kommentar
135 Kokgrop Diameter 1,83 m. Djup 0,28m. Kollins i botten och på sidorna. Innehåll sten, skörbränd sten,
jord, sot, kol. flat botten, rundade kanter.
Tabell 8. Beskrivning av undersökta anläggningar på RAÄ 1835 Tanum sn. För ej undersökta objekt se tabell 7.
Bland odling, hyggen och täkter 29

RAÄ 1837, Tanum socken
Hällristning med närområde
Vägsektion: -
Fastighet: Säm 6:1
Intrasisnummer V2004:027
Topografi
Hällristningen ligger på en avsats på västra sidan av ett högt och brant berg.
Framför ristningen, som består av tre skålgropar, finns en sydsluttande odlad
åker.
Resultat
Syftet med förundersökningen var att kontrollera om det fanns fynd eller
anläggningar i åkern framför hällristningen. Inga fynd framkom, däremot
observerades resterna efter en mindre härd i ett av schakten. Förutom denna
härdrest kunde inga spår av aktiviteter konstateras framför hällristningen.
Bedömning
Hällristningsområdet avgränsades i förhållande till en lokalväg, som kommer
att passera framför ristningarna. Eftersom den enda anläggning som påträffades
redan är färdigundersökt, anser vi det inte nödvändigt med en särskild
undersökning.
Fig. 21. Översikt över RAÄ 1837, Tanum socken, från söder. Foto: Jörgen Streiffert.
30 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning

708
1840
711 1839
710
709
539
4/200
1229
441
657
1306
13
1304
1305
1626
745
504
704
RAÄ Tanum1837
1625:1
3/800
3/600
1625:2
Skärboälven
893
3/400
3/200
Säm
1836
703
1629
Fig. 22. RAÄ 1837, Tanum socken. Kartan visar fornlämningens läge i landskapet och dess förhållande till vägexploateringen
och till andra fornlämningar. Skala 1:10.000.
0/700
RAÄ 1837
Skålgropsytor
20003
0/600
Härdrest
Schakt
Skålgropsytor
Fastighetsgräns
Fig. 23. Schaktplan över RAÄ 1837, Tanum socken. Skala 1:1000.
Bland odling, hyggen och täkter 31

Id Lagerföljd Fynd/anläggningar Kommentar
20003 Djup ca 0,2 m.
0-0,2 matjord
0,2- grus/sand
1 härdrest, ca 0,4m i diam. med endast 1
cm tjock sotlins.
Tabell 9. Endast i ett av schakten inom förundersökningsområdet på RAÄ 1837 Tanum sn. gjordes arkeologiska iakttagelser.
Resterande schakt (174 – 177, 20002 och 20004) grävdes till ett djup mellan 0,2 och 0,3 m. Lagerföljden var
densamma som angivits i tabellen, förutom att bottenmaterialet i några utgjordes av lera. I två av schakten (177 och
2002) låg leran helt upp i ytan
32 UV Väst Rapport 2005:6. Arkeologisk förundersökning