RenhÃ¥llningsordning innehÃ¥llande ... - SollefteÃ¥ kommun

2008-10-01 

Renhållningsordning innehållande 

AVFALLSPLAN SOLLEFTEÅ KOMMUN 

2009 - 2012 

och 

Föreskrifter om avfallshantering för Sollefteå kommun 

Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 § 150 

1(24)

Förord 

Enligt reglerna i 15 kap miljöbalken har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande 

av hushållsavfall, med undantag för sådant avfall för vilket producentansvar gäller. De lokala 

reglerna för avfallshanteringen beslutas av kommunen genom den kommunala 

renhållningsordningen, som består av föreskrifter om avfallshanteringen och en avfallsplan. 

I avfallsplanen ska kommunen beskriva den planerade, framtida hanteringen av kommunens 

avfall. Naturvårdsverket har gett ut föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) beträffande 

innehållet i den kommunala avfallsplanen. 

Den första avfallsplanen för Sollefteå kommun antogs av kommunfullmäktige i november 1993 

och avsåg perioden 1993 – 1995. Reviderade avfallsplaner har därefter tagits fram av 

kommunen dels 1999 och dels 2004. Föreliggande förslag till avfallsplan avser perioden 2009 

– 2012. 

Samhällsbyggnadskontoret har va-nämndens uppdrag att ansvara för arbetet med 

avfallsplaneringen. VA-nämnden har fungerat som styrgrupp under processtiden. Möjligheter 

har funnits för allmänheten och företag att inkomma med synpunkter och förslag under 

processtiden. Inledningsvis har de haft möjlighet att ge synpunkter på den gamla planen. Dessa 

möjligheter har givits via kommunens hemsida. Redovisning har också skett inom den 

kommunala organisationen. Förslaget till ny avfallsplan har sammanställts av en arbetsgrupp 

med följande sammansättning: 

Hans-Åke Eriksson 

Elov Strömqvist 

Curt-Göran Forsgren 

Samhällsbyggnadskontoret 

Samhällsbyggnadskontoret, avfallsansvarig 

Samhällsbyggnadskontoret, miljöansvarig avfall 

Avfallsplanens viktigaste del är själva handlingsplanen, där förslagen till åtgärder för att 

utveckla och förbättra avfallshanteringen i kommunen under den kommande fyraårsperioden 

beskrivs. 

Planen innehåller dessutom en beskrivning av nuvarande avfallshantering, statistik beträffande 

avfallsmängder mm och en uppföljning av tidigare plan. 

I enlighet med Naturvårdsverkets anvisningar för kommunala avfallsplaner redovisas även en 

miljöbedömning av planen. 

Representanter för hyresgäst- och fastighetsägarföreningar, företagarföreningar, 

återvinningsföretag, intresseorganisationer, politiska partier, länsstyrelsen, kommunens 

förvaltningar och medborgare har fått tillfälle att lämna synpunkter på nuvarande 

avfallshantering, föreslagen avfallsplan genom samråd, utställning av planen, remissbehandling, 

kundenkät samt information och synpunktshantering via kommunens hemsida. 

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 




2(24)

Innehållsförteckning 

AVFALLSPLAN SOLLEFTEÅ KOMMUN .........................................................................................................1 

FÖRORD ..................................................................................................................................................................2 

1. INLEDNING....................................................................................................................................................7 

2. MÅL OCH RIKTLINJER FÖR SOLLEFTEÅ KOMMUNS AVFALLSHANTERING .........................7 

2.1 NATIONELLA MÅL..........................................................................................................................................7 

2.2 REGIONALA MILJÖMÅL ..................................................................................................................................8 

2.3 LOKALA MILJÖMÅL OCH ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNEN ..........................10 

3. BEFOLKNINGS- OCH NÄRINGSLIVSSTRUKTUR..............................................................................11 

4. NUVARANDE AVFALLSHANTERING ...................................................................................................11 

4.1 HUSHÅLLSAVFALL.......................................................................................................................................11 

4.1.1 Hämtningssystem för kommunalt hushållsavfall ...............................................................................12 

4.1.2 Renhållningskostnader ......................................................................................................................12 

4.1.3 Förpackningar...................................................................................................................................13 

4.1.4 Återvinning av elektronik ..................................................................................................................13 

4.1.5 Grovavfall..........................................................................................................................................14 

4.1.6 Latrin.................................................................................................................................................14 

4.1.7 Avfallsmängder, hushållen ................................................................................................................15 

4.2 PARK- OCH TRÄDGÅRDSAVFALL..................................................................................................................15 

4.3 BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL......................................................................................................................15 

4.4 AVFALL FRÅN ENERGIUTVINNING................................................................................................................15 

4.5 INDUSTRIAVFALL.........................................................................................................................................16 

4.6 ÅTERVINNING ..............................................................................................................................................16 

4.7 ÅTERVINNINGSSTATIONER...........................................................................................................................17 

4.8 AVLOPPSSLAM .............................................................................................................................................17 

4.9 FARLIGT AVFALL .........................................................................................................................................18 

5. HANDLINGSPROGRAM 2009 – 2012 .......................................................................................................18 

6. KOMMUNAL PLANERING .......................................................................................................................20 

6.1 INFORMATION OCH SAMRÅD ........................................................................................................................20 

6.2 AVFALLSPLAN 2004 – 2008.........................................................................................................................21 

6.3 SÄKERSTÄLLANDE AV MARK FÖR AVFALLSHANTERING...............................................................................21 

6.4 RÖDSTA AVFALLSANLÄGGNING...................................................................................................................21 

6.5 ÅTERVINNINGSCENTRALER..........................................................................................................................21 

6.6 TILLGÄNGLIGHETSPLAN...............................................................................................................................22 

6.7 ÅTERVINNINGSFÖRETAG..............................................................................................................................22 

7 NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG ..............................................................................................................23 

8 MILJÖBEDÖMNING...................................................................................................................................23 

Bilagor 

1. Renhållningskarta 

2. Uppföljning av avfallsplan 2004-2008 

3. Nedlagda avfallsupplag 

Miljökonsekvensbeskrivning 

4. Samrådsredovisning, kompletteras senare 

5. Obligatoriska uppgifter till länsstyrelsen angående kommunens avfallsverksamhet 

6. Återvinningsstationer, karta 

3(24)

Sammanfattning Avfallsplan 2009-2012 

Avfallshanteringen är viktig som en del i arbetet för både en bättre miljö och ett hållbart 

samhälle. Den kommunala avfallsplanen är ett instrument för detta arbete och har som syfte att: 

• Påverka allmänhet och förtag till minskad avfallsproduktion och en bättre avfallshantering. 

• Sprida information om avfallsfrågornas betydelse från miljösynpunkt. 

• Visa på kopplingarna mellan bra avfallshantering, effektivt resursutnyttjande, hållbar 

utveckling och klimatpåverkan. 

• Vara ett styrinstrument för den kommunala avfallshanteringen. 

• Fungera som ett medel att uppnå uppsatta miljömål på både lokal, regional, nationell och 

global nivå. 

I avfallsplanen bör alla kunna hitta stöd för hur man ska kunna bidra till en minskad 

miljöpåverkan från avfallshanteringen. 

I handlingsprogrammet redovisas de åtgärder som ska genomföras under perioden 2009-2012, 

med inriktning mot de övergripande målen. 

En uppföljning av hur Avfallsplan 2004 – 2008 genomförts visar att åtgärderna gett flera 

positiva effekter: 

• Konkreta miljöförbättrande åtgärder har utförts genom utbyggnad av lakvattenrening vid 

Rödsta samt påbörjade sluttäckningar av avfallsdeponier. Asbestdeponin sluttäkt enligt de 

nya kraven. Sanering av impregneringsanläggning i Forsmo med kommunen som 

huvudman. 

• Återvinning av producentavfall och återvinning av trä och metaller har ökat genom 

förbättrad information. 

• Ökad service för kommunmedborgarna genom borttagning av avgift för att lämna 

grovavfall vid ÅVC samt upprustning av ÅVC i Edsbacken. 

4(24)

För planperioden 2009 – 2012 redovisas nedan föreslagna åtgärder under respektive mål. För 

varje åtgärd anges när den senast bör vara genomförd och vilken kommunal förvaltning/nämnd 

som har ansvaret för genomförandet. 

Förslag till åtgärder År Ansvar 

”Mängden avfall och dess innehåll av miljöskadliga ämnen ska minska” 

1 Möjligheterna till förbättrad service beträffande mottagning 

av farligt avfall från hushållen, t ex genom samarbete med 

försäljningsställen utreds. 

2 Företagen i Sollefteå informeras om minimering och 

källsortering av byggoch industriavfall. 

2012 SBK 

Löpande VAN 

SBN 

SBK 

3 Sollefteå kommun ska på ett positivt sätt medverka till ett 

ökat regionalt samarbete beträffande avfallshanteringen i 

länet. 

2009- 

2012 

VAN 

SBK 

4 När branschgemensamma nyckeltal finns för kommunal 

avfallshantering (Avfall Sverige-projekt) föreslås att dessa 

införs som ett planeringsinstrument och underlag för 

mätbara mål även i Sollefteå kommun. 

2010 SBK 

• ”Avfallets klimat- och miljöpåverkan ska minska” 

5 Kommunen skall utreda möjligheten till utsortering och 

separat behandling av matavfall. I första hand från 

livsmedelsaffärer, restauranger samt kommunala 

anläggningar såsom skolor och vårdinrättningar. 

2010- 

2012 

VAN 

6 Fortsätta stimulera hemkompostering genom information. Löpande SBK 

7 Verka för ökad resurshushållning i samhället och ökad 

medvetenhet bland medborgarna om avfallshanteringens 

betydelse ur klimat- och miljösynpunkt. 

Löpande SBK 

• ”Återvinning och hantering av avfall ska ske på sådant sätt att 

förbrukningen av ändliga naturresurser minskar” 

8 Ta tillvara schaktmassor i mån av tillgång, vilka läggs på 

upplag inom de olika avfallsupplagen som blivande 

täckmassor. 

Ta fram särskild handlingsplan för att optimera hantering 

och kvalitetskontroll av överskottsmassor lämpliga som 

täckmassor. 

• ”Återvinning ska ske så nära källan som möjligt” 

2009 – 

2030 

2010 

SBK 

5(24)

9 Förutsättningarna/möjligheterna för fastighetsnära 

insamling av källsorterade fraktioner i hushållen utreds. 

10 Fortsatt information om återvinning och 

återvinningsstationer för att öka återvinningsgraden 

Fortsatta kontakter med representanter för materialbolagen 

för att ytterligare förbättra återvinningsstationerna ur bl.a. 

tillgänglighetssynpunkt. 

Påverka materialbolagen att ta fram kostnadseffektiva 

lösningar för fastighetsnära hämtning av 

återvinningsmaterial vid villor. 

2009 – 

2012 

2009- 

2012 

SBK 

VAN 

SBK 

• ”Alla kommunens invånare ska erbjudas bra service beträffande 

avfallshantering och återvinning” 

• ”Den höga sanitära standarden i dagens renhållning ska bibehållas” 

11 Genomföra kundundersökningar som underlag för åtgärder 

och uppföljning av förändringar. 

2010 - 

löpande 

SBK 

12 Utökade resurser för information och rådgivning. 2009- 

2012 

13 Stimulera kunderna till eget omhändertagande av latrin 

genom information och förändrad taxa. 

2009 – 

löpande 

VAN 

KF 

VAN 

KF 

14 Ombyggnad av Ramsele ÅVC. Kundanpassa mottagning 

och sortering av avfallet. 

15 En översyn gällande tillgängligheten skall utföras för 

befintliga återvinningsstationer/-centraler och de enkelt 

avhjälpta hindren skall åtgärdas. 

2009 SBK 

2009- 

2012 

FTI/ 

SBK 

Vid ny- och ombyggnationer skall tillgänglighetskraven 

enligt plan- och bygglagen uppfyllas. 

SBN 

• ”Vårt avfall ska inte belasta miljön för framtida generationer” 

16 Utreda hur slammet från de kommunala reningsverken ska 

hanteras i framtiden. 

2009- 

2012 

SBK 

De förväntade miljökonsekvenserna av planen är en minskad miljöbelastning och en förbättrad 

hushållning med naturresurser. 

Avfallshanteringens miljöaspekter har beaktats under hela planprocessen, bl a genom 

medverkan i arbetsgruppen från avdelning miljö. 

Avfallsplanens mål och handlingsprogram skall medverka till positiva effekter beträffande 

avfallshanteringens inverkan på klimat och miljö. 

o Dels bedöms föreslagna mål och åtgärder bidra till att förbättra resurshushållningen i 

samhället 

o dels bedöms åtgärderna leda till en ökad medvetenhet om avfallshanteringens betydelse ur 

klimat- och miljösynpunkt 

6(24)

1. Inledning 

Avfallsplanen för Sollefteå kommun är både en lägesbeskrivning av avfallsflöden, återvinning 

och behandling samt en handlingsplan för de kommande åren. Planen skall antas av 

kommunfullmäktige och innehåller både övergripande och långsiktiga mål samt konkreta 

åtgärder som skall genomföras till 2012. 

Den förra avfallsplanen gällde från 2004 t o m 2008. Planen revideras nu efter den nya 

lagstiftningen och de nya krav som ställs på aktörerna. Uppföljning av planen skall ske årligen. 

Avfallshanteringen är viktig som en del i arbetet för både en bättre miljö och ett hållbart 

samhälle. Avfall är på många sätt ett enkelt och synlig bevis på hur vår livsstil påverkar inte 

bara dagens miljö utan även förutsättningarna för framtiden. 

Den kommunala avfallsplanen har som syfte att: 

• Påverka allmänhet och företag till minskad avfallsproduktion och en bättre avfallshantering. 

• Sprida information om avfallsfrågornas betydelse ur miljösynpunkt. 

• Visa på kopplingarna mellan bra avfallshantering, effektivt resursutnyttjande, hållbar 

utveckling och klimatpåverkan. 

• Vara ett styrinstrument för den kommunala avfallshanteringen. 

• Fungera som ett medel för att uppnå lokala, regionala och nationella miljömål. 

I avfallsplanen bör alla kunna hitta stöd för hur man ska kunna bidra till en minskad 

miljöpåverkan. 

2. Mål och riktlinjer för Sollefteå kommuns avfallshantering 

Nedan beskrivs ett antal kommunala mål och riktlinjer för avfallshanteringen i Sollefteå som 

ska uppnås under avfallsplanens giltighetstid t.o.m. 2012. Det är viktigt att påpeka att målen i 

första hand avser de delar av avfallsflödena i Sollefteå som kommunen kan påverka. 

Utgångspunkt för avfallshanteringens mål och riktlinjer är de nationella, regionala och lokala 

miljömålen. 

2.1 Nationella mål 

God bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan och giftfri miljö är de nationella 

miljökvalitetsmål med delmål som i första hand har koppling till avfallshanteringen. Följande 

delmål berör avfallsområdet: 

Den totala mängden avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så 

hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. 

Särskilt gäller att: 

• Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procent till år 

2005 räknat från 1994 års nivå. 

7(24)

• Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom 

materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. 

• Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och 

butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl 

hemkompostering som central behandling. 

• Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. 

återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att 

vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter 

behandling återföra till växtodling. 

• Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv 

mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. 

Mängden hushållsavfall har i stort sett varit konstant sedan 2004 medan mängden grovavfall 

har ökat. Däremot har delmålet att mängden deponerat avfall ska halveras till år 2005 uppnåtts. 

Andra miljömål, som berör avfallssektorn är bl a: 

• De svenska utsläppen av växthusgaser ska för perioden 2008-2010 vara minst fyra procent 

lägre än 1990. 

• Utfasning av särskilt farliga ämnen från produktionen ska ske under perioden 2003-2015 

(ex kvicksilver, cancerframkallande ämnen, bly, kadmium). 

Arbetet mot miljömålen kan sammanfattas i tre åtgärdsstrategier: 

• Effektivare energianvändning och transporter 

• Giftfria och resurssnåla kretslopp 

• Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö 

I den nationella avfallsplanen konstateras att avfallshanteringen idag sker betydligt mer 

resurseffektivt och med mindre miljöpåverkan än för tio år sedan. Deponeringen av 

hushållsavfall har minskat kraftigt, återvinning och energiutnyttjande har ökat samtidigt som 

utsläppen från förbränning av avfall minskat. 

Den minskade deponeringen och det ökade utnyttjandet av avfallet som en resurs minskar även 

utsläppen av bl a växthusgaser från avfallssektorn. Från att ha svarat för ca 4 % av Sveriges 

totala utsläpp av växthusgaser (framförallt metan) beräknas avfallssektorns andel ha sjunkit till 

ca 1 % år 2010. 

2.2 Regionala miljömål 

Länsstyrelsen i Västernorrland antog i november 2003 Regionala miljömål för perioden 2004 – 

2020. Efter tre års miljömålsarbete och vissa förändringar i de nationella miljömålen har en 

revidering av målen gjorts. Den 21 december 2006 tog länsstyrelsen beslut om de reviderade 

målen, med undantag av målet Levande skogar som Skogsstyrelsen fastställde den 16 oktober 

2007. 

Ett av de övergripande regionala utvecklingsmålen är att placera länet i den europeiska 

frontlinjen för en hållbar utveckling. 

Av den 16 nationella miljömålen har fem mål betonats särskilt i Västernorrland. De fem 

profilmålen för Västernorrland, som bedömts ha särskild betydelse för en ekologiskt hållbar 

utveckling i länet, är: 

8(24)

• Begränsad klimatpåverkan 

• Levande sjöar och vattendrag 

• Giftfri miljö 

• God bebyggd miljö 

• Geologisk mångfald. 

De länsmål som framförallt berör avfallssektorn finns inom områdena Begränsad 

klimatpåverkan, Frisk luft , Giftfri miljö och God bebyggd miljö: 

Begränsad Klimatpåverkan 

Länsmål 1 

Senast 2010 har utsläppen av växthusgaser, mätt som koldioxidekvivalenter, från fasta 

anläggningar minskat med minst 10 % från 1998. Utsläppen av perfluorkarboner minskar 

med minst 50 % under samma period. De totala utsläppen av växthusgaser understiger då 

1,7 miljoner koldioxidevivalenter /år 

Anmärkning: Avfallssektorn kan bidra till måluppfyllelsen genom minskning av mängden 

organiskt avfall till deponering, efterbehandling av nedlagda deponier och uttag och 

utnyttjande av deponigas från tidigare deponerat avfall. 

Övriga länsmål av intresse för avfallssektorn rör utfasning av fossila bränslen och 

drivmedel, där ersättning delvis kan ske med avfallsbaserade bränslen och biogas 

producerad från organiskt avfall (matavfall, slam, m m.). 

Frisk luft 

Länsmål 3 

Från och med 2020 ska inte utsläpp från industrier, kommunala anläggningar eller trafik ge 

upphov till klagomål på besvärande lukt. 

Anmärkning: Minskad deponering och efterbehandling/avslutning av deponier med 

organiskt avfall kan minska riskerna för luktstörningar från avfallssektorn. Ökad 

omfattning av biologisk behandling (kompostering/rötning) av avfall innebär en risk för 

lukt, som måste beaktas vid planering av nya anläggningar. 

Giftfri miljö 

Länsmål 2 

Länsmål 4 

Senast 2015 är all aska och slam från anmälnings- och tillståndspliktiga anläggningar 

klassad som återföringsbar respektive behandlingskrävande och kategorierna hanteras helt 

separat. Minst 50 % av den återföringsbara fraktionen nyttiggörs eller förs tillbaka till 

kretsloppen. Den behandlingskrävande fraktionen behandlas eller mellanlagras i avvaktan 

på behandling. 

Senast 2020 är samtliga förorenade områden med riskklass 1 och 2 undersökta och vid 

behov åtgärdade. 

Anmärkning: Klassningen enligt Mål 2 ovan är beroende av Naturvårdsverkets 

pågående utredning angående vilka krav som ska ställas på avfallsprodukter som 

utnyttjas för anläggningsändamål. 

9(24)

Vissa avfallsdeponier ingår som en del i ”förorenade områden” och berörs därför av 

målet. 

God bebyggd miljö 

Länsmål 5 

Länsmål 6 

Från 2003 års nivå ska mängden deponerat avfall kontinuerligt minska fram till 2010. 

Senast 2010 ska minst 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning 

inklusive biologisk behandling. 

Anmärkning: Mål 6 innebär att kommunerna måste satsa på utsortering och separat 

behandling av matavfall från hushåll. 

För att Miljömålen för Västernorrland ska uppnås inom avfallssektorn krävs i första hand 

insatser från kommunerna, som har ansvaret för hanteringen av hushållsavfallet och den större 

industrin som till stor del omhändertar avfallet i egen regi eller genom entreprenörer. 

Målen är i flera fall sektorsövergripande och kräver en samordning mellan kommunernas 

energi-, avfalls- och va-huvudmän och med vissa större industrier. Detta gäller t ex ett optimalt 

utnyttjande av avfallets energiinnehåll, skapandet av resurser för biologisk behandling av 

matavfall och annat organiskt avfall och utnyttjandet av aska och slam som en resurs. 

För att nå målen bedöms det även viktigt med en regional samordning mellan kommunerna 

beträffande utvecklingsarbete och behandlingsresurser. 

2.3 Lokala miljömål och övergripande mål för avfallshanteringen i kommunen 

Kommunen har valt att i första hand arbeta med de nationella målen ”God bebyggd miljö, 

Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt odlingslandskap och Grundvatten av god kvalitet.” 

Kommunen ska i samverkan utveckla en god livsmiljö för alla medborgare i stad, tätort, småort 

och på landsbygden. En god livsmiljö bidrar till en hållbar utveckling i hela Sollefteå kommun 

socialt, ekonomiskt och ekologiskt. 

Ett av kommunens föreslagna delmål är att tydliggöra samhällsplaneringens möjligheter att 

främja en hållbar utveckling. Översiktsplaneringen är en av de viktigaste verktygen för 

miljömålsarbetet. I detta arbeta ingår avfall. Ett annat delmål är minskad energiförbrukning och 

här lyfts bl.a. sortering av avfall och att avfallsplanen skall vara uppdaterad. Kommunens 

medborgare, företag och övriga samhällsaktörer skall uppmuntras till effektivare 

energianvändning och sortering av avfallet. 

De övergripande målen för kommunens avfallsverksamhet ligger fast sedan tidigare 

avfallsplaner. Målen är långsiktiga och det bedöms inte som motiverat att förändra dessa inför 

den kommande planperioden på annat sätt än att avfallshanteringens betydelse för 

klimatpåverkan lyfts fram. Avfallsplaneringen är en del av kommunens samlade miljöarbete. 

All verksamhet inom avfallsområdet ska sikta mot följande långsiktiga mål. 

• Mängden avfall och dess innehåll av miljöskadliga ämnen ska minska. 

• Avfallets klimat- och miljöpåverkan ska minska. 

• Återvinning och hantering av avfall ska ske på sådant sätt att förbrukningen av ändliga 

naturresurser minskar. 

10(24)

• Återvinning ska ske så nära källan som möjligt. 

• Den höga sanitära standarden i dagens renhållning ska bibehållas. 

• Alla kommunens invånare ska erbjudas bra service beträffande avfallshantering och 

återvinning. 

• Vårt avfall ska inte belasta miljön för framtida generationer. 

I handlingsprogrammet redovisas konkreta åtgärdsförslag för perioden 2009-2012, i linje med 

ovanstående långsiktiga mål. 

3. Befolknings- och näringslivsstruktur 

Sollefteå kommun är till ytan ca 5 428 km 2 , med flera mindre tätorter. Befolkningsunderlaget i 

kommunen har från mitten av 1950-talet sjunkit från ca 35 000 invånare till dagens ca 20700 

invånare. Enligt Folk- och Bostadsräkningen 2007 uppgick antalet lägenheter i kommunen då 

till 11 957 stycken, fördelade på 7 952 i småhus och 4 005 i övriga hus (flerbostadshus). Antalet 

abonnemang är 9730 st., fördelade på villor 6709 st., 2-3 lgh-hus 246 st., > 3 lgh. 316 st., 

fritidshus 1597 st., övriga 598 st. och avstängda 264 st. 

Näringslivet domineras av handel och tjänsteproduktion samt skogs- och 

vattenkraftverksamhet. 

4. Nuvarande avfallshantering 

4.1 Hushållsavfall 

Hushållsavfall är avfall som kommer från hushåll och likartad verksamhet. Det är sådant avfall 

som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet 

uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, 

restauranger, affärer, skolor, vårdinrättningar m.m. 

I hushållsavfall ingår också grovavfall, farligt avfall, latrin och slam. För hushållsavfall som 

omfattas av producentansvaret gäller inte den kommunala renhållningsskyldigheten. 

Hushållsavfall som samlas in i kärl transporteras via omlastning på Rödsta avfallsanläggning 

fr.o.m. 1 januari 2007 till kraftvärmeverket i Korsta, Sundsvall för energiåtervinning. Brännbart 

grovavfall och verksamhetsavfall förbehandlas på Rödsta avfallsanläggning. Avfallsslag och 

avfallsmängder redovisas i tabell 3. 

I Sverige idag finns det separat insamling av källsorterat matavfall i 133 kommuner. Dessa 

kommuner har mer eller mindre utbyggda system för insamling. I 22 av dessa kommuner sker 

insamling enbart från storkök och restauranger. Det vanligaste systemet för storkök är 

fortfarande separata kärl med någon slags innersäck. Sollefteå kommun kommer att i första 

hand utreda möjligheterna för storkök att sortera matavfall. Sollefteå kommun ger i dag 

möjlighet till partiell dispens för enskilda hushåll. Dessa hushåll tar idag hand om sitt eget 

matavfall. Eftersom det idag inte finns möjligheter att omhänderta matavfallet i närområdet 

följer Sollefteå kommun utvecklingsprojekten i Sundsvall och Östersund. 

För insamling av hushållsavfallet anlitar kommunen entreprenörer. Under perioden 2004-2009 

har Ragn-Sells kommunens uppdrag att sköta insamling av hushållsavfall. Sundsvalls 

Expressbyrå svarar för transport från Rödsta avfallsanläggning till förbränningsanläggningen i 

Korsta, Sundsvall. För slamtömning från enskilda brunnar anlitas Bohlins Slamsugning AB. 

11(24)

Kommunens ansvar för hämtning och omhändertagande omfattar allt hushållsavfall, utom det 

avfall för vilket producentansvar införts. 

Producentansvar gäller för 

• Tidningspapper 

• Förpackningar av papper, kartong, wellpapp, trä, plast, glas och metall 

• Däck 

• Bilar 

• El- och elektronikavfall 

Detta avfall ska samlas in via system finansierade och administrerade av producenterna. 

Förpacknings- och tidningsproducenterna har gått samman och bildat ”Förpacknings- och 

Tidnings Insamlingen” (FTI) för att organisera insamlingen av tidningar och förpackningar. 

I Sollefteå kommun finns FTI:s återvinningsstationer på 15 platser. 

4.1.1 Hämtningssystem för kommunalt hushållsavfall 

Sollefteå kommun har kärlhämtningssystem. För att stimulera till minskade avfallsmängder har 

abonnenterna möjlighet att välja kärl mellan 80 och 660 liter. Avgiften baseras därför på 

kärlstorlek. Under 1990-talet var 190 liters kärlet det minsta valbara alternativet. Av ca 8300 

abonnemang har idag 2600 abonnenter ett kärl som är 120 alternativt 80 liter. Detta stimulerar 

till mer återvinning av förpackningar och en mindre kostnad för abonnenten. 

Hämtning sker med baklastande sopbil och det normala hämtningsintervallet är 14 dagar. 

Samhällsbyggnadsnämnden kan bevilja partiell dispens från hämtning om vissa krav uppfylls. 

Antalet behållare för hushållsavfall från permanentboende (och verksamheter) uppgick 2008 till 

ca 7200. 

För fritidshus, totalt 1094 abonnemang 2008, sker hämtning från enskilda och gemensamma 

kärl utställda under sommarmånaderna d v s 1 maj till 30 september. 

Hushållsavfallet från Sollefteå kommun omlastas vid Rödsta avfallsanläggning till 

containerfordon och transporteras från och med 1 januari 2007 vidare till Korsta kraftvärmeverk 

i Sundsvall för förbränning. Förbränning istället för deponering av hushållsavfallet infördes år 

2000. 

4.1.2 Renhållningskostnader 

Kostnaderna för kommunens avfallshantering täcks via renhållningstaxan och 

mottagningsavgifter vid avfallsanläggningen. Deponeringsförbuden för brännbart och organiskt 

avfall har inneburit minskade mängder till deponi medan hushållsavfallet har ökat totalt p.g.a. 

grovavfallet. Införandet av mindre kärl, 120 och 80 liter till avsevärt lägre abonnemangsavgift, 

ger förutsättningar till att kärlsopor minskar. 

Grovavfall från hushåll får lämnas utan avgift vid återvinningscentralerna. Brännbart 

grovavfall, två kolli, kan ställas vid sopkärlet för hämtning vid ordinarie kärlhämtning. 

Ej brännbara sopor och el-skrot hämtas två gånger per år (vår och höst) hos abonnent. Dessa 

kostnader finansieras genom abonnemangsavgifterna. 

Kärlavgifter per år för 2008 inklusive moms. 

80 liter 742 kr 

120 liter 1091 kr 

190 liter 1615 kr 

370 liter 3070 kr 

660 liter 5124 kr 

12(24)

4.1.3 Förpackningar 

Utsorteringen av förpackningsmaterial styrs till stor del av den servicenivå Förpacknings- och 

Tidnings Insamlingen (FTI) erbjuder. Från 2008 finns 15 stationer med möjlighet till 

utsortering av tidningar samt förpackningar av glas, papper, plast och metall. 

15 återvinningsstationer motsvarar inte den norm som satts upp för antalet invånare per station 

(1000 invånare/station). Förutom dessa har kommunen tre stycken stationer i egen regi. 

Enligt FTI:s statistik samlades nedanstående mängder tidningar samt förpackningar av glas, 

papper, metall och plast in i Sollefteå kommun 2007. Uppgifterna avser ett genomsnitt för en 

större region där Sollefteå ingår. 

Tabell 1. Återvinningsresultat beträffande de fraktioner som samlas in via FTI:s stationer 

Returmaterial 

Insamlad mängd 2007 i 

Sollefteå 

Anmärkning 

Glasförpackningar 13,58 kg/invånare Inkl restauranger och 

storhushåll, källa FTI. 

Pappersförpackningar, 

inkl. wellpapp 

26,02 kg/ invånare Källa: FTI:s entreprenör 

IL-Recycling 

Metallförpackningar 1,43 kg/ invånare Källa: FTI 

Plastförpackningar 1,95 kg/ invånare Endast hårdplast, källa 

FTI:s entrepr. IL-Recycling 

Tidningar 39,49 kg/ invånare Källa: FTI:s entreprenör 

IL-Recycling 

Återvinning av förpackningar har ökat under åren 1999-2007,vilket illustreras i tabell 3. 

De större avvikelser torde bero på en inte alltför tillförlitlig statistik från FTI och dess 

entreprenör. 

I Sollefteå utför privata entreprenörer insamlingen av producentansvarsavfallet från 

återvinningsstationerna, på uppdrag av FTI. 

Materialen körs till Rödsta avfallsanläggning för mellanlagring och omlastning för att därefter 

transporteras vidare till återvinning. Tidningspapper, wellpapp och förpackningar transporteras 

sorteras och säljs till pappersbruk. Glas körs till Hammars glasbruk i Småland och utnyttjas för 

produktion av nytt glas och isoleringsmaterial. Plastförpackningar av hårdplast transporteras till 

Strömsbruk där de granuleras och används som råvara vid produktion av enklare plastprodukter 

som koner, vägskyltar och bullerplank. Metallförpackningarna går till Hallstahammar för 

framställning av bl a armeringsjärn. 

Återvinningsmålen för avfall med producentansvar gäller på nationell nivå och kan därför inte 

föras ned direkt på kommunnivå. Förutom metallförpackningar och materialutnyttjande av 

plastförpackningar uppfylls numera de nationella återvinningsmålen (Naturvårdsverket, 

Sveriges avfallsplan, 2005). 

4.1.4 Återvinning av elektronik 

Elektriska och elektroniska produkter består av en mängd olika komponenter som till exempel 

plasthöljen, kablar och bildskärmar. Dessa produkter innehåller metaller och andra ämnen som 

kan skada miljön. Sedan 1 juli 2001 omfattas elektriska och elektroniska produkter av 

producentansvar, vilket medför nya behandlingssätt och rutiner. TV och radiobranschen 

lämnade elretursamarbetet den 1 juli 2003 för så kallade brunvaror ( TV, radio, video- / dvdapparater, 

stereoanläggningar mm). Från och med den 13 augusti 2005 återgick de så kallade 

13(24)

unvarorna till producentansvar. Från samma datum omfattas även kyl- och frysapparater från 

hushåll av producentansvar. Det elektronikskrot som kommer till kommunens 

mottagningsplatser, Rödsta, Ramsele, Edsbacken och Näsåker, sorteras och skickas sedan 

vidare till specialiserade återvinnare för demontering och omhändertagande, se tabell 2. 

Tabell 2. Producentansvar för elektriskt och elektroniskt avfall inklusive kyl och frys. 

Inlämnat till kommunens fyra mottagningsplatser. Inkluderar två fastighetsnära hämtningar/år. 

EWCkod 

Avfallsbenämning kg 

Mängd 

st. 2007 2006 2005 2004 2003 2002 

200135 Vitvaror kg 

st. 

115 198 118 031 108 847 

2295 

83 850 

1 677 

96 750 

1 935 

88 800 

1 776 

200135 Diverse elektronik kg 215 258 182 625 142 021 97 484 107 677 123 408 

200121 Lysrör, lågenergilampor kg 

st. 

200136 Glödlampor kg 

fat 

200123 Kyl- och frysskåp kg 

st. 

Källa: Elkretsen 

3 849 4 527 6 493 

36 056 

4 023 

26 915 

5 271 

26 353 

7 658 

38 291 

643 703 311 699 Ingen 

uppg. 

4 

47 400 

948 

83 050 

1 661 

99 250 

1 985 1 524 1 526 1 212 

Återvinning av el- och elektronikavfall ökade kraftigt då producentansvaret infördes den första 

juli 2001. Återvinning av el-avfall har därefter fortsatt att öka för varje år. Elkretsen har ett nära 

samarbete med kommunen, vilket gör att detta producentansvar integreras i kommunens övriga 

avfallshantering. Detta kan vara en orsak till det goda återvinningsresultatet. 

Elkretsen tar hand om elektriska och elektroniska produkter med producentansvar. Hos 

Elkretsens återvinnare kontrolleras eventuellt innehåll av miljöfarliga komponenter i 

maskinerna. Därefter mals de ner till mindre fraktioner för att olika material ska kunna 

separeras. Järnskrot utgör mer är 75 % av materialet och återvinns av stålindustrin. Även andra 

metaller återvinns av skrotindustrin medan farligt avfall tas omhand av specialföretag, 

t ex SAKAB. 

4.1.5 Grovavfall 

Grovavfall från hushåll kan delas upp i följande kategorier; brännbart och ej brännbart avfall. 

Brännbart avfall kan ställas ut vid sopkärlet för hämtning på ordinarie hämtdag, max 2 kolli per 

gång. En förutsättning för denna service är att sopbilen kan krossa avfallet i den storlek som 

förbränningsanläggningen har ställt som krav. 

Ej brännbart avfall skall ej läggas i sopkärlet. Detta avfall, som i huvudsak består av metall, 

hämtas 2 gånger per år, vår och höst. Abonnenten ställer ut avfallet vid sitt kärl eller enligt 

annan överenskommelse. 

Samtliga fraktioner av grovavfall som ställs ut vid sopkärlet märks med typ av avfall. 

Grovavfall kan lämnas kostnadsfritt vid kommunens avfallsanläggning i Rödsta samt vid 

återvinningscentralerna i Ramsele och Edsbacken. 

4.1.6 Latrin 

Latrinbehållare hämtas efter budning. Fastighetsägaren köper av kommunen godkänd 

latrinbehållare där hämtning och destruktion ingår i priset. Latrinbehållaren ställs vid kärlet för 

hushållssopor. Från fritidsbostäder sker hämtning under tiden 1 maj till 30 september. Övrig del 

av året ska latrinbehållarna lämnas vid Rödsta avfallsanläggning. 

Kommunen kommer att undersöka ny plats för mottagande av latrin efter 2008. 

14(24)

Under 2007 mottogs ca 0,4 ton latrin för deponering, för vilket kommunen är beviljad dispens. 

Mängden har minskat kraftigt under senare år. 

4.1.7 Avfallsmängder, hushållen 

Mängden hushållsavfall som samlas in via 14 - dagarshämtning har ökat de senaste åren främst 

på grund av att det brännbara grovavfallet har ökat. Högkonjunktur och ett ökat utbud av varor 

till lågt pris och låg kvalité kan vara en bidragande orsak. Från den 1 februari 2000 har 

kommunen skickat hushållsavfallet till Umeå Energi och från den 1 januari 2007 till Sundsvall 

Energi, där avfallet förbränns och energiutvinns. Enligt gällande förordningar och föreskrifter 

får brännbart och organiskt avfall ej läggas på deponi. 

Redovisning av avfallsmängder mottagna vid Rödsta avfallsanläggning, farligt avfall från 

hushåll mottagna vid kommunens fem miljöstationer samt förpackningar, returpapper, el- och 

elektronikavfall mottagna vid återvinningsstationer och mottagningsplatser, se tabell 3. 

Tabell 3. Redovisning av mottagna avfallsmängder inom kommunen 1999-2007. 

AVFALLSTYP / BEHANDLING 2007 

ton 

2005 

ton 

2003 

ton 

2001 

ton 

1999 

ton 

Hushållsavfall inkl. grovsopor till förbränning 6177 5853 5322 5332 0 

Hushållsavfall inkl. grovsopor till deponi 357 295 84 270 6484 

Returpapper 1355 1284 1372 1340 1252 

Hårdplastförpackningar 40 43 - 35 34 

Metallförpackningar 30 24 75 22 25 

Glasförpackningar 281 192 220 270 181 

Vitvaror inklusive kyl och frys 163 208 175 101 51 

Elektronik 220 149 113 73 29 

Farligt avfall 55 47 32 25 16 

Summa 8678 8095 7393 7468 8072 

Summa materialåtervinning 2089 1900 1955 1841 1572 

Andel materialåtervinning i procent 24 23 26 25 19 

Summa energiutvinning 6177 5853 5322 5332 0 

Andel energiutvinning i procent 71 72 72 71 0 

4.2 Park- och trädgårdsavfall 

Park- och trädgårdsavfall som uppkommer i privata trädgårdar komposteras ofta i anslutning till 

trädgården. Trädgårdsavfall från hushåll och parkområden kan lämnas vid Rödsta 

avfallsanläggning. Inkommet trädgårdsavfall vid Rödsta avfallsanläggning sönderdelas före 

kompostering. 

4.3 Bygg- och rivningsavfall 

Bygg- och rivningsavfall tas emot på Rödsta avfallsanläggning. Bygg- och rivningsavfall 

sorteras i olika fraktioner för material- och energiåtervinning. Taxan anpassas för att stimulera 

sortering vid källan. Jord och schaktmassor som tas emot används som konstruktionsmaterial 

och täckmassor av deponin för sluttäckning. 

Asfalt återvinns av Skanska. 

4.4 Avfall från energiutvinning 

Vid förbränning av biobränslen bildas avfall i form av bottenaska och rökgasreningsprodukter. 

En del av bottenaskan kan återvinnas som jordförbättringsmedel i anläggningsjord. På Rödsta 

15(24)

mottas både flygaska, som deponeras på ett separat upplag, och bottenaska som kan utnyttjas i 

konstruktioner och täckningsarbeten på anläggningen. Askan kommer från E.ON:s värmeverk. 

4.5 Industriavfall 

Icke farligt industriavfall från företag i Sollefteå kan lämnas på Rödsta avfallsanläggning där 

det sorteras, återvinns eller deponeras, beroende på sammansättningen. Företag kan även lämna 

sitt avfall till andra anläggningar i eller utanför kommunen. 

Avfall som uppkommer på företag och institutioner brukar delas upp i branschspecifikt 

industriavfall och ej branschspecifikt industriavfall. Det branschspecifika avfallet är sådant som 

har med den speciella verksamheten att göra, t ex processavfall och spill. Det ej 

branschspecifika industriavfallet tillhör främst gruppen förpacknings- och emballageavfall. 

Deponering av industriavfall upphör från och med 1 januari 2009 vid Rödsta avfallsanläggning. 

TMD Friction Sweden AB tillverkar bromsband. Stoftet från tillverkningen av bromsband 

innehöll asbest till 1996. Nu tillverkas endast asbestfria bromsband. Rödsta avfallsanläggning är 

mottagare av slipdammet som läggs på deponin för icke-farligt avfall. 

Företaget har utfört en karaktärisering av avfallet. 

Sågverken i Sollefteå kommun har tidigare alstrat avfall i form av bark, sågspån och annat spill. 

Numera tas allt till vara och förädlas till bränsle i värmeverk mm. 

Zeunerts i Norrland AB har avfall i form av mäsk och drav som blandas med överskottsjäst. 

E.ON Värme Sverige AB. De redovisar i sina miljörapporter avfall från sina panncentraler i 

bl.a. Näsåker, Ramsele och Junsele. Det avfall som uppkommer vid dessa anläggningar är aska. 

Tankfrakt. I sin rapport redovisar företaget hämtning av miljöfarligt avfall från 16 stycken 

företag i kommunen, främst från olika bilserviceföretag. 

RagnSells hämtar farligt avfall från Sollefteå kommun och levererar till RagnSells mellanlager 

i Timrå. 

4.6 Återvinning 

Producentansvar 

Förordningen om producentansvar för förpackningar av glas och wellpapp trädde i kraft 1994- 

01-01. Producentansvaret har därefter utvidgats och omfattar 2008 tidningspapper, plastförpackningar, 

pappers- och pappförpackningar (returkartong), metallförpackningar, avfall från 

elektriska och elektroniska produkter, däck, bilbatterier samt bilar. 

Producenterna ansvarar för det avfall som omfattas av producentansvaret. Producenterna ska se 

till att det finns lämpliga insamlingssystem och har också tillsammans med kommunen 

skyldighet att informera om sortering och insamling. Producenterna ska se till att avfallet 

återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt 

godtagbart sätt. Producenterna har anförtrott administrationen av producentansvaret till så 

kallade materialbolag eller servicebolag. Dessa är: 

• För returpapper, Pressretur 

• För pappersförpackningar och wellpapp, Returkartong 

• För metallförpackningar, Metallkretsen 

• För plastförpackningar, Plastkretsen 

16(24)

• För glas, Svensk Glas Återvinning 

• För däck, Svensk Däckåtervinning 

• För bilar, bilindustriföreningen BIL Sweden 

• För elektriska och elektroniska produkter, El-Kretsen 

Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) är ett gemensamt samarbetsorgan för 

materialbolagen med uppdrag att arbeta med gemensamma frågor gällande skötsel och drift av 

återvinningsstationerna. 

Kommunen har ett allmänt intresse av att hushållen ska ha tillgång till ett fungerande återvinningssystem 

med välskötta stationer eftersom kommunen är angelägen om att källsorteringen 

ska fungera och kunna utvecklas. Enligt förordningen om producentansvar för förpackningar 

ska de kommunala avfallsplanerna innehålla uppgifter om förpackningar och om platser för 

insamling av förpackningsavfall. Kommunerna ska vidare informera hushållen om skyldigheten 

att sortera förpackningsavfall, om insamlingssystemen och om resultatet av återvinningen. 

Sådan information finns t.ex. i miljöalmanackan och på kommunens hemsida. 

4.7 Återvinningsstationer 

Producenterna har 15 stationer i Sollefteå där hushållen kan lämna sina förpackningar. Under de 

senaste åren har kommunen påpekat att de gamla containrarna borde ersättas med nya. Enstaka 

behållare är nu försedd med rörelsevakt för att underlätta kontroll av fyllnadsgraden. 

Åtgärderna har bekostats av materialbolagen. 

Återvinningsstationerna redovisas i tabell 4 och på karta, bilaga 7. 

Tabell 4 

Nr Återvinningsstation, producentansvar Återvinningsstation, producentansvar 

1 Sollefteå, Gärdesgatan 11 Edsele, ICA 

2 Sollefteå, Konsum Extra 12 Ramsele, busstation 

3 Sollefteå, Nipvallen 13 Resele, Myre IP 

4 Sollefteå, Statoil 14 Näsåker, Bilisten 

5 Sollefteå, Strömsborg 15 Junsele, Söderdahlsvägen 

6 Sollefteå, Söderleden Återvinningsstation, kommunens ansvar 

7 Remsele, ICA Supermarket 16 Viksmon, affären 

8 Undrom, Bilisten 17 Forsmo, f.d. affär 

9 Långsele, Stationsgatan 18 Tjäll, f.d. Tydrens affär 

10 Helgum, stationsområdet 

Analys och problembeskrivning 

Mängderna av insamlat material har ständigt ökat sedan producentansvaret började införas 

1994. De mål för återvinning av förpackningar som har satts upp uppnås på riksnivå utom för 

plast, aluminium och PET-flaskor av engångstyp. Jämfört med riket är återvinningen av 

pappersförpackningar högre per invånare i Sollefteå. Återvinningen av tidningar, glas, metall 

och hårda plastförpackningar samt elektronikavfall ligger under rikets nivå. Måluppfyllelsen för 

kommunen borde vara att minst uppnå riksnivån. 

4.8 Avloppsslam 

Slam hanteras dels som avvattnat slam från kommunala reningsverk, dels som våtslam från 

enskilda och kommunala slamavskiljare och trekammarbrunnar. 

Varje år produceras ca 1300 ton avvattnat slam från avloppsreningsverken. Det avvattnade 

slammet från reningsverken används för tillverkning av anläggningsjord. Huvuddelen av 

anläggningsjorden har och kommer att nyttjas som vegetationslager i sluttäckning av bl a 

avfallsanläggningarna Rödsta och Ramsele. Tungmetallhalterna i slammet från kommunens 

17(24)

avloppsreningsverk analyseras regelbundet. Metallhalterna ligger under aktuella gränsvärden 

för alla anläggningarna. 

Våtslam hämtas från enskilda och kommunala slamavskiljare och trekammarbrunnar för vidare 

transport till slambehandlingsanläggningar. Vid anläggningarna avvattnas slammet i lagun för 

att senare läggas upp på frystorkyta för ytterligare avvattning. 

Behandlingsanläggningar i kommunen 

Anläggning Tillstånd beviljat Mängd 

Viksmon 98-04-02 5000 m 3 

Ramsele 05-01-31 2000 m 3 

Rå 83-01-26 1500 m 3 

Edsbacken, Junsele 94-02-16 2000 m 3 

Kommunen har tecknat avtal med Kramfors kommun om att kunna lämna 1000 m 3 avloppsslam 

för avvattning vid Gistgårdsöns slambehandlingsanläggningen. 

År 2007 behandlades 7893 ton oavvattnat slam. 

4.9 Farligt avfall 

Farligt avfall är avfall som är antingen miljöfarligt, hälsoskadligt eller explosivt. Farligt avfall 

ska samlas in och behandlas separerat från övrigt avfall. Exempel på farligt avfall från vanliga 

hushåll är målarfärg, lösningsmedel, olja, gamla kvicksilvertermometrar och batterier. 

Kommunen har ansvar för insamling av farligt avfall från hushållen. Allmänheten kan lämna 

sitt farligt avfall i miljöstationerna på följande platser, Rödsta avfallsanläggning, OKQ8 

Sollefteå, Junsele och Ramsele samt Bilisten Näsåker. Företag måste ha separat insamling av 

farligt avfall och avfallet måste hämtas av transportörer som har tillstånd enligt 

avfallsförordningen. Tillstånd utfärdas av länsstyrelsen till dem som kan transportera avfallet på 

ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. 

Kommunen erhåller årlig information från länsstyrelsen om transportörer, mellanlagrare och 

återvinnare/bortskaffare. Transportörer verksamma i Sollefteå, med tillstånd för hämtning av 

farligt avfall, är bl.a. Lundstrams Åkeri och återvinning, Ragn-Sells, SAKAB, Stena Miljö. 

Transportörer av farligt avfall ska föra anteckningar om bl.a. varifrån de olika avfallsslagen 

kommer och till vilken anläggning olika slag av avfall transporteras. Anteckningarna skall 

bevaras i minst ett år. Transportörer av farligt avfall har idag inget krav på redovisning till 

Sollefteå kommun av vilka mängder och typer av avfall som samlats in. Någon samlad statistik 

över farligt avfall från verksamheterna och transportörerna saknas därför. 

5. Handlingsprogram 2009 – 2012 

I handlingsprogrammet redovisas åtgärder som ska genomföras under perioden 2009-2012, med 

inriktning mot de övergripande målen. Förbuden mot deponering av brännbart och organiskt 

avfall kom under föregående perioder. 

För respektive åtgärd anges när den senast bör vara genomförd och vilken kommunal nämnd 

och förvaltning som har ansvaret för genomförandet. KF = kommunfullmäktige, KS = 

kommunstyrelsen, SBN = samhällsbyggnadsnämnden, VAN = va-nämnden, SBK = 

samhällsbyggnadskontoret. 

Uppföljning av hur handlingsprogrammets åtgärder genomförts kommer att ske årligen i VAnämnden 

och i samband med kommande revidering av avfallsplan. 

18(24)








2012 SBK 

Löpande VAN 

SBN 

SBK 



länet. 

2009- 

2012 

VAN 

SBK 





2010 SBK 






2010- 

2012 

VAN 





Löpande SBK 





täckmassor. 



täckmassor. 




2009 – 

2030 

2010 

2009 – 

2012 

SBK 

SBK 



2009- VAN 

19(24)




2012 SBK 









2010 - 

löpande 

SBK 


2012 

VAN 

KF 



2009 – 

löpande 

VAN 

KF 






2009 SBK 

2009- 

2012 

FTI/ 

SBK 



SBN 




2009- 

2012 

SBK 

6. Kommunal planering 

6.1 Information och samråd 

För att avfallsplanen ska nå sitt syfte krävs att information om både planeringen, förslagen och 

tillgängliga system för avfallshantering görs lätt tillänglig för allmänheten och företagare. Det 

informationsverktyg kommunen i första hand använder är hemsidan, www.solleftea.se där 

aktuell information läggs ut löpande. På hemsidan finns också information om kampanjer för 

grovsopinsamling, farligt avfall, taxor m.m. 

Samhällsbyggnadskontoret har va-nämndens uppdrag att ansvara för arbetet med 

avfallsplaneringen. VA-nämnden har fungerat som styrgrupp under processtiden. Möjligheter 

har funnits för allmänheten och företag att inkomma med synpunkter och förslag under 

processtiden. Inledningsvis har de haft möjlighet att ge synpunkter på den gamla planen. Dessa 

möjligheter har givits via kommunens hemsida. Redovisning har också skett inom den 

20(24)

kommunala organisationen. Förslaget till ny avfallsplan har sammanställts av en arbetsgrupp 

med följande sammansättning: 




Samhällsbyggnadskontoret 

Samhällsbyggnadskontoret, avfallsansvarig 

Samhällsbyggnadskontoret, miljöansvarig avfall 

Samhällsbyggnadskontoret använder möjligheten att via fakturautskicken ge kortare 

information om avfallshanteringen till sina abonnenter. Kommunen ger årligen ut en 

miljöalmanacka till samtliga hushåll inom Sollefteå kommun samt till ägare av fritidshus i 

kommunen, som bl.a. innehåller information om avfallshanteringen. 

Avfallsplanen kan användas som underlag för framtagning av riktad information till olika 

grupper som skolor, företagarföreningar, kommunala förvaltningar, politiska och ideella 

föreningar m fl. 

I kommunens verksamhetsplaner för respektive nämnd finns redovisat de styrdokument 

kommunen har. Avfallsplanen är ett av dessa styrdokument och skall ingå i den övergripande 

kommunala planeringen för Sollefteå kommun. 

6.2 Avfallsplan 2004 – 2008 

I avfallsplanen 2004-2008, som antogs av kommunfullmäktige den 26 april 2004, ingick dels 

långsiktiga övergripande mål, dels en handlingsplan för den kommande perioden. De 

övergripande målen har behållits sedan tidigare plan. 

I handlingsplanen föreslogs 17 olika åtgärder med syfte att förbättra avfallshaneringen i 

kommunen och närma sig de övergripande målen. I bilaga 2 kommenteras i vilken utsträckning 

de olika åtgärderna utförts. 

6.3 Säkerställande av mark för avfallshantering 

Sollefteå kommun har säkerställt mark för återvinningscentralerna genom att äga fastigheterna. 

Senaste förvärvet gjordes för Ramsele återvinningscentral. 

6.4 Rödsta avfallsanläggning 

De nya generella kraven som ställs i avfallsförordningen (2001:512) om deponering av avfall 

blir ett vägval för de flesta deponier i landet. De nya kraven innebär stora investeringar vid de 

deponier som avser att fortsätta motta avfall efter 2008-12-31. En stor del av nuvarande 

deponier kommer inte att anpassas till de nya kraven, vilket innebär att deponering upphör. 

Avfallsdeponering vid Rödsta avfallsanläggning kommer att upphöra 2008-12-31. Rödsta 

avfallsanläggning kommer därefter att enbart fungera som återvinningscentral. 

I framtiden kommer sortering, behandling och mellanlagring för återvinning att vara den 

dominerande verksamheten vid anläggningen. Ett kommande kostnadskrävande arbete är att 

sluttäcka de äldre deponidelarna vid anläggningen. 

6.5 Återvinningscentraler 

Återvinningscentralerna är bemannade anläggningar för mottagning av grovavfall, brännbart 

avfall, byggoch trädgårdsavfall, metaller, vitvaror, kylmöbler, lampor/lysrör, elapparater, 

21(24)

atterier, förpackningar, farligt avfall såsom färg, olja, lösningsmedel m.m. På återvinningscentralerna 

får alla hushåll i Sollefteå lämna sitt avfall utan kostnad förutsatt att det är sorterat. 

Återvinningscentraler finns år 2008 på Rödsta, Ramsele och Edsbacken. Dessutom finns vid 

kommunens förråd i Näsåker möjlighet att lämna elektronikavfall. För att öka tillgängligheten 

för allmänheten är återvinningscentralerna öppna vissa kvällar i veckan. Se vidare information i 

miljöalmanackan som delas ut till alla hushåll. 

6.6 Tillgänglighetsplan 

En ny paragraf i plan- och bygglagen om enkelt avhjälpta hinder trädde i kraft den 1 juli 2001 

(17 kap 21 a § PBL) och lyder: I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde 

(publika lokaler) och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och 

platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och 

orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med 

stöd av denna lag. Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan 

av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska 

konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller 

näringsidkaren. 

Målet är att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade före år 2010 på allmänna platser och i 

lokaler dit allmänheten har tillträde. 

En översyn gällande tillgängligheten skall utföras för befintliga återvinningsstationer/-centraler 

och de enkelt avhjälpta hindren skall åtgärdas. Vid ny- och ombyggnationer skall 

tillgänglighetskraven enligt plan- och bygglagen uppfyllas. 

Sollefteå kommun arbetar med dessa frågor i en Centrumgrupp bestående av 

• Plan 

• Mark och trafik 

• Park 

• Drift och underhåll 

Sollefteå kommun har arbetat med tillgänglighetsinventering under 2005-2007 och arbetet 

fortsätter under 2008. 

6.7 Återvinningsföretag 

I kommunen finns ett antal privata företag som arbetar med avfallsåtervinning. Nedan redovisas 

några uppgifter från 2007 års verksamhet, i huvudsak från företagens miljörapporter. 

UB:s Återvinning 

Återvinner bl.a. metallskrot. Under 2007 levererade UB 297 ton. 

Skanska, Sverige AB återvinning av asfalt. Under 2007 mottogs 2125 ton asfalt som sedan 

utlevererades. 

Ragn-Sells, har en verksamhet som hanterar farligt avfall, t ex spillolja, färgrester eller andra 

kemikalierester. De finns i hela Sverige och har bl.a. regionala mottagningsstationer för farligt 

avfall. De transporterar det farliga avfallet till exempelvis KRYO-behandling. 

22(24)

7 Nedlagda avfallsupplag 

De nedlagda avfallsupplagen i kommunen inventerades 1984-85 inom ramen för ett nationellt 

projekt. Sammanlagt 20 nedlagda upplagsplatser identifierades och riskklassades enligt en 

fyragradig skala: 

Klass 1 = Miljöskyddsåtgärder nödvändiga att vidta 

Klass 2 = Ytterligare provtagning/undersökningar bör ske 

Klass 3 = Endast vissa enkla återställningsåtgärder nödvändiga 

Klass 4 = Särskilda miljöskyddsåtgärder bedöms inte nödvändiga 

Två av upplagen placerades i riskklass 2 och de övriga i riskklass 4. I enlighet med förslaget i 

Avfallsplan 2004 har en uppdatering gjorts av inventeringen, i samarbete med länsstyrelsen. I 

uppdateringen av inventeringen, placerades sex av deponierna in i riskklass 2. 

Inventerade upplag har lagts in i en GIS-databas, som nu finns tillgänglig som ett 

planeringsunderlag för framtida kommunala åtgärder. Se bilaga 3. 

De nedlagda deponierna enligt bilaga 3 avslutades före deponeringsförordningen (2001:512), 

vilket innebär att dessa krav inte är direkt tillämpliga. 

Ramsele byggoch industrideponi samt Edsbackens deponi stängdes 2001 och fungerar nu som 

återvinningscentraler. Avslutningsplan har inlämnats till tillsynsmyndigheten. 

8 Miljöbedömning 

Enligt Naturvårdsverkets nya föreskrifter för avfallsplanering (NFS 2006:6) ska avfallsplanen 

innehålla en beskrivning av hur den miljöbedömning av planer och program som krävs enligt 

miljöbalken (1998:808, kap 6, 11-18 §§) har genomförts. 

Avfallsplaner ska enligt miljöbalken som huvudregel anses medföra betydande miljöpåverkan 

och då också miljöbedömas genom att en miljökonsekvensbeskrivning görs. I den 

miljöbedömning och MKB som bifogas planen konstateras att genomförandet av föreslagna 

åtgärder ger positiva miljöeffekter. 

Möjligheterna att genom planering minska avfallshanteringens negativa miljöpåverkan är 

grunden för arbetet med avfallsplanen. Målen i planen anger den långsiktiga inriktningen för 

avfallsarbetet i kommunen och i handlingsprogrammet formuleras konkreta, tidssatta åtgärder 

för hur arbetet mot målen ska bedrivas under planperioden. För varje åtgärd anges även en 

ansvarig nämnd eller kommunal förvaltning. 

Såväl mål som åtgärdsförslag utgår från de övergripande, nationella miljömålen och den s k 

avfallshierarkin, vilket innebär avfallsminimering, materialåtervinning eller deponering för 

avfall som inte kan behandlas eller återvinnas. De förväntade miljökonsekvenserna av planen är 

således en minskad miljöbelastning och en förbättrad hushållning med resurser. 

Avfallshanteringens miljöaspekter har beaktats under hela planprocessen. 

Samråd har skett med representanter för länsstyrelsen och genom remissbehandling och 

utställning av förslaget till plan, inklusive miljöbedömningarna. 

I bilaga 4 kommenteras miljökonsekvenserna av uppsatta mål och handlingsprogram närmare. 

Sammanfattningsvis bedöms avfallsplanens mål och handlingsprogram genomgående 

medverka till positiva effekter beträffande avfallshanteringens inverkan på miljön. 

23(24)

• Dels bedöms föreslagna mål och åtgärder bidra till att förbättra resurshushållningen i 

samhället, 

• dels bedöms åtgärderna leda till en ökad medvetenhet om avfallshanteringens betydelse från 

miljösynpunkt och 

• dels bedöms åtgärderna bidra till minskad lokal miljöpåverkan från avfallshanteringen. 

24(24)

25(24) 

1(1)

2008-10-01 BILAGA 2 

Sollefteå kommun avfallsplan 

Uppföljning av mål och handlingsprogram i avfallsplan 2004 - 2008 

Bakgrund 

I avfallsplanen 2004-2008, som antogs av kommunfullmäktige den 26 april 2004, ingick dels 

långsiktiga övergripande mål, dels en handlingsplan för den kommande perioden. De 

övergripande målen har behållits sedan tidigare plan. 

I handlingsplanen föreslogs 17 olika åtgärder med syfte att förbättra avfallshaneringen i 

kommunen och närma sig de övergripande målen. Nedan kommenteras i vilken utsträckning de 

olika åtgärderna utförts. 

Åtgärder för att minska avfallsmängderna till deponering 

Förslag till åtgärder År Uppfyllt? Kommentarer 

1. Kommunen verkar för att 

insamlingen av avfall med 

producentansvar (tidningar, 

förpackningar mm) utvecklas. 

Ökad tillgänglighet och riktad 

information. 

2. Källsortering förbättras i 

kommunens verksamheter. 

3. Kommunen arbetar för att 

stimulera kompostering. 

4. Företagen i Sollefteå informeras 

om minimering och källsortering 

av byggoch industriavfall 

5. Aktivt medverka för 

fastighetsnära hushållshämtning 

tillsammans med andra 

avfallsaktörer. 

6. Kommunen utarbetar en attraktiv 

hemsida, som lämnar information 

om avfallshantering 

7. Utreda förutsättningar för 

vägning. 

2004 Delvis, 

arbetet 

fortgår 

Löpande Förbättrad 

Kommunens ambition att öka insamling 

av förpackningar och tidningar 

motverkas av FTI:s agerande med 

indragning av återvinningsstationer. 

Ökad information har uppnåtts med bl a 

miljöalmanackan och hemsidan. 

Ansvaret ligger på respektive nämnd, 

förvaltning och bolag. 

Årligen Delvis Lägre avgift för mindre kärl stimulerar 

till kompostering. 

Årligen Uppfyllt Löpande information genom 

direktkontakt, utskick samt vid 

upprättandet av rivningsplaner. 

Revidering av den skriftliga 

företagsinformationen kommer att ske 

2009. 

Löpande Pågår 

2004 Fortlöpande 

förbättringar 

2007 Klarlagt 

2004 

Detta avser avfall från producenterna, 

FTI och elkretsen. Kommunen har årliga 

samråd med producenterna. Samverkan 

sker med kommunens entreprenör. 

Informationen förbättrad. Avfallsplan, 

renhållningsordning, sorteringsguide, 

miljöalmanacka och öppettider för 

anläggningar finns på hemsidan. 

Kommunen har satsat på att abonnenten 

kan välja mindre kärl 120 och 80 liters. 

Dyrare alternativ att införa viktbaserad 

taxa än nuvarande volymbaserad. 

1(24) 1(3)

8. Utreda fastighetsnära insamling 

av farligt avfall. 

2005 Kommunen har fördubblat antal 

tömningar det senaste året. Större 

säkerhet om ett personligt mottagande av 

avfallet kan ordnas t ex på ÅVC. 

Diskussioner har skett med närliggande 

kommuner för eventuell samverkan. 

Säkerställa behandlingsresurser för hushålls- och industriavfall 

Förslag till åtgärder År Uppfyllt? Kommentarer 

1. Ny tillståndsansökan för Ramsele 

slambehandlingsanläggning 

2. Utredning om framtida 

avfallsbehandling inom 

kommunen. 

3. Kommunen deltar i regionalt 

samarbete för att säkerställa 

tillräcklig behandlingskapacitet 

för avfall i regionen. 

Åtgärder för nedlagda deponier 

1. Åtgärder för de nedlagda 

deponierna Ramsele och Junsele 

påbörjas. 

2. Riskklassning av gamla deponier 

revideras. 

3. Kommunen påbörjar åtgärderna 

för övriga nedlagda deponier. 

4. Kommunen påbörjar sanering av 

det förorenade området i Forsmo 

Övriga åtgärder 

1. Utveckling med att återföra aska 

och slam som en resurs följs upp. 

2. Utrymme för fondering till 

behandlingsåtgärder av nedlagda 

och pågående deponier skapas i 

renhållningstaxan. 

2004 Klart Nytt tillstånd för perioden 2005-2014 

2006 Klart Kommunfullmäktige har beslutat vid 

antagande av avfallsplan 2004, att 

avfallsdeponering vid Rödsta upphör 

efter 2008-12-31. Långsiktig lösning för 

brännbart avfall genom avtal med 

Sundsvalls Energi AB 

2004- 

2006 

Klart 

Kommunen har aktivt deltagit i regionalt 

samarbete. Förbränning av 

hushållsavfallet sker hos Sundsvalls 

Energi AB, som har tillräcklig 

behandlingskapacitet. 

Löpande Påbörjat Deponierna är mer sättningsbenägna än 

beräknat, därför har inte sluttäckning 

påbörjats. I Ramsele har släntjustering 

utförts. 

2004 Klart Riskklassning enlig Mifo-modellen har 

genomförts. Resultaten finns i 

länsstyrelsens EBH-databas och är 

tillgängliga. 

Löpande Pågår I samband med senaste avfallsprojektet 

utfördes provtagning på de högst 

klassade deponierna, Övergård och 

Nordsjö, Långsele. 

2004 Klart Kommunen har varit huvudman för 

åtgärden. 

Löpande Pågår Forskning pågår 

2005 Ej klart Inget utrymme har givits i taxan för 

perioden. Kommunen har avsatt vissa 

medel för ändamålet. 

2(24) 2(3)

Sammantaget kan konstateras att huvuddelen av de 17 föreslagna åtgärderna vidtagits helt eller delvis. 

Uppföljningen visar bl a att åtgärderna lett till: 

• Långsiktig lösning för brännbart avfall genom avtal med Sundsvalls Energi AB 

• Användandet av renhållningstaxan och volymbaserade avgifter för att minska mängden 

kärlsopor från hushåll, vilket bör innebära ökad återvinning av producentansvarsavfall och 

stimulans till hemkompostering. 

• Ökad insamling av farligt avfall och ökad återvinning av olika avfallsslag/material har 

uppnåtts genom förbättrad information. 

• Kommunen har tagit ansvar för utförd sanering av f.d. impregneringsanläggning i Forsmo 

genom huvudmannaskap och egeninsats. 

• Ytterligare en händelse som påverkar miljön är kommunfullmäktiges beslut vid antagande 

av avfallsplan 2004, att avfallsdeponering vid Rödsta upphör efter 2008-12-31. 

3(24) 3(3)

1(2) 1(24)

2008-05-30 Bilaga 3 

Objekt - Sollefteå Bransch DriftStart DriftSlut Riskklass1 Fastighet 

1 Kalknäs Kommunal avfallsdeponi 1975 3 Kalknäs 4:7 och 5:13 

2 Undrom Kommunal avfallsdeponi 1975 3 Undrom 5:9 

3 Ödsgård, Edsele Kommunal avfallsdeponi 1965 3 Ödsgård 2:27 

4 By, Edsele Kommunal avfallsdeponi 1975 3 By 1:7 

5 Junselevallen Kommunal avfallsdeponi 1972 3 Junsele-Vallen 2:9 

6 Gårelehöjden Kommunal avfallsdeponi 1972 3 Gårelehöjden 1:70 

7 Åsmon Kommunal avfallsdeponi 1969 3 Ådals-Lidens Ås 1:153 

8 Lidgatu Kommunal avfallsdeponi 1965 3 Lidgatu 1:6 

9 Lasele Kommunal avfallsdeponi + industri 1959 3 Moflo 2:46 

10 Holme Slamhantering 1982 3 Resele-Holme 1:24 

11 Ön - Trolldalen Kommunal avfallsdeponi 1974 2 Ön 10:8 och 10:9 

12 Nordsjö Industrideponi 1967 1975 2 Långsele-Nordsjö 17:1 

13 Helgum Kommunal avfallsdeponi 1973 3 Östergransjö 5:47 

14 Viksmon Kommunal avfallsdeponi 1969 2 Västergraninge 7:1, (Vik 1:1, 1:2) 

15 Övergård Kommunal avfallsdeponi + industri ca 1977 2 Övergård 6:1, Väst-Nyland 1:67 

16 Näsåker Industrideponi 1997 2 Näsåker 19:2 

17 Spetsberget, Bryggarg. Långsele Kommunal avfallsdeponi ca 1968-69 2 Långsele 1:60, (fd Långsele 4:1) 

18 Forse Industrideponi - Graningeverken 1980 Forse 1:267, (fd Forse 1:1) 

19 Lappmon, Viken Ramsele Deponi 1950-tal Viken 5:3 

20 Ramsele Bygg- och industrideponi 1977 2003 Krången 2:8 

2(2)

Sollefteå kommuns avfallsplan, MKB 

Sollefteå kommuns avfallsplan 2009 – 2012 

Miljökonsekvensbeskrivning av föreslagna mål och åtgärder 

Bakgrund 

Enligt Naturvårdsverkets nya föreskrifter för avfallsplanering (NFS 2006:6) ska 

avfallsplanen innehålla en beskrivning av hur den miljöbedömning av planer och program 

som krävs enligt miljöbalken (1998:808, kap 6, 11-18 §§) har genomförts. 

Avfallsplanearbetet i kommunen 

Möjligheterna att genom planering minska avfallshanteringens negativa miljöpåverkan är 

grunden för arbetet med avfallsplanen. Målen i planen anger den långsiktiga inriktningen 

för avfallsarbetet i kommunen och i handlingsprogrammet formuleras konkreta, tidssatta 

åtgärder för hur arbetet mot målen ska bedrivas under planperioden. För varje åtgärd anges 

även en ansvarig kommunal nämnd eller förvaltning. 

Såväl mål som åtgärdsförslag utgår från de övergripande, nationella miljömålen och den s k 

avfallshierarkin, vilket innebär en prioritering av avfallsminimering och materialåtervinning 

och att deponering ses som ”en sista utväg” för avfall som inte kan undvikas eller 

återvinnas. De förväntade miljökonsekvenserna av planen är således en minskad 

miljöbelastning och en förbättrad hushållning med resurser. 

Avfallshanteringens miljöaspekter har beaktats under hela planprocessen. 

Samråd 

Samråd har underhand skett med representanter för länsstyrelsen. 

Bedömda miljökonsekvenser 

Nedan kommenteras bedömda miljökonsekvenser av uppsatta mål och handlingsprogram 

närmare. 

Miljökonsekvenser av målen i avfallsplanen 

Målen i planen gäller minskning av mängden avfall och innehållet av miljöskadliga ämnen i 

avfallet, minskad klimatpåverkan, ökad återvinning och förbättrad service för 

kommuninvånarna beträffande källsortering och återvinning samt att dagens avfall inte ska 

belasta framtida generationer. 

Miljökonsekvenser: Målen bedöms genomgående ge en positiv miljöpåverkan, både lokalt, 

regionalt och globalt. 

1(5) 3(24)

• Lokalt och regionalt innebär minskade avfallsmängder och förbättrade möjligheter 

till källsortering/återvinning ökad livslängd för befintliga anläggningar i regionen. 

Sammantaget innebär detta att utsläpp och lokal påverkan på mark, vatten och luft 

från avfallsverksamheten reduceras. 

• Globalt innebär återvinnings- och klimatmålen en bättre resurshushållning, minskat 

behov av fossila råvaror och möjligheter att minska klimatpåverkande utsläpp till 

luft. 

Miljökonsekvenser av handlingsplanen 

I handlingsprogrammet redovisas åtgärder som ska genomföras under perioden 2009-2012, 

med inriktning mot de övergripande målen. 

Nedan kommenteras respektive åtgärds bedömda miljökonsekvenser. Åtgärdsförslagen är 

grupperade under de olika mål åtgärderna ska bidra till att nå. 






2012 SBK 

Miljökonsekvenser: Positiv miljöpåverkan, risken med att farligt avfall hamnar 

i hushållsavfallet minskar med högre servicenivå. 



Löpande SBK 

Miljökonsekvenser: Positiv miljöpåverkan. En bättre sortering bedöms leda till 

minskad deponering och ökad återvinning av material och energi. 



länet. 

2009- 

2012 

VAN 

SBK 

Miljökonsekvenser: Positiv effekt. Ökad samordning innebär ett totalt sett 

bättre resursutnyttjande och möjlighet till högre kvalitet på erbjudna tjänster för 

både hushåll och verksamheter. 





2010 SBK 

2(5) 4(24)

Miljökonsekvenser: Positiv effekt. Rätt konstruerade nyckeltal kan ge bättre 

möjlighet till uppföljning och bedömning av om utförda åtgärder ger avsedd 

effekt. 






2010- 

2012 

VAN 

Miljökonsekvenser: Positiv miljöpåverkan. Till 2010 ska minst 35% av 

matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom 

biologisk behandling - det är ett av Sveriges miljömål. Sollefteå kommun skall 

vara med och bidra till den målsättningen. 


Miljökonsekvenser: Positiv påverkan. Växtnäring och organiskt material i 

avfallet kan tillgodogöras och villahushållen kan minska inköpen av 

konstgödsel och jordförbättringsmedel till sina trädgårdar. 




Löpande SBK 

Miljökonsekvenser: Positiva effekter beträffande avfallshanteringens inverkan 

på klimat och miljö. 





täckmassor. 



täckmassor. 

2009 – 

2030 

2010 

SBK 

Miljökonsekvenser: Positiv påverkan i och med att detta minskar uttaget av 

jungfruliga jord- och bergmassor för sluttäckningen. 




2009 – 

2012 

SBK 

3(5) 5(24)

Miljökonsekvenser: Positiv effekt. Fastighetsnära insamling av 

återvinningsmaterial ger normalt högre kvalitet och bättre avsättning för 

återvunnet material. 









2009- 

2012 

VAN 

SBK 

Miljökonsekvenser: Positiv påverkan. Åtgärderna bedöms kunna leda till ökad 

källsortering och återvinning. Återvinningsstationernas tillgänglighet bedöms 

vara mycket viktigt för att kunna öka återvinningsgraden för hushållsavfallet. 

Fastighetsnärainsamling är viktigt för att höja återvinningsgraden. Samtidigt är 

det viktigt att låta producenterna (materialbolagen) stå för kostnaderna, för att 

inte ta bort incitamentet att tillverka förpackningar som lättare kan återvinnas. 






2010 - 

löpande 

SBK 

Miljökonsekvenser: Positiv påverkan. Att ta fram tillförlitliga beslutsunderlag 

är indirekt en fördel för miljön. 


2012 

VAN 

KF 

Miljökonsekvenser: Positiv miljöpåverkan. Ökad information bedöms kunna 

leda till förändrade beteenden och t.ex. ökad källsortering. 



2009 – 

löpande 

VAN 

KF 

Miljökonsekvenser: Positiv miljöpåverkan. Som en följd av förbud mot 

deponering av organiskt avfall, måste insamlad latrin köras lång väg till 

behandlingsanläggning. Positivt för miljön om transporterna kan undvikas och 

kompostering sker lokalt. 



2009 SBK 

Miljökonsekvenser: Positiv miljöpåverkan. Tillgänglighet och förståelse för 

sortering och återvinning ökar. 

6(24) 4(5)






2009- 

2012 

Miljökonsekvenser: Positiv miljöpåverkan. Möjliggör för fler att använda 



FTI/ 

SBK 

SBN 



2009- 

2012 

SBK 

Miljökonsekvenser: Eventuell miljöpåverkan beror på vilka beslut som 

utredningen kan leda till. 

Sammanfattande bedömning av avfallsplanens miljöpåverkan 

Vid val av strategi för hantering av avfall är det viktigt att ha miljöaspekterna av olika 

prioriteringar i åtanke. 

Ofta sker prioritering enligt den så kallade avfallshierarkin. Denna innebär att i första hand 

ska återbruk väljas, om inte det går ska materialåtervinning prioriteras före 

energiåtervinning där så är möjligt och det kvarvarande avfallet går till deponering. Vid val 

av strategi enligt avfallshierarkin måste dock samtidigt effekterna av hanteringens totala 

miljöpåverkan från t.ex. transporter samt den samlade ekonomin tas med i bedömningen. 

Ett vanligt mål med avfallshanteringen är att avfallets mängd och farlighet ska minska. Att 

minska den totala mängden avfall är inget som går att genomföra enbart med mål och 

åtgärder i en avfallsplan. Mängden hushållsavfall hänger mer ihop med 

konsumtionsmönster och hög- eller lågkonjunkturer än med den kommunala 

avfallshanteringen. Avfallsplaneringen kan dock leda till att minska mängderna som 

behöver deponeras, genom att så mycket som möjligt av avfallet återvinns (kompostering, 

materialåtervinning, energiåtervinning). Åtgärder i avfallsplanen kan också påverka 

mängden farligt avfall som sorteras på rätt sätt, vilket kanske är den viktigaste aspekten från 

miljöperspektiv. 

För att avfallshanteringen ska fungera som planerat måste också kommuninnevånarna veta 

hur det ska sortera och lämna avfallet. Avfallshanteringen kräver insatser av alla hushåll för 

att fungera. Den insatsen bör vara enkel för att insamlingen skall bli framgångsrik. Därför 

är det viktigt att servicenivån är god när det gäller t.ex. öppettider på återvinningsstationer, 

frekvens för insamlingsrutter etc. Åtgärder av det här slaget i avfallsplanen bedöms inte 

medföra någon direkt miljöpåverkan utan snarare är av indirekt karaktär när information 

etc. leder till ett förändrat beteende. Liksom vid alla annan kommunal verksamhet sätter 

ekonomin gränser för vilken servicenivå som kan väljas. 

5(5) 7(24)

2008-05-30 Rev.2008-09-12 BILAGA 5 

Sollefteå avfallsplan, samrådsredogörelse 

Enligt 11 § NFS 2006:6 ska avfallsplanen innehålla en beskrivning av hur det samråd som 

krävs enligt kapitel 15 § 13 har genomförts. 

MB 13 §. ”När ett förslag till renhållningsordning upprättas, skall kommunen på lämpligt 

sätt och i skälig omfattning samråda med fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha 

ett väsentligt intresse i saken. Innan förslaget till renhållningsordning antas, skall det ställas 

ut till granskning under minst fyra veckor. 

När renhållningsordningen antas skall de synpunkter som kommit fram vid samrådet och 

granskningen enligt första och andra styckena beaktas.” 

Följande är en redovisning hur Sollefteå kommun har beaktat detta krav. 

Sollefteå kommuns avfallsplan 2009 – 2012 

UPPDRAG 

VA-nämnden har uppdraget att ta fram en ny avfallsplan för Sollefteå kommun. VAnämnden 

har haft en arbetsgrupp med representanter från samhällsbyggnadskontoret som 

representerat både tillsynsmyndigheten och produktionsenheten. 

MEDBORGARNAS SYN – ENKÄTER OCH KOMMUNENS HEMSIDA 

Arbetet började under våren 2007 med en enkät som SCB och kommunförbundet 

genomförde på uppdrag av Sollefteå kommun samhällsbyggnadskontoret. Undersökningen 

genomförs vart tredje år och har för avsikt att ta reda på medborgarnas uppfattning om hur 

kommunen sköter bl.a. avfallshanteringen. Antalet som erhöll enkäten var 500 personer i 

åldern 18 -74 år. Frågorna behandlade hushållens avfall inklusive farligt avfall samt 

producentbolagens förpackningsverksamhet. 

Under hösten 2007 genomfördes ytterligare en undersökning av SCB på uppdrag av 

Sollefteå kommun. Det var SCB:s Medborgarundersökning i vilken också renhållningen 

ingick. I den undersökningen fick 1000 personer i åldrarna 18-84 år enkäten. Dessa 

undersökningar har legat som grund för det fortsatta arbetet med avfallsplanen. 

Arbetsgruppen har på kommunens hemsida lagt in en möjlighet för kommunens innevånare 

att ge synpunkter på avfallshanteringen. Denna möjlighet har funnits under våren 2008. 

GENOMFÖRANDE 

Från hösten 2007 till sommaren 2008 har ett förslag till reviderad avfallsplan utarbetats för 

Sollefteå kommun. Förslaget avser perioden 2009 – 2012. 

Under föregående planperioder har vissa större förändringar i avfallshanteringen 

genomförts, bl.a. har behandlingen av hushållsavfallet ändrats från deponering vid Rödsta 

avfallsanläggning till förbränning med energiutvinning vid Umeå och fr.o.m. 1 januari 2007 

vid Korsta Sundsvall Energi AB:s anläggning, för att uppfylla deponeringsförbudet för 

brännbart och organiskt avfall. Sollefteå kommun har dessutom utökat valmöjligheterna för 

abonnenterna att välja kärlstorlek för att ge incitament till en förbättrad och utökad sortering 

av avfall. 

1(7) 8(24)

Förpackningsinsamlingen har tyvärr tagit bort två stycken återvinningsstationer som medför 

en försämring för kommunens avfallsabonnenter. Va-nämnden har dock beslutat att under 

2008 driva dessa två stationer vidare. Förpackningsinsamlingen uppfyller som kommunen 

ser det inte etablering av återvinningsstationer i den omfattning som bedöms skäligt i 

branschen (ca en station per 1 000 invånare). 

Kommunen kommer fr.o.m. 1 januari 2009 att avsluta all deponering av avfall och i stället 

samverka med andra aktörer. Kommunen kommer att ha tre återvinnings-centraler: Rödsta, 

Ramsele och Junsele. 

Under den kommande planperioden bedöms ytterligare förändringar vara relativt små. 

Några utredningar och förbättringar kommer genomföras för att uppnå lokala, regionala 

nationella mål. 

SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 

Förslaget till plan har tagits fram av samhällsbyggnadskontoret med representanter från 

tillsynsmyndigheten och produktionsenheten. Ett inledande samråd hölls med länsstyrelsen 

den 25 oktober 2007. Information gavs om det inledande arbetet. Efter överenskommelse 

med E Edfors länsstyrelsen den 6 maj 2008 bestämdes att Sollefteå kommun redovisar hur 

arbetet med avfallsplanen fortskridit och hur tidplanen ser ut. Översändes till länsstyrelsen 

den 16:e maj 2008. 

Förslaget till renhållningsföreskrifter och avfallsplan har under perioden 28 juli 2008 till 1 

september 2008 varit utställt och tillgängligt på kommunens medborgarkontor, 

kommunhuset Sollefteå samt på biblioteket i Sollefteå. Kungörelse angående utställning av 

renhållningsordningen var införd i Tidningen Ångermanland den 24 juli 2008. Förslaget har 

skickats för kännedom och tillfälle till yttrande till en bred krets av intressenter som kan 

beröras av förslagen, se nedan: 

- kommunala nämnder, 

- politiska organisationer, 

- lokala råd, 

- berörda statliga organ. 

Information har lämnats till bl.a. nedanstående intressenter om var förslaget på avfallsplan 

finns på hemsidan, för att ge dem tillfälle att yttra sig: 

- fastighetsförvaltare i kommunen, 

- industrier, 

- återvinningsföretag, 

- olika föreningar. 

Under arbetets gång har styrgruppen (va-nämnden) informerats samt kommunens 

ledningsgrupp i vilket ingår förvaltningscheferna för respektive förvaltning samt 

kommunens bostadsbolag. 

Ovanstående grupper och de enkäter som genomförts har skapat en möjlighet för 

medborgarna att tycka till och ge synpunkter kring avfallsplanen och dess utformning. 

2(7) 9(24)

SÄNDLISTA 

FÖRSLAG TILL AVFALLSPLAN 2009-2012 

För kännedom och eventuellt yttrande: 

Kommunen: 

Adress 

Barn- och skolnämnd 

Internt 

Individ- och omsorgsnämnden -"- 

Kultur-, utbildning- och fritidsnämnd -"- 

Samhällsbyggnadsnämnd -"- 

Vård- och äldrenämnd -"- 

Medborgarkontor/Lokala råd Ramsele -"- 

Medborgarkontor/Lokala råd Junsele -"- 

Medborgarkontor/Lokala råd Näsåker -"- 

Politiska organisationer: 

Socialdemokraterna -"- 

Centerpartiet -"- 

Folkpartiet -"- 

Kristdemokraterna -"- 

Miljöpartiet -"- 

Moderaterna -"- 

Vänsterpartiet -"- 

Statliga organ: 

Länsstyrelsen 

Fastighetsförvaltare: 

Dagon Sollefteå AB 

HSB Västernorrland 

Norells Fastighetsförvaltning 

Riksbyggen Bostadsrättsförening 

Solatum Hus & Hem AB 

Vasallen AB 

Sollefteå sjukhus 

Industrier/företag: 

E.ON Elnät Sverige AB 

E.ON Värme Sverige AB 

Gerdins Nordkomponent AB 

Ragn-Sells AB 

SCA Skog AB 

TMD Friction Sweden AB 

Småföretagen Sollefteå 

Samhällsbyggnad, Miljöavd. 

871 86 Härnösand 

Nipan 51, 881 52 Sollefteå 

Storgatan 70 B, 881 31 Sollefteå 

Box 55, 881 22 Sollefteå 

Linjevägen 31 D, 881 50 Sollefteå 

Internt 

Hågesta 211, 881 41 Sollefteå 

Lasarettsgatan 1, 881 60 Sollefteå 

Forssebruk, 882 80 Långsele 

(Fredrik Blomberg) 

Långgatan 2, 881 33 Sollefteå 

Övergårdsv. 4, 881 41 Sollefteå 

873 80 Bollstabruk 

882 81 Långsele 

Kungsgatan 7, 881 30 Sollefteå 

10(24) 

3(7)

INKOMNA YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER 

Följande skrivelser har inkommit till kommunen med anledning av förslaget till 

renhållningsföreskrifter och avfallsplan: 

2008-08-20: Samhällsbyggnadsnämnden, Sollefteå kommun 

2008-08-07 Individ- och omsorgsnämnden Sollefteå kommun 

2008-09-01 Vård- och äldrenämnden (muntligt ) Sollefteå kommun 

2008-08-28 Junsele lokala råd 

2008-08-27 Lars-Olof Frisk Ramsele 

2008-08-21 Tommy Svensson enhetschef transport/vaktmästeri Sollefteå sjukhus, 

Landstingsservice 

2008-09-12 Länsstyrelsen Västernorrland 

Nedan kommenteras inkomna skrivelser. 

Samhällsbyggnadsnämnden, Sollefteå kommun, 2008-08-20 

Samhällsbyggnadsnämnden har följande synpunkter på förslaget: 

Sammanfattningsvis kan sägas att miljömålen (nationella-, regionala- och lokala-) har 

beaktats i hög grad i förslaget, vilket är en stor fördel då hanteringen av avfallet har en 

avgörande betydelse för dess miljöpåverkan. Åtgärderna som föreslås handlar till stor del 

om information och rådgivning, samt ökad service för att underlätta för kunderna att 

hantera avfallet på rätt sätt. Detta kan antas medföra en minskad miljöpåverkan. 

Punkt 2, punkt 5 sida 5 (19): Ett förslag till åtgärd är att informera företag om minimering 

och källsortering av industri- och byggavfall. Ett annat är att fortsätta stimulera 

hemkompostering genom information. Båda dessa punkter är bra, men det saknas 

förtydligande om var ansvaret ska ligga för att denna information förs ut och hur det ska gå 

till, då det inte är angett att ansvaret ligger hos VA-nämnden. 

Kommentar: 

Ansvaret för detta blir en gemensam sak för samhällsbyggnadsnämnden (Sbn) och vanämnden. 

I va-nämndens verksamhet kan dels information ske genom de företagskontakter 

som sker vid Rödsta avfallsanläggning samt riktad information till alla berörda gemensamt 

med Sbn. Sbn kan dessutom i sin tillsynsverksamhet informera berörda. Ett förtydligande 

införs under punkt 2 att ansvaret delas mellan va-nämnden och samhällsbyggnadsnämnden. 

Samhällsbyggnadskontoret har utförandeansvaret. 

Sida 5 (19): Målet ”avfallets klimat- och miljöpåverkan ska minska” är en bra målsättning, 

men i uppställningen saknas förslag till konkreta åtgärder, som det finns för övriga mål. 

Detta ser mindre bra ut. Förslagsvis skulle bl.a. punkterna 4 och 5 samt stycket längst ner 

på sidan 6 kunna passa in under det målet. 

Kommentar/förslag: 

Avfallsplanen revideras enligt ovanstående förslag. 

Sida 6 (20), punkt 13: Ombyggnad av Ramsele ÅVC med kundanpassning av mottagning 

och sortering av avfallet. Vid en sådan ombyggnad måste hänsyn tas till att avståndet till 

avfallsanläggningarna i Edsbacken, Junsele och till Rödsta, Sollefteå är relativt långt. Det 

bör därför finnas möjlighet att lämna in samma avfallsslag vid Ramsele ÅVC som vid de 

övriga anläggningarna. Exempelvis gäller detta trädgårdsavfall, där t.ex. större grenar 

4(7) 11(24)

(som inte går att kompostera) ingår. I dagsläget får detta avfall inte lämnas vid 

anläggningen i Ramsele, utan kunderna är hänvisade till Junsele eller Sollefteå, med långa 

transporter som följd. Samtidigt finns det krav på fastighetsägare att hålla sin tomt i vårdat 

skick och att inte belasta niporna med trädgårdsmaterial. 


Möjlighet kommer att ordnas för att ta emot trädgårdsavfall vid Ramsele 

återvinningscentral. 

Sida 23: När det gäller de nedlagda kommunala deponier som inventerats, nämns att två av 

deponierna placerades i riskklass 2 vid den första inventeringen år 1984-85. Det kan 

förtydligas att vid uppdateringen av inventeringen (bilaga 3.), placerades sex av 

deponierna in i riskklass 2. 

Kommentar: 

Text kompletteras i avfallsplanen. 

Sida 23: EUs avfallshierarki innebär att avfallet ska behandlas i följande 

prioritetsordning: 1. Avfallsåtervinning 

2. Återanvändning 

3. Materialåtervinning 

4. Energiåtervinning 

5. Deponering 

Bilaga 2: ”Uppföljning av mål och handlingsprogram i avfallsplanen 2004-2008.” Vad 

händer med de åtgärder som fanns med i den planen men som inte har uppfyllts än? I det 

nya förslaget nämns endast att de övergripande målen behållits sedan tidigare plan. 

Kommentar: 

De åtgärder som ej är färdiga och fanns med i den föregående planen fortlöper och följs 

upp. 

Sida 6, Renhållningsordningen: 26§ och 27§ är likadana, en kan strykas. 

Kommentar: 

§ 27 är reviderad och skall vara ”Den som yrkesmässigt tillverkar […] för kommunens 

renhållningsordning. Se renhållningsordning. 

Individ- och omsorgsnämnden (IoO) Sollefteå kommun 2008-08-07 

Enligt IoO påverkar förslaget till renhållningsordning inte nämndens verksamhet i någon 

större omfattning. De har inte något att anföra eller tillägga till föreslagna 

renhållningsordningen. 

Vård och äldrenämnden (VoÄ) Sollefteå kommun 2008-09-01 

Enligt VoÄ påverkar förslaget till renhållningsordning inte nämndens verksamhet i någon 

större omfattning. De har inte något att anföra eller tillägga till föreslagna 

renhållningsordningen. 

Junsele lokala råd 2008-08-28 

Generellt anser de förslaget med avfallsplanen vara riktig och väl formulerad och de 

tillstyrker de målsättningar som satts upp för att styra planen. 

De påpekar betydelsen av lokal förankring för att nå uppsatta mål och planer. De föreslår 

att ansvaret och insamlingen av sopor och annat avfall läggs ut lokalt, ej hushållssopor, 

5(7) 12(24)

men sophämtning vid rastplatser, ute i kommunens ytterområden för vidare transport till 

centrala uppsamlingar och återvinningsstationer. Även ansvaret och informationsarbetet 

om t.ex. kompostering, källsortering m.m. bör läggas ut lokalt samt tillsynen av 



Kommunen har enbart ansvar för hushållsavfall och dess omhändertagande. Bra om 

medborgarkontoren aktivt kan informera den lokala befolkningen om bl.a. källsorteringens 

och komposteringens betydelse. I sitt yttrande finns dessutom bl.a. förslag i 

driftverksamheten samt producentansvarsfrågor som kommer att behandlas i va-nämnden. 

Lars-Olof Frisk Ramsele 2008-08-27 

Vill att Ramsele återvinningscentral kommer att ta emot trädgårdsavfall. 


Möjlighet kommer att ordnas för att ta emot trädgårdsavfall vid Ramsele 

återvinningscentral. 

Tommy Svensson enhetschef transport/vaktmästeri Sollefteå sjukhus, 

Landstingsservice 2008-08-21 

Tycker att avfallsplanen är bra, men att det finns stora brister inom Skärvstagården vad 

avser källsortering. 


I nu gällande avfallsplan står följande: ”Källsortering införs i kommunens samtliga 

förvaltningar och bolag”. Tommy Svenssons synpunkter kommer att framföras till berörd 

förvaltning vad avser Skärvstagården. 

Länsstyrelsen, Västernorrland, 2008-09-12 

Länsstyrelsen konstaterar att Sollefteå kommuns avfallsplan samt föreskrifter om 

avfallshantering i stort uppfyller de krav som ställs. Följande synpunkter lämnas i ärendet: 

Nedlagda deponier 

Planen innehåller […]. För de deponier där kommunen varit verksamhetsutövare ska 

uppgifter om planerade eller vidtagna åtgärder för att förebygga olägenheter redovisas i 

planen. Det anges under kap. 7 att de nedlagda deponierna avslutades före 

deponeringsförordningen (2001:512) och att den inte är direkt tillämplig. Länsstyrelsen 

saknar i planen uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder för att förebygga 

olägenheter för människors hälsa eller miljön orsakade av dessa. 


Arbetet med de nedlagda deponierna och åtgärder för dessa ingår i det framtida arbetet 

inom avfallshanteringen. För närvarande finns ej någon upprättad åtgärdsplan. 

Miljöbedömning 

Enligt miljöbalkens 6 kap. 11-18 §§ ska planer som upprättas av kommuner miljöbedömas 

om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med 

miljöbedömningen är att miljöaspekterna ska integreras i planen så att en hållbar 

utveckling främjas. 

Kommunen har bedömt miljökonsekvenserna i kap. 8 samt i bilaga 4. 

Kommunen beskriver i kap. 6.4 att avfallsdeponering vid Rödsta avfallsanläggning kommer 

att upphöra 2008-12-31. Vid Rödsta avfallsanläggning lämnas bl.a. trädgårdsavfall, byggoch 

rivningsavfall och icke farligt industriavfall från företag i Sollefteå deponeras. 

Länsstyrelsen saknar under avsnittet miljöbedömning, en utredning i frågan om 

transporterna skulle kunna öka i Sollefteå efter 2008-12-31 då bl.a. deponering vid Rödsta 

6(7) 13(24)

upphör. Generellt saknar länsstyrelsen även bedömning av miljökonsekvenser och 

påverkan från alla de transporter som uppstår till följd av hanteringen av avfallet som 

beskrivs i avfallsplanen, samt mål för att minska dessa. 

Kommentar: 

Någon särskild transportplan har inte tagits fram. Deponerade mängder som uppkommer 

efter hushållsavfallet är cirka 350 ton, vilket måste transporteras till annan deponi. I 

dagsläget har kontakter tagits med Kramfors kommun om de möjligheterna. Utökad 

transport blir cirka 100 mil för detta ändamål. 

Uppföljning och tillsyn 

I avfallsplanens handlingsprogram kap.5 anges vilka åtgärder som ska genomföras, under 

vilket år eller tidsperiod när åtgärden ska vara genomförd samt vilken kommunal 

förvaltning som har ansvar för genomförandet. Det framgår dock inte hur och när och av 

vem åtgärderna ska följas upp. Länsstyrelsen vill särskilt trycka på hur viktig uppföljningen 

är för det långsiktiga planarbetet. Vidare anser länsstyrelsen att det i planen inte 

tillräckligt klart beskrivs hur tillsyn enligt kommunen tillsynsplan kommer att bedrivas i 

syfte att bidra till att målen i planen nås. 

Kommentar: 

I kapitel 5 anges att uppföljning årligen skall ske till va-nämnden. 

Samhällsbyggnadskontoret är ansvariga att underlag till detta tas fram. I tillsynsplanen 

sammanställer avdelning Miljö årligen hur tillsyn sker i kommunen. Denna plan fastställes 

årligen av samhällsbyggnadsnämnden. 

Arbetsgruppen vid samhällsbyggnadskontoret 

Hans-Åke Eriksson Elov Strömqvist Curt-Göran Forsgren 

7(7) 14(24)

2008-10-01 BILAGA 6 

Sollefteå avfallsplan 

Uppgifter till länsstyrelsen enligt NFS 2006:6, Sollefteå avfallsplan 

2009 - 2012 

Enligt 13 § i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal 

avfallsplan (NFS 2006:6) ska planen innehålla vissa uppgifter som underlag för 

länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna. Nedan redovisas 

begärda uppgifter för Sollefteå avfallsplan 2009-2012. 

Rubriker enligt NFS 2006:6 Uppgifter för Sollefteå kommun, 2007 Anmärkningar 

1 Administrativa uppgifter 

Kommun 

Sollefteå kommun 

År 2008 

Datum när planen antogs 2008- 

Ansvarig nämnd 

VA-nämnden 

Övriga medverkande nämnder Samhällsbyggnadsnämnden 

2 Kommunens befolkning och 

struktur 

Befolkning totalt 

20 679 invånare 

Datum 31 december 2007 

Antal hushåll i 

o 

Småhus 

7 952 

Bedömt från FoB 2007 

o 

Flerbostadshus 

4005 

Bedömt från FoB 2007 

o 

Fritidshus 

1597 

Abonnemang 2008 

3 Avfall som kommunen ansvarar 

för: 

o Tot insamlad mängd 

o Insamlad mängd matavfall 

o Insamlad mängd farligt 

avfall 

6 534 ton 

0 

55 ton 

Ingen separat insamling 

Kemikalier från hushåll 

15(24) 1(4)


4 Avfall som omfattas av 

producentansvar 

Insamlade mängder avfall med 

producentansvar 

5 Anläggningar för återvinning och 

bortskaffande av avfall 

5.1 Anläggningens namn Rödsta avfallsanläggning 

SNI-kod 90.300, 90.40, 90.50, 90.80 

2 088 ton Papper, glas, plast, metall, 

elavfall 

Metoder som används för 

återvinning eller bortskaffande 

Sortering, vidaretransport, deponering 

Typ av avfall som tas emot Hushållsavfall, verksamhetsavfall, aska, slam 

Totalt mottagen avfallsmängd 17 768 ton 

Anläggningens kapacitet Deponering upphör 1 januari 2009 

Tillåten mängd enligt tillstånd Deponering upphör 1 januari 2009 Tillstånd 1998-05-13 

5.2 Anläggningens namn Viksmon slamlaguner 

SNI-kod 90.420 



Typ av avfall som tas emot 

Totalt mottagen avfallsmängd 

Anläggningens kapacitet 

Tillåten mängd enligt tillstånd 

Avvattning 

Oavvattnat avloppsslam 

3 526 ton 

Inte bedömd 

5 000 ton 

5.3 Anläggningens namn Rå slamlagun 








Avvattning 


1 498 ton 

Inte bedömd 

1 500 ton 

2(4) 16(24)


5.4 Anläggningens namn Ramsele slamlaguner 








Avvattning 


939 ton 

Inte bedömd 

2 000 ton 

5.5 Anläggningens namn Edsbacken slamlaguner 








Avvattning 


1 259 ton 

Inte bedömd 

2 000 ton 

5.6 Anläggningens namn Gistgårdsöns slamlaguner Kramfors kommun 





Avvattning 


Levererad avfallsmängd 671 ton Avtal med Kramfors 

kommun 1 000 ton/år 



Inte bedömd 

4 800 ton 


5.7 Anläggningens namn Skanska, Skärvsta 

SNI-kod 







Återvinning, mellanlagring 

asfalt 

2 125 ton 

Inte bedömd 

Ingen uppgift 

Krossad utlevererad 

2 125 ton 

3(4) 17(24)


5.8 Anläggningens namn UB:s Återvinning 

SNI-kod 37.2 




Återvinning, metallskrot 

Metallskrot 

Totalt mottagen avfallsmängd 239 ton 297 ton levererad mängd 



Inte bedömd 

Ingen uppgift 

6. Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål 

All verksamhet inom avfallsområdet ska sikta mot följande långsiktiga mål. 

• Mängden avfall och dess innehåll av miljöskadliga ämnen ska minska. 

• Avfallets klimat- och miljöpåverkan ska minska. 

• Återvinning och hantering av avfall ska ske på sådant sätt att förbrukningen av ändliga naturresurser minskar. 

• Återvinning ska ske så nära källan som möjligt. 

• Den höga sanitära standarden i dagens renhållning ska bibehållas. 

• Alla kommunens invånare ska erbjudas bra service beträffande avfallshantering och återvinning. 

• Vårt avfall ska inte belasta miljön för framtida generationer. 

4(4) 18(24)

1(1) 19(24)

RenhÃ¥llningsordning innehÃ¥llande ... - SollefteÃ¥ kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?