Kapitel 1 VERKSAMHET - Folkhälsan

handbok för Folkhälsans eftermiddagsverksamhet
handbok
för eftermiddagsverksamheten

Handbok
för eftermiddagsverksamheten
INNEHÅLL
Till läsaren
Del I
Vad Folkhälsan står för
Del II Handbok för Folkhälsans eftisverksamhet
Kapitel 1 Verksamhet
Kapitel 2 Personal
Kapitel 3 Samarbete
Kapitel 4 Utvärdering
Bilagor
Del III Vårt eftis
© Folkhälsan information 2005 | Ansvarig utgivare: Samfundet Folkhälsan | Sammanställd av Birgitta Turunen
Pärmlayout: Jonas Jernström | Layout: Christian Willför ADD | Fotografier: Hannes Victorzon | Tryckeri: Multiprint, Helsingfors

Till läsaren
Folkhälsan har en omfattande och mångsidig verksamhet som når en stor del av
den svenskspråkiga befolkningen. Ett av våra centrala mål är att erbjuda högklassiga
social- och hälsovårdstjänster. Som ett led i denna strävan har vi gått in för
att systematiskt utveckla vår verksamhet och kvaliteten på verksamheten. Handböcker
för olika verksamhetsformer är ett hjälpmedel i detta utvecklingsarbete.
Denna handbok för Folkhälsans eftisverksamhet är avsedd för personal, föräldrar
och samarbetspartners. Handboken har utarbetats av en arbetsgrupp som
representerar de allmännyttiga bolag och enheter som har eftisverksamhet inom
Folkhälsan.
Handboken är uppställd enligt en europeisk modell som Folkhälsan använder
inom verksamhetsutvecklingen, den s.k. EFQM-modellen (European Foundation
for Quality Management, se nästa sida).
Boken är indelad i tre delar:
Del I
Vad Folkhälsans står för
En allmän översikt över Folkhälsans organisation, verksamhetsidé, värden och
vision samt Folkhälsans riktlinjer för verksamheten (verksamhetspolicyn).
Del II
Handbok för Folkhälsans eftisverksamhet
En handbok med de övergripande principerna för Folkhälsans eftisverksamhet.
Bilagor
Del III
Vårt eftis
Eftis eget material
– 1 –

– 2 –

Del I
VAD FOLKHÄLSAN STÅR FÖR
Folkhälsan i korthet
Folkhälsan har arbetat för en bättre hälsa och livskvalitet i närmare ett sekel. På
1920-talet hade Folkhälsan egna hälsosystrar, 1929 hölls den första simskolan
och 1933 invigdes Barnavårdsinstitutet i Helsingfors, på 1960-talet grundades
Folkhälsans forskningsinstitut och de första tonårspoliklinikerna. Under åren har
vissa verksamheter övertagits av kommunerna, bl.a. Folkhälsans barnrådgivningar
och skolsköterskor, medan många fler kommit till, t.ex. äldreomsorgen och
dagvårds- och eftermiddagsverksamheten.
Folkhälsans verksamhet har också tidigt spritts i alla regioner av Svenskfinland,
via lokal- och landskapsföreningar.
I dag är Folkhälsan landets största svenskspråkiga social- och hälsovårdsorganisation,
med ca 1500 anställda och många olika uppgifter. Folkhälsan producerar
social- och hälsovårdstjänster, t.ex. barndagvård och habilitering och rehabilitering,
bedriver hälsofrämjande medborgarverksamhet i över 100 lokalföreningar
med 16 000 medlemmar och har ett forskningsinstitut som bedriver bl.a. genforskning
på internationell toppnivå.
Folkhälsans verksamhetsidé
Samfundet Folkhälsan grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska
befolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är densamma ännu i
dag.
Den finns formulerad i den s.k. ändamålsparagrafen från år 1921 (§ 1 i Samfundet
Folkhälsans stadgar):
Samfundet Folkhälsan i Svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans
befrämjande i Svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning
av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder
ägnade att gynnsamt inverka på denna.
Folkhälsan består i dag av
Samfundet Folkhälsan som ansvarar för helhetsutvecklingen samt förmögenhetsförvaltningen
inom Folkhälsan. Forskningsverksamheten bedrivs inom samfundet.
Folkhälsans Förbund som leder och utvecklar den hälsofrämjande medborgarverksamheten.
Allmännyttiga aktiebolag som ansvarar för och utvecklar serviceproduktion
inom social- och hälsovård.
– 3 –

Folkhälsans värden
Folkhälsans mångsidiga verksamhet förenas av följande gemensamma värden:
KOMPETENS
Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet
och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag.
ENGAGEMANG
Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare.
Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden.
OMSORG
Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en
helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv
växelverkan.
Folkhälsans vision
Folkhälsan verkar för ett samhälle som bättre främjar hälsa och livskvalitet.
För att uppnå detta och möta förändringarna i samhället arbetar vi tillsammans
målmedvetet, innovativt och handlingskraftigt.
Vi skapar nya verksamhetskoncept och arbetsmetoder genom att kombinera
forskning, serviceproduktion och medborgarverksamhet.
Folkhälsans riktlinjer för verksamheten
Folkhälsan har uppställt hälsofrämjande verksamhetsprinciper och utarbetar som
bäst enhetliga riktlinjer (policyn) för utvecklandet av olika delar och aspekter av
verksamheten. Dessa kommer att publiceras senare, bl.a. på Folkhälsans intranät.
– 4 –

HÄLSOFRÄMJANDE VERKSAMHETSPRINCIPER INOM FOLKHÄLSAN
Folkhälsan utgår från en helhetssyn på hälsa, som består av såväl fysiska, sociala
som psykiska faktorer. Hälsa är mycket mera än frånvaro av sjukdom. Det
handlar också om välbefinnande, självkänsla och funktionsförmåga. Hälsa är inte
ett mål i sig, utan en förutsättning för en god livskvalitet. Känsla av sammanhang
och delaktighet används som teoretiska begrepp.
Hälsofrämjande definieras av WHO som
”en process som ger människan större kontroll över sin egen hälsa och stora
möjligheter att förbättra den”.
Det handlar om
- att stöda individen att välja en livsstil som stöder hälsa
- att skapa fysiska och sociala miljöer som stöder hälsa
- att verka för ett samhälle som inom alla sektorer långsiktigt verkar för en god
hälsa och livskvalitet
1. Hälsofrämjande som tankeram/inställning
Hälsofrämjandet som verksamhetsprincip gäller all Folkhälsanverksamhet. Inom
serviceproduktionen innebär detta att verksamheten utgår från att varje individs
behov och livssituation beaktas och att arbetssättet är hälsofrämjande. Målet är
att ta vara på vars och ens resurser och att respektera personens egna värderingar
och målsättningar. Hälsokonsekvenser beaktas i utformningen av den fysiska miljön.
Möjligheterna till social gemenskap och meningsfull sysselsättning stöds.
2. Hälsofrämjande som praktiska åtgärder
De praktiska hälsofrämjande åtgärderna förverkligas främst inom Folkhälsans
medborgarverksamhet. Verksamheten utgår från olika målgruppers behov och
intresse samt från aktuella folkhälsofrågor. Målgruppernas delaktighet och eget
engagemang betonas i både planering och utformning.
3. Främja positiv hälsoutveckling hos den egna personalen
Folkhälsan strävar efter att som arbetsgivare vara en föregångare då det gäller att
främja personalens hälsa. Personalens välmående är en central faktor i verksamhetsutvecklingen.
Följande Folkhälsanpolicyn är under arbete:
LEDARSKAPSPOLICY | PERSONALPOLICY | SPRÅKPOLICY
INFORMATIONSPOLICY | RISKHANTERINGSPOLICY | RESPONSPOLICY
– 5 –

Del II
HANDBOK FÖR FOLKHÄLSANS
EFTISVERKSAMHET
Folkhälsan har i dag en omfattande produktion av social- och hälsovårdstjänster.
Eftermiddagsverksamheten är en viktig del av denna service.
Genom ett fortgående utvecklingsarbete vill vi utveckla vår verksamhet för att
ge våra kunder och klienter bästa möjliga service – inom eftisverksamheten barnen
och föräldrarna.
Verksamheten utvecklas genom ett systematiskt utvecklingsarbete,
där handböcker för olika verksamheter utgör ett
stöd för det dagliga arbetet.
I denna handbok presenteras de gemensamma, övergripande
värdena och målsättningarna för eftisverksamheten
inom hela Folkhälsanrörelsen.
År 2005 bedriver Folkhälsan eftisverksamhet runtom i
Svenskfinland i ca 55 enheter. I huvudstadsregionen och
Nyland finns ca 30 eftisar, i Åboland ca 5
och i Österbotten ca 20.
I eftisverksamheten ingår
» eftisar för skolbarn
» förskoleftisar
» språkbadsgrupper för dagisbarn
» morgonverksamhet, ”morgis”
Eftisverksamhet bedrivs av
» Folkhälsan Mittnyland Ab (huvudstadsregionen)
» Landskapsföreningen Folkhälsan i Nyland
» Folkhälsan Åboland Ab
» Landskapsföreningen Folkhälsan
i Österbotten
» lokala Folkhälsanföreningar
Österbotten ca 20
Åboland ca 5
Nyland ca 30
Ca-antal eftisar/eftisgrupper
Syftet med handboken är att informera alla anställda om de gemensamma värden,
mål och principer som följs inom Folkhälsans eftermiddagsverksamhet och om
hur de beaktas i det dagliga arbetet.
Handboken fungerar också som en informationskälla för föräldrar, köpare av
eftistjänster och andra samarbetspartners och intressegrupper.
– 6 –

Kapitel 1 VERKSAMHET
Verksamhetsplanering
Verksamheten inom Folkhälsans eftisar planeras utgående från de gemensamma
värdena och målen för eftermiddagsverksamheten. De olika arrangörerna/enheterna
inom eftisverksamheten uppgör en verksamhetsplan.
Värdegrunden
Centrala värden som ligger som grund för Folkhälsans eftisverksamhet är: trygghet,
ansvar och respekt, mångsidighet, uppväxt och fostran, hälsofrämjande miljö
samt kulturidentitet. I all eftisverksamhet finns barnet i centrum, där verksamhetsformerna
skapas utgående från en dialog med barnen och genom en god
relation med barnens föräldrar. Eftermiddagsvården genomsyras av en helhetssyn
på barnet, där den fysiska, psykiska och sociala dimensionen beaktas i varje skede
av verksamheten.
De centrala värdena är:
Trygghet – varje barn känner sig väl mött och känner sig säker och trygg under
den tid barnet är på eftis. På eftis finns trygga vuxna förebilder som visar hänsyn
och sätter gränser.
Ansvar och respekt – varje barn stöds i sin utveckling till en ansvarskännande
samhällsmedlem. Varje barn har rätt att bli hörd och sedd men är också skyldig
att lyssna på och se andra.
– 7 –

Mångsidighet – varje barn erbjuds möjligheter till aktiviteter som tilltalar det.
Varje barn har frihet att delta i varierande verksamhetsformer och deltagandet är
anpassat till varje barns utgångssituation.
Uppväxt och fostran – eftiset erbjuder en positiv och stimulerande miljö där
barnen utvecklas och övar sig i ett samspel med andra barn och under ledning
av en kompetent personal. Vi lyssnar förutom på barnen också på föräldrarnas
synpunkter och önskemål beträffande verksamheten.
Hälsofrämjande miljö – varje eftis eftersträvar en atmosfär där varje barns hälsa
är i centrum. Verksamheten är en balanserad helhet bestående av ledda aktiviteter,
fri lek och lugna stunder, med verksamhet inomhus och utomhus. I verksamheten
uppmuntras barnen till sunda levnadsvanor. Varje barn får dagligen ett mångsidigt
och hälsosamt mellanmål. Risken för olyckor minimeras.
Kulturidentitet – varje eftis garanterar en svensktalande personal som stöder barnets
språkliga utveckling. Barn oavsett bakgrund och kultur erbjuds möjlighet att
delta i eftisverksamheten.
Målsättningen för Folkhälsans eftermiddagsverksamhet
Vår utgångspunkt är att eftisverksamheten är en del av barnets fritid. Målet för
Folkhälsans eftermiddagsverksamhet är att erbjuda en god eftermiddagsvård på
svenska, som stöder barnens fysiska, psykiska och sociala utveckling. Den dagliga
verksamheten styrs av en tydlig struktur, som skapar en trygg och stabil grund för
lek och fostran men som samtidigt ger utrymme för flexibilitet och spontanitet.
Barnen vistas i en stimulerande och positiv miljö, där verksamheterna tar fasta på
barnens naturliga nyfikenhet att lära sig nya kunskaper. Varje barn skall dagligen
känna sig bekräftad för den han/hon är. Varje barn erbjuds regelbundet hälsofrämjande
aktiviteter som det kan delta i och stunder för avkoppling samt lugn
och ro.
Barngruppens storlek är högst 13 barn per ledare. Barnantalet kan dock vara
högre ifall det i gruppen finns barn som inte är på eftis alla dagar. Beläggningen
beräknas så att antalet vårddagar motsvarar 13 barn med 5 vårddagar per vecka.
Ifall barnantalet sjunker under 5 barn har Folkhälsan rätt att stänga eftisar.
Folkhälsan har beredskap att erbjuda eftermiddagsvård för barn med specialbehov.
Förutsättningen är att tillräckliga resurser kan hänvisas och att kommunen
vid behov anställer en assistent för barnet. En förutsättning för att barn med
hjälpmedel tas emot är att eftislokaliteterna är anpassade för detta.
Målet är att barn med specialbehov smidigt kan delta i verksamheten i gruppen,
så att alla barn får tillräcklig uppmärksamhet. Samarbete och informationsutbyte
är speciellt viktiga i dessa fall.
Den nya lagen om eftermiddagsverksamhet (1136/2003) gäller även barn med
specialbehov, d.v.s. barn med lindriga anpassnings- eller inlärningssvårigheter
(se bilaga 13).
– 8 –

Innehållet i Folkhälsans eftisverksamhet
Innehållet i eftisverksamheten
Det centrala innehållet i eftermiddagsverksamheten utgår från den värdegrund
och de allmänna samt specifika mål som fastställts. Utgångspunkten är ett hälsofrämjande
arbetssätt och en hälsofrämjande miljö. Hälsofrämjande aktiviteter är
inte enbart vad vi gör, utan i hög grad hur vi gör det. Detta innebär att verksamheten
formas så att den stärker barnens självkänsla, deras sociala och emotionella
kompetens och skapar en god växelverkan mellan de vuxna och barnen samt
mellan barnen sinsemellan. Barnens egna resurser, deras kreativitet och fantasi tas
tillvara i utformningen av aktiviteterna. Barnen uppmuntras att se möjligheter och
söka lösningar i problemsituationer. Barnen uppmuntras att umgås med varandra
och respektera varandra. Personalen arbetar förebyggande med barnens attityder
och för att motverka mobbning och kränkande beteende.
Varje enskilt eftis uppgör konkreta och tydliga målformuleringar för sin verksamhet,
som utgår från de förhållanden och den miljö där eftiset är beläget.
Målen för det fostrande arbetet görs upp av personalen utgående från den
rådande värdegrunden och bearbetas minst en gång per år och delges föräldrar,
myndigheter och samarbetsparter.
Det centrala innehållet (rutinerna) i eftisverksamheten:
Aktiviteter utomhus
I aktiviteterna utomhus ligger tyngdpunkten på olika lekar, spel och naturupplevelser.
Aktiviteterna är antingen ledda eller fri lek under övervakning av eftisledare.
Aktiviteter inomhus
I aktiviteterna inomhus får barnen förverkliga sig genom olika pyssel, hantverk,
spel, musik, målning etc. Aktiviteterna är antingen ledda eller så bestämmer barnen
själva under övervakning av eftisledare vad de gör.
Lugn och ro
Varje barn behöver under eftermiddagen varva ner och ”ladda sina energiförråd”.
Detta sker via sagostunder, högläsning, musikavlyssning etc.
Mellanmål
Barnen behöver varje dag ett mångsidigt och näringsrikt mellanmål.
– 9 –

– 10 –

Språket
Verksamhetsspråket är svenska. En central utgångspunkt är att skapa en trygg
atmosfär där barnen vågar och vill använda det svenska språket. Att stöda det
svenska språket är en viktig målsättning för Folkhälsans eftisar.
Genom projekten Språkbyggen och Språkstim på dator har Folkhälsan utvecklat
nya sätt att stimulera barns språkutveckling inom dag- och eftermiddagsvård.
Handboken ”Språkplantan” har utarbetats för detta ändamål och den används i
dagvårdsenheter och eftermiddagsklubbar i hela Svenskfinland. Som en fortsättning
på detta projekt pågår sedan 2003 projektet ”Sprint” som utvecklar samarbetet
mellan förskola, skola och eftermiddagsvård i syfte att stöda barns språkutveckling.
Språkplantans fortsättning består av handböckerna ”Språkfrön”,
”Datorplantan” och ”Badplantan” som kommer ut under 2005.
(Närmare information om Språkplantan och projektet Sprint finns på
www.folkhalsan.fi/Mittnyland).
Det material som utarbetas inom dessa projekt används som stöd för verksamheten
i alla Folkhälsans eftisar.
Vid val av litteratur och material beaktar personalen att litteraturen och materialet
har en god språklig kvalitet och är lämpliga för åldersgruppen. Varje eftis
diskuterar regelbundet om sina språkliga rutiner. Eftisledningen eftersträvar en
god språklig kompetens bland sin personal.
Den fysiska miljön
Folkhälsans eftermiddagsverksamhet sker i lokaliteter, som är godkända i enlighet
med hälsomyndigheternas bestämmelser (Lag om tillsyn över privat socialservice,
603/1996). Folkhälsan har tillstånd av länsstyrelsen att bedriva eftermiddagsverksamhet.
Eftisverksamheten ordnas oftast i skolans lokaliteter. Verksamheten
inomhus och utomhus sker i en trygg omgivning, där barnens säkerhet alltid ovillkorligen
sätts i centrum. Rummen inomhus planeras så att barnens behov av både
aktiviteter och vila beaktas. Avsikten är att den fysiska miljön utomhus uppmuntrar
till rörelse och aktivitet. I verksamheten används redskap och utrustning som
är ändamålsenliga, hållbara och användarvänliga. Också miljösynpunkter och
hållbar utveckling beaktas vid valet av material.
I val av lokal och miljö, exempelvis då eftermiddagsverksamhet skall inledas,
är krav på säkerhet och trygghet samt barnens behov av rörelse och vila viktiga
kriterier.
Riskhantering
Barnens och personalens trygghet och säkerhet kommer i första hand. För bl.a.
brandsäkerheten finns fastställda regler. I riskhanteringen bör ingå beredskap för
krishantering och debriefing, t.ex. vid olycksfall. Personalen på eftis bör veta vem
som kontaktas vid olycksfall, hur barn och föräldrar informeras och vilken form
av stöd de bör få då de berörs nära av t.ex. en olyckshändelse.
Förebyggande av risker och säkerhetsplan
Största delen av Folkhälsans eftisverksamhet bedrivs i skolor och andra externa
lokaliteter, en del i Folkhälsans egna fastigheter. Folkhälsan (den juridiska enhet
som upprätthåller verksamheten och är arbetsgivare) svarar för att personalen har
tillräcklig information om säkerhetsplaner, förebyggande av risker i eftiset och
den byggnad där eftiset är inrymt och vet hur man förfar i krissituationer. Varje
eftis har en säkerhetsplan.
Folkhälsan har en övergripande säkerhetsorganisation med skyddschef och regionchefer
och räddningsplaner/säkerhetsplaner för sina fastigheter. I planen ingår
uppgifter om vem som är ansvarig, kontaktuppgifter till brandkår m.m., uppgifter
om brandutrustning, t.ex. brandsläckare och deras placering, riskanalys, uppgifter
om hur man förfar vid en olycka (vem gör vad) samt en evakueringsplan.
På eftis anslagstavla finns information om hur man skall förfara i nödsituationer
– 11 –

samt en karta över fastigheten, över var nödutgångarna och brandsläckarna finns
o.s.v.
Som bilaga finns en modell för områdesplanen, för ”Nödanmälan” samt
instruktioner för vad man skall göra vid brand. Dessa sätts upp på eftis anslagstavla.
Säkerhetsfrågor tas upp i personalutbildningen och introduktionen av ny
personal.
Den som är ansvarig för eftisverksamheten inom organisationen och de ansvariga
eftisledarna ser till att lekredskap och annan utrustning både inomhus och
utomhus kontrolleras regelbundet. Även säkerheten på utomhusområdet kontrolleras.
För denna kontroll har man nytta av en checklista över vad som bör beaktas
i miljön. I checklistan kan ingå bl.a. granskning av staket och portar utomhus,
underlag vid gungor, trappor (räcken), fönster och dörrar (lås och hakar), golv
(halkskydd under mattor), hyllor och möbler (bör stå stadigt, täck över vassa
hörn), olika maskiner och apparater hålls utom räckhåll, vattentemperaturen
justeras, ventilation, giftiga växter tas bort, barn med allergi skyddas, noggrann
städning, hälsofarliga kemikalier och tvättmedel hålls i låsta skåp osv.
I en bilaga till handboken finns kontaktinformation till säkerhetsprojekt och
exempel på litteratur med närmare information.
Hygien
Mellanmål serveras på eftisarna och kan ibland också tillredas på eftis. En god
hygien är viktig både när maten lagas och vid måltiderna och i allmänhet för att
undvika smittospridning. Barnen tvättar händerna regelbundet, åtminstone alltid
före maten och då de kommer in från gården/lekplatsen. Händerna tvättas med
varmt vatten och tvål och torkas i handpapper (engångshanddukar).
Närmare föreskrifter om hygien i samband med servering och tillredning av mellanmål
finns som bilaga.
BILAGOR TILL KAPITEL 1 VERKSAMHET
Bilaga 1 Årsklocka
Ett exempel på årsplanering för eftis, med teman för verksamheten under olika
årstider.
Bilaga 2 Mellanmål
Exempel på mångsidiga och näringsrika mellanmål för eftis.
Bilaga 3 Livsmedelshygien
Vilka regler skall iakttas vid servering och hantering av livsmedel i eftis
Bilaga 4 Modell för säkerhetsplan
Bilaga 5 Nödanmälan
Bilaga 6 Om brand inträffar – instruktioner
Bilaga 7 Litteraturlista
Tips och förslag på handböcker och bredvidläsningslitteratur för
eftisverksamheten.
– 12 –

Kapitel 2 PERSONAL OCH UTVECKLING
En motiverad personal med intresse för barn och gärna också med erfarenhet av
arbete med barn är den viktigaste förutsättningen för en högklassig eftermiddagsverksamhet.
Folkhälsan satsar på personalens utbildning och på personalutveckling. Denna
handbok utgör en del av detta utvecklingsarbete.
Rekrytering och befattningsbeskrivningar
Befattningar
För befattningarna vid eftis finns befattningsbeskrivningar som kompletterar
arbetsavtal, lagstiftning och andra arbetsrättsliga regler och som ger en närmare
beskrivning av arbetsförhållandets innehåll.
Allmänna befattningsbeskrivningar finns för följande befattningar
» ansvarig ledare för barngrupp
» eftisledare
» assistenter
Exempel på befattningsbeskrivningar finns som bilagor.
– 13 –

I samband med att den nya lagstiftningen om eftisverksamhet trädde 2004 i
kraft har följande regler för eftisledares behörighet gjorts upp. För bestämmelserna
gäller en övergångstid på 5 år och de gäller eftisar som ingår avtal med
kommunen. Folkhälsan följer samma behörighetskrav i hela sin eftisverksamhet.
Enligt lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning 1136/2003
48 e § bestäms behörighetsvillkoren genom statsrådets förordning 115/2004 9 a §.
Behörig som ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten är den som
1) har avlagt för uppgiften lämplig högskoleexamen, examen på institutnivå, yrkesinriktad
grundexamen eller motsvarande tidigare studier, yrkesexamen eller
specialyrkesexamen och som har i samband med utbildningen inhämtad eller
genom erfarenhet visad förmåga att arbeta som ledare i en barngrupp eller
2) har behörighet att meddela klassundervisning, förskoleundervisning, specialundervisning
eller ämnesundervisning eller fungera som elevhandledare.
I förordningen ingår följande övergångsstadgande:
”Utan hinder av 9 a § är fram till den 31 juli 2009 den behörig som ledare i morgon-
och eftermiddagsverksamheten som genom utbildning eller erfarenhet har
skaffat sig tillräcklig förmåga att arbeta som ledare i en barngrupp och är lämpad
för uppgiften.”
Övriga utbildningskrav
Målet är att all personal inom eftermiddagsverksamheten har utbildning i första
hjälp. Folkhälsan ordnar utbildning för dem som saknar sådan.
Utdrag ut straffregistret
Arbete inom eftermiddagsverksamhet för barn är av sådan karaktär att arbetsgivaren
enligt lag (lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som
arbetar med barn 504/2002) är skyldig att utreda att de personer man avser att
anställa inte har en brottslig bakgrund.
Det innebär att arbetstagaren bör visa upp ett utdrag ur straffregistret för arbetsgivaren
alltid
- då anställningen, under en tolv månaders period varar i mer än tre månader,
oavsett om det är fråga om arbete på hel- eller deltid.
- då en tidigare anställd blir anställd på nytt och det blir ett avbrott mellan anställningar
på en dag eller mer.
Personer som ofta återkommer för korta vikariat och där gränsen på tre månader
antagligen överskrids i något skede upplyses om skyldigheten att visa upp straffregisterutdrag,
så att de har möjlighet att skaffa ett sådant i förväg.
Det utdrag ur straffregistret som visas upp får inte vara äldre än sex månader.
Dessa regler gäller även för personer som inte står i sedvanligt arbetsförhållande,
t ex praktikanter och civiltjänstgörare.
Befattningsbeskrivningar
Varje anställd inom eftermiddagsverksamheten har en befattningsbeskrivning.
Vid behov uppdateras befattningsbeskrivningarna av arbetsgivaren.
Folkhälsans personal omfattas av kollektivavtalet för serviceinrättningarnas arbetsgivarförening
som finns tillgängligt på arbetsplatsen. Beroende på befattning
och kompetens fastställs den anställdes lön enligt en lönegrupp i kollektivavtalet.
Eftermiddagsverksamheten är till sin karaktär säsongbetonad. Folkhälsan erbjuder
dock om möjligt anställning tillsvidare. För personal inom eftermiddagsverksamheten
kan det finnas möjlighet till arbetsuppgifter inom andra verksamheter
under de perioder eftermiddagsverksamheten inte pågår.
– 14 –

Introduktion
Nyanställda, vikarier och personer som flyttar från ett eftis till ett annat får introduktion
om Folkhälsan, eftisverksamheten och det eftis där hon/han jobbar.
Allmän introduktion ordnas ofta i samband med att höstterminen börjar, men
också personer som anställs under året bör få tillräcklig information.
Allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats finns i personalguiden och
ges av förmannen. Allmän information om Folkhälsan finns också bl.a. i verksamhetsberättelserna
och på Folkhälsans hemsida www.folkhalsan.fi.
Varje eftis har en introduktionsplan, där det sägs vad som skall ingå i introduktionen,
vem som svarar för den och när den skall ges (t.ex. genast, inom en vecka
osv.).
Vi rekommenderar att i introduktionen ingår åtminstone följande punkter
» denna handbok
» verksamhetsplanen
» eftisbroschyren
» vilka regler som följs i eftis
» dagsprogrammet
» arbetsfördelning
» hur samarbetet med föräldrarna och med skolan är ordnat
» säkerhetsplan
En modell för en introduktionsplan ingår som bilaga.
Tystnadsplikt
All personal inom eftermiddagsverksamheten har tystnadsplikt. Vid anställningen
ges information om tystnadsplikten och vad den innebär. Varje eftisanställd bör
också känna till vilka motsvarande regler som gäller för skolans personal, som
de samarbetar med i det dagliga arbetet, och vilka regler som gäller för utbyte av
information mellan skola och eftis, d.v.s. att föräldrarna bör ge sitt skriftliga samtycke
till utbyte av information. En blankett för tystnadsplikten ingår som bilaga.
Medarbetarsamtal
Regelbundna medarbetarsamtal hålls med alla anställda, minst en gång per år.
Avsikten är att gå igenom arbetssituationen och arbetsuppgifterna, den anställdas
förväntningar och önskemål och eventuella problem. En målsättning är också att
ta upp Folkhälsans värden och målsättningarna för eftisverksamheten.
Man kan genomföra ett medarbetarsamtal på olika sätt. Gemensamma blanketter
för medarbetarsamtal finns på Folkhälsans intranät. De fungerar som
hjälpmedel när man förbereder sig och genomför samtalet. Medarbetarsamtalen
dokumenteras.
Verksamhetssamtal
Ledning och anställda kan ha regelbundna gemensamma verksamhetssamtal
(samtal i grupp). Målet med dem är att verksamhetens innehåll diskuteras och att
man tar upp aktuella frågor och eventuella problem. Exempel på områden som
kan vara aktuella är
» arbetsfördelning i gruppen
» organisation och verksamhet
» förbättringar och förändringar
» förväntningar på verksamheten och personalen
» arbetstagarnas krav och förväntningar på sin arbetsplats
» samarbete (inom teamet, mellan detta eftis och administrationen o.s.v. )
» glädjeämnen och svårigheter i arbetet
Samtalet dokumenteras – vad som skall göras, när och av vem.
– 15 –

Personalutbildning
Varje anställd deltar regelbundet i utbildning (minst en gång per år). Det finns en
plan för fortbildning som uppgörs av den som är ansvarig för eftisverksamheten
inom organisationen.
Centrala områden är
» första hjälp med fokus på barn
» föreläsningar kring barns specialbehov, utveckling m.m.
» motivation och stimulans i arbetet (ur personalens synvinkel)
» idéer och förslag till innehåll i verksamheten; pyssel, (ute)lekar,
musiken i barnets värld m.m.
» brandsäkerhet
Det är önskvärt att personalen, och i synnerhet eftisledarna, deltar också i andra
kurser som stöder yrkesskickligheten och gagnar verksamheten. Sådana ordnas av
såväl Folkhälsan som externa utbildare.
Eftisanställda kan också få olika former av stöd för sitt arbete, såsom
» handledning i pedagogiska frågor
» handledning i grupp eller individuellt
» konsultation med sakkunnig
» rådgivning per telefon
Konsultation kan ordnas med sakkunnig och/eller eftisansvarig från arbetsgivarens
sida, t.ex. vid mobbningsfall eller andra problemsituationer.
Hur handledning, konsultation och rådgivning anordnas bestäms regionalt eller
lokalt, men målsättningen är att utveckla samarbetet inom Folkhälsan i frågor
som gäller utbildning och olika former av stöd i arbetsfrågor och ta till vara den
sakkunskap och de resurser som finns inom Folkhälsan.
– 16 –

Företagshälsovård och upprätthållande av arbetsförmågan
Folkhälsan satsar på att upprätthålla och bevara personalens arbetsförmåga och
arbetshälsa genom olika former av hälsofrämjande aktiviteter och s.k. UUA-verksamhet.
Folkhälsan har reserverat medel för att kunna förverkliga verksamhet
som syftar till att upprätthålla och utveckla arbetsförmågan. Policyn är att de
anställda tillsammans med sin förman planerar innehållet varefter den fastställda
planen fastställs av ledningen för verksamheten.
Respektive avdelning/arrangör gör upp planer för företagshälsovården och arbetarskyddet.
Närmare uppgifter om hur företagshälsovården och arbetarskyddet
är ordnat finns bl.a. i Folkhälsans personalguide, som finns på intranätet (intra.
folkhalsan.fi).
I personalguiden finns information om arbetarskyddet och om Folkhälsans policy
för bl.a. hantering av mobbning.
Krishandledning
Krishandledning och debriefing vid allvarligare olyckstillbud kan ges vid behov. I
första hand kontaktas företagshälsovården.
Det är viktigt att personalen känner till kontaktkedjan (namn, telefonnummer)
och vet hur man handlar vid en olycka. Målet är att man på förhand har en plan
för hur man förfar vid olyckshändelser eller då ett barn eller ett barns familj drabbats
av någon olyckshändelse, vem man kontaktar, hur man berättar för barnen
vad som hänt o.s.v.
Företagshälsovården ger debriefing eller krishandledning som gäller personalen,
i fråga om debriefing eller krishandledning som gäller barnen kontaktas i allmänhet
först hälsocentralen. Ofta sköts denna verksamhet i samarbete med skolan.
För varje eftis kontrolleras hur saken är ordnad i skolan/på orten.
BILAGOR TILL KAPITEL 2 PERSONAL OCH UTVECKLING
Bilaga 8 Modell för befattningsbeskrivning
Bilaga 9 Modell för befattningsbeskrivningar (olika arbetsuppgifter)
Bilaga 10 Blankett för tystnadsplikt
Bilaga 11 Introduktion i arbetet
– 17 –

Kapitel 3 SAMARBETE
Samarbetspartners och intressenter
Eftermiddagsverksamheten utvecklar och upprätthåller ett gott samarbete med
alla sina interna och externa samarbetspartners och intressegrupper.
De viktigaste samarbetsparterna och intressegrupperna är:
» barnens föräldrar
» skolans kontaktpersoner för eftis, elevvård, rektor
» köpare av eftistjänster, närmast kommunerna
» stiftelser och fonder
Barnens föräldrar
Folkhälsan önskar skapa goda kontakter med hemmen. Det är viktigt att verksamheten
bygger på ömsesidigt förtroende och öppen kommunikation. Det blir då
lättare att diskutera och att utveckla verksamheten så att barnets behov beaktas
på bästa sätt.
Föräldrar eller andra vårdnadshavare informeras kontinuerligt om verksamheten
och personalen lyssnar på deras synpunkter och åsikter om verksamheten.
Samarbetet med föräldrarna sker i olika former, t.ex.
» informationsbroschyr
» en anslagstavla med aktuell information
» föräldramöten, som ordnas minst en gång per år
» möjlighet till samtal mellan föräldrar och eftispersonal, av typ ”kvartsamtal”
» kontakthäften för eleverna
» annan skriftlig information till föräldrarna om aktuella aktiviteter m.m.
– 18 –

Vi önskar att föräldrar och eftis har kontakt om bl.a.
- barnens specialbehov, hälsofrågor, allergier
- avhämtning från eftis
Både skolans personal och eftispersonalen har tystnadsplikt. Informationsutbytet
mellan skola och eftis kan skötas smidigt t.ex. genom att föräldrarna ger sitt
skriftliga samtycke till överföring av information mellan skola och eftis.
I eftisverksamhet som ordnas enligt den nya lagstiftningen (se bilaga) uppgörs
alltid avtal mellan föräldrarna och eftis. En modell för avtalet med föräldrarna
ingår som bilaga.
Köpare av eftistjänster
Vid köpserviceavtal med kommuner och organisationer uppfyller Folkhälsan såväl
kommunernas och organisationernas kvalitetskrav som sina egna interna kvalitetsmålsättningar.
En del av Folkhälsans eftermiddagsklubbar har avtal med kommunerna
som bygger på den nya lagstiftningen om eftermiddagsverksamhet (se bilaga).
Folkhälsan eftersträvar ett gott samarbete med alla köpare av eftistjänster.
Skolan
Varje eftis har en beskrivning av hur samarbetet med skolan är ordnat.
Personalen arbetar för att upprätthålla goda kontakter med skolan med tanke
på att skapa en miljö som främjar barnens utveckling.
Samarbetet med skolan gäller bl.a.
» samarbete och information som gäller skolans och eftis verksamhet i allmänhet och
enskilda elever. I fråga om enskilda elever följs strikt tystnadsplikten men Folkhälsans
önskan är att utbyte av information kan ske smidigt för elevens bästa med föräldrarnas
samtycke.
» samarbete med föräldrarna, t.ex. deltagande i föräldramöten
» verksamhet, eventuell samordning av verksamhet, servering av mellanmål o.s.v.
» lokaliteterna och användning av rummen, säkerhetsplan m.m.
I eftisverksamhet som ordnas enligt den nya lagen uppgörs alltid avtal mellan
kommun och serviceproducent (i detta fall Folkhälsan). Vid behov kan ett separat
avtal mellan skolan och eftis göras gällande rätt att utnyttja lokaliteterna.
Övriga samarbetspartners
Övriga samarbetspartners är exempelvis myndigheter, föräldraföreningar, Hem
och Skola-föreningar, social- och hälsovårdsorganisationer och idrottsföreningar.
Organisationer som arbetar med eftisverksamhet är t.ex. Sydkustens landskapsförbund
r.f. (www.eftis.net).
Folkhälsan önskar genom samarbete och informationsutbyte, deltagande i
gemensam utbildning, möten och seminarier och genom andra former av formellt
och informellt samarbete med andra organisationer inom sektorn bidra till att
utveckla eftisverksamheten.
Information och kommunikation
Folkhälsan informerar om eftisverksamheten genom broschyrer, annonsering
och via sina webbsidor. På eftis finns en anslagstavla. Varje eftis har en plan för
informationen till hemmen och skolan. Respons från föräldrar samlas regelbundet
in för att utveckla verksamheten.
BILAGOR TILL KAPITEL 3 Samarbete
Bilaga 12 Exempel på avtal med föräldrarna
Bilaga 13 Ny lagstiftning om eftermiddagsverksamheten
– 19 –

Kapitel 4 UTVÄRDERING
Resultat och utveckling
Utvärderingen av verksamheten sker utgående från följande perspektiv:
Intressenter och klienter
Folkhälsan utvecklar ett system för att dokumentera och samla in respons från
föräldrar, barn och samarbetspartners. Responsen omfattar spontan respons och
s.k. riktad respons (t.ex. i form av enkäter). Den respons som kommer in används
för utvärdering och utveckling av verksamheten.
Personal
Folkhälsan kartlägger regelbundet personalens välbefinnande genom undersökningar
av arbetsklimat eller motsvarande, t.ex. ”De bästa arbetsplatserna i
Finland”, en undersökning och samtidigt en tävling som ordnas årligen såväl i
Finland som i övriga Europa. Medarbetarsamtal förs årligen med varje anställd.
Personalens fortbildning kartläggs och personalutbildningen utvärderas regelbundet.
Målsättningen är att ta fram ett personalbokslut med centrala uppgifter
om personalen, ålders- och könsfördelning, förhållandet tillsvidare – respektive
visstidsanställda, personalomsättning, sjukfrånvaro och annan frånvaro m.m.
– 20 –

Samhället
Folkhälsan följer med samhällsutvecklingen och den nationella och internationella
utvecklingen inom eftermiddagsvården och har representanter i olika samarbetsorgan.
Utvärdering av eftisverksamheten
Verksamheten planeras och genomförs utgående från eftisverksamhetens gemensamma
värden och målsättningar. Alla i personalen svarar för att denna följs.
Utvärderingen av eftisverksamheten sker genom spontan och riktad respons från
föräldrar, personal och samarbetspartners.
Inom Folkhälsans responssystem utvärderas olika faktorer som har samband med
» verksamheten
» verksamhetens värden och målsättningar
» processerna i verksamheten, det pedagogiska innehållet, utrymmen m.m.
» ledarskap och personalfrågor
» samarbetet med
» hemmen
» skolan
» andra samarbetspartners
– 21 –

Självutvärdering
En viktig del av utvärderingen av verksamheten är den s.k. självutvärderingen.
Den går ut på att bolagen och verksamhetsenheterna (ledningen och personalen)
systematiskt går igenom verksamheten för att kontrollera att verksamheten
vid Folkhälsans eftisar uppfyller de uppställda målen. Självutvärderingen görs
med hjälp av en uppsättning frågor, en checklista. Denna lista görs upp utgående
från de målsättningar som ställs upp i handboken och den EFQM-modell som
Folkhälsan har som underlag för sin verksamhetsutveckling. I självutvärderingen
bedöms bl.a. de olika processerna i verksamheten, eftisverksamhetens innehåll, ledarskap
och personal samt samarbete. De olika faktorer bedöms på en skala från
1-5, där 5 betyder ”utmärkt”, d.v.s. att denna faktor finns klart beskriven i skrift
och följs ”heltäckande”, 3 = god, ganska klart beskrivet, åtminstone muntligt,
tillämpas till 50-70 %.
Enheterna kan också göra snabbutvärderingar, vilket innebär att vissa centrala
faktorer väljs ut och gås igenom och ett par-tre starka sidor respektive områden
väljs ut.
Självutvärderingen görs minst en gång per år.
Ett system för systematisk självutvärdering utvecklas.
En bilaga med checklista över de faktorer/frågor som ingår i självutvärderingen
publiceras senare.
Här är några exempel på frågor som kan ingå i checklistan:
Hur planeras och genomförs ”kundprocesserna”?
Hur går man till väga när ett barn börjar i eftis? Hur sköts samarbetet med familjen?
Hur ser man till att föräldrarna får tillräcklig information om eftisverksamheten?
Hur sköts samtalen med föräldrarna?
Hur planeras den pedagogiska verksamheten?
Hur ordnas barnens utevistelse, möjligheter till lek och till fri lek? Hur används
lokaliteterna inne och ute för den pedagogiska verksamheten? Hur beaktas barnets
individuella behov och önskemål?
Avslutning
Handbokens giltighet, offentlighet och uppdatering
Denna handbok gäller eftermiddagsverksamheten inom hela Folkhälsanrörelsen,
d.v.s. Samfundet Folkhälsan med närstående sammanslutningar.
Handboken genomgås och finns tillgänglig på alla enheter. Innehållet i sin helhet
behandlas och diskuteras på personalmöten, inom personalutbildning samt vid
introduktion av nyanställda och vikarier.
Handboken uppdateras regelbundet. För uppdateringen svarar Folkhälsans kvalitetschef
tillsammans med kontaktpersonerna för eftisverksamheten.
– 22 –

Bilaga 1
Eftisåret
Exempel på vårdplanering, varje eftis planerar sin årsklocka
– 23 –

Bilaga 2
Mellanmål
Mellanmålen som serveras på Folkhälsans eftisar är mångsidiga och näringsrika. Genom att
servera väl sammansatta mellanmål ger man också barnen modeller för hur ett mellanmål skall
se ut. Detta är något som barnen kommer att ha nytta av senare då de inte mera finns inom eftisverksamheten,
utan skall tillreda sina mellanmål hemma, eventuellt utan en vuxen persons hjälp.
Mångsidigheten i mellanmålen innebär att målen komponeras så att möjligast många av kostcirkelns
olika segment är representerade. Kostcirkeln segment är
» mjölk och mejerivaror: mjölk, fil, ost, glass
» matfetter: margarin och matolja
» spannmålsprodukter: bröd, mysli, pasta
» vegetabilier: morot, apelsin, blåbär, potatis
» animaliska livsmedel: skink- eller kalkonpålägg, ägg, fisk.
Mångsidighet innebär också att mellanmålen varierar från dag till dag. Varje segment av kostcirkeln
är inte representerad varje dag, men under en vecka har alla segment funnits i mellanmålen
flera gånger. Man strävar efter att variera livsmedlen inom segmentet som man serverar, t.ex.
måndag rågbröd, tisdag vispgröt och onsdag karelsk pirog.
Näringsrika mellanmål innehåller livsmedel från alla segment. Livsmedlen väljs så att de är
möjligast lite raffinerade, d.v.s. fullkornsbröd istället för ljust vetebröd, hellre färsk frukt än
juice. Väldigt söta och salta livsmedel, t.ex. chips eller godis, innehåller sällan större mängder
vitaminer och mineralämnen. Sådana livsmedel hör inte till det som förekommer på eftis till
vardags, men kan serveras vid festtillfällen.
Ett mångsidigt och näringsrikt mellanmål kan sammanställas på olika sätt. Man kan t.ex. utgå
från bröd och lägga till livsmedel från andra segment i kostcirkeln. Nedan följer några tips på
mångsidiga mellanmål baserade på bröd.
Använd bröd som är bakat på fullkorn eller rågmjöl eller använd knäckebröd. Förslag till pålägg:
» Margarin, ost, riven morot, skivor av grön paprika
» Margarin, ost, bladsallad, gul paprika, persilja
» Margarin, ost, tomat
» Margarin, grynost, bladsallad, röd paprika
» Margarin, grynost, skivad kiwifrukt
» Margarin, skinka, skivat äpple
» Margarin, tonfisk, gurka
» Margarin, skivad kokt ägg, röd paprika
» Margarin, leverpastej, paprika.
Ett mångsidigt mellanmål får man genom att servera mjölk, surmjölk, yoghurt eller fil till. Bär
eller frukt kompletterar mellanmålet.
Mellanmålen kan också byggas upp kring t.ex. gröt eller mysli där mjölk eller mjölkprodukter
ingår som en naturlig del av måltiden. Målet kompletteras med färska grönsaker, frukt eller bär.
Olika bär- och fruktkrämer eller bär- och fruktsallad kan vara stommen i mellanmålet. Till mellanmålet
serveras något ur spannmålsgruppen t.ex. skorpa eller knäckebröd med matfett samt
mjölk eller surmjölk.
Mellanmålen som serveras på Folkhälsans eftisar är mångsidiga och näringsrika. Trots det är
mellanmålen som namnet säger en måltid som serveras mellan två huvudmål, i detta fall den
varma lunchen som serveras i skolan och den måltid barnen äter då de kommer hem från eftis.
Mellanmålet skall alltså inte till storleken motsvara ett huvudmål och inte heller näringsmässigt
behöver den vara lika omfattande som en huvudmåltid. Allmänt rekommenderas att barn skall
äta ca 3 huvudmåltider och 1-3 mellanmål. Huvudmålen skall ge största delen av energin,
ca 70-80 % av dagens energi och mellanmålen ca 10-30 %.
Mellanmålet är en stund på eftis då alla är samlade till en lugn stund. Det är ett utmärkt tillfälle
att i praktiken öva vett och etikett vid matbordet och samtidigt upplever barnen hur trevligt och
njutningsfullt det kan vara att äta tillsammans med andra.
– Carola Ray (carola.ray@folkhalsan.fi)
– 24 –

Bilaga 3
Livsmedelshygien och hanteringen av livsmedel inom Folkhälsans
eftermiddagsverksamhet
Handtvätt förutsätts av den personal som deltar i tillredning och servering av
mellanmålet. Använd varmt vatten och milda medel för tvätten. Händerna torkas
i handpapper. Eventuella sår på händerna skyddas.
Lagring av livsmedel som lätt blir förskämda
Till livsmedel som lätt blir förskämda räknas bl.a.
» mjölk, grädde och gräddliknande produkter
» efterrätter, konditorivaror som inte har värmebehandlats
» färskost
» margariner och dyl.
» kött, malet kött, korv
» köttprodukter såsom olika kött- och korvpålägg
» karelska piroger, köttpiroger, färdiga pizzor och köttpastejer
Lagringstemperaturen för mjölk- och mjölkprodukter är högst +8°C. Kött, malet
kött, köttprodukter och korv skall lagras i högst +6°C. Varje eftermiddagsverksamhet
skall ha ett kylskåp som är försett med en termometer. Kylskåpstemperaturen
kontrolleras och bokförs en gång i veckan (vid bokföring antecknas datum,
temperatur och personalens namn). Det är viktigt att ovannämnda livsmedel läggs
in i kylskåp så snabbt möjligt efter att de har inhandlats eller hämtats till köket.
Uppvärmning av livsmedel
Färdigt tillredda rätter som värms upp, t.ex. plättar, gröt, pizza, hamburgare,
skall innan de serveras ha en temperatur som även inne i livsmedlet överskrider
+70°C. Särskilt noggrann bör man vara då man värmer större satser mat i
mikrovågsugn. Om det ofta serveras rätter som värms upp, rekommenderas det
att personalen mäter temperaturen i maten. På marknaden finns termometrar
avsedda för ändamålet.
Servering av livsmedel som lätt blir förskämda
Sist före servering dukas fram de livsmedel som lätt blir förskämda samt den mat
som skall serveras varm. De livsmedel som skall förvaras kallt är framdukade
endast den tid som måltiden kräver att de skall stå framme. Om mat som varit
varm sparas så skall den omgående kylas ned i små förpackningar efter avslutad
servering.
Städplan
Diskduk används endast till rengöring av köksytor och matbord. För golvputsning
o.s.v. används skilda dukar. Diskborste och diskdukar byts ut minst en gång
i månaden och vid behov oftare. Kökshanddukar skall tvättas i tillräckligt hög
temperatur (>+90°). Soporna förs dagligen ut.
– Carola Ray (carola.ray@folkhalsan.fi)
– 25 –

Bilaga 4
Modell för säkerhetsplan för Folkhälsans avdelningar vid Topeliusgatan 20
Säkerhetsplan för avdelning
Namnet på avdelningen
Skriv in avdelningens uppgifter här
Eftis xx
Adress, trappuppgång
Ingångar, koder
Ansvariga, organisation
– Områdesansvariga dagtid;
namn och telefonnummer samt reserv
– Områdesansvariga nattetid;
namn och telefonnummer samt reserv
Kontaktnummer
– Brandkår
– Polis
– Ambulans
– Vaktbolag
– Fastighet, dagtid och nattetid
Brandutrustning / räddningsmaterial
– Antalet brandsläckare och deras placering
– Antalet släckningsfiltar och deras placering
– Övrig räddningsutrustning
Riskanalys
Ex. Brand, kemikalier, radioaktivt nedfall, datasäkerhet osv.
Topeliusgatan 20
00250 Helsingfors
Ansvarig 1 xx
Telefon
Ansvarig 2 yy
Telefon
Reservansvariga för båda bör utses vid sjukdomsfall
eller motsvarande
112
10022
112
Xx Security, tfn
Xx Servicebolag, tfn
Släckare: 3 pulver, 1 kolsyre
Pulversläckarna:
1 vid utgången mot trappan i mitten av huset
1 vid dörren som avgränsar gamla och nya delen av
huset
1 vid postnings- och kopieringsrummet i nya delen
Kolsyresläckaren:
Vid postnings- och kopieringsutrymmet i nya delen
(se även bilaga)
Filtar: Inga
Normala kontorsrum en eller flera datorer i varje rum, två större kopieringsutrymmen (se bilaga)
Vid olycka
– Vem gör?
– Vad?
Evakueringsplan
– Avdelningens bottenplan med inritade
utrymningsvägar
– brandutrustningens placering
– fastighetens uppsamlingsställe
Övrigt
Bilagor
Ansvarig 1 visar ut barnen till uppsamlingsplats
Ansvarig 2 ringer 112
SE BIFOGAD INSTRUKTION
Bottenplan; se bilaga
Brandutrustningens placering: Se bilaga
Uppsamlingsställe: på gården
1. Larmsignaler
2. Första hjälp
3. Släckningsinstruktioner
– 26 –

Bilaga 5
Nödanmälan
112 ambulans, brandkår
10022 polis
Vad har hänt?
Olycka?
Sjukdomsattack?
Är människor i fara?
Var?
Adress, avdelning, byggnad
Avsluta inte samtalet innan du får lov!
Följ de råd du får!
112 ambulans, brandkår 10022 polis
– 27 –

Bilaga 6
Om brand inträffar
Rädda
De som är i fara, varna de övriga.
Alarmera brandkåren
Via numret 112
Reservnummer ____________
Alarmeringsknapp
Släck
Med den närmaste handbrandsläckaren.
Begränsa branden
Stäng dörrar, fönster, ventilation
För i skydd lätt antändliga vätskor
och gasflaskor.
Vägled brandkåren till platsen.
Ge första hjälp
Informera
Föräldrar
Folkhälsan/dagvårdsavdelningen
om det skedda
– 28 –

Bilaga 7 (1/3)
LITTERATURLISTA
Allmänt
» Diderichsen, Agnete; Hansen, Vagn Rabol; Thyssen,
Sven. 1994. 6 år och på väg in i skolan.
Studentlitteratur.
» Gustafsson, Lars H. 2004. Se barnet, se dig själv!
Om sårbarhet och styrka hos barn och ungdomar.
Nordstedts.
» Jorgensen, Margot, Schreiner, Peter. 2001. Fighterrelationen
Barns kamp med vuxna. Ninac Förlag
» Martensen-Larsen, Oluf, Sorrig, Kirsten.
2004:246. Storasyster, lillebror och andra platser i
syskonskaran. Natur och kultur
.... Varför blir man den man blir? anpassning till
omvärlden, prägling/ familjebakgrund ... teorier,
dansk-svensk kartläggning/släktförhållanden
» Sinkkonen, Jari. 1997. Till alla barns försvar.
Forum
» SIS i Finland. 1999. Lära med skogen – idématerial
för grundskolan.
» Smith, Anne-Christine. 2004. Giraffspråket, Känslans
kommunikation: - en väg till kontakt och
förändring.
» Wrangsjö, Björn (red). 2000. Barn som märks. Utvecklingspsykologiska
möjligheter och svårigheter.
Natur och Kultur
Aktiviteter
» Langlo Jagtoien, Greta et al. 2002. Motorik, lek
och lärande. Multicare Förlag Gyldendal Undervisning
.... barnet i rörelse; utveckling genom lek, observation
och tillrättalagd fysisk aktivitet; övning ger
färdighet .....
» Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar, Larsson,
Leif. 1997. Lek idrott hälsa. Rörelselek och idrott
för barn. Del 1. Ute; Del 2. Inne. Liber Ekonomi
» Parlenvi, Paul, Sohlman, Birgitta. 1985. Lär med
hela kroppen det fastnar i huvudet. Barns motoriska
och intellektuella utveckling. Utbildningsradion.
.....valda delar / ramsor och rörelselekar....
» Wiking, Barbro. 1998. Bråkiga barn. Praktisk psykologi
för pedagoger i förskola och skola. Liber
Lugn och ro
» Dyregrov, Atle. 2002. Lilla sömnboken Handbok
för folk som vill sova bättre. Studentlitteratur.
(valda delar)
» Hoiby, Helle. 2002. Mobbning kan stoppas!
Verktyg för lärare och pedagoger. Sveriges utbildningsradio
AB.
» Korczak, Janusz. 1998. Barnets rätt till respekt.
Natur och kultur
» Orrenius, Ann Mari. Trygga relationer. Om anknytning
och samhörighet mellan barn och vuxna.
Natur och kultur
» Fäldt & Almvärn. Liten handbok om stress.
» Rossling, Lou. CD-rom. Avslappning för barn.
» Åhs, Olle. 2000. Bortom bråk och hårt klimat.
Om att utveckla social förmåga i skola och förskola.
Runa
Föräldrar
» Andersson, Birgitta, Olsson, Gunilla. Vem är jag?
Boken som ger hjälp till en god självbild och ökad
empatisk förmåga. Birgitta Andersson AB
» Berg, Lars-Erik, Johansson, Thomas. 1999:317.
Den andre föräldern – om deltidspappor och deras
barn. Carlsson
... berättelser / att gå skilda vägar, att vara deltidspappa,
skilsmässa / separation, könsroller / identitet,
ge barnen ett gott liv ... mansforskning
» Bille, Bo, Larsson, Bo. Carlsson, Jane. 1998.
Migrän och spänningshuvudvärk hos barn och
tonåringar. Studentlitteratur
» Gustafsson Lars H. Se barnet, se dig själv. Norstedts
förlag
» Hougaard, Bent. 2004. Curlingföräldrar och servicebarn.
En handbok i barnuppfostran. Prisma
» Sandberg, Santanen, Jansson, Lauhaluoma (red).
2003. Handbok för familjeskolan. Praktisk
handledning för föräldrar. Barnavårdsföreningen i
Finland r.f.
» Sinkkonen, Jari. 1998. Tillsammans med pappa.
Forum
» Sjöqvist, Susanne. Du är hos mig ändå. Ungdomar
och barn om att mista en förälder. W&W
» Wallenkrans, Pia. 2000. Lär in Inspirationsbok för
lärare och föräldrar. Warne Förlag
– 29 –

Bilaga 7 (2/3)
» Älska ditt barn Freda barndomen. Tio teser om
föräldraskap och ett gott liv för barnet. 2002.
Församlingsförbundets Förlag
» Folkhälsan. 2004. Familjecafé (med små häften
Om dag och natt i barnfamiljen och Om mat och
motion i barnfamiljen)
» Folkhälsan. 2004. Må bra.
» Folkhälsan. 2004. Medfostrare i skolan.
Mellanmål
» Eliasson, Margit. 2003. Nam-nam: allt du behöver
veta om ditt barns mat och matvanor från nyfödd
till tonåring. Albert Bonniers
» Janson, Annika et al.2003. Överviktiga barn. En
handbok för föräldrar och proffs. Forum
» Juul, Jesper. 2001. Nu ska vi äta. Om barnfamiljers
måltider. Wahlström & Widstrand
» Folkhälsan. 2005. Mellanmål för skolbarn.
Enkla recept med fina bilder.
» Folkhälsan. 2004. Kapten X Ett tandspel på
internet www.folkhalsan.fi
Språk
» Folkhälsans projekt Språkplantan, Språkfrön,
Datorplantan och Badplantan. Mera information
på www.folkhalsan.fi/Barnomsorg/Språkplantan där
också material kan laddas ner.
» Centerheim-Jogroth, Monica. Vägen till språket,
Liber
» Eriksen Hagtvet, Bente, Palsdottir, Herdis. 1993.
Lek med språket. Natur och kultur.
» Grönholm, Maj-Britt. A. En kvart om dagen. Har
du tid till det? B. En kvart om dagen. Lärarhandledning
för en kvart om dagen. Förbundet Hem
och Skola i Finland r.f.
» Svensson, Ann-Katrin. Barnet, språket och miljön,
Studentlitteratur
» Weirsöe Bodil. Empatisk kommunikation, giraffspråket
i pedagogiken, Studentlitteratur
Säkerhet
» Konsumentverkets anvisningar för främjande av
säkerheten hos kringaktiviteter.
» Konsumentverkets publikationer nr 10/2003.
Publikationen på ca 32 sidor kan laddas ner på
Konsumentverkets webbsida www.kuluttajavirasto.fi
eller beställas från Konsumentverket. Anvisningarna
som baserar sig på produktsäkerhetslagen
innehåller central information om bl.a. riskbedömning
vid olika aktiviteter och en förteckning
över gällande lagar och förordningar.
» ”Tvärsäkert på sydspetsen” Tvärsäkert på sydspetsen
arrangerades 2002-2003 av Landskapsföreningen
Folkhälsan i Nyland. Mera information
och användbart material för eftis finns på
www.folkhalsan.fi/Nylands landskapsförening/
Olycksfallsprevention
» Video: Det bränns Pellekaja Pum. 16 minuter ...
brandsäkerhet, brandvarnare, nödnummer m.m...
Se upp för skolbarnsolycksfall! ... trafik, fritidsolycksfall,
hur undvika faror ...
» Första Hjälpen. Finlands Röda Kors.
» Tamm, Mare. 2003. Barn och rädsla.
Studentlitteratur
Tystnadsplikten
» Hägglund, Henrik. 2002. Tystnadsplikten i skolan
– föräldrars rätt till information om sitt barn.
Förbundet Hem och skola i Finland r.f.
Övrigt
» Kärrby, Gunni, Sheridan, Sonja et al. 2003. Pedagogisk
kvalitet i skolan – PQS. Studentlitteratur
» Nohrstedt, Lasse. 1999. Datorer, metoder och
goda idéer. Nr 3 Temaserie från tidningen förskolan.
Lärarförbundets Förlag.
» Näslund, Görel Kristina. 1999. Det goda skrattet.
En bok om humor och hälsa. Natur och kultur.
» Ronthy, Marika, Rosendahl, Suzanne. 2003.
Samtal som utvecklar. En handbok för chefer och
medarbetare. Om viljan att förstå och göra sig
förstådd. Liber Ekonomi
» En skola öppen för alla, Timo Saloviita, Lärum
Lättlästa böcker för barn och unga
» Boucht, Birgitta. 1998. Jag heter Hanna.
Lärum-förlaget
» Hagmar, Pia. 2002. Dum mamma till salu. Wahlströms
lättlästa böcker
» Hoffman, Yvonne. 1999. Vem smyger i skolan?
Lärum-förlaget
» Krokfors-Lindsjö, Greta-Lis. 1997. Tro på Dig
själv Krista. Lärum-förlaget
» von Martens, Tomas. 1998. Äventyr till havs.
Lärum-förlaget
– 30 –

Bilaga 7 (3/3)
Barn med särskilda behov
» Om de bara kunde skärpa sig, Lisbeth Iglum,
Studentlitteratur
» Alla barn har särskilda behov, Berit Bergström,
Runa förlag
» Aspergers syndrom, universum och allt annat av
Kenneth Hall
Barn med Aspergers syndrom är de bästa experterna
på Aspergers syndrom. De kan berätta för
de vuxna hur det är för barn att ha syndromet och
vad som är annorlunda i deras värld, säger Kenneth
- en underbar kille på tio år med diagnosen
Aspergers syndrom. Han berättar öppet och med
stor humor om sin kamp för att göra sitt liv lätttare,
om sina vänner, lärare och sina glädjeämnen.
En bok för föräldrar, syskon, kompisar, lärare - ja
alla som vill veta mera om autism och Aspergers
syndrom.
» Ungar är olika av Agneta Hellström
» Att stå ut med busungar av Birgitta Kimber
Boken lär ut ett sätt som gör att många problem,
t ex med elever som är oroliga och stökiga, blir
hanterbara. Metoden bygger på att skapa en allians
med föräldrarna så att läraren fungerar som
deras “förlängda arm” då barnet uppför sig illa i
skolan. Föräldrarna blir då delaktiga i skolans sätt
att bemöta deras barn då de inte sköter sig i skolan.
För läraren gäller det att, via samtal, få med
sig föräldrarna i sitt arbete med eleverna.
» Barn vi bekymrar oss om av May Britt Drugli
Boken om “barn vi särskilt bekymrar oss om” har
som mål att få vuxna i förskola och skola att bli
medvetna om sitt ansvar och sina möjligheter att
stötta alla barn i deras utvecklingsprocess. Fokus
är på barn som på något sätt är utsatta eller har
problem. Boken ger inspiration till att försöka
förstå de här barnen. Den ger förslag på olika sätt
att hantera det vi bekymrar oss för, och som vi behöver
samarbeta kring med familj och ibland även
med socialtjänsten. Författaren lägger stor vikt vid
att belysa sambandet mellan de vuxnas förhållningssätt,
det egna handlandet som pedagog, och
de avvikande beteenden som barn kan uppvisa i
förskolan eller skolan. Boken kan fungera som
en verktygslåda då vi börjar bekymra oss för ett
barn.
» Fräknar på hjärnan av Monica Eriksson
Vi föds olika. Vissa avvikelser är enbart positiva,
som skrattgropar och fräknar. Är det då så svårt
att tänka sig att fräknarna ibland hamnar på
hjärnan, istället för över näsan? Om man tänker
så, är det kanske lättare att förstå att vissa barn
har det svårt inom vissa områden och lätt blir
betraktade som udda. Författaren stöttar oss som
är föräldrar, lärare, ledare och psykologer i denna
lättbegripliga och fina lilla bok!
» Lekfulla metoder - allvarligt funktionshinder av
Erik Wirkby
Boken innehåller ett 20-tal idéskisser till metoder
i bemötande/förhållningssätt med barn som har
funktionshindren uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter,
överaktivitetsproblematik,
nedsatt förmåga i att reglera och styra impulsivitet.
Här återfinns lättförståliga förklaringar vad
dessa handikapp innebär i vardagen för barnet
och dess omgivning. Studiematerialet i boken riktar
sig i första hand till föräldrar och skolpersonal.
» Att handskas med diagnoser av Richard och Johan
Gravander, Mattias och Christian Widerlöv
Fyra pojkar mellan 7 och 14 år berättar själva om
sina diagnoser: DAMP, ADHD, Aspergers syndrom
och Tourettes syndrom samt om skolan och
framtiden. En positiv bok som kan läsas av barn
och vuxna. Boken kan fungera som samtalsunderlag
i skolan eller hemma. Uppslagsdel “för vanligt
folk” med lätta förklaringar till krångliga medicinska
och neuropsykiatriska begrepp.
» Att handskas med “Emil” av Åsa Gravander
Hur kan DAMP och ADHD få så stora konsekvenser
för hela familjen? För att få insikt om det
som finns bakom alla begrepp och bokstavskombinationer
får du ta del av familjen Gravanders
vardag. En uppskattad bok som för många blivit
en aha-upplevelse.
– 31 –

Bilaga 8
BEFATTNINGSBESKRIVNING
Befattning: Ansvarig ledare
Arbetsplats: xx Gäller fr.o.m. xx
STÄLLNING I ORGANISATIONEN
Arbetsgivare är: xx
Förman är: xx
Rådgivare i pedagogiska eller andra frågor är: xx
HUVUDSAKLIGA ARBETSUPPGIFTER
Målsättning:
» Att i överensstämmelse med Folkhälsans verksamhetsprinciper genomföra en
god barnomsorg.
Arbetsuppgifter: Ansvarig ledare
» planering, organisation och ledning av eftermiddagshemmets verksamhet
» pedagogiskt arbete
» upprätthållande av ett tryggt, positivt och öppet arbetsklimat
» upprätthållande av kontakter till barnets vårdnadshavare
» kostnadsansvar enligt särskilt beslut
» även andra av förmannen ålagda uppgifter
Underskrift
____________________________ _______________________________
Arbetsgivarens representant
Arbetstagare
– 32 –

Bilaga 9
Modell för befattningsbeskrivningar (olika arbetsuppgifter)
Eftiskoordinatorns arbetsuppgifter
» förman för ansvariga eftisledarna, hjälpledarna och assistenterna
» anställer personal och ansvarar för personalfrågor
» planerar och följer med verksamhetens innehåll på eftisarna tillsammans
med de ansvariga ledarna
» ansvarar för personalutbildningen
» håller medarbetarsamtal
» ansvarar för budget och ekonomisk uppföljning och fakturering
» samlar in statistik och andra uppgifter som erfordras av myndigheter
» ansvarar för lokaliteter i samråd med ledarna
» ansvarar för avtal gällande mellanmål, städning, hyreskontrakt m.m.
» ansvarar för att det finns vikarierande personal på eftis vid personalens
frånvaro eller sjukfrånvaro
» tar in barn till eftiset / beviljar platser
» sköter kontakten till kommuner och andra samarbetspartners samt ingår
nödiga avtal
» handhar informationen till eftisarna, kommunen och föräldrarna
» övriga av förmannen ålagda arbetsuppgifter
Ansvariga eftisledarens uppgifter
» planerar och organiserar innehållet i verksamheten på eftis.
Uppgör en verksamhetsplan och ett veckoschema.
» ansvarar för barngruppen och leder verksamheten
» beaktar barnens specialdieter och sköter mellanmålsbeställningar
» pedagogiskt arbete
» upprätthåller ett tryggt, positivt och öppet arbetsklimat
» samarbetar med barnens föräldrar, skolans eftiskoordinator
(barnens föräldrar både muntligen och skriftligen)
» ansvarar för att föräldramöte hålls
» håller kontakt med eftiskoordinatorn på Folkhälsan
» ansvarar för materialinköp inom ramen för budget
» ansvarar för handkassa
» upprätthåller statistik över barnens närvaro
» svarar på frågor som rör eftermiddagsklubbens verksamhet
» svarar på frågor som rör eftermiddagsverksamheten
» har hand om de övriga anställda på eftermiddagsklubben
(arbetsklimat, introduktion av nyanställda, information)
» övriga av förmannen ålagda arbetsuppgifter
Eftisledarens / lekledarens arbetsuppgifter
» bistår den ansvariga ledaren i planeringen av innehållet av verksamheten /
planerar anskaffningar i samråd med den ansvariga ledaren
» leder verksamheten och ansvarar för barngruppen
» samarbetar med föräldrar
» svarar på frågor som rör eftermiddagsklubbens verksamhet
» upprätthåller ett tryggt och öppet arbetsklimat
» övriga av förmannen ålagda arbetsuppgifter
– 33 –

Bilaga 10
TYSTNADSPLIKT inom eftisverksamheten
Tystnadsplikten är en viktig etisk princip inom social- och hälsovårdssektorn.
Tystnadsplikten gäller inte enbart läkare och annan vårdpersonal utan all personal
och dessutom alla andra personer som är aktiva i verksamheterna som
t ex praktikanter, civiltjänstgörare och frivilligarbetare. Den gäller också dig som
anställd inom eftisverksamheten!
Tystnadsplikt enligt lagen om privat hälso- och socialvård 12 §:
Tystnadsplikt. De anställda hos en serviceproducent samt andra som utför uppdrag
för denne eller arbetar i hans lokaliteter får inte utan tillstånd röja vad de på
grund av sin ställning, sitt uppdrag eller sitt arbete har fått veta om någon annans
hälsotillstånd, sjukdom eller handikapp eller om åtgärder som avser honom eller
om motsvarande omständigheter. Tystnadsplikten kvarstår sedan anställningsförhållandet
upphört.
Du får alltså inte lämna ut uppgifter av något slag om en enskild persons eller
familjs förhållanden som du fått reda på i ditt arbete. Detta även efter att din
anställning upphört! Om du av den person som tystnadsplikten skyddar fått tillstånd
att lämna ut information så får du göra det.
Folkhälsans kunders, klienters och deras anhörigas integritet kommer alltid i
första rummet. Kontakta din förman om du känner dig osäker på hur du skall
förfara! Den allmänna tystnadsplikt (enligt arbetsavtalslagen) som gäller för alla
anställda och skyddar arbetsgivaren och dennes verksamhet gäller förstås också
anställda i Folkhälsan.
Affärs- och yrkeshemligheter. Medan anställningsförhållandet varar får arbetstagaren
inte utnyttja arbetsgivarens affärs- och yrkeshemligheter eller röja dem för
någon annan. Om arbetstagaren har fått uppgifterna obehörigen, fortgår förbudet
också sedan anställningsförhållandet upphört.
Personalen inom utbildningsväsendet
För dig som arbetar inom eftisverksamheten kan det vara bra att komma ihåg att
all personal vid en skola (rektor, lärare, timlärare, skolgångsbiträden och annan
personal) måste följa likadana regler om tystnadsplikt som du. De kan alltså inte
föra vidare uppgifter om elevernas och deras familjers personliga förhållanden,
hälsotillstånd, ekonomiska ställning osv.
Undertecknad har tagit del av ovanstående information om tystnadsplikt och har
till alla delar förstått dess innebörd:
_____________________________________________________
Namnförtydligande
– 34 –

Bilaga 11
INTRODUKTION I ARBETET
EXEMPEL
PÅ DELOMRÅDEN
Arbetskamrater
Informationsbroschyr
Målen för egna arbetsuppgifter
och utvärderingen av
dem
Dagordning, rutiner
Eftisreglerna
Samarbetet med föräldrarna
Samarbetet med skolan
Denna handbok
Säkerhetsplan
Hur förfara i krissituationer
Tystnadsplikten
MÅLSÄTTNING INNEHÅLL METOD INTRODUKTIONEN
SKÖTS AV
exempel:
förmannen handleder,
inlärning i
arbetet, studie av
handbok
exempel:
förmannen, personalansvarig,
vid
allmän introduktionsutbildning
för
eftisarna
TIDTABELL UTFÖRTS/
UPPFÖLJ-
NING
exempel:
genast,
inom en
månad o.s.v.
– 35 –

Bilaga 12 (1/3)
Modell för avtal
Serviceavtal gällande eftermiddagsvård för skolbarn i Helsingfors läsåret
2005-2006
ELEVEN
Förnamn Efternamn Födelsetid
Adress Postnr Hemtelefon
VÅRDNADS-
HAVAREN
Förnamn
Efternamn
Faktureringsadress (om annan än barnets hemadress) Postnr Tfn nr dagtid
Mobil tfn
E-postadress
AVHÄMTNING
Mitt barn avhämtas av:
Namn:
Telefon:
Namn:
Namn:
Telefon:
Telefon
Mitt barn går själv hem
HÄLSA
Nämn sådant som personalen bör känna till om barnets hälsotillstånd eller vård, t.ex. begränsningar
gällande kost, regelbunden medicinering, kronisk sjukdom.
Uppgifter om
serviceproducenten
Mitt barn har assistent
Folkhälsan
NN
nn@folkhalsan.fi
Ansvarig eftisledare: xx
Tfn: xxx
– 36 –

Bilaga 12 (2/3)
Avgifter
Jag förbinder mig att betala följande avgift för mitt barn:
5dagar/vecka 5 timmar vård per dag xx,-€ Heltid
vård högst 15 timmar per vecka xx,-€ Deltid
Ifall vårdbehovet blir annat kan avtalet ändras under avtalstiden. Ändringen bör ske skriftligt
till Folkhälsan under föregående kalendermånad. Ändringen bör ske för en månad åt gången.
Avgift vid
sjukdomsfall
Avgift för
månader som
inte har
verksamhet alla
dagar
Överskridande
av vårdtid
Om barnet på grund av sjukdom måste vara borta från eftiset över 10 verksamhetsdagar,
uppbärs halv avgift. Ifall barnet på grund av sjukdom är borta hela kalendermånaden, uppbärs
ingen avgift. Om barnet av någon annan orsak inte deltar i verksamheten under hela
kalendermånaden uppbärs en halv månads avgift. Detta bör meddelas serviceproducenten
skriftligen minst två veckor på förhand.
Ifall serviceproducenten erbjuder verksamhet högst 10 dagar i månaden uppbärs halv
månads avgift.
Krediteringar beaktas retroaktivt i samband med följande månads fakturering.
Ifall timantalet för ett barn som beställt deltidsvård (se ovan) överskrids har
serviceproducenten rätt att uppbära en skälig avgift för de överskridande timmarna. Om
barnet avhämtas efter eftisets stängningstid har serviceproducenten rätt att uppbära 10 € för
varje påbörjad timme. Ifall överskridningarna upprepar sig kan avtalet hävas eller så övergår
avtalet till ett heldags vårdavtal.
Fakturering sker i mitten av verksamhetsmånaden. Betalningstid 14 dagar.
Producenten har rätt att skicka fakturan till inkasso för indrivning (indrivningsbar)
Elevens skola:
Lärarens namn:
År 2005/2006 går mitt barn i klass:
Klass 1
Klass 2
Verksamhetens
innehåll
Målet för Folkhälsans eftermiddagsverksamhet är att erbjuda en god eftermiddagsvård på
svenska som stöder barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling.
Barnen erbjuds hälsofrämjande aktiviteter och stunder för avkoppling, lugn och ro.
Den dagliga verksamheten sker i en trygg miljö.
Mellanmål ingår i verksamheten.
Lagstadgad
verksamhet
Helsingfors stad
Folkhälsan förbinder sig att följa det som finns stipulerat i lagen för morgon- och
eftermiddagsverksamhet gällande verksamhetens innehåll och målsättningar.
Helsingfors stad koordinerar och följer med samt utvärderar förverkligandet av den
lagstadgade eftermiddagsvården. Helsingfors stad stöder organisationer som producerar
lagstadgad verksamhet genom att bevilja dem verksamhetsunderstöd.
– 37 –

Bilaga 12 (3/3)
Försäkring
Kommunikation
Tystnadsplikt
Folkhälsan har tecknat en försäkring för eftisbarnen i Ömsesidiga försäkringsbolaget Veritas.
Försäkringen är en olycksfallsförsäkring och gäller personskada. Försäkringen täcker
sakskador endast i samband med personskada. Försäkringen gäller under den tid barnet
vistats på eftiset.
Försäkringen täcker inte saker som barnet slår sönder på eftiset. Serviceproducenten svarar
inte för barnens personliga egendom (t ex mobiltelefon och andra värdeföremål).
Försäkringen täcker inte heller barnets resa till och från eftiset.
Ifall barnet är borta från eftiset eller om tillfälliga förändringar sker i barnets vård måste detta
meddelas den ansvariga eftisledaren.
Jag ger mitt tillstånd till att eftispersonalen och skolans personal får utbyta nödvändig
information gällande mitt barn.
Ja _____
Nej_____
Ifall rätten att utbyta information förändras under läsårets gång måste detta medddelas
arrangören skriftligen.
Öppettider Eftiset är öppet alla skoldagar mellan klockan 12.00-17.00.
Eftiset är stängt två dagar under terminen då Folkhälsan utbildar/fortbildar personalen.
Tidpunkten meddelas till föräldrarna senast en månad i förväg.
Vårdnadshavarens
underskrift
Namnförtydligande
Avtalet är uppgjort i två likalydande exemplar, ett för vardera parten.
Datum _______/______ 200
Folkhälsans
underskrift Datum _______/______ 200
Namn –
förtydligande
NN
Dagvårdsplanerare
– 38 –

Bilaga 13
Ny lagstiftning om eftermiddagsverksamheten
En lagändring som berör eftermiddagsverksamheten trädde i kraft den 1 augusti
2004. (Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning (1136/2003).
Enligt lagen kan kommunerna anordna och skaffa morgon- och eftermiddagsverksamhet
som avses i lagen. Ifall kommunerna anordnar verksamhet skall den erbjudas
eleverna i årskurserna 1 och 2 i alla skolor i kommunen samt elever som avses i lagen
om grundläggande utbildning 628/1998, 17 § 2 mom. i den omfattning kommunen
beslutar. Det gäller alltså barn som på grund av lindriga anpassnings- eller inlärningssvårigheter
har rätt att få specialundervisning.
För de privata producenter som säljer tjänster till kommunerna enligt den nya lagen
gäller lagens bestämmelser om avgifter, eftisledarnas behörighet o.s.v. Verksamheten
bedrivs i allmänhet i skolans lokaliteter. Producenter skall ingå avtal med kommunen,
med skolan och med föräldrarna. Det är efter att lagen trätt i kraft fortfarande också
möjligt att bedriva eftisverksamhet i privat regi.
Lagarna finns på www.finlex.fi
– 39 –