Förstudie inför renovering av äldre DP - Upplands Väsby kommun
Förstudie inför renovering av äldre DP - Upplands Väsby kommun
Förstudie inför renovering av äldre DP - Upplands Väsby kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
#1<br />
Projektets syfte och mål<br />
Projektet syfte är att identifiera och<br />
beskriva problematiken med främst äldre<br />
detaljplaner som inte ändrats i samband<br />
med att PBL (1987) trädde i kraft samt<br />
att ta fram underlag och förutsättningar<br />
för hur en ändring kan genomföras. En<br />
översiktlig bedömning <strong>av</strong> kulturhistoriska<br />
bebyggelsemiljöer i tätorten saknas<br />
och ingår i projektet, dvs ett planeringsunderlag<br />
för hur en ändring kan göras.<br />
Målet är att med ett enkelt planförfarande<br />
ändra dessa detaljplaner på så lämpligt<br />
sätt som möjligt för att eftersträva dagens<br />
moderna samhällskr<strong>av</strong> och rättsäkerhet<br />
samt att bygglovhantering kan underlättas.<br />
Bakgrund<br />
I <strong>kommun</strong>en finns idag detaljplaner som<br />
upprättats främst före 1987 då plan- och<br />
bygglagen (PBL) trädde i kraft och där<br />
<strong>kommun</strong>en får in bygglovansökningar på<br />
åtgärder som kan vara lämpliga men där<br />
gällande detaljplan inte medger det.<br />
Det kan vara nya ansökningar och<br />
tidigare inkomna bygglov som visar att<br />
<strong>kommun</strong>en tidigare beviljat denna åtgärd<br />
då dispenser g<strong>av</strong>s med större <strong>av</strong>vikelser<br />
än vad som är möjligt idag m.a.p. rättssäkerheten.<br />
Den enskilde fastighetsägaren<br />
har svårt att förstå varför han eller<br />
hon inte kan genomföra det grannen<br />
tidigare har fått lov att göra. Det kan vara<br />
byggnader som helt eller delvis ligger på<br />
allmän platsmark och där ansökningar<br />
med åtgärder som är lämpliga men där<br />
detaljplaner inte medger detta. Andra<br />
exempel är detaljplaner som är delvis<br />
genomförda, t.ex. där allmän platsmark<br />
för gator inte har lösts in och inte heller<br />
byggts och där detta bör regleras.<br />
Det finns exempel på oreglerad mark,<br />
impedimentytor, mm som bör ges en ny<br />
användning. Det finns också exempel på<br />
fel användning, svartbyggen och brister<br />
i infrastrukturen.<br />
Omfattning<br />
Omfattning <strong>av</strong> detaljplaner som berörs<br />
bör utgå lämpliga <strong>av</strong>gränsningar snarare<br />
än befintliga detaljplanegränser. Avgränsningen<br />
bör göras m.a.p befintlig bebyggelsekaraktär<br />
och önskan om framtida<br />
karaktär samt justering m.a.p fastighetsgränser.<br />
Byggrätt för huvudbyggnad ses<br />
över och markanvändning justeras m.a.p<br />
mark som inte får bebyggas(prickmark)<br />
respektive mark som är natur respektive<br />
parkmark. Byggrätten bör i första hand<br />
utökas i enlighet med tidigare<br />
medgiven byggrätt.<br />
Preskriberade <strong>av</strong>vikelser från gällande<br />
plan bör i ny detaljplan ges byggrätt.<br />
Otillåten byggnation s.k svartbyggen bör<br />
behandlas separat.<br />
Ändring <strong>av</strong> detaljplan skall inte generellt<br />
ge byggrätt för komplementbyggnad på<br />
mark som inte får bebyggas.<br />
Ändring <strong>av</strong> äldre detaljplaner omfattar<br />
inte de planer som ingår i pågående<br />
planering, område där ny användning<br />
prövas eller där befintlig bebyggelse kan<br />
kompletteras med ny bebyggelse(dessa<br />
planer handläggs med normalt förfarande)<br />
samt område där befintlig detaljplan<br />
inte utgör problem.<br />
Stadsbyggnadskontoret har identifierat<br />
ca 130 detaljplaner <strong>av</strong> totalt 400 som kan<br />
beröras <strong>av</strong> projektet.<br />
De detaljplaner som berörs är följande:<br />
Detaljplaner där genomförandetiden har<br />
gått ut.<br />
Detaljplaner som är upprättade före 1987<br />
resp efter 1987.