kommendanten slutver - Regionmuseet Kristianstad

2006:40 

Kommendanten 5 och 6 i 

Kristianstad 

Dokumentation vid varsam ombyggnad 1997-1998 

Erika Wass 

Magnus Lindhagen 

ä 

Regionmuseet 


Landsantikvarien i Skåne

Regionmuseet Kristianstad 

Landsantikvarien i Skåne 


Box 134, Stora Torg 

291 22 Kristianstad 

Tel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02 

Lund 

Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 

221 00 Lund 

Tel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39 

www.regionmuseet.m.se 

© 2005 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne 

Rapport 2006:40 

ISSN 1651-0933 

Omslagsfoto: Kommendanten 5 

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

Kommendanten 5 

Rapport 2006:40 

Kommendanten 5 och 6 

i Kristianstad 

Dokumentation vid varsam ombyggnad 1997-1998 

Erika Wass 

Kulturmiljöavdelningen 

1


2


INNEHÅLL 

Inledning 

Byggnadsbeskrivning 

Smalgatan 

Gårdsbebyggelsen 

Byggnadsteknik 

Överkragning 

Svalgångarna 

Bebyggelsens tidiga utveckling 

Planlösningar och byggnadernas funktioner 1783 och 1788 



Den byggnadshistoriska utvecklingen under 1800- och 1900-talen 



Byggdelsbeskrivning 

Källare 

Grund, ytterväggar och fasader 

Bjälklag 

Takkonstruktion Hus 1-7 

Gavlar, yttertak och skorstenar 

Byggnadernas färgsättning och puts vid Kommendanten 5 

Syftet med färg/puts- dokumentationen 

Generella karaktärsdrag 

Resultat av undersökningen 

Sammanfattning färgsättning 

Sammanfattning 

Källor och litteratur 

Bilagor 

Uppmätning: 

Gatu- och gårdsfasad (numrering av putsprov) 

Snickeridetaljer/listverk 

Nordiska museets uppmätning1954 Kommendanten 5 

Ombyggnadsritning 1906 Kommendanten 6 

Numrering av rum, dörrar och fönster 

Takstolskort, timmermärkning 

Skiss vindsgolv 

Inventering rum för rum: 

Rumsbeskrivning 

Vindsbeskrivning 

Gårdsbeskrivning 

3


4


V.Vallgatans fasad 

Inledning 

AB Kristianstadbyggen utför under 1997/98 en varsam ombyggnad i kvarteret Kommendanten 5 

och 6. Efter många års eftersatt underhåll av fastigheterna skall byggnaderna renoveras. Parfymeri och 

skomakeri skall fortsätta med sina verksamheter i gatuplan medan hyreslägenheter skall inrättas i 

övervåningar och gårdshus. 

Denna rapport är framställd av kulturmiljöavdelningen på Länsmuseet i Kristianstad. Statliga bidrag 

från Länsstyrelsen i Skåne län har utgått dels till fastighetsägaren, AB Kristianstadbyggen för 

antikvariska merkostnader vid den varsamma ombyggnaden dels till Länsmuseet för dokumentation av 

byggnaden och antikvarisk kontroll av renoveringsarbetena. 

Bebyggelsen vid Kommendanten 5 och 6 omfattar en av få hantverksgårdar från 1700-talet i Kristianstad 

med bevarad gårdsbebyggelse och svalgång. Syftet med dokumentationen har varit att få en 

bättre kunskapsbas om denna typ av bebyggelse. Målsättningen är att den skall utgöra grund för 

antikvariska ställningstaganden kring vad och vilket byggnadsskede som ska återskapas. 

Kommendanten 5 kommer efter ombyggnaden exteriört att återfå det utseende som byggnaderna hade 

vid senare delen av 1800-talet, dvs korsvirkesfasaderna putsas i en gul kulör, de spröjsade fönstren 

målas bruna, på taken läggs enkupigt rött tegel mm. Kommendanten 6 får bibehålla mycket av den 

karaktär som fastigheten fick i början av 1900-talet. 

Döbelsgatan 

5


Byggnaderna har undersökts byggnadsarkeologiskt varefter ytskikten avlägsnats i samband med ombyggnaden. 

Svartvita foton och diabilder har tagits fortlöpande och delar av fasaderna har mätts upp. 

Det källmaterial som används redovisas i not- och i källförteckningen. Till stor hjälp har varit de tidigare 

undersökningar som gjorts av Länsmuseet 1 och den fotodokumentation och uppmätning som KM 

Arkitekter gjort under 1996 och 1997. Vid schaktningsarbetena på gården och avlägsnande av kulturlager 

i byggnadernas golv har Länsmuseets arkeologer övervakat och dokumenterat spår efter tidig 

bebyggelse och verksamhet på platsen. 

För en utförlig beskrivning av bebyggelsens plats i staden Kristianstad som helhet hänvisas till Magnus 

Lindhagens skrift Fästningsstaden Kristianstad 2 . Tidigare beskrivning och värdering av byggnadernas 

kulturhistoriska värden och kvaliteter har gjorts av Länsmuseet. 3 Vid dokumentationen har fastigheten 

Kommendanten 5 och några av dess byggnadsdelar prioriterats utifrån vad Länsmuseet tidigare värderat 

högt ur kulturhistorisk synpunkt. Dessa byggnadsdelar är takkonstruktionen, svalgångarna, fasaderna 

mot gatan (tidigare material, puts, kulör, fönstrens färgsättning och korsvirkeskonstruktionen). Dessutom 

har rummen i Kommendanten 5 beskrivits för att ge en bild av ytskikt, fönster, profiler i syftet att få 

en fördjupad kunskap om den byggnadshistoriska utvecklingen som t ex äldre planlösning. 

Rapporten inleds med en analys av bebyggelsens utvecklingshistoria. En fokusering görs därefter på 

bebyggelsens mindre beståndsdelar som byggnadsdelar och de enskilda rummen. Sist presenteras de 

uppmätningar som gjorts på gatufasadens timra och gårdsfasadernas svalgångar. 

1782 års stadskarta . Gårdarna skrafferade vid Kommendanten 5 och 6 

1 

Byggnadsarkeologisk undersökning av fastigheterna Kommendanten 5 och 6. 

2 

Magnus Lindhagen, Fästningsstaden Kristianstad, struktur och byggnader, Länsmuseet 

i Kristianstad 1993, uppsatsen har även publicerats i tidskriften Kulturmiljövård1993:4. 

3 

Länsmuseets yttrande från 1996-01-22. 

6


Byggnadsbeskrivning 

Smalgatan 

1847 var Kristianstad inte längre en befäst stad och vallgravarna började läggas igen, smalgatorna 

breddades och boulevarder anlades på platsen av de gamla befästningssystemen. Smalgatan vid 

kvarteret Kommendanten, den gata som idag heter Västra Vallgatan, breddades aldrig utan den gamla 

gatusträckningen kom att bevaras i sitt ursprungliga läge. 

Gårdsbebyggelsen 

Bebyggelsen vid Kommendanten 5 och 6 har i sin omfattning stora likheter med 1782 års stadskarta. 

Det som skiljer sig från dagsläget är hur tomterna gränsar till varandra och gårdsbebyggelsens omfattning. 

Idag finns ett 20-tal gårdsrum från det äldre Kristianstad bevarade 4 . De flesta av dessa gårdar har 

portgångar och tomterna har en långsmal indelning. Tre av gårdarna har svalgångar. Byggnaderna 

uppfördes under perioden 1600-talets slut till slutet av 1700-talet 5 och har sedan dess förändrats och 

byggts till i olika utsträckning. Bebyggelsen i kvarteret Kommendanten 5 och 6 utgör en av de mer 

välbevarade gårdsmiljöerna med svalgång och portgång. Vid Kommendanten 5 och 6 återfinns inte den 

långsmala tomtindelningen utan tomten har en mer oregelbunden form. 

Byggnadsteknik 

Byggnadstraditionen i 1700-talets Kristianstad var att uppföra husen i korsvirke, men skiftesverk och 

knuttimring förekom också 6 . Vid Kommendanten 5 och 6 är övervägande delar av bebyggelsen uppförd 

i korsvirke, dvs timra av ek eller fur med tegel som utfyllnadsmaterial i facken. I fasaderna är korsvirkestimran 

framförallt av ek, medan bistolpar kan vara av fur. Stommar av skiftesverk/båle förekommer 

bland gårdsbebyggelsen. Hus 5 och 6, övervåning och vind, har två väggar kvar i skiftesverk. 

Väggar helt uppmurade i tegel har tillkommit under senare tiders ombyggnader. 

Överkragning 

Gatufasaden till den östra längan mot Västra Vallgatan har en överkragning, dvs övervåningen skjuter ut 

något över den undre. Denna typ av överkragning har funnits på ett flertal hus i Kristianstad, exempelvis 

vid Allön 3. Även gatuhuset vid Kommendanten 6 har haft en överkragning. Det visar ett foto på huset 

från tiden kring sekelskiftet. 

Tidigare har framhållits att hörnhuset samt den nedre våningen på huset mot smalgatan skulle vara den 

äldsta delen av bebyggelsen. Men vid den byggnadsarkeologiska undersökningen av det två våningar 

höga huset mot smalgatan framkom inga spår som tyder på att huset skulle vara påbyggt med en våning. 

När det i brandförsäkringen från 1783 står ”denna länga bygd i senare åren” syftas på den östra längan 

som helhet. Den övre våningens markering i fasaden med en överkragning måste ha tillkommit av andra 

orsaker än att längan byggts på med en våning och att överkragningen skulle vara rester av den tidigare 

utskjutande takbjälken. 

I skriften Korsvirkesarkitekturen i Sverige från 1924 framhålls teorin att överkragningar på husen tillkommit 

av estetiska skäl (och byggnadstekniska skäl) -”träets egenartade byggnad, som tillät, ja inbjöd 

till överkragningen”. Att överkragningen på husen har sin orsak i en stabilitetssträvan, som skydd för 

undervåningens fasad och rummens utvidgning ser författaren inte som troligt, eftersom det skulle ha haft 

en marginell betydelse. 7 

Fotomaterial från sekelskiftet visar att överkragningen tidigare har varit mer markant. Senare tiders 

tjocka putslager har gjort att den jämnats ut. De utskjutande bjälklagshuvudena vid överkragningen visar 

att träet är bearbetat med en svagt rundad form. Övriga delar av utkragningen består av tegel 

Svalgångarna 

På gården vid Kommendanten 5 utgör de två svalgångarna på hus 2 (mot öster) och hus 5 (mot norr) ett 

karaktäristiskt inslag. Svalgångarna har tillkommit för att få en lämplig förbindelseled mellan marken och 

byggnadens övre våning. I gatuhusen byggdes invändiga trapphus medan gårdsbebyggelsen fick 

enklare lösningar i form av svalgångar. Svalgångar i korsvirkeshus har förekommit i ringa utsträckning 

4 

Vä-husen, Hans Kock 5, Cardellska gården mfl. 

5 

Korsvirkesarkitekturen i Sverige, typer och perioder, Carl Werner, Lund 1924, 

sid 85 och 88. 

6 

N-G Sandblad, Skånsk stadsplanekonst, s 311-375. 

7 

Korsvirkesarkitekturen i Sverige, typer och perioder, Carl Werner, Lund 1924, sid 21. 

7


Överkragning och synlig korsvirkestimra efter nedknackning av putsen 

och anses vara knutns till garverirörelsen (skinnberedning) 8 dvs svalgångarna användes för att torka 

skinn på. I arkivmaterialet finns dokumenterat att en handskmakare har varit bosatt i huset vid 

Kommendanten 5 på 1780-talet. Svalgångarna vid Kommendanten ligger placerade på olika höjd 

eftersom anslutande hus har olika våningshöjd. I brandförsäkringshandlingarna från 1783 omtalas en 

svalgång vid den östra längan, hus 2. Den är vid det tillfället kortare än den svalgång som finns idag. 

Svalgången har troligtvis förlängts och byggts om i ett senare skede när intilliggande hus förändrats. 

Svalgång 

8 

Korsvirkesarkitekturen i Sverige, typer och perioder, Carl Werner, Lund 1924, sid 82-83. 

8


Foto på gården vid Kommendanten 5 kring sekelskiftet. Husens numrering 

Bebyggelsens tidiga utveckling 

Av arkivmaterial framgår det att tomtgränserna under 1600-talet ständigt flyttades. 9 Detta eftersom 

tomterna förmodligen användes som spekulationsobjekt. Från början bestod kvarteret av två heltomter 

och sydöstra delen av kvarteret tjänade som bakgård åt de mer förnäma tomterna längs Storgatan. De 

förmögnare borgarna uppmanades att uppföra sk lejehus för uthyrning till dem som inte själva kunde 

bekosta ett husbygge. 

I kvarteret Kommendanten fanns som mest 10 sk lejehus. 1627 vet vi att krämaren Anders Kaare från 

Åhus lät bygga fyra lejelador på Kommendanten 5 och 6. Dessa ersattes senare av annan bebyggelse, 

men 1672-1694 fanns fortfarande två lejelador kvar på Kommendanten 5. 

Efter detta byggdes förmodligen hörnhuset (Hus 1). Delar av Kommendanten 6 var 1676 bebyggt med 

ett korsvirkeshus (12 binningars hus = 12 korsvirkes fack). 1710 numrerades tomterna i kvarteret 

Kommendanten och på A Westerbergs Karta från 1782 framgår kvartersindelning och tomtnummer 

tydligt. 

I samband med schaktningsarbeten och därmed nödvändiga arkeologiska utgrävningar har framkommit 

spår efter tidigare bebyggelse och möjligen lämningar av de lejelador som omtalas 1627 10 . Vid 

byggandet av nya hus har förmodligen befintliga syllstenar delvis utnyttjats. 

Resterna efter den rosa puts som har suttit på hörnhusets norra fasad (Hus1) visar att huset i ett tidigt 

skede inte har varit ihopbyggt med den östra längan (Hus 2) mot Västra Vallgatan. Fasaden måste ha 

varit friliggande under början och mitten av 1700-talet innan den östra längan byggts. 

9 

Albins material om kvarteren i Kristianstad på Länsmuseet i Kristianstad. 

10 

Ägarlängd, se Albins material på Länsmuseet i Kristianstad. 

9


Planlösningar och byggnadernas funktioner 1783 och 1788 

Gårdarna i Kristianstad var traditionellt kringbyggda med mangården mot gatan och ekonomibyggnader 

kring gården.Bostadshuset var gårdens förnämsta del och fick därför disponera hela tomtutrymmet 

mot gatan. Byggnaderna hade vanligtvis funktioner som bostad, kök, handelsbod, brygghus, stall, fähus, 

foderhus, vagnskjul och packhus. Under 1700- och 1800-talet, allteftersom befolkningen växte inreddes 

även ekonomibyggnaderna till bostäder och nya gårdshus byggdes. Hantverksgårdarna var en 

funktionell enhet där arbetsplats och bostäder blandades. Även hantverkarnas gesäller erbjöds ofta kost 

och logi i hemmen. 11 

Utifrån denna översiktliga och generella beskrivning av bebyggelsens karaktär har brandförsäkringshandlingarna 

från 1783 respektive 1788 för Kommendanten 5 och 6 studerats för att ge en mer precis 

bild av hur rumsindelningen har varit och vilka funktioner som funnits i husen. 

Rummens funktion på 1780-talet 

11 

N-G Sandblad, Skånsk stadsplanekonst, s 320. 

10



Hus 1 beskrivs i brandförsäkringshandlingarna som 1:a södra längan. Byggnaden var redan vid denna 

tidpunkt en tvåvåningsbyggnad. Bottenvåningen var inredd med förstuga, stuga och en alkov. Väggarna 

i stugan var panelade och målade med oljefärg, mot gatan fanns tre blyinfattade fönster (ca 1x1m) och en 

sättugn i anslutning till murstocken. Övervåningen användes som gästrum och väggarna hade papperstapeter. 

Rummet värmdes upp av en sättugn. Till hörnhusets övervåning kom man genom en trätrappa i 

östra längan. 

Den andra södra längan beskrivs i brandförsäkringsbrevet som en byggnad i en våning uppförd i båle 

med portgång och en kammare. Byggnaden som står där idag är alltså uppförd någon gång efter 1783 

(hus 3). Bålehusets portgång var inte ihopbyggd med huset vid Kommendanten 6 och därför bildades ett 

litet gatt mellan fastigheterna som förmodligen fungerat som passage in till gårdarna. 

Den östra länga, hus 2, beskrivs 1783 som en i senare åren uppförd korsvirkeslänga i två våningar. 

Nedervåningen var inredd till kök, brygghus, förstuga, stuga, kök med spisel och spiskammare. Planlösningen 

i den norra delen är något osäker. På gården ledde en trätrappa upp till östra längans svalgång. 

Övervåningen i hus 2 var 1783 inredd med fyra kammare, varav den södra kammaren hade en dörröppning 

till gästrummet i hus 1 och papperstapeter på väggarna. De övriga kamrarna hade varsitt fönster 

ut mot bakgatan och dörrar med lås. 

Svalgången var 1783 betydligt kortare än vad den är idag och dess dåvarande placering på gårdsfasaden 

är något osäker. Den har förlängts och byggts om flera gånger efter detta. 

Norra längan är vid brandförsäkringsbesiktningen 1783 en 420 cm hög (7 aln) skiftesverkslänga. I norra 

längan inrymdes från 1783 stall med tre spiltor och vedskjul. Kanske har man uttnyttjat den höga 

takhöjden till förvaring. 


Både gatu- och gårdshus vid Kommendanten 6 finns dokumenterade i brandförsäkringshand- lingarna 

1788. De beskrivs som nyligen uppförda vid den tidpunkten. Gatuhuset var inrett till förstuga, stuga, 

kammare och kök. Huset var en våning högt och byggdes i korsvirke av ek, facken fyllda med tegel och 

understruket tegeltak. Stugan pryddes med en kakelugn (pottugn). Gatuhuset hade panelade dörrar 

målade med oljefärg och fem fönster med fönsterluckor. 

Gårdshuset var 1788 ett två våningar högt korsvirkeshus med understruket tegeltak. Längan bestod av 

förstuga, stuga, kammare och vedbod. I byggnaden fanns två kakelugnar och fyra blyinfattade fönster 

mot gården. 

Den exakta planlösningen i Kommendanten 6 är osäker eftersom mått saknas på respektive rum. De 

olika funktionerna som är markerade på skissen finns dock noggrannt dokumenterade i brandförsäkringshandlingarna. 

Att delar av gårdshuset skulle vara uppfört i båle nämns ej. 

Längan inne på gården var betydligt längre än gathuset eftersom tomten gick i vinkel in på den nuvarande 

fastigheten Kommendanten 5. Tomternas utsträckning kan ses på stadskartan från 1782. 

Den byggnadshistoriska utvecklingen under 1800- och 1900-talen 


Brandförsäkringshandlingar från Skånska Brand 1828 berättar att hus 1 och 2 vid denna tidpunkt var 

kalkrappade mot gatan. Gårdshusen var inte försäkrade, men en länga beskrivs ha nedervåningen i 

korsvirke och den övre våningen i båle. Denna länga borde motsvara norra längan, hus 5. På gården 

fanns också ett vedskjul, ett hemlighus, pump och brunn. 

11


I brandsynen från 1848 sägs att en två våningar hög korsvirkeslänga med tegeltak (hus 3) byggdes ca 

1838. Det bålehus som beskrevs 1783 har på 1830-talet ersatts med den byggnad som finns på platsen 

än idag. 

Vid 1865 års brandförsäkringssyn vid Kommendanten 5 beskrivs hus 6 och 7 som en sammanhängande 

byggnadskropp. Sammanslagningen med gårdshuset vid Kommendanten 4 (hus 7) har förmodligen 

skett 1858 då övriga reparationer på huset också utfördes. 

Generellt har nya ytskikt och nya mellanväggar tillkommit i alla hus/byggnadskroppar under 

tidens lopp. Till de stora förvanskningarna exteriört hör de nya fönstren i gatufasaden med 

brunlaserat trä utan spröjs från 1970-talet samt plåtintäckningen av tak och vissa fasader. 

Till de större förändringarna i hörnhuset hör den nya trappan till andra våningen, troligen från 1900-talets 

början, och husets sammanlänkning med hus 2. Den nya rumsindelningen i hus 1 och 2 hänger samman 

med de nya funktioner som inrymts där under 1900-talets början konditori och café och sedan 1940- 

talet skomakeri. Allteftersom verksamheterna växte byggdes hus 2 ut mot gården, under svalgången och 

den huskropp som kallats hus 4. Dessa tillbyggnader har förmodligen tillkommit relativt sent, kanske 

under senare delen av 1800-talet, och har inte grundlagts med syllstensrader som övriga delar av huset. 

I hus 3 har rumsindelningen ändrats under 1900-talet och golvet i bottenvåningen har sänkts för att få en 

högre takhöjd. 

Hus 5 omnämns i brandförsäkringshandlingarna från slutet av 1700-talet som ekonomibyggnad. Byggnaden 

har därefter inrättats för bostadsändamål. Ett flertal tapetlager, marmoreringsmålningarna på 

övervåningen från 1800-talets senare hälft mm är ett bevis på det. Sedan 1940-talet har rummen 

fungerat som skomakeriets lager. Bottenvåningen har också utvidgats något mot väst. Hus 6 har under 

1900-talet fungerat som förråd, men 1700-tals målnigarna på båleväggen på övre våningen visar att 

rummet har haft en helt annan status tidigare. Hus 7 karaktäriseras idag bl a av en del snickeridetaljer 

som dateras till senare delen av 1800-talet. Den korsvirkeslänga som ligger på gården (Hus 9) förmodas 

ha fungerat som förråd i bottenvåningen medan övervåningen tidigare har varit inredd till en 

kammare. 

Skomakeriet 

12


Hus 9, gårdshus vid Kommendanten 5 Hus 4 är ett av gårdshusen vid Kommendanten 5 

Dassen (hus 8) har i samband med att vattenklosetter 

installerades i huset förlorat sin funktion. 


Vid en jämförelse med brandsynens beskrivning 

och mått kan konstateras att det nuvarande gatuhusets 

längd och bredd stämmer överens med de 

mått som angavs 1788. Vinkelbyggnader och 

övervåning har dock tillkommit. Gatuhuset 

byggdes till under 1800-talets början med en 

övervåning för bostadsändamål. Dela av den 

gårdslänga som beskrivs 1788 finns troligtvis 

kvar i dagens byggnad. 

Marmorerade båle- och brädväggar 

I samband med att det nya tvåvåningshuset (hus 

3) uppförs intill gathuset vid Kommendanten 6 

försvinner gattet mellan husen. Den smala portgången/passagen 

till gården tillkommer förmodligen 

som en följd av detta. Fastighetsgränsen 

mellan Kommendanten 5 och 6 ändras under 

1800-talet, vilket medför att en del av gårdslängan 

som tillhörde Kommendanten 6, numera 

tillhör Kommendanten 5. En vinkelbyggnad till 

gatuhuset, i en våning mot gården, byggs under 

13


1800-talet.Denna länga byggs 1906 till med en 

övre våning för att ge lägenheten på gathusets 

övre plan ett större och modernare kök. 

Kring 1900 har gatufasaden asymmetriskt 

placerade rektangulära fönster och pardörr med 

överljus vid passagen som leder till gården. På 

ombyggnadsritningarna från 1906 redovisas 

spegeldörrar och ett spiskomplex i gatuhusets 

nordvästra hörn. Bostadsrummen vätte mot 

gatan medan köket på bottenvåningen inrättats i 

tillbyggnaden mot gården. Övervåningens kök 

fanns däremot vid spiskomplexet i gatuhusets 

nordvästra hörn. På gården ledde en utvändig 

trappa till gatuhusets övervåning. Gårdshuset 

mot öster var en tvåvåningsbyggnad som gränsade 

mot Kommendanten 5. Bottenvåning var 

inrättad till fyra dass och på övervåningen förvarades 

ved. 

Vid ombyggnaden 1906 fick gatuhusets bottenvåning 

en rusticering, ett stort skyltfönster, samt 

ytterligare en ingång direkt in i butiken. Övervåningen 

markerades i fasaden med två treluftsfönster 

utan spröjs. Vinden inreddes och två 

takkupor placerades på takfallet mot gatan. 

Gårdshuset mot öster revs och ersattes med två 

dass. Den tidigare utvändiga trappan förvandlades 

till ett trapphus. I bottenvåningen inreddes 

en butik, troligtvis för en sömmerska/skräddare, 

eftersom ett av rummen har markerats som syrum 

på ombyggnadsritningen. I affärslokalen 

sattes innertaket av plåt med stuckimitation upp. 

Köket togs bort på bottenvåningen och spisen 

ersattes med en kakelugn. På andra våningen 

inreddes tre rum och köket flyttades ut i den 

tillbyggda övre våningen på gårdshuset mot 

väster. Vinden inreddes med två rum. 

Gården vid Kommendanten 6 

De förändringar som gjordes strax efter sekelskiftet präglar än idag husets utseende både interiört och 

exteriört. Gårdshuset mot norr är idag inrett som pannrum, tvättrum och förråd. Till övervåningen 

kommer man via en brant, utvändig trappa. Övervåningen är inredd till en förstuga med trappa till vinden, 

samt ett rum. Vindsvåningen är uppförd efter 1906. Taket har höjts och de gamla högbenen har sågats 

av. 

Byggdelsbeskrivning 

Källare 

Under golvet i bottenvåningen i hus 1 och 3 finns två källare som har varit igensatta under 1900-talets 

senare hälft. Väggarna är av gråsten och golven av trampad lera respektive löst liggande brädor. 

Källarna har tidigare haft separata nedgångar från gården och en gråstensvägg har skiljt dem åt. Källaren 

i hörnhuset sträcker sig endast under en del av byggnaden och är täckt av bjälkar och brädor. På 

brädornas ovansida har björknäver lagts ut som spärr för nedfallande trossbottenfyllning. skulle. I hus 3 

har bjälklaget ovan källaren sänkts för att takhöjden i ovanliggande rum skulle bli högre. Bjälklaget 

stöttats upp av pelare murade i tegel. Källarna förmodas vara tillkomna efter 1783, eftersom de inte 

omnämns i brandföräkringshandlingarna från den tiden. 

14


Svalgången vid gårdens östra fasad 

Korsvirkestimran på fasaden mot Döbelnsgatan 

Korsvirkestimran på fasaden mot V.Vallgatan 

Grund, ytterväggar och fasader 

Kännetecknande för korsvirkesarkitekturen i Kristianstad är att husen har varit nästan uteslutande 

överputsade, åtminstone sedan senare delen av 1700-talet och under 1800-talet 12 . Stenhusets fasad 

med klassicistiska stildrag var idealet under denna period i Kristianstad. Under 1800-talet var även 

gatufasaderna vid Kommendanten 5 och 6 putsade, korsvirkestimran var inte synlig 13 . Liksom övrig 

bebyggelse utmed bakgatorna tillhörde kvarteret Kommendanten stadens enklare bebyggelse. (Paradgatorna 

i Kristianstad var de båda Storgatorna.) Fasaderna har därför inte varit särskilt påkostade, utan 

har haft en mer anspråkslös och enkel form. 

Under hösten 1997 knackades större delen av putsen på gatufasaderna ner vid Kommendanten 5 så att 

timran blev synlig. Vid undersökningen av fasaden mot Västra Vallgatan framkom följande: 

Grunden till den östra längan och gavelhuset utgörs av natursten. Gavelhuset ligger något lägre än den 

östra längan. Det som idag återstår av syllen/fotträt ligger ca 30 cm under befintlig gatunivå. Att gatunivån 

höjts med tiden har medfört att stora delar av syllen har ruttnat bort. Senare ilagningar har gjorts i tegel. 

Syllen var av ek och låg på högkant. Stolparna är till övervägande del av ek och i dimensionerna 8” 

12 

Fästningsstaden Kristianstad, struktur och byggnader, Magnus Lindhagen, Länsmuseet i Kristianstad, 1993. 

13 

Brandförsäkringshandlingarna från Skånska Brand 1928. 

15


medan bistolpar under fönster och liknande har något klenare dim-ensioner. Stolparna är intappade i 

fotträet och lejden. Löshulten är tappad i stolparna och ofta fäst med dymlingar. Stolparna har ett 

mellanrum på ca 1, 2 m medan de mellan fönstren står betydligt tätare. Stolparnas längder i den östra 

längan är kring 1, 8 m i nedervåningen medan de i övervåningen är drygt 2 m höga. Hörnhusets stolplängder 

vid övervåningen döljs fortfarande under gavelns intäckning i korrugerad plåt. Mot Döbelnsgatan 

är de ca 3 meter. I den nedre våningen har de haft längden kring 2, 2 m. 

Korsvirket vid östra längans övre våning visar tidigare timmermärkning. De är markerade med romerska 

siffror från II-VII. Timmermärkningen av korsvirkeshus har traditionellt skett för att timret lätt skulle 

kunna placeras in på rätt ställe, frambaksida eller överundervåning etc. Vanligtvis var det så att korsvirkeshusen 

tillhöggs på en plats och restes sedan på en annan 14 . 

Spår efter tidigare fönstersättning i gatufasaden mot Västra Vallgatan 

Spår av tidigare fönsteröppningar visade sig vid nedknackningen av putsen. Äldre karmar finns på ett 

flertal ställen kvar i korsvirkesfacken. De visar att fönstersättningen tidigare inte har haft samma symmetriska 

placering och form, utan i högre grad rättat sig efter timmerkonstruktionen. 

Enkla smidda järn som extra sammanbindande länkar i korsvirket finns på några ställen. Förmodligen 

har de tillkommit p g a att huset ”rört sig” under tidens lopp. 

Korsvirkeskonstruktionen har i hörnhusets södra hörn ersatts med vanligt tegel. Förmodligen var 

korsvirket dåligt och i samband med andra ombyggnader har man valt att ta bort det. I den övre 

våningen finns dock korsvirket bevarat. Korsvirkestimran är till övervägande delen av ek. Stolparna har 

dimensionerna 8-10” medan bistolparna har något klenare dimensioner. Stolparna är intappade i fotträet 

och lejden. Löshulten är tappade i stolparna och ofta fäst med dymlingar. Stolparna står med ett 

mellanrum på ca 1,3 meter och är ca 3 meter höga. Takbjälken till vinden är fäst i stolpen med en tapp 

och två tränaglar/dymlingar.Sammanlagt finns fem sådana fästen på hörnhusets fasad mot Döbelnsgatan. 

Spår efter en tidigare fönsteröppning/karm syns vid hörnet på övervåningen. (Se uppmätning) 

14 

N-G, Sandblad, Skånsk stadsplanekonst, s 394. 

16


Takbjälkens fäste i stolpen med tapp och dymlingar 

Bjälklag 

På de ursprungliga trägolven har på flera ställen nya trägolv (med reglar emellan) lagts in under årens 

lopp, alltefter som de gamla har slitits ut. Trägolvens längd och dimensioner varierar. Flera av rummen 

har yngre golv av spontade brädor och med smalare dimensioner. Husen har träbjälklag av fur i olika 

dimensioner. Som ett exempel på bjälkarnas dimensioner kan nämnas att de i rum 206 är 6”x7”. 

Bjälklagens riktningar varierar mellan de olika husen. Gatuhusen mot Döbelnsgatan vänder sina bjälklag 

i nord-sydlig riktning medan gatuhusen mot Västra Vallgatan vänder sina i öst-västlig riktning. De ligger 

på tvären mot fasaderna. Bjälklagens riktning framgår delvis av de uppmätningsritningar som gjordes 

1954 av Nordiska Museet. Bjälklagen vilar på korsvirkesväggarnas lejd/syll eller är förankrade i tegelmurarna 

där sådana finns. Som trossbottenfyllning mellanbjälkarna har lera, kalk och grus använts. På 

övervåningen i Kommendanten 5 har sk ”halmgubbar” 15 varit fästa mellan bjälkarna för att utgöra 

underlag till det putsade innertak som fanns i våningen under. Detta innertak har under senare tid 

ersatts med en spräckpanel som putsats. 

Bjälklaget mellan bottenvåningen och övervåningen i hus 2 

15 

Träkäppar som har lindats med halm. 

17


Halmgubbar 

Takkonstruktion 

På vinden kan de olika huskropparna/längorna urskiljas 

och därför används numreringen hus 1-7 

även på detta våningsplan. 

Hus 1 

I det två våningar höga hörnhuset, hus 1, vilar takstolarna 

på lejden som i sin tur bärs upp av stolpar. 

Konstruktionen brukar benämnas sparr i stolpe. 

Mer utförligt beskrivet går stolpen genom lejden 

med en tapp som fortsätter en bit över lejden. En 

dymling är driven genom tappen omedelbart 

ovanför lejden. Den å ena sidan inskurna sparrfoten 

stödjer sig mot stolptappen. Loftgolvet vilar 

på den befintliga takbjälken. Takskägget är fäst 

med en skalk som är dymlad i taksparren (se 

foto). Hus 1 är det enda huset vid Kommendanten 

som har takkonstruktionen sparr i stolpe. De 

övriga husen har taksparrarna intappade i takbjälken. 

Takstolarna har dubbla hanbjälkar som 

är tappade i taksparrarna till knappt halva taksparrens 

bredd. 

Takstolarna är märkta med streck mot söder (II, 

III, IIII) och med inhuggna trekantiga märken mot 

Halmgubbar 

Hanbjälkens intappning i taksparren 

norr (^^^^). Numreringen överensstämmer med takstolarnas nuvarande placering. De är alltså alla 

samtida och sannolikt husets ursprungliga takstolar. I dagens takkonstruktion ingår yngre virke bl a 

som extra stöttor/taksparrar. (Se bilaga takstolskort, timmermärkning) 

Mot norr har hus 1 vid senare hälften av 1700-talet byggts samman med hus 2. Att hus 1 har stått fritt 

mot norr kan ses genom att det fortfarande sitter läkt kvar mellan de östligaste takstolarna och att det på 

18


Väggstolpes intappning i taksparre med skalk 

övriga takstolar mot norr finns spikhål efter läkt. Dessutom visar rester av puts och avfärgning att den 

norra väggen har varit en yttervägg. 

Hus 2 (Hus 4) 

Takkonstruktionen vid hus 2 kallas sparr i bjälke, dvs sparren är intappad i takbjälken som vilar på 

lejden. Takskägget är fäst med en skalk som är dymlad i taksparren. Takstolen har här endast en 

hanbjälke till skillnad från hus 1(förutom vid skorstensstocken intill hus 1 där det har funnits två). 

Hanbjälkarna är intappade i taksparren på samma sätt som i hus 1, se skiss. 

Husets ursprungliga vägg mot väster har förändrats vid senare till- och ombyggnationer och takstolarna 

är sekundära. Förmodligen är de från första hälften av 1800-talet då omdisponeringar och ombyggnader 

gjordes främst mot gården (huset breddades). Märken i golvet och på tak-stolarna visar att taket har 

flyttats ut i samband med att hus 4 byggdes. Hus 4 ingår under hus 2:s takstolar. 

Taksparrarna mot gatan är märkta med romerska siffror medan hanbjälkarna mot gården har två olika 

märkningar (v-formade respektive vimpelformade). 

Hus 3 

Hus 3 gränsar mot hus 1 och taken har samma lutning. Takstolen har hanbjälke och stödben. Taksparren 

är intappad i takbjälken som vilar på lejden. Taksparren går ner genom golvbrädorna innan den når 

takbjälke och lejd. Takskägget är fäst med en skalk som är dymlad i taksparren. Stödbenen är 

intappade i sparren och fäst med en fyrkantig dymling på samma sätt som hanbjälken. 

Hanbjälkar, taksparrar och stödben är numrerade, märkta med romerska siffror mot gatan och mot 

gården i form av inhuggna trekanter. Virket i bl a snedsträvor i korsvirkesväggen mot väst och stödben 

till takstolarna är delvis av återanvänt ektimmer och furustockar. Spår av äldre intappning syns. Hus 3 

har sju takstolar sammanlagt. Två nyare takstolar har installerats i öst för att rikta upp plåttaket. I nocken 

är taksparrarna intappade i varandra och fästa med en grov dymling. Äldre läkt finns kvar. Takstolarna 

har tolkats som ursprungliga, från 1700-talets slut eller 1800-talets början då huset byggdes. 

Hus 5 

Gårdshuset omfattar ett halvt takfall och ligger ett trappsteg upp från hus 2, förmodligen pga att husen 

inte planerades att byggas ihop från början då funktionen var en annan. 

19


Taksparren är intappad i takbjälken som vilar på lejden. Taksparren går ner genom golvbrädorna innan 

den når takbjälke och lejd. Takskägget är fäst med en skalk som är dymlad i taksparren. 

Äldre läkt finns kvar men idag stöttas det nya plåttaket upp av modernt och maskinsågat virke. 

Takstolarna saknar timmermärken och har tillkommit efter det att tomtgränsen mellan Kommendanten 5 

och 6 ändrades. 

Hus 6 

Hus 6 ligger ett trappsteg ner från hus 5. Byggnadskroppen gränsar mot Kommendanten 4. Mot norr har 

huset en bålevägg (dubbla väggar) och en ingång till hus 7. 

Taksparrarna vilar på en bjälke som ligger på båleväggen. De möter sparrarna från hus 7 i nock. 

Taksparren är intappad i takbjälken som vilar på lejden. Taksparren går ner genom golvbrädorna innan 

den når takbjälke och lejd. Takskägget är fäst med en skalk som är dymlad i taksparren. 

Äldre läkt finns vid sidan om den moderna takläkten, som bär upp dagens plåttak.Takstolarna saknar 

timmermärken och har tillkommit efter det att tomtgränsen mellan Kommendanten 5 och 6 ändrades. 

Takstolens stödben och bjälken som löper parallellt med lejden. 

Hus 7 

Vid 1700-talets slut ingick marken där hus 7 ligger idag i fastigheten Kommendanten 4. Huset är relativt 

sent tillkommet, vid 1800-talets senare del. Byggnaden omfattar ett halvt takfall och vänder sig mot 

gården vid Kommendanten 5. 

Våningen under är en bålevägg, men på vinden består den av spikade brädor på väggstolpar som går 

från syll till nockstock. På nockstocken vilar taksparrarna.Taksparrarna går ner genom brädgolvet. Fyra 

av taksparrarna har 35 cm höga stödben. De är intappade och spikade i taksparren. Tre av dem har en 

extra understöttning genom en bjälke som går parallellt framför lejden. Hanbjälkarna är intappade i 

taksparren. 

20


Gavel mot väst i hus 3 

Takstolarna är numrerade från VIII - XII. Det halva takfallets hanbjälkar är numrerade med samma 

nummer som taksparren. 

Foto från sekelskiftet där skorstenarna skymtar framByggnadens färgsättning och puts vid Kommendanten 5 

21


Gavlar, yttertak och skorstenar 

Foton från sekelskiftet visar att Kommendanten 5 har haft ett understruket tegeltak, som skällnats vid 

takfoten och taknocken. Bilderna tyder på att takteglet var enkupigt vingtegel. På vinden i gårdshusen 

har äldre taktegel av 1700-tals typ hittats. Tegeltaken har legat på öppen läkt. 

Foton från 1939 visar skorstenarnas utseende. De är uppmurade av tegel med en mindre utkragning 

i ovankant, putsade och med en tunnvälvd plåtkupa. Uppmätningsritningarna från 1954 

visar att Kommendanten 5 hade fyra skorstensstockar. 

De utifrån synliga gavlarna är idag beklädda med trapetskorrugerad röd plåt. Äldre foton visar att 

de har varit putsade på samma sätt som övriga fasader. Gavlarna är byggda i korsvirke med tegel 

som fyllnadsmaterial i facken. Exempelvis vid hus 2 har den norra gaveln även klätts med stå-ende, 

breda brädor lagda som lockpanel. Vid två av gavlarna finns små fönster. 

Byggnadens färgsättning och puts vid Kommendanten 5 

Syftet med färg/puts-dokumentationen 

Undersökningen av putsen på fasaderna vid Kommendanten 5 har utförts med syftet att ge en bild av 

vilken färgsättning/puts husen har haft vid olika tidpunkter, för att valet av puts skall bli så korrekt som 

möjligt vid den varsamma ombyggnaden av kvarteret. De nuvarande byggnads-kropparna och 

fönstersättningen vid Kommendanten 5 speglar det utseende som huset hade även under 1800-talets 

senare del och därför har det varit speciellt viktigt att ta reda på vilken färg-sättning och putskaraktär 

som huset hade vid denna tidpunkt. 

Resultat av undersökningen 

Fönstrens kulörer vid fasaden mot Vallgatan: 

F31, underst oxidbrun 8010-Y70R, ytterst vitgul alkydfärg. 


F33, underst grön umbra 5502-Y, oxidbrun 8010-Y70R, ytterst vitgul alkydfärg. Äldre beslag! 



F36, underst oxidbrun 8005-Y80R, bränd umbra 6010-Y50R, ytterst vitgul alkydfärg. 

F7, underst grön umbra 2005-Y20R, oxidbrun 8010-Y70R, obränd umbra 6020-Y30R, ytterst vitgul alkyd. 

F8, underst oxidbrun 8005-Y80R, ytterst vitgul alkyd. 

Generella karaktärsdrag 

Färgsättningen av den äldre bebyggelsen i Kristianstad är relativt dåligt dokumenterad. Under sent 

1600-tal och tidigt 1700-tal vet man att byggnader färgades röda, att snickerier bemålades med linoljefärg 

och att vissa byggnadsdelar tjärades. Under 1700-talet gjorde sig klassicistiska stilideal gällande 

och husen putsades i gula eller vita kulörer. Korsvirkeshusen putsades som regel eftersom stenhuset var 

förebilden. När Linné besöker Kristianstad 1749 säger han: ”Husen äro mestadels av korsverke täckta 

med tegeltak, snygge och väl avputsade”. Under 1800-talet målades snickeridetaljerna ofta i brunt 

medan man under 1900-talets början övergick till ljusare kulörer. 

Under 1800-talets senare hälft har övervägande delarna av fasaderna vid Kommendanten 5 varit putsade 

med en spritputs. Ballasten har bestått av runda ärtsingel vilken har gett putsen dess speciella 

Fönstrens kulörer mot gården vid Kommendanten 5: 

F37-40, oljefärg i skiftande brun kulör, mellan obränd umbra, 8010-Y30R respektive 6020-Y30R. 

F15, grön umbra 8005-Y20R. 

F17, mörkockra 7020-Y50R. 

F41, underst kulören grön umbra 2005-Y20R, grön umbra 5010-G90Y, ytterst mörkockra 6020-Y50R. 

F24, slamfärg med kulören 4040-Y70R. 

22


karaktär. I ett tidigare skede, under 1700-talet och början på 1800-talet, har de äldre fasaderna varit 

putsade med slätputs. Under senare tid har många av fasaderna putsats om med en grov cementputs. 

Den har stänkputsats för att ge intrycket av en spritputs. 

De övriga fönstren i fasaderna mot gatan är nya, övervägande delen brunbetsade perspektivfönster 

från 1970-talet, och har inte dokumenterats närmare. Karmarna är dock äldre, troligtvis 

från 1920-talet. Husens samtliga ytterdörrar är utbytta under senare tid och därför har inte någon kulöroch 

färganalys gjorts på dessa. 

I tabellen på nästa sida indelas putser och kalkfärger i olika faser för att ge en bild av vilket byggnadsskede 

som huset har haft en viss puts och kulör. Flera färgskikt (olika kulörer) kan ingå i samma fas, men 

inte olika typer av putsskikt, eftersom det har räknats som en stor förändring av fasaderna. Vid större 

om- och tillbyggnader antas även att ändringar i färgsättning kan ha blivit en följd. De dateringar som har 

gjorts i sammanfattningen har kopplat samman detta med de dateringar av byggnaderna som varit möjlig 

med hjälp av brandförsäkringshandlingar etc. Bestämningen av färgskiktens ordningsföljd är delvis en 

tolkningsfråga utifrån hur lagerföljderna framträder vid undersökningen på plats. Riksantikvarieämbetets 

kalkfärgslikare ”Kalkfärg 90” har använts för att bestämma putsernas kulör. Pigmentens åldrande 

och naturliga variation ger många nyansskillnader. Den sammanfattande texten kan därför ses som en 

grov generalisering som inte tar hänsyn till detta. Vid undersökningen har inte någon markering av 

överkragningen, fönster-, dörromfattningar och takfot i avvikande kulör mot den övriga fasaden framkommit. 

23


Sammanfattning färgsättning 

När hus 2 byggdes hade hus 1 en rosa-röd kulör. Spår av röd färg syns på korsvirkestimran och en rosa 

slätputs syns på den tidigare ytterväggen på vinden. Eventuellt kan husen ha fått den gula nyansen när hus 

2 byggdes (vid 1700-talets mitt). Det är förmodligen vid denna tidpukt som korsvirkestimran putsas 

över på bebyggelsen mot gatan. Under 1700-talets senare del och vid 1800-talets början har färgsättningen 

på hus 2 pendlat mellan grå och gula kulörer medan hus 1 återgått till en rosa/röd nyans 

(slätputs). Under 1800-talets första del fick husen en enhetlig röd kulör efter att de putsades om med 

spritputs. Detta gäller även hus 3 och gårdsbebyggelsen. Vid 1800-talets senare hälft ändrades fasadkulören 

till gult. Vid den senaste fasadrenoveringen lades en cementputs på vissa delar och hela fasaden 

mot gatan målades med en gul plastfärg. För gårdsfasaderna innebar den senaste renoveringen bitvis 

lagningar med en hård cementputs. Bland gårdsbebyggelsen där vissa partier av fasaden är skyddad, tex 

vid loftgångarna, är korsvirke-stimran fortfarande synlig och den har endast försetts med tunna slamningar. 

Putsprover på sockeln togs på gatufasaden mot Västra Vallgatan. Vid 1800-talets senare hälft var 

sockeln tjärad svart och fasaderna var gula. Spåren efter tidigare sockelkulör finns ej bevarad 

eftersom den putsen förmodligen knackats bort i samband med att syllen lagats med tegel. 

Under 1800-talets mitt då husen fick en karaktäristisk gul spritputs med ärtsingel som ballast, 

sattes nya fönster in i gatufasaderna med en strävan att få dem symmetriskt placerade (tidigare 

fönsteröppningar utnyttjades delvis). Fönstren var sk tvåluftsfönster med spröjs (enkla bågar) och de 

målades i en brun kulör. Beslag från de äldre fönstren återanvändes till viss del. 

Fotografier från sekelskiftet och 1900-talets första hälft visar att äldre dörrar och många av fönstren har 

bytts ut framförallt under 1900-talets senare del. Många av fönsterkarmarna läm-nades dock kvar. 

Sammanfattning 

Dokumentationen vid Kommendanten 5 och 6 har koncentrerats till det som Länsmuseet värderat som 

mest kulturhistoriskt intressant, dvs gårdsbebyggelsen, delar av takkonstruktionen och spår av äldre 

planlösning. Dessutom har ytskikt som fasad- och fönsterkulör undersökts som ett underlag till 

stundande restaurering. 

Ambitionen vid den varsamma ombyggnaden har varit att byggnadernas utseende efter restaureringen 

skall vara förankrat i byggnadernas historia. Vid Kommendanten 5 kommer bebyggelsen 

exteriört att återfå det utseende som den hade under 1800-talets senare del. Vid Kommendanten 

6 återskapas det utseende som byggnaden fick vid 1906 års ombyggnad. Äldre foton från tiden 

kring sekelskiftet visar att detta utseende hänger samman med husens nuvarande fönstersättning 

och byggnadernas form. Senare tiders förvanskningar av bebyggelsen med perspektivfönster, 

cementputs och plastfärg kommer att tas bort. Fasaderna får en spritputs (kalkbruk) som avfärgas i gula 

kulörer (kalkfärg). Korsvirket kommer alltså inte att vara synligt eftersom det hänger samman med det 

utseende som bebyggelsen hade under tidigt 1700-tal. Taket återfår sitt en-kupiga tegel. Fönstren målas 

mörkbruna vid Kommendanten 5. 

Bebyggelsen vid Kommendanten 5 och 6 representerar tre seklers byggande. Hörnhuset mot Västra 

Vallgatan har bedömts som den äldsta delen av bebyggelsen, från tidigt 1700-tal eller möjligtvis sent 

1600-tal. Längan mot Västra Vallgatan är från 1700-talets andra hälft och har i den övre våningen kvar 

mycket av den ursprungliga planlösningen, medan nedervåningen förändrats i takt med nya funktioner 

som café och skomakeri. Byggnaden mot Döbelnsgatan med portgång uppfördes kring sekelskiftet 

1800. 

Bebyggelsen vid Kommendanten 6 uppfördes under 1700-talets andra hälft och byggdes till under 

1800-talet, bl a fick gatuhuset sin andra våning. 1906- 07 genomfördes en ombyggnad och bebyggelsen 

fick då mycket av sitt nuvarande utseende med affärslokal i bottenvåningen, trapphus, dassbyggnad etc. 

24


Gatufasaden till den östra längan mot Västra Vallgatan har en överkragning, dvs övervåningen skjuter ut 

något över den undre. Denna typ av överkragning har funnits på ett flertal hus i Kristianstad, exempelvis 

vid Allön 3. Även gatuhuset vid Kommendanten 6 har haft en överkragning. Det visar ett foto på huset 

från tiden kring sekelskiftet. Förklaringarna till detta byggnadssätt har varit många t ex att det hänger 

samman med att den övre våningen skulle ha byggts till i ett senare skede och överkragningen skulle 

alltså vara rester av utskjutande takbjälke. I brandförsäkringshandlingarna från 1783 beskrivs dock hela 

längan som ”bygd i senare åren”. Andra förklaringar till utformningen är att den ger mer golv-utrymme i 

övervåningen, att den tjänat som skydd för undervåningens fasad eller att den helt enkelt har blivit en 

byggnadstradition av estetiska orsaker. 

Vid Kommendanten 5 och 6 finns mycket av den äldre gårdsbebyggelsen bevarad. Detta är unikt 

eftersom det mesta av denna enklare typ av bebyggelse i staden har rivits vid tidigare gårds-saneringar. 

Uppmätningsritningar har upprättats av gårdsfasaderna vid Kommendanten 5. De två svalgångar som 

finns har förmodligen tillkommit i samband med att en enklare förbindelse mellan marken och den övre 

våningen behövdes till skillnad från gatuhusen där invändiga trapp-hus byggdes. 

Traditionellt har byggnaderna vid Kommendanten inrymt funktioner som bostäder (förstuga, stuga, 

kammare, spiskammare, gästrum), kök, brygghus, stall och vedskjul. Under 1700- och 1800-talet 

inreddes flera ekonomibyggnader på gården till bostäder och nya gårdshus byggdes allteftersom befolkningen 

i staden växte och hantverkarnas verksamheter expanderade. I de skriftliga historiska källorna 

Gården vid Kommendanten 5, hösten 1997 

25


(brandförsäkringshandlingar mm) finns yrkeskategorier som handskmakare, hattmakare, tobaksspinnare, 

kopparslagare och målarmästare dokumenterade i kvarteret Kommendanten 5 och 6. Idag 

finns ett skomakeri och ett parfymeri i fastigheterna, vilket visar på en kontinuitet i hantverks- och 

affärsverksamheten. Efter renoveringen kommer här att finnas sex lägenheter och tre affärslokaler. Den 

stora förändringen blir att vindarna inreds. 

Den varsamma ombyggnaden sker i AB Kristianstadbyggens regi med syftet att utbilda personalen 

i traditionella material och metoder. Exempelvis uppförs nya mellanväggar i korsvirke 

och lagningar görs med laxhak, blixtskarv och dymling. 

26


Källor och litteratur 

Arkiv 

Länsmuseets arkiv: 

Albins material om kvarteren i Kristianstad 

Bildarkivet, äldre foton 

Stadskarta 1782 

Brandförsäkringshandlingar från Skånska Brand, Wasa försäkringar i Kristianstad. 

Stadsarkitektkontorets arkiv, Kristianstad, ombyggnadsritningar för Kommendanten 6, 1906. 

Nordiska museet, uppmätningsritningar av Kommendanten 5, 1954. 

ATA, Riksantivarieämbetet, äldre fotomaterial. 

Litteratur 

Byggnadsarkeologisk undersökning av fastigheterna Kommendanten 5 och 6, Länsmuseet i Kristianstad, 

Paul Hansson och Helén Lilja, 1996. 

Jimmy Juhlin, Renässansens bakgårdar i ett nutida perspektiv - en studie av det gamla Kristianstad. 

Konstvetenskapliga institutionen, Lund 1997. 

Magnus Lindhagen, Fästningsstaden Kristianstad, struktur och byggnader, Länsmuseet i Kris-tianstad 

1993 resp. tidskriften Kulturmiljövård 1993:4. 

Nils-Gösta Sandblad, Skånsk stadsplanekonst och stadsarkitektur intill 1658. Skånsk senmedeltid 

och renässans, Lund 1949. 

Carl Werner, Korsvirkesarkitekturen i Sverige, typer och perioder, Lund 1924. 

Västra Vallgatan 5, Kristianstad, Bygningsarkaelogiske undersögelser, Arkitektskolen i Aarhus, 

afd. O. 

27

BILAGA 


Inventering rum för rum 

Numren betecknar vilket av husen rummen tillhör, 

100 motsvarar hus 1, 200 motsvarar hus 2 osv. Se 

ritning. Numren inom parantes är den nya numreringen 

av rummen i samband med den varsamma 

ombyggnaden. 

Inredning: 


Rum nr: 102, trapphus (117) 

Golv: 

Plastmatta 

Golvsockel, se ritning. Idag brunmålad. 

Väggar: 

Putsade idag målade med vit latex. Korsvirke. 

Mot söder, en glasad spegeldörr från 1900-talets början. 

Profilerad med fyra speglar i liggande format. Originalhandtag. 

Tak: 

Masonit målad med vit latex. 

Synlig inklädd takbjälke utmed östra väggen. 

Inredning: 

Elmätare 

Brunmålad trappa från början av 1900-talet. Trappstegen 

klädda med linoleummatta. Trappan är delad i två 

trapplopp med vilplan emellan. Se även beskrivning 

rum 104. 


Rum nr: 103, skomakeriets affär (118), källaren 

Trappan till källaren under rum 103 


Rum nr: 101, entré (116) 

Golv: 

Klinker 

Trösklar till butikernas och trapphusets entréer. 

Väggar: 

Väggarna i rummet består mestadels av dörrar till butikerna 

och trapphuset, samtliga målade med vitgul oljefärg. 

Väggpartierna är putsade. 

Beskrivning av dörrarna se angränsande rum. 

Tak: 

Masonit med vitgul kulör. 

Golv: 

Plastmatta, linoleum/korkmatta, trägolv lagt i öst-västlig 

riktning, ca 10 cm breda brädor. 

Lager 2, ca 17 cm breda spontade brädor, lager 3 ej 

spontade bräder med varierande bredd, ca 24 cm, 4 cm 

tjocka på bjälkar i nord-sydlig riktning, mellan dem löst 

liggande jordlager. 

Under brädgolvet i rummets västra del döljer sig en 

stensatt källare. Källaren sträcker sig 110 cm från rummets 

västra vägg. Över källaren har brädor lagts från 

norr till söder, ovanpå brädorna ett lager med björknäver 

som skydd för nedfallande jord från trossbotten. 

Källarens väggar är uppmurade av natursten satt i kalkbruk. 

Jordgolv. Nedgången till källaren har varit från 

gården. När huset senare byggdes till mot gården under 

1800-talet (hus 4) blev nedgången kvar på samma ställe 

men genom rum 401. Källaren har tidigare haft en öppning/ljusglugg 

mot gatan. Den har med tiden satts igen i 

och med att gatunivån höjts. Mot väster gränsar källaren 

till hus 3:s källare, under rum 301 och 302. De flaskor 

mm som hittats i källaren visar att den har använts till 

början av 1900-talet. Med tanke på det ålderdomliga 

utförandet och placeringen av nedgången antas källaren 

vara om inte ursprunglig så åtminstone från 1700- 

talets början. 

28


Väggmålning på juteväv, troligtvis från början av 1800-talet. 

Väggar: 

Väster: Puts fäst på vassmatta, beige kulör, plastfärg. 

Dörren till butiksentrén är från 1960-talet. 

Öster: Puts fäst på vassmatta, beige kulör, plastfärg, 

F30-perspektivfönster insatt på 1970-talet. 

Norr: Putsad, partier med glasfiberväv. F28 och F29- 

perspektivfönster insatta på 1970-talet. 

Söder: Putsad, beige kulör, plastfärg, dörröppning mot 

rum 201. 

De putsade väggarna har delvis ett underlag av stående 

brädor. 

Rummet har en enkel ej profilerad golvlist. Dörrfodren är 

inte heller profilerade. 

I rummets nordvästra hörn gjuten platta för eldstad. 

Spår efter t idigare fönstersättning syns ej i fasaden 

eftersom hela södra väggen och delar av östra väggen 

har förändrats kraftigt genom att korsvirket bytts ut mot 

tegel. 

Tak: 

Putsat 

Golvbjälklaget, våningen ovanför har stora spännvidder 

och golvbjälkarna har tidigare varit synliga som takbjälkar 

i nedervåningen. 

Inredning: 

Radiator i rummets nordöstra hörn. 


Rum nr: 104, trappuppgång våning 2 (117) 

Golv: 

Beige plastmatta 

Masonit 

Papp 

Brädgolv i öst-västlig riktning, 10 cm breda. 

Sockel, se ritning. Färgprov visade ett översta lager av 

brun platsfärg, sedan kromoxidgrön 5030- G10Y, ljusockra 

4040-Y30R, obränd umbra 2010-Y20R. 

Trappan ner till våningen under, se -beskrivning rum 

102. Räcket målat med brun plastfärg, sedan kromoxidgrön 

5030-G10Y. 

Väggar: 

Putsade väggar, målade med ett översta lager av vit latex, 

sedan en oljefärg med kulören kromoxidgrön 3020- 

G30Y, underst enl. ”Kalkfärg 90” oxidgul 920:4. 

Dörr D1 186 x 90 cm, dörrfoder 11 cm brett, se ritning. 

Spegeldörr, indelningen samma som rokokodörr med 

halvfransk ramkälning. Dörrgångjärn av 1700-talstyp. 

Färgprov på dörrfoder visar överst en vit kulör, sedan 

grön umbra 2502-Y, kromoxidgrön 5040-G20Y, ljusockra 

1010-Y40R, ljusockra eller oxidgult 2040-Y20R, 

29


obränd umbra 2010-Y20R, grön umbra 2502Y. De äl-dre 

lagren färg är linoljefärg. 

F5 perspektivfönster, ej öppningsbart, i o m det modernare 

fönstrets montering minskades fönsteröppningen. 

Dörr D2 har samma indelning som D1. Dörrgångjärn 

av 1700-talstyp? 

Färgprov på dörrblad D1 visar överst oxid-gul 1010- 

Y20R, obränd umbra 2010-Y20R, vit kulör, obränd umbra 

2005-Y20R, obränd umbra 4010-Y10R, grön umbra 

6005--G80Y. Äldre lagren linoljefärg. 

Tak: 

Vitmålad tretexskiva. 

Inredning: 

Trätrappa, 72 cm bred. Vilplanet är 139x97 cm, golvsockel 

som ovan. 

23x61 cm trappsteg, 19x61 cm sättsteg 

Elmätare, kuloledningar. 


Rum nr: 105 (hus 1, 2 vån.) (215) 

Golv: 

Spontade golvbrädor i öst-västlig riktning, 10x3 cm. 

Under dagens uppreglade golv finns två äldre golvnivåer. 

Golvnivån har höjts 16 cm. Provhål: 2. Uppreglat 

golv av spontade brädor 33x180 mm (nord-sydlig 

riktning), 3. Spontat golv 38x230 mm (öst-västlig riktning), 

4. Bjälklag (nord-sydlig riktning) ca 170 mm 

(ingen fyllning), 5. Spräckpanel. 

Bjälklaget har stora spännvidder och visar att det tidigare 

har varit synligt som takbjälkar i nedervåningen. 

Golvsockel av samma slag i hela rummet, se ritning. 

Färgprovet visar överst en kulör av signalgult, grönumbra 

1502-Y, ljus ockra 1020-Y20R. 

Trösklar finns mot rum 104 och rum 205. 

Väggar: 

Väggarna är delvis masonitklädda och har underliggande 

tapetlager som fästs på en putsad yta (kalkbruk 

på spikhuvuden). Tapetprov har tagits på den norra och 

östra väggen. Väggarnas stomme är av korsvirke. I det 

nordöstra hörnet finns en murstock. Idag är den tapetserad, 

men under den finns en gul och en grå puts. Underst 

kalkfärg, grön umbra 2502-Y, oxidgult 2040-Y20R, 

brungrön plastfärg. I golvet finns ingen extra förstärkning 

för eldstad. 

I rummets sydöstra hörn fann vi vid ombygg-naden en 

bemålad väv föreställade enkel indelng med listverk i 

mörkgrönt på gröngrå botten. I den övre delen fanns en 

enkel blomranka. Målningen är troligen från tidigt 

1800-tal. 

Dörrfoder D1, se ritning. Överst gul, ljusbeige, vit, grön 

umbra, kromoxidgrön. De undre lagren linoljefärg. 

F6 perspektivfönster brunbetsat, öppningsbart. Den 

äldre karmens utsida visar ett lager färg med kulören 

obränd umbra 8010-Y30R under den idag synliga 

gulvita färgen. På karmens insida återfinns flera ljusa 

kulörer. 

F7 och F8 tvåluftsfönster med fast profilerad mittpost, 

fönsterbågar med spröjs, tre rutor. F7 och F8 

visade sig vara blyspröjsade fönster. F8 är äldre med 

1700-tals beslag. F7 kulör insida, underst, grön umbra 

5005-G80R, grön umbra 1502-Y, oxidgul 1010-Y20R, 

obränd umbra 2010-Y20R. F8 kulö r insida, underst, 

mörkockra 7020-Y50R, grön umbra 2005-Y20R, oxidbrun 

2502-R, grön umbra 3005-Y20R, oxidgul 1010- 

Y20R, obränd umbra 2010-Y20R. De undre lagren av 

ovannämnda kulörer är linoljefärg medan det översta är 

alkyd. 

Dörröppningen mot 205 har varken dörrblad eller foder. 

Tak: 

Tretexskivor. De synliga takbjälkarna är inklädda med 

masonit. Under tretexskivorna fins ett putsat tak med en 

grund som blandats med strå som armering. Putsen har 

fästs på ohyvlade brädor som ligger mellan takbjälkarna, 

ca 20 cm mellanrum. Rummet har en karaktäristisk 

profilerad list där vägg möter tak. 

Skiss över golvbeläggningen rum 202, 203 och 501 

Inredning: 

30



Rum nr: 201, fd fikarum (121) 

Golv: 

Plastmatta 

14 cm breda brädor lagda i öst-västlig riktning. 

Brädgolv med varierande bredder, som bredast 40 cm, i 

nord-sydlig riktning. 

Ytterligare brädlager som ligger direkt på jordlager. 

Jordlager med inslag av tegel och kalkbruk. Vid ytterväggen 

är syllstenarna synliga. 

Gjuten platta i hörnet vid murstocken. 

Väggar: 

Väster: Laminat-träimitation, putsad vägg. 

Öster: Vit putsad vägg, F31 och F32 är nyare fönster 

kopplade med spröjs på ytterbågen, sex-delad, 1980-tal. 

Norr:Laminat-träimitation, putsad vägg. 

Söder: Laminat-träimitation, putsad vägg. 

Korsvirke resp tegel, puts på vassmatta. 

Vid murstocken i rummets sydvästra hörn finns flera 

lager kalkfärg. Underst bränd terra di Siena 2020- 

Y70R, oxidbrun/kimrök 5005-Y80R, kromoxidgrön 

2010-G30R, oxidrött/engelskt rött 3040-Y80R, ljusockra 

1020-Y20R. 

Tak: 

Putsat, målat med oljefärg. S ynliga takbjälkar i östvästlig 

riktning. Tidigare har bjälkarna varit synliga i 

våningen under, och mellan dem har sk halmgubbar 

funnnits som underlag för det putsade innertaket. Vid 

ett senare skede har en spräckpanel spikats upp som 

dolt bjälkarna. Spräckpanelen har sedan putsats. 

Dekorationsmålning rum 203 

Inredning: 

Radiator på östra väggen. 


Rum nr: 202, verkstad (123 och 129) 

Golv: 

Plywood, gjutet betonggolv. 

Golvet kan delas in i tre delar. Se skiss. Tydligt spår 

efter tidigare syllstenar i rummets norra del visar var 

tidigare yttervägg gick dvs hus 2 har byggts till mot 

norr. 

Del A har under plywooden bjälklag (ca14x10 cm) i 

nordsydlig riktning med en trossbotten fylld med jord, 

ett lager brädor och under det ett hårdare packat jordlager. 

Del B har under betongen fyra skift med tegel, i de 

undre lagren har teglen större format och är murade med 

porös kalkbruk. Teglets format i översta lagret 25x12 

cm, näst understa lagret 28,5x14 cm. Mot norr syns tydligt 

den tidigare grunden av natursten för dåvarande 

yttervägg. 

Del C har under det översta betonglagret ett lager av 

cementplattor som fyllts bitvis med tegel. Utmed ytterväggen 

mot Västra Vallgatan syns syllstenarna. 

Väggar: 

Väster (väggen mot spiskomplexet, rum 204): Puts på 

korsvirke med tegel i facken. 

Öster: Putsad, spår av tapet visar att den tidigare har 

varit tapetserad. Liggande spontade brädor med tapetlager 

och under brädorna ett lager med bemålad puts, 

rosa botten med blågröna stjärnor. 

Väggen är endast enkel i del C medan den är dubbel i del 

A och B. Den dubbla väggen har murats upp efter det att 

golvet har lagts dit. 

F 33, 34, 35, 36. F33 har äldre beslag än de övriga dvs 

från 1700-talet, troligtvis flyttade till ett nyare fönster, 

enkel båge. Fönster 34, 35 och 36 har kopplade bågar. 

F36 har spikats för. Mellan F35 och F36 finns en gjutjärnsventil. 

F 35 har tidigare varit en dörröppning, spår funna efter 

avväxlad bjälke för att få högre dörröppning. 

Söder: Puts på vassmatta, korsvirke. 

Norr: Masonit, äldre tapetlager (19 lager, se separat 

pärm), målning (slamning) på stående, spontade och 

ohyvlade brädor. Under brädorna finns en putsad vägg, 

där putsen är fästad direkt på korsvirket. Troligtvis har 

en bröstning funnits tidigare. Omålade brädor till 60 cm 

höjd. Ovanför en målning med rosa botten med rött 

mönster, målat med pensel på fri hand. Tapetprov, se 

separat pärm. 

Väggens stomme är av korsvirke och gränsar mot 

Kommendanten 4. Dimensioner på korsvirket:Stolpar 

ca 6”x6”, längd ca 1, 5 m. Löshult (horisontell) ca 6”x6”. 

Snedsträvor i klenare dimensioner och extra stolpar ca 

31


5”x4”. Syllen saknas, istället har man murat upp med 

tegel. 

Foton visar att det tidigare har funnits en dörr mot 

Västra Vallgatan, där fönster F35 finns idag. 

Tak: 

Putsat. Lägre takhöjd, sluttande i rummets norra del som 

gränsar mot Kommendanten 4. Putsen är fäst på en 

vassmatta och spräckpanel. Stora delar av trossbotten 

är fylld med halmgubbar, som fäst undervåningens 

tidigare putsade innertak. Tidigare har bjälkarna varit 

synliga. Det putsade innertaket har målats med guldockra. 

Vid ett senare skede har en spräckpanel spikats 

upp som dolt bjälkarna. Spräckpanelen har sedan 

putsats. 

Inredning: 

Modern radiator på västra väggen. 


Rum nr: 203 (130) 

Golv: 

Plywood 

Bjälklag i nord-sydlig riktning av återvunnet virke. 

Trossbotten är fylld med jord, spontade brädor ca 20 cm 

breda och under golvbjälkarna kullerstensbeläggning. 

Där bjälkarna ligger är kullerstenen bortplockad. I 

brandförsäkringshandlingarna från 1783 beskrivs den 

norra längan som inredd förr stall och vedskjul. Kanske 

kan kullerstensbeläggningen hänga ihop med denna 

period. 

Väggar: 

Norr: masonit, ett flertal tapetlager, se separat pärm. 

Under tapeterna en slamning, sedan samma målning 

som i rum 202, en enkel målning rosa botten och rött 

mönster på stående spontade brädor. Väggen är omålad 

upp till 60 cm ovanför syllen. Troligtvis har en bröstning 

funnits här tidigare. 

Öster: Masonit på puts och korsvirke. 

Väster: Masonit på puts och korsvirke. 

Söder: Masonit på puts och tegel. Väggen är sekundär. 

Tak: 

Putsat 

Inredning: 


Rum nr: 204, sliprum, fd. kök (122) 

Golv: 

Betong 

Väggar: 

Öster: Spiskåpa, vitputsad. Snedställd sekundär vägg i 

plywood avgränsar rummet mot rum 202 pga maskinbuller. 

ID 18 är troligen från 1960-talet, träfaner. Bred-vid 

dörren finns en fönsterruta. 

Väster: F39 , F40 är kopplade tvåluftsfönster utan 

spröjs. 

Norr: Skafferi med spegeldörr, två speglar. Dörrfodret 

har ritats av. I skafferiet syns mot väster husets äldre 

yttervägg i korsvirke. I skafferiet finns även en järnvägsräls/balk 

som bär upp en rökkanal. En konsoll i trä 

är också synlig. 

Söder: Puts på vassmatta. 

Foto från Kristianstadinventeringen visar att det tidigare 

har funnits en dörr till gården där F 39 idag sitter. 

Nuvarade yttervägg murad i tegel och dåligt grundlagd, 

syllsten saknas. 

Tak: 

Vit puts. 

Spår efter den äldre ytterväggen genom balk i taket. 

Loftgången var tidigare ej underbyggd. 

Inredning: 

Spiskåpa och skafferi/garderob. 


Rum nr: 205 (hus 2, 2 vån.) (213 och 214) 

Golv: 

Golvnivån är den samma som i rum 105. 10 cm breda 

brädor som ligger i nord-sydlig riktning. Under detta 

golv ett brädgolv i öst-västlig riktning med varierande 

bredd, ca 6”. Under detta golv trossbottenfyllning och 

ett lager med ohyvlade brädor mellan takbjälkar i östvästlig 

riktning. Mellan bjälkarna trossbottenfyllning 

och en spräckpanel på bjälkarnas undersida. Tidigare 

har bjälkarna varit synliga i våningen under och mellan 

dem har sk halmgubbar funnnits som underlag för det 

putsade innertaket. Vid ett senare skede har en spräckpanel 

spikats upp som dolt bjälkarna. Spräckpanelen 

har sedan putsats. 

Trösklar finns mot rum 105 och rum 206. 

Golvsockel, se ritning. Färgprovet visar överst en grön 

alkydfärg, linoljefärg; oxidgul 1010-Y20R, grön umbra 

2005-Y20R, grön umbra 2502-Y. 

Avväxling med balk i sydvästra hörnet för eldstad invid 

murstock. 

Väggar: 

Väggarna har flera lager med tapeter (se tapetprov) som 

fästs på en putsad yta (kalkbruk). 

Putsen har fästs på spik med stora spikhuvuden. Putsprovet 

på västra väggen visar underst en kulör av grön 

32


umbra 2502-Y, terra di Siena, bränd 5030-Y70R, oxid-gul 

2030-Y30R. Bruket har ett tydligt inslag av djurhår som 

armering. 

Putsprovet vid murstocken visar ett understa lager av 

kalkfärg, oxidgul/ljusockra 2030-Y20R, enl. ”Kalkfärg 

90” bensvart 98:9, ljusockra 1010-Y30R, bränd terra di 

Siena 3020-Y70R, ljus-ockra/oxidgult 2030-Y20R. 

Det understa lagret puts på södra väggen (tidigare yttervägg 

innan hus 2 byggdes) består av en tunn slamning 

och en avfärgning med ljusgrått, grön umbra, putsen 

förekommer även på korsvirket. 

Väggarnas stomme är av korsvirke. 

Spår finns av en igensatt dörr i rummets nordöstra hörn. 

Dörren mot 105 saknas. Dörrfoder, se ritning, samma 

som D1. 

Fönster F9 och F10 är perspektivfönster, som har en 

minskad fönsteröppning jämfört med tidig-are fönster. 

Färgprovet på dörrfodret mot rum 206 visar linoljefärg 

med ett understa lager av grön umbra 2502-Y, oxidgul 

1020-Y20R, ljusockra 1010-Y20R, ljusockra 1005- 

Y20R, grön alkydfärg. 

Karaktäristisk profilerad list där vägg möter tak. 

Tak: 

Tretexskivor. Masonitklädda bjälkar i öst-västlig riktning. 

I skåpet vid murstocken syns en puts på vassmatta och 

därunder 21 cm breda brädor. 

Under tretexskivorna ett putsat tak fäst på vassmatta. 

Takbjälkar 6”x5”, målade med vit kalkfärg. Mellan takbjälkarna, 

under putsen, breda brädor upp till 12”. 

Inredning: 

Väggfast skåp vid murstock av stående ohyvlade brädor 

klädd med tapet. 

Löst stående spegeldörr. 


Rum nr: 206, (hus 2, 2 vån.) (216) 

Golv: 

Golvnivån är något högre än i rum 205. 11 cm breda, 

spontade och uppreglade brädor i nord-sydlig riktning. 

Provhål: 2. spontat brädgolv 35 x 215 mm (öst-västlig 

riktning) på rad av bjälkar 150 x 175 mm (varierande 

bredd i nord-sydlig riktning). 3. äldre bjälklag- samma 

som i rum 207. 

Underst spräckpanel i nord - sydlig riktning. Som 

spräckpanel har äldre foder och lister återanvänts. Stora 

delar av trossbotten är fylld med halmgubbar, som fäst 

undervåningens tidigare putsade innertak. Tidigare har 

bjälkarna varit synliga. Vid ett senare skede har en 

spräckpanel spikats upp som dolt bjälkarna. Spräckpanelen 

har sedan putsats. 

Golvsockeln är den samma som i rum 205. Färgprov 

visade kulörerna under ifrån grön umbra 5005-G80Y, 

ljus ockra 1020-Y20R, grön umbra 3005-Y20R. 

Platta av cement vid murstock för eldstad. Bjälklaget 

har brunnit någon gång, spår av sot och kol. 

Väggar: 

Öster, stomme av korsvirke med flera puts-och tapetlager. 

Undre putslagret, oxidrött/engelskt rött 2020-Y90R, 

engelskt rött 4030-Y90R. 

Det övre putslagret har inslag av vass/halm och kulörena 

underifrån (kalkfärg): bränd umbra 2005-Y50R, 

bensvart enl . ”Kalkfärg 90” 98:5, oxidgul/ljusockra 

1010-Y30R, grön umbra 2502-Y. Rötangripet korsvirke. 

Söder, tapet fäst på puts. Nedre delen av väggen består 

av en bröstning med liggande brädor, höjd 56 cm. 

Norr, masonitvägg med ”välvd” dörröppning. 

Väster, murstock mot norr, 180x70 cm vid det bredaste 

stället, ventilgaller. 

Bjälklag mellan bottenvåning och övervåning 

33


Inredning: 

Garderob vid murstock. 

Elmätare 


Rum nr: 207 (221) 

Golv: 

Lägre golvnivå. 

Linoleummatta på 10 cm breda spontade brädor i nordsydlig 

riktning. 

Provhål: 2. Reglar 20 mm 3. 25 mm tjockt brädgolv 4. 

Bjälklag ca 170 mm, öst-västlig riktning, fyllning av 

lera, kalk och grus, djurben, sked av horn 5. Spräckpanel, 

nord-sydlig riktning. I syd-västra hörnet halmgubbar 

för fästandet av nedervåningens tidigare innertak. 

I övrigt spräckpanel. 

Spiskomplexet i rum 208. 

Spår efter t idigare mellanvägg mitt i rummet- olika 

golvnivå. Igensatt fönster i yttervägg. 

Dörrfoder se ritning. Mot rum 205 har det kulören 

underifrån (linoljefärg), grön umbra 3005-G80Y, 

oxidgul 1010-Y20R, oxidgul 1005-Y20R. 

Dörren mot 208 (kök) är en spegeldörr med utanpåliggande 

lås med skjutregel och handtag. 

Tak: Puts på spräckpanel, även de synliga bjälkarna är 

puts-ade(öst-västlig riktning). 

Golvsockel lika som i rum 205 och 206. Färgprovet visar 

linoljefärg och kulörerna underifrån grön umbra 

2005-Y20R, grön umbra 4502-Y, gulvit alkyd. Mot 

masonitväggen finns en modern och smal golvsockel. 

Väggar: 

Öster, putsad med tapetlager. Perspektivfönster. 

Norr, puts med modernare tapeter. Under putsen vassmatta 

och ståltråd på diagonalt spikade brädor. 

Väster, puts med modernare tapeter. Dörr mot farstu 

och svale, utanpåliggande lås med regel och äggvred. 

Färgprovet på dörrfodret visar underifrån linoljefärg 

och kulörerna, grön umbra 3005-Y20R, obränd umbra 

2005-Y20R, ljusockra 1010-Y20R, gulvit alkyd. 

Loftgången 

34


Fönstret, enlufts med spröjs, sex rutor. 1700-tals beslag 

på utsidan, se ritning. Ett lager färg, ljusockra 3030- 

Y20R. Putsprovet på väggen visar ett understa kalkfärgslager 

av obränd terra di Siena/järnvitriol i kalkmjölk/järnvitriol 

i kalkvatten 2020-Y30R, grön umbra 

2502-Y (kimrök?), bränd terra di Siena 3020-Y60R, 

kromoxidgrönt 3020-G30R, kromoxidgrönt 4020-- 

G30R, oxid-gult 2040-Y20R. 

Spegeldörr med glasad överdel, antagligen från 1920- 

eller 1930-talet. 

Dörrfoder finns ej. 

Tak: 

Puts på brädor i nord-sydlig riktning. Lägre takhöjd från 

dörröppningen och mot norr. 

Inredning: 

Järnspis, IDUN nr 1. 


Rum nr: 209, svale (218) 

Golv: 

Masonit, papp, brädgolv. 

Fönsterbeslag från 1700-talet 

Korsvirkesvägg mot gårdshus-norra längan. 

Söder: Sekundär vägg av masonit. Putsad murstock. 

Puts på vassmatta och stående brädor. 

Tak: 

Putsat innertak. Tidigare har takbjälkarna varit synliga, 

spår av putsad väggyta mellan takbjälkarna på vinden 

vid takfoten. 

Inredning: 

Mellanväggar av masonit mot väster. 


Rum nr: 208, kök (217) 

Golv: 

Golvnivån är lägre än i rum 206. 

Tröskel mot svale och rum 206. 

Ca 15 cm breda brädor lagda i nord-sydlig riktning. 

Ingen golvsockel. 

Väggar: 

Öster: Järnspis med valv vid skorsten, gul putsad. 

Söder: Korsvirke, igensatt bräddörr mot rum 205. 

Väster: Korsvirke, fönster och dörr mot svale. 

Norr: Tegel, gul putsad. 

Väggar: 

Öster, korsvirke, två dörrar, ett fönster, se rum 208 resp 

207. Fönstrets kulör på utsidan grön umbra 8005-Y20R. 

Norr, stående brädor. 

Söder, spegeldörr med två speglar mot rum 402 (från 

1800-talets slut). 

Väster, loftgången har ett räcke av liggande pärlspontpanel, 

höjd ca 90 cm, den södra delen har bytts ut mot 

vanliga brädor. Pärlspontpanelen och stolparna är målad 

med linoljefärg, underst mörk ockra 4030-Y50R, 

bränd umbra 7010-Y50R. 

Tak: 

Brädor med varierande bredd, som mest 27 cm, nordsydlig 

riktning. Vitkalkade. 

Inredning: 


Rum nr:301, (113) 

Golv: 

Bjälklag i nord-sydlig riktning. Spontade brädor i östvästlig 

riktning, ca 12 cm breda. Tretex-skiva och heltäckningsmatta. 

Golvet har sänkts för att öka höjden till 

tak.Stensatt källare under golv. Under golvet i bottenvåningen 

i hus 1 och 3 fanns två källare som har varit 

igensatta under 1900-talets senare hälft. Väggarna är av 

35


gråsten och golven av trampad lera respektive löst liggande 

brädor. De har tidigare haft separata nedgångar 

från gården och en gråstensvägg har skilt dem åt. Källaren 

i hörnhuset sträcker sig endast under en del av 

byggnaden och har täckts av bjälkar och brädor. På 

brädornas ovansida hade man lagt ut björknäver för att 

inte skräp från trossbottenfyllning skulle rasa ner i källaren. 

I hus 3 har golvet (smala spontade brädor) i ovanliggande 

rum sänkts, varför bjälklaget stöttats upp av 

pelare murade i tegel. De förmodas vara tillkomna efter 

1783, eftersom de inte omnämns i brandföräkringshandlingarna 

från den tiden. 

Väggar: 

Söder, putsad vägg. Tre perspektivfönster mot gatan. 

Öster; putsad vägg. 

Norr; mellanvägg spånskivor på reglar. Utsågad välvning 

över dörröppning till rum 302. 

Väster; Putsad vägg, dörr till höger. 

Spår på nedre delen av väggen i form av den äldre syllen 

visar att golvet har sänkts, golvbjälklaget har flyttats 

ned. 

Tak: 

Masonit. Puts. 

Inredning: 

Äldre radiator på västra väggen. 


Rum nr: 302, (113) 

Golv: 

Bjälklag i nord-sydlig riktning. Spontade b rädor i 

öst-västlig riktning, ca 12 cm breda. Tretexskiva och 

heltäckningsmatta. 

Golvet har sänkts för att öka höjden till tak. Samma som 

rum 301. 

Stensatt källare under golv. Väggarna mot öster och 

söder är murade i natursten. Uppmurade pelare i teg-el 

under bjälklag i söder, norr och väster, som följd av att 

man har sänkt golvet i rum 301. Tegelformat 25x12- 

13x6 cm. Ett äldre brädgolv ligger direkt på marken. 

Golvet i affären ovan är av yngre datum med spontade 

brädor. Bjälklaget har flyttats ned kring 1900-talets 

mitt. Nedgången till källaren skedde från gården. Den 

nedgången har senare satts igen. Källaren har förmodligen 

funnits sedan huset byggdes vid sent 1700-tal/ 

tidigt 1800-tal. Spår av äldre kullerstenkällargolv har 

framkommit vid schaktningsarbeten på gården. 

Väggar: 

Alla väggar är klädda med konstfiberplattor. Under 

konstfiberplattorna finns putsade väggar. 

Den södra mellanväggen, är av spånskivor på reglar. 

Tak: 

Masonit. Puts. 

Inredning: 


Rum nr: 303, (113) 

Golv: 

Heltäckningsmatta. 

Delvis murat vid spis. 

Väggar: 

Norr; masonit. Spår i yttervägg efter tidigare fönsteröppning 

mellan kök och gård. 

Söder; brädvägg, dörröppning mot rum 301. 

Väster; masonit, spegeldörr med fem speglar mot portgång 

till gården. 

Öster; murstock, eldstad- öppenspis med hyllinredning, 

brädvägg. 

Tak: 

Tretexskivor. 

Inredning: 

Gammal öppen spis. 


Rum nr: 304, (207 och 208) 

Golv: 

Plastmattor. 

Golvlist, se ritning. 

Trösklar finns mot rum 305 och 104. 

Väggar: 

Söder;masonitklädd. Två perspektivfönster, det högra 

går att öppna. 

Öster; masonitklädd. 

Väster; masonitklädd. Dörröppning mot rum 305. Skorstensstock 

i det nordvästra hörnet. 

Norr; masonitklädd. Skorstensstock i det nordvästra 

hörnet. 

Smal hålkälslist där vägg möter tak. 

Tak: 

Enkel stuckatur i taket. 

Takhöjden är högre i detta rummet än i rum 104. 

Inredning: 


Rum nr: 305, (208 och 209) 

36


Golv: 

Platsmatta. 

Golvlisten är inte profilerad. 

Golvet sluttar mot Kommendanten 6. 

Väggar: 

Söder; fönster F1 och F2. Icke öppningsbara perspektivfönster. 

Öster; mellanvägg. Dörröppning mot rum 304. 

Norr; väggen mot toaletten är murad i tegel. 

Väst; garderob med mellanvägg av stående brädor. 

Putsad vägg med tapet. 

Tak: 

Putsat med enkel stuckatur. 

Inredning: 

Toalettstol, handfat. 

Spegeldörr till toaletten, överspikad med masonit. 

Garderob i västra väggen. 


Rum nr: 306, toalett (209 och 210) 

Golv: 

Plastmatta 

Väggar: 

A, B, C, D står för de olika delutrymmena som finns 

markerade på planritningen med rums-numreringen. 

D: Väggar av masonit. 

Fönster mot norr, enlufts med spröjs, två rutor. Äldre 

beslag, tvådelade gång/hörnjärn mm. 

Norra väggen är putsad på stående och liggande virke. 

Sprickor i puts ovan fönster. Kulör putsprov; underst 

bränd terra di Siena 3020-Y60R, kromoxidgrön 2010- 

G30Y, grön umbra 4010-Y1R, kromoxidgrön 5020- 

G30Y, ljusockra 2020-Y20R, ljusblå. 

Dörr mot rum 902, masonit. I västra väggen dörr mot 

garderobsutrymmen och vindstrappa. 

A: väggar klädda med masonit, brädgolv i öst-västlig 

riktning, hyllor på södra och västra väggen, bräddörr. 

B: brant trätrappa till vinden, bräddörr med utanpåliggande 

kammarlås med regel och äggvred. 

C: putsade väggar utom mot öster som är en mellanvägg 

av masonit. 

Tak: 

Tretex 

Inredning: 

Toalett, handfat 


Rum nr: 401 putsrum, nyckelverkstad (114 och 120) 

Golv: 

Masonit, brädgolv i öst-västlig riktning, bjälklag i nordsydlig 

riktning, trossbotten fylld med jord och brädlager. 

Skarv, grundläggning i golvet visar var tidigare 

yttervägg har stått. 

Källarnedgång till stensatt källare under rum 103. 

Väggar: 

Väster: puts på vassmatta, stående brädor. F38 och F37 

är tvåluftsfönster utan spröjs med kopplade bågar. F37 

är förspikat på insidan. 

Öster: putsad 

Norr: putsad, dörröppning till rum 202. 

Söder: putsad, vid utrymmet under trappen fanns tidigare 

nedgången till en stensatt källare. Väggen som 

gränsar mot hus 3 och rum 302 tros tidigare ha varit 

yttervägg. Loftgången 209 har troligtvis byggts in och 

hus 4 har tillkommit efter det att hus 1, 2 och 3 uppförts. 

Nedgången till källaren ursprungligen skett direkt från 

gården och först i ett senare byggnadsskede, när hus 4 

byggts, gått genom rum 401. Sockeln har skyddats med 

en list i trä för vattenavrinning. 

Spår efter tidigare yttervägg i rum 401 

ID 24 är överspikad med masonit, en spegeldörr med två 

speglar. 

37


I rummet finns en enkel oprofilerad golvlist. 

Tak. 

Putsat 

Inredning: 

Radiator på norra väggen. 


Rum nr: 402, (206) 

Golv: 

Ca 16 cm breda brädor lagda i öst-västlig riktning. 

Golvsockel, se ritning. Färgprovet visade följande kulörer 

underifrån, oxidröd 5030-Y90R, grön umbra 

3502-Y, grön umbra 2005-Y20R. Gjuten platta för 

kakelugn i sydöstra hörnet. Golvhöjden är högre än vid 

svalen. Rummet har satt sig i nordvästra hörnet. 

Under det nuvarade golvet ligger ännu ett brädgolv i 

nord-sydlig riktning. Under detta bjälklag i öst-västlig 

riktning. Undersida: lockpanel målad med ljusgul limfärg, 

ovansida: lera som eldskydd. 

Väggar: 

Söder, putsad med tapet. Tidigare eldstad i sydvästra 

hörnet. 

Öster, putsad med tapet. 

Väster, putsad med tapet. Ett enkelt fönster mot gård, 

två lufter med spröjs, sex rutor, ljusgrå kulör. 

Norr, puts på tegel, ett lager tapet. Utkragning av vägg i 

nordöst- tidigare yttervägg. 

Dörr mot svale, se rum 209. Tidigare dörr mot svale har 

suttit på insidan. Tröskel. Dörrparti i trä. 

Tak: 

Putsat. 

Inredning: 

Skorstensmur i sydöstra hörnet. 


Rum nr: 501, lagret, tidigare inrett rum och i äldre tid 

stall och vedskjul (128) 

Golv: 

Brädgolv, ca 16 cm breda brädor lagda i öst-västlig riktning. 

Sluttande ramp i trä från rum 203. Golvbjälklag i 

nord-sydlig riktning, ca 17x18 cm. 

Under brädolvet finns ett packat jordlager med inslag av 

sågspåntorv och under detta en kullerstenbeläggning. 

Det stampade jordgolvet och kullerstensbeläggningen 

visar på tidigare funktion som stall? 

Väggar: 

Korsvirke. 

Öster: puts på vassmatta. 

Väster: Korsvirke, brädvägg med tapetlager. (Rågummiförråd). 

Den övre delen av väggen är av båle. 

Norr: synliga syllstenar, syll av trä, tegelvägg. Mellanvägg 

av stående brädor, förråd. ID 20 är en bräddörr. 

Putsad vägg mot Kommendanten 4 med tapetlager, se 

separat pärm. 

Söder: Puts på vassmatta. F41 är ett sexdelat fönster 

med krysspost, en enkel båge. Understa kulören grön 

umbra 2005-Y20R, grön umbra 5010-G90Y, mörkockra 

6020-Y50R. 

YD 21 är insatt på 1980-talet. Tidigare har vid F41 varit 

en dörröppning, spår efter nött tröskel och lås. 

Golvprofilen, se ritning. 

Tak: 

Putsat. 

Under 1800-talet har taket höjts, tidigare bjälklag låg på 

165 cm höjd från golv. 

Inredning: 

Brädväggar till förråd. 


Rum nr: 502, (220) 

Golv: 

Brädgolv, varierande bredd på brädorna, öst-västlig 

riktning. Golvet är trasigt. 

Väggar: 

Söder, brädvägg mot svale, dörr, fog av tegel mellan 

dem. 

Bräddörr mot svale med en liten fönsterruta, 1700-talsdörrgångjärn. 

Öster, korsvirkesvägg med utfyllnad av tegel, brädvägg 

mot farstu rum 207. 

Norr, korsvirkesvägg som putsats, garderober som 

klätts med tapeter. 

Väster, mellanvägg av brädor mot rum 503. 

Tak: 

Brädor lagda som lockpanel, varierande bredd ca 22 

cm. Synliga bjälkar i nord-sydlig riktning, 15x16 cm. 

Vindstaket går ner över trappan till vinden. 

Bjälklaget i öst-västlig riktning från hus 2 är avsågade 

vid trappen. 

Inredning: 

Två garderober, skiljevägg byggd av stående brädor. 

Trappa till vind, trapp-och sättstegen är infällda i trappvagnen. 


Rum nr: 503, (220, 222 och 224) 

Golv: 

38


Brädgolv, varierande bredd på brädorna, öst-västlig 

riktning. 

Golvnivån är något högre i garderoben. 

Hål i golvet. 

Väggar: 

Marmorerade väggar. 

Väster, bålevägg, timmer med varierande bredd, 288 

cm som mest. 

Öster, mellanvägg av stående brädor, marmorerad. 

Norr, Tapetlager på korsvirkesväggen, marmorerad 

mellanvägg av stående brädor, dörren är borttagen. 

Överljus av två små fönster 29,5x19,5 cm. 

Söder, synligt korsvirke, tegel i facken, marmoreringen 

fortsätter även på korsvirket. 

Koboltblå markering, bård där vägg möter tak. 

Kulören på marmoreringen/limfärgen, botten av obränd 

terra 4010-Y30R, streck av grön umbra 7005-Y20R, 

svampmålning i oxidgult 1020-Y20R och mörkockra 

7020-Y30R, samt vita inslag. 

Tak: 

Brädor lagda som lockpanel i öst-västlig riktning. 

Spännpapp i garderob. 

Bjälke i nord-sydlig riktning. 

Gråvit limfärg. 

Inredning: 

Marmorerad mellanvägg till garderob. 


Rum nr: 504, svale (219) 

Golv: 

Två trappsteg upp från svale 209. 

Brädgolv i öst-västlig riktning, brädor som bredast 29 

cm. 

Väggar: 

Norr, korsvirket är synligt men liksom putsen är det 

slammat. Putsprovet visade en kalkfärg med kulören 

underifrån, mörkockra 1010-Y50R, terra di Siena bränd 

4030-Y70R, oxidgul 2040-Y20R. Fönstret har kulören 

mörkockra 7020-Y50R. Enlufts med spröjs. 

Öster, bjälke över gången, väggen ovanför klädd med 

brädor. 

Söder, räcke av liggande pärlspont, ca 74 cm högt. Loftgångens 

kulör, underst, mörk ockra 4030-Y50R, bränd 

umbra 7010-Y50R. 

Väster, bjälke inklädd med plank, 5 cm breda. 

Tak: 

Brädtak, varierande bredd kring ca 17 cm, ohyvlade, 

strukna med kalkfärg. 

Inredning: 


Rum nr: 601, (124, 125 och 126) 

Golv: 

Betong 

Väggar: 

Söder: puts, korsvirke. YD 28 är ihopspikad av gamla 

ytterdörrar, spegeldörrar med glasade överdel. 

Norr: stående brädor, tapetlager, puts. Vidgad dörröppning 

mot rum 701. 

Väster: putsad, delvis uppbyggd av tegel. Igenmurad 

öppning mot Kommendanten 6. 

Öster: putsad. Dörröppningar mot rum 501. 

Tak: 

Vitkalkade brädor, ca 18 cm, varierande bredd. Bjälklag 

i nord-sydlig riktning, 17x14 cm. 

Brädor i tak delvis borttagna. 

Inredning: 


Rum nr: 602, farstu (223) 

Golv: 

Brädor ca 13 cm breda, lagda i nord-sydlig riktning. 

Sluttande golv mot gård. 

Väggar: 

Norr, brädvägg av stående brädor, dörr. Postaroff på 

skylten. Spegeldörr med glasad överdel. Dörrfoder, se 

ritning. 

Öster, bålevägg (fur) mot rum 503. Dörröppning och 

trappa mot svale. 

Söder, korsvirkesvägg med tegel som fyllning i facken. 

Putsad. Fönster tvåluft med spröjs, fyra rutor. Fönstrets 

kulör på insidan mörkockra 7020-Y50R. Putsprovet 

visar underst kulören bränd umbra 2010-Y50R, enl. 

”Kalkfärg 90” kimrök Kim:5, grön umbra 1502-Y. 

Väster, mellanvägg av brädor med bräddörr. 

Tak: 

Tre synliga takbjälkar i nord-sydlig riktning, inklädda 

med plank. Ovan dem brädtak lagt i öst-västlig riktning. 

Inredning: 

Elmätare 


Rum nr: 603, (223) 

Golv: 

Brädgolvet ligger i öst-västlig riktning och brädorna är 

ca 20 cm breda. 

39


Sättning i sydvästra hörnet, mot gården. Ruttet golv. 

Väggar: 

Norr, brädvägg mot rum 605, två äldre fönster enlufts 

med spröjs, sex rutor. Bålevägg, ca 25 cm breda bålar. 

Korsvirke precis i hörnet mot nordväst. 

Väster, synligt korsvirke, fyllning av tegel som putsats 

och kalkfärgats. Putsprovet visar underst ett lager av 

engelsktrött/oxidrött 1010-Y90R, grön umbra 2502-Y. 

Putsen har inslag av djurhår som armering. Igensatt dörr 

mellan rum 603 och 605, i västra väggen 603. 

Söder, korsvirke med tegel som fyllningsmaterial. Fönster 

i sydöstra hörnet, tvålufts med spröjs, sex rutor, 

några äldre beslag. Se ritning på profil på fönsterposten. 

1700-tals fönster. Fönstrets kulör insida bränd umbra 

8010-Y50R. 

Öster, brädvägg av stående och ohyvlade brädor. 

Tak: 

Fyra synliga takbjälkar i nord-sydlig riktning, inklädda 

med plank. Brädtaket ovanför dem i öst-västlig riktning, 

ca 16 cm breda brädor. 

Brädor i tak angripna av or. 

Inredning: 


Rum nr: 604, (223) 

Golv: 

Brädgolv i nord-sydlig riktning, ca 13 cm breda. 

Samma golvnivå som i farstun, rum 602. 

Golvet lutar. 

Väggar: 

Öster, papperstapet på bålevägg. Ev. spår av målning, 

se vidare rum 605. 

Väster, mellanväg av stående brädor, gränsar mot rum 

605, tapet. 

Norr, spegeldörr med fyra speglar (1920-tal) mot rum 

702. 

Söder, dörr mot farstu, se beskrivning rum 602. 

Tak: 

Papp och tapet. 

Inredning: 

Garderob utmed väggen mot öster. 


Rum nr: 605, garderob (223) 

Golv: 

Brädgolv i öst-västlig riktning med varierande bredd 

kring 19 cm. Rummet har lägre golvnivå än rum 604. 

Golvet lutar. 

1700-tals målning på norra båleväggen 

Väggar: 

Väggarna är tapetserade. 

Väst, brädvägg, igensatt dörr mot rum 603. 

Öst, bräddörr mot rum 604. Nyckelbricka, se ritning. 

Norr, bålevägg med papp och tapet. Under tapeten en 

1700-talsmålning, som inte täcker hela väggen utan avslutas 

i en skarp gräns mot väster. Målningen förmodas 

fortsätta på båleväggen mot öster i rum 604 och 602. 

Söder, brädvägg med fönster, se beskrivning rum 603. 

Tak: 

Tapet, papp, bjälkar och brädor, se beskrivning rum 

603. 

Inredning: 

Hyllor på västra väggen. 


Rum nr: 701, (127, 133, 134, 135 och 136) 

Golv: 

Betong 

Väggar: 

Öster: putsad. 

Väster: putsad. 

40


Norr: putsad. Gjutjärnsventiler i östra och västra hörnen. 

F42 och 43 är tvåluftsfönster med spröjs, sex rutor, 

en enkel båge. Underst en vit kulör, överst en brun. 

Söder: putsad, breddad öppning mot rum 601, dörrprofil 

avritad. 

Tak: 

Putsat. 

Taket dåligt mot norr. 

Inredning: 


Rum nr: 702, (231) 

Golv: 

Brädgolv i öst-västlig riktning, ca 15 cm breda. 

Golvlist, se ritning. Färgprovet visade en linoljefärg 

med kulörerna, underst grön umbra 3502-Y, ljusockra 

1010-Y20R. 

Tröskel mot rum 604. 

Väggar: 

Norr, putsad med gul tapet. Fyrluftsfönster med krysspost, 

nedre luften med spröjs, fyra rutor (sekel-skiftes 

typ). 

Söder, papp, tapet. Dörr mot rum 604. Dörrfoder, se 

ritning. Färgprov, linoljefärg, underst grön umbra 3005- 

Y20 R, obränd umbra 4020-Y10R, ljusockra 1010- 

Y20R. Den södra väggen är uppbyggd av korsvirke. 

Väster, mellanvägg av brädor. Dörröppning till kök 

resp. rum 704. Lika dörrfoder som dörr vid södra 

väggen. 

Öster, putsad vägg, tapet. 

Tak: 

Brädtak i öst-västlig riktning, vassmatta och puts. 

Taket har delvis rasat in. 

Inredning: 


Rum nr: 703, kök (232) 

Golv: 

Brädgolv i öst-västlig riktning, ca 15 cm breda. 

Väggar: 

Väster, skorstensstock. 

Norr, mellanvägg av stående brädor. Litet fönster för att 

få in indirekt ljus i köket. 34x51 cm. 

Söder, brädvägg av stående brädor, under en korsvirkesvägg 

med fyllning av tegel. 

Öster, brädvägg. Dörröppning mot rum 702. Dörrbladet 

saknas. 

Dassen 

Tak: 

Putsat 

Inredning: 

Järnspis, Norrhammar no 3. 


Rum nr: 704, (233) 

Golv: 

Brädgolv i öst-västlig riktning, ca 15 cm breda. Golvlist 

som 702. 

Lutande golv mot norr. 

Väggar 

Söder: mellanvägg av brädor. I sydvästra hörnet skorstensstock, 

fundament kakelugn. Fönster mot rum 703, 

kök, för indirekt ljus, profilerad list som omfattning. 

Öster, mellanvägg av brädor. Dörröppning mot rum 702. 

Dörrfoder, se ritning, rum 702. Dörrbladet saknas. 

Väster, putsad vägg med tapet. Skorstenssockel i syvästra 

hörnet. 

Norr, putsad vägg, fönster, mot gården vid Kommendanten 

4, av samma slag som i rum 702. 

Sprickor i väggarna. 

Tak: 

41


Putsat. 

Inredning: 


Rum nr: 801, dass 

Golv: 

Cementbruk på tegel, trägolv Sluttande golv u nder 

dasshålen. Fynd av djurben gjordes under golvet. Stora 

stenar under tegelgolvet. 

Väggar: 

Norr och söder puts på korsvirkesväggar med fyllning 

av tegel. Vägg av stående brädor mot rum 802, mot gården 

dassdörrar och vägg av stående brädor. Dörrarna till 

de två dassen var enkla sk bräddörrar med glasruta i 

ovankanten. 

Tak: 

Bjälklag i öst-västlig riktning, ovanvåningens golv, breda 

spontade brädor. 

Taket uppruttet. 

Yttertaket förmodas tidigare ha haft en annan lutning, 

en putskant på väggen visar detta. Detta stämmer med 

fönstret på övervåningen som då var frilagt. 

Inredning: 

Två dass, tre trappsteg för att nå tronen. 

Det ena dasset framstod som finare än det andra. 


Rum nr: 802, rum bakom dassen. 

Golv: 

Betong gjutet ovanpå golv av tegel. Golvnivån är högre 

i detta rum än i rum 801. 

Väggar: 

Norr och söder puts på korsvirkesväggar med fyllning 

av tegel, delvis cement. Vägg av stående brädor mot rum 

801. Spegeldörr i söder mot rum 901, med nyckel-bricka. 

Tegelvägg mot väst, angränsande gård och hus. 

Tak: 

Bjälklag i öst-västlig riktning, ovanvåningens golv, breda 

spontade brädor. 

Taket uppruttet. 

Yttertaket förmodas tidigare ha haft en annan lutning, en 

putskant på väggen visar detta. Detta stämmer med 

fönstret på övervåningen som då blir frilagt. 

Inredning: 


Rum nr: 901, (112) 

Golv: 

Ytskikt av cement. 

Väggar: 

Korsvirkes vägg mot väster, öster och norr. 

Vägg av stående brädor mot söder. Tidigare har en ljusöppning 

funnits som har varit försedd med hönsnät. 

Bräddörr med utanpåligande kammarlås. 

Spegeldörr mot rummet bakom dassen, rum 802. 

Tak: 

Smala brädor på bredare reglar i öst-västlig riktning. 

Inredning: 

Mellanvägg av stående brädor till förvaringsutrymme. 


Rum nr: 902, (211 och 212) 

Golv: 

Äldre brädgolv som ligger i öst-västlig riktning, bredden 

varierar, ca 29 cm. Golvbrädorna är inte spontade. 

Bjälklag i nord-sydlig riktning. 

Delvis flera olika lager med överliggande golv i smalare 

dimensioner. 

Golvet ruttet. 

Väggar: 

Norr; korsvirke med tegelfyllning. OBS! Teglen är liggande 

och ställda på högkant, förmodligen av tekniska 

skäl. Samma teknik ända upp i gavelspetsen. 

Väster; korsvirke med tegelfyllning men i övervägande 

delen av väggens nedre del är teglet murat på konventionellt 

sätt, dvs med löparen utåt. Hål i flera fack mot 

angränsande hus i väster gör att ytterväggen till Kommendanten 

6 är synlig. 

Söder; dörr mot rum 306. Äldre beslag, 1700-tal, visar 

att dörröppningen har funnits länge. Putskant 34 cm 

från dörrens höger kant. Lockpanel i gavelröste, breda 

dimensioner. 

Öster; korsvirke, tegelfyllnaden murad tvärställda tegel, 

några fack har löparna utåt. Två fönster, enlufts med 

spröjs, F22 och F23. 

Frostsprängt och rasat tegel ur facken. Ruttet korsvirke. 

Tak: 

Brädtak i nord-sydlig riktning. Takbjälkar under i östvästlig 

riktning. 

Ett halvt sadeltak med läkt och plåt. 

Inredning: 

Delar av tidigare brädväggar i rummets norra del når 

ända upp till nocken. 


42


Rum nr: 1101 och 1102, Kommendanten 6, dass från 

1906-07. 

Golv: 

Trägolv med cementskikt. 

Väggar: 

Yttervägg, mörkbrun pärlspontpanel som senare klätts 

med konstfiberskiva. 

Profilerade dörrfoder. 

Dörrar; Spegeldörrar med glasad överdel, sex rutor med 

spröjs. Dörrarna har karaktäristiska lufthål i nederkanten. 

Brädvägg mellan de två dassen. 

Murade väggar mot söder och väster, pärlspontpanelklädda 

väggar i övrigt. 

Tak: 

Falsad svart skivtäkt plåt med svart hängränna och stuprör. 

Tidigare har taket förmodligen haft en ståndränna, 

liksom omkringliggande tak. Den nedre plåten där 

ståndrännan förmodas ha suttit har bytts ut mot ny plåt 

med hängränna istället. 

Innertak av pärlspont, målat med beige linoljefärg. 

Inredning: 


Rum nr: 1201, (106), Kommendanten 6, gårdshuset 

Golv: 

Betong 

Väggar: 

Masonitklädda väggar. Inget äldre listverk synligt. 

Y50, ytterdörren är en spegeldörr med tre speglar, varav 

den översta är glasad. I mellersta spegeln har den haft ett 

brevinkast. 1910-tal. 

Tak: 

Masonitklätt tak. 

Inredning: 

Oljepanna 


Rum nr: 1202, (107) Kommendanten 6, gårdshuset 

Golv: 

Betonggolv 

Väggar: 

Korsvirke med tegel som fyllning, som har putsats. 

Dörröppningar utan dörrblad mot norr och öster. Dörren 

mot norr har en profilerad dörrlist med gångjärn. 

Y51, ytterdörr, är en profilerad spegeldörr, egentligen en 

innerdörr från sent 1800-tal. Rummet har tidigare haft 

funktion som farstu. 

F51, igensatt fönster mot gården, enlufts med spröjs, 

sex rutor. 

Tak: 

Putsat. Bitvis en fanerskiva. 

Inredning: 

Upplag av fem dörrar och tre fönsterbågar, sekelskiftesmodell. 



Golv: 

Betonggolv 

Väggar: 

Puts på korsvirke. 

Tak: 

Putsat. 

Inredning: 

Enklare hyllor 

Har rummet tidigare varit kök? 



Golv: 

Brädgolv i nordsydlig riktning. Golvbrädornas bredd: 

ca 13 cm. 

Väggar: 

Putsat korsvirke. 

YD 53, ytterdörr, spegeldörr med tre speglar, egentligen 

innerdörr, utanpåliggande kammarlås. 

Profilerade dörrlister. 

ID 52, spegeldörr med tre speglar, utanpåliggande kammarlås, 

mot farstun påspikad bred pärlspontpanel och 

nyckelbricka. Profilerade dörromfattningar. 

F57, enluftsfönster med spröjs, två rutor. 

Tak: 

Pärlspont med extra pärla i mitten på brädan. Där tak 

möter vägg en taklist, hålkärl. 

Inredning: 

Trappa till övervåning. Från 1930-40-tal. 

Äldre dörr ligger på golvet. 

43




Golv: 

Linoleummatta. Brädgolv i öst-västlig riktning. Golvplankornas 

bredd ca 25 cm. Golvlist med en enkel profilering. 

Väggar: 

Putsat korsvirke med tapet. Bröstningspanel under fönstren. 

F 58-59, enkla fönsterbågar av sekelskiftesmodell, tvålufts 

med spröjs. 

ID 52, spegeldörr med tre speglar, utanpåliggande 

kammarlås, mot farstun påspikad bred pärlspontpanel 

och nyckelbricka. Profilerade dörromfattningar. 

Tak: 

Spontade brädor. 

Schakt för oljepannans skorstensrör genom tak och 

golv. 

Inredning: 

Element gjutjärn. Tre dörrar och sex fönsterbågar. 



Golv: 

Brädgolv i öst-västlig riktning, ca 10 cm breda golvbrädor. 

Väggar: 

Mot norr, putsat korsvirke. Tegelväggar mot öst och 

väst. Mot söder utgör väggen själva takresningen och 

har därför liksom taket byggts av spontad panel som 

klätts med takplåt på utsidan. 

YD 54, bräddörr som är plåtklädd på utsidan. 

Spår efter tidigare takresning, avsågade högben i väggen 

mot gården. 

Tak: 

Spontpanel, synliga takbjälkar, två igensatta takfönster. 

Inredning: 

Schakt i golv och tak för oljepannans skorstensrör. 


Hus 1 (305) 

Golv: 

Två lager med brädgolv ligger i öst-västlig riktning på 

bjälklaget. I rummets västra del vid trappan intill hus 3 

ligger ett brädgolv med jämna brädor som är 10 cm breda. 

Jmfr. Vindsgolvet i hus 1 är av två slag. Större delen av 

vindsutrymmet har ett golv bestående av två lager 9 -11 

tums plank över bindbjälkarna. I en mindre del, över 

den nuvarande trappuppgången, ligger endast ett lager 

plank 4 tum breda. 

Jmfr. Vindsgolvet är av 25x200 mm ospontade brädor. 

Det är uppreglat 50 mm och ligger på ett äldre spontat 

trägolv 40x220 mm. 

Väggar: 

De på vinden urskiljbara väggarna mot öst, söder och 

norr är av korsvirke, timra av ek och furu med tegel i 

facken. 

Husets gavel mot väster är av korsvirke, men skiljer sig 

på flera sätt från de övriga väggarna. Avståndet mellan 

stolparna är längre, teglet av annat format och annorlunda 

murat, lejden saknas och väggen är dessutom 

högre. Denna vägg hör med största sannolikhet samman 

med upp-förandet av hus 3. 

Väggstolparnas dimensioner: ca 23x14 cm 

Tak: 

Virkesslaget är huvudsakligen fur. 

Lejdens dimensioner: ca 19x11 cm 

Taksparrarnas dimensioner: ca 14x11 cm 

Lejden, plankan mellan tak och vägg, hålls på plats av 

dymlade brädor som fästs på taksparrarna. 

Noten som sticker upp ovan lejden har dimensionerna 

5x23 cm. 

I dagens takkonstruktion ingår yngre virke bl a som 

extra stöttor/taksparrar till plåttaket. 

Hanbjälkarna är tappade i taksparrarna till knappt halva 

taksparrens bredd. 

Den undre hanbjälkens dimensioner: ca 11(bred) x15 

(höjd) cm. Den undre hanbjälken sitter placerad 184 cm 

från lejden (måttet taget på taksparrens innerkant). Den 

övre hanbjälken sitter på 349 cm höjd från lejden. Den 

övre hanbjälken har samma fogning som den undre, 

men dymlingen är ej kapad vid taksparrens slut utan 

sticker ut. 

Takstolarna är märkta, med streck mot söder (II, III, IIII) 

och med inhuggna trekantiga märken mot norr (^^^^). 

Numreringen överensstämmer med takstolarnas nuvarande 

placering. De är alltså alla samtida och sannolikt 

husets ursprungliga takstolar. 

Konstruktionen på ihopsättningen mellan bindbjälkar 

och lejd är tydlig i norra väggen. Bindbjälkarna går 

genom lejden och låses, horisontellt, med tappar. 

Inredning: 

Timmermärkning: 

44


Hanbjälkens intappning i taksparren, hus 1 (ej 

genomgående) 

Mot norr har huset senare byggts samman med hus 2. 

Att hus 1 är det äldsta och att det har stått fritt mot norr 

kan ses dels av att det fortfarande sitter läkt kvar mellan 

de östligaste takstolarna, och genom att det på övriga 

takstolar mot norr finns spikhål efter läkt, dels att den 

norra väggen tydligt varit en yttervägg, putsad och målad 

mot norr. 

Norra väggen har alltså varit en yttervägg. Väggen har 

varit putsad i sin helhet. I facken närmast gatan urskiljdes 

ett lager rosa färg, medan det på timran endast fanns 

den vita putsen. Mot gården kunde ingen rosa färg ses, 

facken är endast vitputsade, men en stolpe är rödfärgad 

Spår med rödfärg på timra har även kunnat ses på gatufasaden 

vid hus 1. Putsprovet på den rosa färgen visade 

bränd terra och järnoxidsvart 44:7, enl Kalkfärg 90. Den 

släta putsen hade inslag av djurhår och kulören hade 

flera betydligt rödare inslag. 


Hus 2 (306, 307, 308 och 311) och 4 

Golv: 

Golvet har idag en indelning med tre olika trägolv (fur). 

Brädorna har en varierande bredd kring ca 20 cm. 

Längst mot norr; det 25x180 mm spontade vindsgolvet 

ligger på ett äldre trägolv av spontade brädor 30x220 

mm. Därunder ligger ett 190 mm tjockt bjälklag. 

Väggar: 

Taket går ner ända till golv. 

Gaveln mot norr är klädd med stående, breda och spontade 

brädor, lagda som lockpanel, delvis har dörrar från 

1700-talet använts. Korsvirkesvägg under panelen. 

Tak: 

Virkesslag övervägande delen fur. 

Taksparrens möte med lejd och väggstolpe, hus 1 

Takstolen har här endast en hanbjälke till skillnad från 

hus 1, förutom vid skorstensstocken vid hus 1 där det 

har funnits två, idag finns bara den övre kvar. 

Hanbjälkarna är intappade i taksparren på samma sätt 

som i hus 1, se skiss. 

Taknocken, där sparrarna möts, stöttar hela ytan/ändarna 

varandra. Detta gäller även hanbjälk-arna. 

Taksparrarnas dimensioner: ca 15x15 cm. 

Hanbjälkarnas dimensioner: ca 16 (höjd) x12 (bredd) 

cm. 

Inredning: 

Äldre dörrar med 1700- tals beslag har använts som 

brädpanel på den norra gaveln. 

På vinden kan hus 2 inte urskiljas lika lätt som på planritningarna 

på botten- och övervåningen. Husets ursprungliga 

vägg mot väster har förändrats vid senare 

till- och ombyggnader och takstolarna är (samtliga?) 

sekundära. Förmodligen är de från första hälften av 

1800-talet då omdisponeringar och ombyggnader gjordes 

främst mot gården. Spår efter att taket har flyttats ut 

vid hus 4 i takstolar och golv. 


Hus 3 (303, 304) 

Golv: 

Fyra trappsteg upp från hus 1, golvnivån ligger högre än 

i hus 1. De idag synliga brädgolven är lagda i öst-västlig 

riktning. Brädorna har en varierande bredd, ca 22 cm. 

Väggar: 

Gaveln mot Kommendanten 6 är en korsvirkesvägg 

med fyllning av tegel. I ett av facken finns ett fönster. 

45


Tak: 

Taket har samma lutning som hus 1. Takstolen har hanbjälke 

och stödben. Taksparren går ner genom golvbrädorna 

innan den når lejden. Stödbenen är intappade i 

sparren och fäst med en fyrkantig dymling på samma 

sätt som hanbjälken. 

Hanbjälkar, taksparrar och stödben är numrerade, märkta 

med romerska siffror. Mot 

gården finns spår av märkning på taksparrarna i form av 

inhuggna trekanter. 

Sju takstolar sammanlagt i hus 3, inklusive korsvirkesvägg 

i väst. Återanvänt ektimmer och furustockar. Två 

nyare takstolar har installerats i öst för att rikta upp plåttaket. 

I nocken är taksparrarna intappade i varandra och fästa 

med en grov dymling. 

Äldre läkt finns kvar. Takstolarna har tolkas som ursprungliga. 

Taksparrens dimensioner: 18x14 cm. 

Stödbenets dimensioner: 13x9 cm. 

Hanbjälkens dimensioner: 13,5x10 cm. 

Inredning: 

Två mellanväggar av breda, stående brädor, som lockpanel. 

I golvet finns spår av en äldre rökkanal. 

Äldre virke har använts till snedsträvor i korsvirkesväggen 

och stödben till takstolarna. Spår av äldre intappning 

syns. 


Hus 5 (309) 

Huset omfattar ett halvt takfall eftersom byggnadskroppen 

gränsar mot Kommendanten 4. 

Golv: 

Hus 5 ligger ett trappsteg upp från hus 2. Detta förmodligen 

pga att husen inte planerades att byggas ihop från 

början då funktionen var en annan. Bjälklagets riktning 

är nord-sydlig, brädorna ligger i öst-västlig riktning. De 

är av varierande bredd, lagda som lockpanel (och bildar 

innertak i rummet med marmoreringarna. 31 x 2,5 cm 

(som bredast). 

Väggar: 

Mot norr en korsvirkesvägg med tegel i facken, lagda 

med flatsidorna utåt, både stående och liggande. Tegelformat 

14,5 x 28 x 7 cm. 

Tak: 

Taksparrarna vilar mot den översta bjälken i korsvirkesväggen. 

Taksparrens dimension 11 x 15 cm. Taksparrarna 

går genom golvet ner till lejden.Takfoten är 

fäst med en bräda som sammanfogats med respektive 

taksparrre, på dess högra sida inifrån sett. 

Äldre läkt finns kvar men idag stöttas det nya plåttaket 

upp av modernt och maskinsågat virke. 

Inredning: 

Vid trappan finns en vägg av stående brädor. 

Vindssbeskrivning 

Hus 6 (310) 

Golv: 

Hus 6 ligger ett trappsteg ner från hus 5. Detta förmodligen 

p g a att husen inte planerades att byggas ihop från 

början då funktionen och tomtindelningen var en annan. 

Golvbrädorna ligger i öst-västlig riktning och har en 

varierande bredd kring 24 cm. Innanför nuvarande 

mellanvägg av brädor är golvbrädorna lagda som lockpanel. 

Sättning mot gården. 

Väggar: 

Mot norr har huset en bålevägg (dubbla väggar) och en 

ingång till hus 7. 

Tak: 

Taksparrarna vilar på en bjälke som ligger på båleväggen. 

Sparren möter sparren från hus 7 i nock. Taksparrarna 

har dimensionen 12x15 cm. Taksparrarna går ner 

i brädgolvet. Äldre läkt finns vid sidan om den moderna 

takläkten som bär upp dagens plåttak. 

Inredning: 

Mellanvägg av stående brädor. 


Hus 7 (313) 

Golv: 

Rummets golvbrädor är ca 18 cm breda i östra delen 

medan de är något bredare i rummets västra del, ca 20 

cm. 

Golvet ruttet i det nordöstra hörnet p g a tidigare läckage. 

Väggar: 

Tegelväggarna mot öster och väster är byggda i korsvirke 

med tegel som fyllnadsmaterial i facken. Löpare 

och kopp är synliga. 

Södra väggen: våningen under är en bålevägg, men på 

vinden består den av spikade brädor på väggstolpar 

som går från syll till nockstock. 

Tak: 

Takstolarna är numrerade från VIII - XII. Det halva takfallets 

hanbjälkar är numrerade med samma nummer 

som taksparren. Taksparrens dimensioner är 16x14 cm, 

hanbjälkens dimen-sioner är 13x13 cm. 

46


Taksparrarna går ner genom golvet och vilar mot korsvirkesstommen. 

Fyra av taksparrarna har stödben, som 

är 35 cm höga. De är intappade och spikade i taksparren. 

Tre av dem har en extra understöttning genom en bjälke 

som går parallellt framför lejden. 

Inredning: 

Skorstensstocken vitkalkad. Rester av en mellanvägg 

mitt i rummet. 


Kommendanten 5, gården 

Beläggning: 

Asfalt, under finns kullerstenen. 

Fasaden mot öster: 

Nedre våningen har fyra tvåluftsfönster utan spröjs. 

Oljefärg i skiftande brun kulör, mellan obränd umbra, 

8010-Y30R och 6020-Y30R. 

Samtliga större fönster mot gården har fönsterbleck. 

Fönstret i övre våningen har två lufter med spröjs, sex 

rutor. 

Fasadens spritputs har en grovkornig ballast, ärtsingel. 

Huset är försett med moderna röda stuprör och hängrännor. 

Loftgången har liggande pärlspontpanel, den södra delen 

har senare bytts ut mot vanliga brädor. En rak trappa 

leder från gården upp till loftgången. Loftgångens kulör, 

underst, mörk ockra 4030-Y50R, bränd umbra 7010- 

Y50R. Trappstegen har delvis lossnat. 

Fasaden mot norr: 

Nedre våningen, mot öster, fönster till skomakeriet, fyrlufts, 

krysspost med spröjs i de nedre bågarna, fyra rutor, 

sex rutor sammanlagt. Beslagen är i två delar. Intill 

fönstret finns en modern dörr in till skomakeriet. Mot 

väster finns en brädport in till rum 601. 

Våningen ovanför har en svale med räcke av brunmålad 

pärlspont. Tre golvbjälkar är synliga under den, varav 

den östra är inklädd med brädor och dold bakom en 

snedsträva som fällts in i väggen. 

Fönstret i övre våningen har två lufter med spröjs, sex 

rutor. 

Fasadens spritputs har en grovkornig ballast, ärtsingel. 

Huset är försett med moderna röda stuprör och hängrännor. 

Loftgången har liggande pärlspontpanel, den södra delen 

har senare bytts ut mot vanliga brädor. En rak trappa 

leder från gården upp till loftgången. Loftgångens kulör, 

underst, mörk ockra 4030-Y50R, bränd umbra 7010- 

Y50R. Trappstegen har delvis lossnat. 

Fasaden mot norr: 

Nedre våningen, mot öster, fönster till skomakeriet, fyrlufts, 

krysspost med spröjs i de nedre bågarna, fyra rutor, 

sex rutor sammanlagt. Beslagen är i två delar. Intill 

fönstret finns en modern dörr in till skomakeriet. Mot 

väster finns en brädport in till rum 601. 

Våningen ovanför har en svale med räcke av brunmålad 

pärlspont. Tre golvbjälkar är synliga under den, varav 

den östra är inklädd med brädor och dold bakom en 

snedsträva som fällts in i väggen. 

Den äldsta kalkputsen är grovkornig och gul. 

Södra fasaden: 

Nyare trappa rakt upp till rum 902. Där trappan möter 

marken har en avsats i tegel och betong gjutits. Väggen 

har en välbevarad äldre kalkputs, som är grovkornig och 

gul. Den liknar en puts som är ett mellanting mellan slätputs 

och spritputs, eftersom de många kalklagren slätat 

ut ballastens toppar. Varierande kulör; oxidgul, från 

2040-Y20R till 1020-Y20R. Under det översta skiktet 

finns ett lager med rosa ton, bränd terra di Siena 3030- 

Y70R. 

På andra våningen finns ett enluftsfönster med spröjs, 

två rutor, slamfärg med kulören 4040-Y70R. 

Västra fasaden: 

Brant trätrappa till rum 902. Fasaden täcks idag i huvudsakligen 

av röd trapetskorrugerad plåt. Intill trappan 

finns ett enluftsfönster med spröjs, två rutor. 

Under plåten döljde sig en fasad med korsvirkeskonstruktion, 

med tegel som fyllnadsmaterial i facken. 

Fasaden är putsad med kalkbruk och kalkavfärgad. 

Putsen har fästs på korsvirket med hjälp av en stråmatta. 

Det understa skiktet av puts har en rosa kulör och sedan 

ett gult. Fasaden har två enluftsfönster med spröjs, 

enkel båge, brunmålade. 


Gången, Kommendanten 5 

Beläggning: 

Asfalt och under den en kullerstensbeläggning. 

Mot söder porten mot gatan med två modernare dörrar 

av stående smala brädor. 

Västra väggen: idag synligt korsvirke, som slammats 

över. Timran är behuggen så förmodligen har de varit 

överputsade tidigare. Varierande kulör överst, oxidgult 

från 2040-Y20R till 1020-Y20R, mörkockra 3030-Y50R. 

Facken är tegelfyllda och slätputsade med kalkputs. 

47


Norra väggen är uppbyggd av stående brädor av varierande 

bredd, ca 18 cm. Bräddörr till förråd med utanpåliggande 

kammarlås och skjutregel och handtag. Kulör; 

understa lager av mörk kimrök, sedan ett rosa lager 

och överst en gul kulör. 

Brädväggen har kulören grön umbra 2502-Y, limfärg. 

Östra väggen; öppning mot gård. Slätputsad vägg med 

rödmålad spegeldörr, spegeln överspikad med masonit. 

Tak: 

Taket delas av två bjälkar med 29 cm bredd. Taket 

längst mot gatan har två längsgående bjälkar som delvis 

är synliga. Plankor har placerats på dess sidor. Övriga 

taket är putsat. 

Taket mot förrådet är ett brädtak med ca 26 cm breda 

brädor. Brädorna är fastspikade i bjälkarsna och vitkalkade. 

En bräda är knäckt dvs golvet i rum 904 är dåligt. 

Inredning: 

Brädväggar vid förråd. 

Konsoll under trappan, vid gången till gården. Se ritning. 

norra längan skall bli möjlig. Avloppsledningen i 

gjutjärn från den övre våningen ligger utanpå fasaden 

och går ner i backen. Flera ventilöppningar finns i 

fasaden. 

Östra fasaden: fasaden består delvis av det trapphus 

som byggdes till 1906 och det dass som byggdes 

samtidigt. Dassbyggnaden är klädd med pärlspont och 

har två dörrar med glasad överdel. Dörrarna och dasset 

har under senare tid klätts med träfiberskivor. Det ursprungliga 

profilerade dörrfodret finns kvar. Trapphuset 

har en tidstypisk profilerad pardörr med överljus i 

form av ett trekantigt fönster utan spröjs. Ett mindre 

enluftsfönster sitter längre upp på fasaden för att ge ljus 

till trappuppgången. Även detta fönster har ett trekantigt 

överljus. Under trappan finns öppningen till 

passagen till gatan. 

Södra fasaden: gatuhusets baksida pryds av två treluftsfönster 

utan spröjs på botten- och övervåning. 

Fönstren har fönsterbleck. 



Gården är belagd med cement, tidigare kullersten. 

En smal portgång leder in från gatan till gården. Samtliga 

fasader har målats med en ljusgrön plastfärg. Under 

den yttersta slamningen finns en gul puts och den återfinns 

på alla huskroppar på gården. Fasaderna karaktäriseras 

av oregelbundet placerade fönster. Dasset är 

till skillnad från övriga gårdshus klätt med pärlspontpanel. 

Fönsterkarmar och dörrfoder är idag målade i 

svart. Några fönster är enbart vita. Fönsterbågarna är 

vita liksom dörrbladen. Taken är klädda med svartmålad 

falsad plåt. 

Norra fasaden: gårdshuset finns på platsen 1788 och 

kanske kan spår i fasaderna finnas av detta hus. På 

övervåningen två tvåluftsfönster med spröjs, på bottenvåningen 

två dörrar och ett igensatt fönster. På fasaden 

har man under senare tid spikat upp en skiva, som delvis 

har täckt över fönstret. Den ena dörröppningen är 

placerad under den trappa som leder upp till husets 

övervåning. 

Västra fasaden: övervåningen har ett treluftsfönster 

med spröjs vid köket och ett enluftsfönster med spröjs 

vid toaletten. Bottenvåningen har ett enluftsfönster 

med spröjs och i sydvästra hörnet två perspektivfönster. 

Förmodligen har alla tre fönstren varit av den 

äldre typen från början. Husets övervåning bärs i det 

norra hörnet upp endast av en timra. Norra hörnet av 

huset ligger fritt för att passage under trappan till den 

48

Regionmuseets rapportserie 2006 

Kulturmiljö 

1. Folkestorps Bränneri , Folkestorp 6:5, Maglehem sn, AK, Mattias Burman, 2005 

2. Vallfartskyrkan i Fru Alstad, Fru Alstad, FU, Lars Salminen, 2005 

3. Röstånga kyrkogård, Röstånga sn, DK, Åsa Jakobsson och Cecilia Pantzar, 2005 

4. Hovdala slott, larm och markarbeten, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005 

5. Ask kyrkogård, Ask sn,DK, Åsa Jacobsson, Klara Johansson, Mia Jungskär, Cissela Olsson, 2005 

6. Hustoftagård, Väsby sn, AK, Anna Ligoura, 2005 

7. Äsphult kyrka, Äsphult sn, MD, Magnus Lindhagen och Jimmy Juhlin Alftberg, 1996 

8. Himmelstorpsgården, Brunnby sn, AK, Anna Ligoura, 2004 

9. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, 2005 

10. Rutsbo, Sankt Ibb sn, A.K, Anna Ligoura, 2005 

11. Jordberga kostall, Källstorps sn, AK, Anna Ligoura, 2004 

12. Norra Grönby mölla, Anderslövs sn, AK, Klara Johansson och Mia Jungskär, 2006 

13. Ekonomibyggnad på Skarhult slott, Skarhult sn, AK, Cecilia pantzar, 2005 

14. Klostergården, KA, Lund, Paul Hansson och Anna Rabow, 2005 

15. Hannas kyrka – alla tiders kyrka, Hannas sn, MD, Petter Jansson, 2004 

16. Häglinge kyrka – ”…ljusare, skönare, rymligare”, Häglinge sn, AK, Magnus Lindhagen och Lotta Eriksson, 1999-2006 

17. Hannas kyrka ut- och invändig restaurering, Hannas sn, AK, Petter Jansson/Lotta Eriksson, 2004-2005 

18. Norra Mellby skol- och fattighus, Norra mellby sn, KA, Anna Rabow, 2005 

19. Historiska museet i Lund – en värdebeskrivning, Lunds sn, DK, Henrik Borg, 2006 

20. Fornstugan i Kristianstad, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2006 

21. Hovdala slott- svampsanering, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2006 

22. Bosjökloster – nunnornas botkapell, Bosjökloster sn, AK, Cecilia Pantzar, 2003 

23. Sankt Olofs kyrka, Sankt Olofs sn, AK, Cecilia Pantzar, 2005-2006 

24. Västra Broby kyrka. Västra Broby sn, AK, Cecilia Pantzar,2005-2006 

25. Hassle Bösarps kyrka – invändig renovering, Hassle Bösarps sn, AK, Anna Rabow, 2005 

26. Svalövs kyrka, Svalövs sn, AK, Anna Ligoura och Lotta Eriksson, 2005-2006 

27. Näsums 12:2, Näsums sn, FU, UN, Elisabeth Höst, 2006 

28. Perstorps baptistkapell, svampsanering, Oppmanna sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 

29. Hassle Bösarps kyrka, Hassle Bösarps sn, AK, Anna Rabow, 2005 

30. Konga kyrkogård, Konga sn, DK, Åsa Jakobsson, Mattias Burman, Mia Jungskär, Cissela Olsson och Emelie Petersson, 2005-2006 

31. Bondegård-utvändig restaurering, Stoby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2006 

32. Fornlämningar utmed Sigridslundsvägen, Vä sn, FU, Helene Wihelmson, 2003 

33. Horna 3:12, Åhus sn, AU, Adam Bolander, 2006 

34. Horna 3:12, Åhus sn, FU, Adam Bolander, 2006 

35. Uppåkra 8:9, Uppåkra sn, FU, Helene Wihelmson, 2004 

36. Östra Broby kyrka – utvändig restaurering, Ö Broby sn, AK, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, 2005 

37. Norra Mellby klockstapel – restaurering, N Mellby sn, AK, , Jimmy Juhlin Alftberg, 2006 

38. Vattenmöllan – kvarnbyggnad Krapperup 19:2, Brunnby sn, AK, Mattias Burman, 2006 

39. Wallåkra stenkärlsfabrik, Vallåkra, Kvistofa sn, AK, Mattias Burman, 2006 

40. Kommendanten 5 och 6, Dokumentation vid varsam ombyggnad, BD, Erika Wass och Magnus Lindhagen, 1997-1998 

Förkortningar: 

AF-antikvarisk förundersökning 

AK- antikvarisk kontroll 

AU-arkeologisk utredning 

DK- dokumentation, övrigt 

FU- arkeologisk förundersökning 

KA- kulturhistorisk analys 

MD-murverksdokumentation 

OU- osteologisk undersökning 

PJ- projektrapport 

UN- arkeologisk undersökning 

BD- byggnadsdokumentation 

BAD-byggn-ark-dokumentation 

BMU-byggnadsminnesutredning

kommendanten slutver - Regionmuseet Kristianstad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?