astrid lindgrens världar i vimmerby

astrid lindgrensvärldar i vimmerby

Astrid Lindgrensvärldar i VimmerbyEn studie om kulturarv och samhällsutvecklingLeif Jonsson (red.)nordic academic press

Kopiering eller annat mångfaldigande av denna inlagakräver förlagets särskilda tillstånd.Nordic Academic PressBox 1206221 05 Lundinfo@nordicacademicpress.comwww.nordicacademicpress.com© Nordic Academic Press och författarna 2010Sättning: Stilbildarna i Mölle, Frederic TäckströmOmslag: Jacob WibergOmslagsbilder: Miljöer i och omkring Vimmerby samt porträttav Astrid Lindgren. Foto: Vimmerby kommun och Leif JonssonTryck: ScandBook, Falun 2010ISBN: 978-91-85509-41-6

InnehållFörord 71. Introduktion 11Leif Jonsson2. Markanvändning vid Näs 26Kajsa Althén & Elisabeth Essen3. Samtidigt i Vimmerby 45Konstantin Economou & Rakel Hergli4. Att våga tänka annorlunda 64Kajsa Althén5. Historiebrukens ekologi 105Peter Aronsson6. Kultur som tillväxtresurs och bildning 121Svante Beckman7. Visioner, miljöer, människor 133Josefina Syssner8. Astrid Lindgrens Värld 150Bengt Johannisson & Elisabeth Sundin9. Vimmerby Tidning 169Kajsa Althén10. Ungdomar, kulturarv och samhällsutveckling 185Lotta Svensson11. Kommunledning som kulturarvsaktör 204Leif Jonsson12. Kulturarv, upplevelseindustri och samhällsutveckling 223Leif JonssonOm författarna 237

FörordIdén till den här antologin föddes sommaren 2007 då jag besökteAstrid Lindgrens Näs för första gången. Jag hade tidigare som privatpersonvarit på Astrid Lindgrens Värld och dess föregångare. Somkommunforskare hade jag mött representanter för kommunledningeni Vimmerby och hört dem berätta om kommunens utveckling. Närjag i juli månad 2007 befann mig utanför den av kronprinsessan Victorianyligen invigda Paviljongen på Näs, som då inrymde en knapptfärdigställd utställning om Astrid Lindgren och ett kafé, så såg jag ettintressant forskningsprojekt framför mig. Min nyfikenhet kom tilluttryck i två frågor: Vad händer i ett samhälle där en besöksnäring avdetta slag förekommer och tar stor plats? Hur handskas kommunenoch dess ledning med detta? Vimmerby framstod för mig som ettintressant exempel på en kommun med omfattade turistverksamhetknuten till ett kulturarv.Företrädare för kommunen tillfrågades och uttryckte intresse för attmedverka. Ett antal forskarkollegor representerande skilda och i sammanhangetrelevanta perspektiv tillfrågades och tackade ja till att varamed i arbetet med den tänkta antologin; historikern Peter Aronsson,samhällsvetaren Svante Beckman, gestaltningsforskaren KonstantinEconomou, entreprenörskapsforskarna Bengt Johannisson och ElisabethSundin samt kulturgeografen Josefina Syssner.Projektet har i sig varit en spännande resa in i Astrid Lindgrensvärldar i Vimmerby; en resa med vars hjälp antologin har vuxit fram.En första etapp i resan bestod i att göra en kartläggning av hur AstridLindgrens Värld hade vuxit fram. I min arbetsmässiga närhet på Linköpingsuniversitet fanns journalisten och historikern Kajsa Althénsom var väl förtrogen med kulturarvsfrågor. Vi formade ett samarbeteoch Kajsa genomförde kartläggningen under våren och sommaren2008. Det arbetet visade att ytterligare två förhållanden var angelägnaatt uppmärksamma: en analys av hur användningen av markerna runtNäs, Astrid Lindgrens barndomshem, har förändrats över tid skulle7

8astrid lindgrens världar i vimmerbykunna ge en historisk bakgrund till det som nu sker där; en studie avVimmerby Tidning skulle kunna belysa den lokala, offentliga debattenom det som pågår.I samarbete med arkeologen och kulturhistorikern Elisabeth Essenpå Riksantikvarieämbetet genomfördes en analys av fem kartor, från1696, 1882, 1944, 2004 och 2007 som i miniformat visar på en bredare,svensk ekonomisk utveckling. Detta blev en andra etapp på resan.Redan från början av arbetet stod det klart att vi skulle intervjuaVimmerbybor för att höra hur de upplever tillvaron i Vimmerby.Kajsa Althén och jag samtalade under hösten 2008 med sammanlagt66 personer, mer eller mindre slumpmässigt utvalda utan ambition attde skulle utgöra ett representativt urval.Vid samtalen med Vimmerbybor nämndes ofta Vimmerby Tidningoch dess agerande rörande utvecklingen i Vimmerby relaterat framförallt till Astrid Lindgrens Värld. Det framfördes olika uppfattningarom tidningens roll i detta avseende, vilket gjorde att vi bestämde ossför att närmare belysa den. Kajsa Althén genomförde en sådan studiehösten 2009.Vid ett besök i Vimmerby återupptog jag en gammal kontakt medungdomsforskaren Lotta Svensson och vi kom överens om att honskulle utföra en studie av hur ungdomar i Vimmerby upplever att detär att leva i samhället. Det gjorde hon med hjälp av dels 59 uppsatserskrivna våren 2009 av elever från olika gymnasieklasser, dels diskussioneri dessa klasser.Resan in i Astrid Lindgrens världar i Vimmerby har alltså bestått avflera etapper. Det är många personer som på olika sätt har varit medpå resan och som på så vis har bidragit till denna boks tillkomst. Ettstort tack till de personer som så generöst har delat med sig av sinaminnen rörande utvecklingen av Astrid Lindgrens Värld och ställtsina personliga arkiv till vårt förfogande. Vi vill också tacka de eleveroch lärare som har medverkat till att vi har fått inblick i hur det kanvara att växa upp i Vimmerby. Politiker och tjänstemän i Vimmerbykommun har på ett öppet och generöst sätt berättat för oss om sinaupplevelser av livet i Vimmerby och dessutom hjälpt oss få kontaktmed personer och få tillgång till material. Ett varmt tack till er alla!Jag vill särskilt tacka några personer i kommunen: utvecklingschefenChrister Johansson som har varit vår huvudkontaktperson hela tidenoch utredaren Carina Östh som har ordnat praktiska arrangemang ochhjälpt oss få fram uppgifter av olika slag. Jan Hasselkvist, samordnare

förordpå media- och serviceenheten, har hjälpt oss med bildmaterial. MattiasNittérus, konservator och bokbindare, har sökt dokument kring AstridLindgrens Värld och Astrid Lindgren i kommunens arkiv.Tack också till Birgitta Bergqvist, VD på Vimmerby Turism & NäringslivAB, som har bistått med information om turismen.Arbetet med antologin har inte bara varit en spännande upptäcktsresain i Astrid Lindgrens världar i Vimmerby. Det har också inneburitintressanta upptäckter och konstruktivt lärande in i föreställningsvärldarom samhällsutveckling, kulturarv och upplevelseindustri. Detta harskett i möten med många människor och bland annat i den engageradeoch nyfikna författargrupp som har träffats regelbundet och kritisktgranskat varandras framväxande texter till antologin. Stort tack för etttrevligt och givande samarbete!Slutligen vill jag tacka våra finansiärer: Centrum för KommunstrategiskaStudier vid Linköpings universitet har varit huvudfinansiär.Företagarna i Vimmerby och Sparbanksstiftelsen i Vimmerby har ocksåbidragit till studiens genomförande. Övriga finansiärer tackas även deå det varmaste!Leif Jonsson9

kapitel 1Leif JonssonIntroduktionKommuner och samhällsutvecklingSvenska kommuner har på ett eller annat sätt alltid engagerat sig i frågorom den egna kommunens utveckling. Det ligger i sakens natur. Fram till1900-talets mitt ägnade sig de dåtida kommunerna bara åt uppdrag somde själva skapade. Men under stora delar av 1900-talets andra hälft kanman säga att kommunerna har tagits i anspråk av staten för att byggadet så kallade välfärdssamhället, vilket gjordes nära sammankopplatmed den industrialisering som då skedde. 1 Kommunsammanslagningsreformernapå 1950- respektive 1970-talet är uttryck för detta. Degjordes nämligen i syfte att kommunerna skulle få kraft att genomföranationella reformer på ett enhetligt och standardiserat sätt. 2 Svenskakommuner har alltså under det senaste halvseklet av sin existens framförallt varit lokala genomförare och tillämpare av nationella reformprogram.Denna ordning har varit väl etablerad och kan sägas ha utgjortett institutionaliserat förhållande som har präglats av ”en stark tro pårationalism, planering och centralstyrning”. 3Ordningen började förändras i slutet av 1970-talet då betydelsen avlikartade och gemensamma nationella normer och central planeringbörjade få lämna plats för ”krav på lokalt inflytande, decentralisering,privatisering och individuell valfrihet”. 4 Denna utveckling har fortsattsedan dess och har från början på 2000-talet alltmer kommit att handlaom att kommuners ledningar utvecklar och försöker få uppslutningbakom föreställningar om vad den egna kommunen ska känne tecknasav och hur den därigenom ska utöva dragningskraft på människor ochföretag. Utvecklingen under senare år knyter an till förhållanden före1950 då det fanns mer utrymme för lokalt initierat agerande. Det somhar hänt och händer i Vimmerby är ett exempel på detta.Den 25 juni 2007 antog kommunfullmäktige i Vimmerby en ”Lokalutvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun”. Planeninnehåller en vision om ett framtida samhälle som tar sin utgångspunkt11

astrid lindgrens världar i vimmerbyi värdegrunder som i planen anges vara ”inspirerade av Astrid Lindgren,av hennes författarskap, livsgärning och förhållningssätt till individensansvar för framtiden”. I planen sägs vidare:I Vimmerby finns Astrid Lindgrens Värld både alldeles på riktigt ochsom ett uppskattat besöksmål. Namnet Astrid Lindgren präglar samhällsliveti Vimmerby inte bara genom ökat antal turister utan också pådet sätt hennes livsgärning påverkar människors tankar och värderingar.För Vimmerby kommun känns det naturligt att bygga vår framtidoch vår utveckling på värderingar som Astrid Lindgren representerar.Den värdegrund Vimmerby på detta sätt vill ha som utgångspunktsammanfattas i egenskaperna ansvar, mod och fantasi.Sedan början av 1980-talet har det som numera heter Astrid LindgrensVärld (ALV) utvecklats från en ideellt driven sagoby till en professionaliseradtemapark som lockar drygt 400 000 besökare undernågra sommarmånader varje år. Runt Astrid Lindgrens Värld har enomfattande besöksnäring utvecklats och ett stort antal arbetstillfällenhar skapats. Mot bakgrund av den växande besöksnäringen har kommuneni sin lokala utvecklingsplan uttryckt politik med vars hjälp manvill påverka människors tänkande och handlande i Vimmerby.Bakom det som har gjorts och görs i Vimmerby och andra kommunerfinns en ökande misstro till byråkratiska planeringsverktygförknippade med samhällsutveckling i statlig regi. 5 Idén om statligastöd till glesbygd, utflyttningsområden och till nedläggningshotadeindustriregioner ses inte längre som en hållbar lösning, säger JosefinaSyssner i kapitel 7 i denna bok och fortsätter:Istället talade man – inom forskningen likväl som inom politiken– allt oftare om att varje region måste eftersträva en inomregionaltillväxt. Regioner sågs inte längre som kompletterande byggstenar iett nationellt välfärdsprojekt, utan skulle uppmuntras att konkurreramed varandra – om investeringar, arbetstillfällen, företagsetableringar,studenter, turister och inflyttare. I denna situation av konkurrens blevdet plötsligt viktigt att den egna regionen (eller kommunen) framstodsom den bästa, mest fördelaktiga och mest intressanta att flytta tilloch investera i. Därmed kom profilering och platsmarknadsföring attuppfattas som ett helt centralt utvecklingspolitiskt verktyg.12

introduktionI den typ av satsningar som görs i Vimmerby är det vanligt att kulturarvbåde skapas och används. 6 Vissa kommuner integrerar sina ansträngningarav det här slaget med det mer traditionella planeringsarbetesom sedan ett tjugotal år tillbaka åligger svenska kommuner och somhandlar om att ta fram översiktsplaner avseende markan vändning,planberedskap, teknisk försörjning och miljö. Den senare typen avplaneringsarbete styrs formellt av plan- och bygglagen samt miljöbalkenoch kallas ofta för fysisk planering. Företrädare för Vimmerbykommun anser att kommunen var tidigt ute med att integrera lokaltutveck lings arbete med fysisk översiktsplanering.Denna bok handlar om lokal samhällsutveckling med hjälp av upplevelseindustrikopplad till kulturarv. Ämnet bestäms närmare i detföljande.Kulturarv – historieproduktion och politikFörst några ord om begreppet ”kulturarv”. Det är ett begrepp som sedan1990-talet används alltmer och som ges många olika innebörderoch kan appliceras på det mesta. För analytiska ändamål är begreppet”kulturarv” mindre användbart, säger Owe Ronström och förespråkaratt uppmärksamheten inte riktas mot vad kulturarv är utan vad det gör. 7Som jag ser det är ”kulturarv” inte bara en beskrivande term för mångaolika slags förr, det är också en term för ett alldeles specifikt och nyttsätt att producera, distribuera och konsumera historia. 8Så uttrycker Owe Ronström sin syn på begreppet kulturarv. Det är ettuttryck för en syn på historia och kulturarv som sociala och kulturellakonstruktioner. I enlighet med detta synsätt använder sig Ronströmockså av begreppen ”kulturarvsproduktion” och ”kulturarvspolitik”.Med det förstnämnda menas processer i vilka kulturarv producerasoch medvetet brukas av bestämda personer, med bestämda syften ochi bestämda sammanhang. Begreppet ”kulturarvspolitik” handlar omhur makt erövras och utövas i offentliga sammanhang utifrån föreställningarom ett gemensamt förflutet och genom medvetet historiebruk. 9Begreppet ”kulturarvsproduktion” är nära besläktat med begreppet”historiebruk”. Båda orden uttrycker i sina sista led en handlingsdimension.Med ”historiebruk” menar Peter Aronsson ”de processerdå delar av historiekulturen aktiveras för att forma meningsskapande13

14astrid lindgrens världar i vimmerbyoch handlingsorienterade helheter”. Med historiekultur menar han ”dekällor, artefakter, ritualer, sedvänjor och påståenden” som refererar tilldet förflutna och som erbjuder möjligheter att binda samman dåtidoch nutid med framtid. Centralt i historiebruksbegreppet är att detpekar på hur det förflutna används för att skapa mening och handlingför samtiden. 10 Att utnämna något till kulturarv är ett specifikt historiebruksom pekar ut och politiskt sanktionerar den historia som ärsärskilt värd att vårdas och skyddas.Historiebruksbegreppet sätter fokus på med vetet användande avdet förflutna. På det sätt som Aronsson definierar ”historiebruk” såpoäng terar det också meningsskapande. Ronström använder sig av uttrycket”kulturarvs politik” för att uppmärksamma hur makt användsoch kommer till uttryck i samband med historiebruk.Den här korta genomgången av begrepp knutna till kulturarv visarpå intressanta sätt att uppmärksamma frågor om kulturarvets relationtill samhälls utveck lingen. Ett sätt rör det skapande och den användningav kulturarv som Owe Ronström kallar för ”kulturarvsproduktion” ochsom represen terar en handlingsdimension; det pågår aktiviteter medanknytning till kulturarv. Ett annat perspektiv, ”kulturarvspolitik”,sätter fokus på vad som är önskvärt och tillåtet när det gäller att skapaoch använda ett kulturarv. Omständigheten att Vimmerby kommunslokala utvecklingsplan innehåller en värdegrund är ett uttryck för politikensnärvaro. I kapitel 6 diskuterar Svante Beckman det som görsi Vimmerby som ett exempel på en ny typ av kulturpolitik som harlåtit tala om sig under de senaste cirka tjugo åren som bland annatkulturindustri och kreativa näringar.Det finns flera olika sätt att uppmärksamma och benämna förhållandenoch aspekter rela terade till kulturarv. I denna inledning tillantologin nöjer jag mig med att konstatera att begreppet har både enhandlingsdimension och en politisk dimension. Villkoren för hur kulturarvfår mening och form diskuteras mer av Peter Aronsson i kapitel5 och i kapitel 6 behandlar Svante Beckman frågor om kulturpolitik.Upplevelseindustri och kulturarv– tillväxt och identitetsskapandeSå några ord om ett annat centralt inslag i denna antologi, nämligenupplevelseindustri med koppling till ett kulturarv.Ur det inledande citatet hämtat från Vimmerby kommuns lokala

introduktionutvecklingsplan kan man utläsa två idéer som rör livet i och utvecklingenav samhället. En är att livet i Vimmerby påverkas av ett ”ökatantal turister”, vilket kan förstås som en tanke om tillväxt. En andraidé är att Vimmerby ska bygga sin framtid och sin utveckling på engemensam värdegrund, vilket kan uppfattas som en strävan efter gemensammaföreställningar om en ensartad samhällelig utveckling. 11Det är en utbredd idé att kulturella verksamheter kan ”genererautveckling och tillväxt av företag, organisationer, samhällen, platseroch regioner”, säger Brita Hermelin. 12 I denna idé finns förväntningarpå tre typer av effekter, nämligen företags- och sysselsättningstillväxt,förstärkning av attraktivitet samt förstärkning av socialt kapital. Allatre typerna av effekter anses vara angelägna i samhällsplaneringssammanhang.Kulturella näringar och verksamheter anses medverka tillskapande av företag och sysselsättning och framför allt då i förhållandetill lokala avgränsade platser.I de i samhällsplaneringssammanhang utbredda idéerna om kulturensbetydelse anses attraktivitet vara viktigt, enligt Hermelin. Detverkar nämligen finnas väl etablerade föreställningar om att kultur ären viktig komponent i marknadsföring av platser. Kultur kan ge regioner,kommuner, städer och dylikt fördelar i konkurrenshänseende närdet gäller investering, företagsetabler ingar, boende m. m. Kultur kanför det tredje också förstärka relationer mellan människor, vilket kanstärka det sociala kapitalet. Med socialt kapital menas då ”individersresurser såsom de genereras genom deras relationer och samhörighetmed andra individer”. De här tre typerna av effekter är ömsesidigtrelaterade till varandra. Kultur kan stärka socialt kapital och på så sättgenerera resurser som kan medverka till företagande som i sin tur kangöra en plats mer attraktiv. 13Centralt i Brita Hermelins resonemang om vilken betydelse somkulturella verksamheter kan ha för samhälls utvecklingen är skapandeav samhällsidentitet, det vill säga gemensamma föreställningar om ettsamhälle bland människor i samhället. Det kan tänkas förstärka socialtkapital som i sin tur kan skapa företags- och sysselsättningstillväxt,vilka i sin tur förbättrar ett samhälles möjligheter att erbjuda försörjningför människor.Utvecklingen av besöksnäringen i Vimmerby kan ses mot bakgrundav att arbetsmarknaden i kommunen har varit och är starkt beroendeav tillverkningsindustrin. Så har fallet varit under en längre tid och detkommer till uttryck i den lokala utvecklingsplanen, där det sägs att15

16astrid lindgrens världar i vimmerbyberoendet av till verk ningsindustrin utgör en risk på så sätt att tillverkningsföretagkan flytta sin verksamhet till låglöneländer. 14 ”Strategin föratt möta detta hot måste vara att arbeta för utveckling av arbetstillfällensom bygger på förutsättningar som redan finns i Vimmerby”, sägsdet i utvecklingsplanen, och besöksnäringen anses vara ett område där”Vimmerby har unika möjligheter”.Med utgångspunkt i kommunens lokala utveck lingsplan och medhjälp av Hermelins resonemang kan besöksnäringens utveckling i Vimmerbysägas vara beroende av kulturarvs produktion knuten till AstridLindgren. Denna kulturarvsproduktion förutsätts skapa både attraktionskraftoch lokalt socialt kapital, vilka båda i sin tur bygger på attdet i sam hället existerar en särpräglad och lokalt förankrad identitet.Lokal samhällsutveckling som bygger på upplevelseindustri kopplad tillkulturarvsproduktion kan alltså förstås utifrån pers pektiven identitetsskapandeoch tillväxt, det senare i form av sysselsättning och försörjning.Bokens ämne och perspektivDen här antologins ämne kan sammanfattas som ”lokal samhälls utvecklingknuten till upplevelseindustri och kulturarv”. Fyra perspektiv har identifieratssom särskilt intressanta. Det första är ett handlingsorienterat perspektiv;kulturarv produceras och är därmed föränderligt. Det andra ärett politiskt pers pektiv; kultur arvsproduktion inrymmer värderingar ochmakt och spelar därmed roll för samhällsutvecklingens politiska aktörer.Det tredje perspektivet sätter fokus på ekonomisk utveckling i form avföretags- och syssel sätt nings utveckling. Det fjärde perspektivet handlarom hur lokal samhällen upp fattas och vill bli uppfattade, på många sätten fokuspunkt för de övriga perspektiven. Alla fyra perspektiven representeraren dynamisk syn på de före teelser som studeras. Kulturarv ochlokal samhällsutveckling avspeglar inte bara givna förhållanden utanskapas, växer fram och fylls med mening över tid och i rum.Ovanstående sätt att med hjälp av fyra perspektiv inrama bokensämne handlar i hög grad om en sam hällssyn där sysselsättning och försörjningsom grundar sig på samhälleliga identitetsskapande processerär centralt. Hur kan då ett sådant synsätt karaktäriseras?Synsättet representerar för det första en tvåfaldig syn på samhällen:de existerar som något verkligt där det pågår aktiviteter, och de finnsi vår föreställningsvärld som något som vi kan etikettera – något somkan kallas en ”föreställd gemenskap”. 15

introduktionKulturarvsproduktionPolitikskapandeEkonomiskutvecklingSamhällsutveckling(aktivitet/identitet)Figur 1. Lokal samhällsutveckling som ett samspel mellan politikskapande,tillväxtskapande och kulturarvsproduktion.Synsättet representerar för det andra två olika sätt att se på samhällsutveckling;medvetet uttänkt och skapad utveckling respektive organisktframväxande utveckling. Som skapad företeelse kan ett samhällekaraktäriseras som ett Gesellschaft, ”någonting uttänkt och konstgjort,en mekanism”. Som organisk företeelse kan ett samhälle karaktäriserassom ett Gemeinschaft, ”en naturlig och oplanerad social enhet, enorganism”. 16De fyra perspektiv som har identifierats som användbara för attbestämma och belysa antologins ämne åskådliggörs i figur 1.Figur 1 sammanfattar det boken handlar om. Det som uppmärksammasi antologin är lokal samhällsutveckling (som kan ses i bådeaktivitets- och identitetsskapande hänseenden) i samspel mellan kulturarvsproduktion,politikskapande och ekonomisk utveckling.Figuren visar hur ämnet kan brytas ned och studeras på olika sättoch från olika håll. Ingen av företeelserna i triangeln betraktas somtidsoberoende och statisk utan som förhål landen som utvecklas ochpåverkas över tid. Företeelserna är också rumspräglade på så sätt attde är knutna till och förankrade i geografiska områden. Företeelsernabetraktas också som sociala krafter på så sätt att de är aktiva och samhällspåverkandesamtidigt som de påverkas av samhällsutvecklingen.De dubbelriktade pilarna är uttryck för detta.17

astrid lindgrens världar i vimmerby18Bokens syfteAntologin vill belysa vad som händer i ett samhälle där det förekommerupplevelseindustri med anknytning till ett kulturarv. Belysandet skerfrån olika håll och med olika perspektiv för att uppnå både mångsidighetoch djup, liksom för att spegla samspel mellan olika faktorer.Vimmerby används som exempel och boken skildrar utvecklingen avden aktuella kulturarvsproduktionen i Vimmerby cirka 30 år bakåt.VimmerbyVimmerby kommun hade 15 538 innevånare vid utgången av 2009, 17varav 7 933 i tätorten Vimmerby. Tätorterna Storebro och Södra Vi hardrygt 1 000 innevånare vardera. Kommunens innevånarantal har underden senaste tioårsperioden minskat med 283 personer, vilket utgör 1,5procent. Kommunen har en av de lägsta befolkningsminskningarna iKalmar län. Befolkningen i tätorten Vimmerby ökade under sammaperiod med 91 personer.Vimmerby är en medeltida stad med en lång tradition som handelsstadoch fick tidigt stadsrättigheter. 1604 återgav Karl IX Vimmerby dessstadsrättigheter efter det att Gustav Vasa hade dragit in dem. Kommunenbildades 1971. Politiskt styrs den av en borgerlig allians med Centerpartietsom dominerande parti. Kommunen är den största arbetsgivaren ochi den kommunala organisationen fanns det 1 394 tillsvidare anställdapersoner (oavsett sysselsättningsgrad) vid utgången av 2009. År 2008fanns det 2 473 arbetstillfällen i tillverkningsindustrin, vilket motsvarardrygt 32 procent av den förvärvsarbetande befolkningen. Detta är endubbelt så stor andel som i riket i genomsnitt (15,1 procent). I jord- ochskogsbruk sysselsätts 4,5 procent mot 1,7 procent i riket.Under 2008 beräknas cirka 460 personer (årssysselsatta) ha varitverksamma i rese- och turistindustrin i Vimmerby kommun. Drygt120 av dem var sysselsatta med det som i turismsammanhang iblandkallas för ”aktivitet”, med vilket menas bland annat den verksamhetsom bedrivs på Astrid Lindgrens Värld. Ungefär lika många personervar verksamma inom restaurangbranschen, cirka 100 inom det somkallas för logi och ungefär 70 inom shopping. Under 2002 var drygt260 personer (årssysselsatta) verksamma i rese- och turistindustrin. Detskedde alltså en ökning med cirka 200 personer på sex år. Cirka hälftenav denna ökning har skett inom aktivitetssektorn.Ekonomiskt beräknas rese- och turistindustrin i Vimmerby kommun

introduktionha omsatt cirka 480 miljoner kronor under 2008. Ungefär hälften avdetta hänförs till dagbesök, vilket anses vara ett utmärkande drag förVimmerby. Shopping utgör 27 procent av omsättningen, restaurangbesök20 procent, aktiviteter 19 procent, logi 15 procent, transport11 procent och livsmedel 8 procent. Shopping anses utgöra en storandel i Vimmerby, vilket förklaras av den stora andelen dagbesökare.Under en tioårsperiod nästan fördubblades omsättningen i rese- ochturistindustrin i Vimmerby kommun, från 244 miljoner kronor 1999till 481 miljoner 2008.Turismnäringen i Vimmerby har alltså utvecklats kraftigt de senasteåren, och huvuddelen har med Astrid Lindgrens Värld att göra. Under2008 besöktes denna temapark av närmare en halv miljon människor,i huvudsak under fyra sommarmånader. Vissa dagar besöks parken avnära 10 000 personer i en tätort som har knappt 8 000 innevånare.Detta märks naturligtvis och det påverkar samhällslivet, vilket diskuterasi denna bok.Bokens tillkomstBoken bygger på ett omfattande arbete med intervjuer och samtal medmänniskor med anknytning till Vimmerby och Astrid Lindgren. I ettförsta skede av arbetet gjordes en kartläggning av hur Astrid LindgrensVärld hade vuxit fram från början av 1980-talet. Förutom intervjuermed människor som hade varit inblandade i detta gjordes också enhel del genomgångar av skriftligt material (kommunala handlingar,tidningsartiklar med mera). Kartläggningen gjordes av Kajsa Althénoch framväxten skildras i kapitel 4.Med utgångspunkt från kartläggningen av framväxten av AstridLindgrens Värld intervjuades människor i Vimmerby i avsikt att hörahur de hade upplevt utvecklingen i Vimmerby. Samtal fördes medsammanlagt 66 personer uppdelat på 24 förtroendevalda politiker ifem grupper, 10 chefer i kommunen, 10 kvinnor boende i Vimmerbyi två grupper, 9 företagsrepresentanter uppdelade i tre grupper, 6 gymnasieeleveruppdelade i två grupper samt 7 personer ingående i den såkallade samordningsgruppen för Astrid Lindgren-arbetet i Vimmerby.Det som kom fram vid dessa samtal, som alla genomfördes under hösten2008 under ledning av Kajsa Althén och Leif Jonsson, har tillsammansmed kartläggningsmaterialet rörande Astrid Lindgrens Värld utgjortunderlag för de forskare som medverkar i antologin.19

20astrid lindgrens världar i vimmerbyTre ytterligare kartläggningsaktiviteter har gjorts. Den ena var attanalysera kartmaterial för att utröna hur mark runt Näs, det vill sägadet område där Astrid Lindgren växte upp och där Astrid LindgrensVärld ligger, har använts sedan 1600-talet. Den andra aktiviteten var attintervjua människor som besökte platser i Vimmerby med anknytningtill Astrid Lindgren och hennes författarskap. Den första aktivitetenligger till grund för kapitel 2 och den andra för kapitel 3. Den tredjeaktiviteten handlade om att kartlägga gymnasieungdomars uppfattningarom hur det är att växa upp i Vimmerby. Denna kartläggninganvänds i kapitel 10.Bokens innehållI kapitel 2 beskriver Kajsa Althén och Elisabeth Essen hur marken vidNäs har använts sedan slutet på 1600-talet. Det är en skildring av hurden ekonomiska utvecklingen har gått från feodalt präglat jordbruktill kulturekonomi. Det är också en skildring av hur marker och helalandskap genom olika initiativ och förhandlingar har förvandlats tilldelar i en stark kulturekonomi samt hur dagens jordbrukslandskap haromformats till ett musealiserat landskap. Genom att studera det historiskakartmaterialet från 1600-talet och framåt får vi bilder av samhällsutvecklingoch de processer som gjorde framväxten av Astrid LindgrensVärld och andra kulturarvskonstruktioner i Vimmerby möjliga.I kapitel 3 får läsaren möjlighet till inblickar i hur det kan vara attbesöka platser i Vimmerby som har anknytning till Astrid Lindgren.Fyra platser har valts ut: Det är Näs, där Astrid Lindgren växte upp.Det är Sevedstorp, som är förebilden till sagans Bullerbyn. Det ärbostadsområdet Bullerbyn, som byggdes på 1960-talet samtidigt somAstrid Lindgren höll på att återställa sitt barndomshem till hur det sågut i början av 1900-talet. Och det är Astrid Lindgrens Värld, temaparkensom år efter år besöks av barnfamiljer. Konstantin Economou ochRakel Hergli presenterar bilder av hur dessa platser ser ut och gestaltas,vilka roller platserna kan ha för människor som besöker dem samt vilkarelationer människor kan ha till platserna.Kajsa Althén ger i kapitel 4 en beskrivning av hur Astrid LindgrensVärld har utvecklats från 1980-talets början. Kajsa Althén framhåller attutvecklingen av Astrid Lindgrens Värld har präglats av framför allt treförutsättningar: För det första Astrid Lindgrens personliga förtroendeför dem som skapade och drev verksamheterna, ett förtroende som gav

introduktiondem rätten att använda de skyddade namnen (både författarens ochsagornas) utan ekonomisk ersättning. Detta gällde under författarenslivstid, men togs också över av arvtagarna. Den andra förutsättningenär det manuellt präglade jordbrukets driftsformer och de immateriellavärden som är kopplade till det. Båda representerar den kultur somutgjorde stoffet i Astrid Lindgrens berättelser, men har senare ocksåblivit utgångspunkten för de försök till reaktivering av denna kultursom flera av Astrid Lindgrens inlägg i samhällsdebatten syftade till. Dentredje förutsättningen är Vimmerby Tidnings unika ställning. Tidningenhar en mycket stark dominans inom sitt spridningsområde och drivergärna och kraftfullt egna politiska linjer.I kapitel 5 diskuterar Peter Aronsson hur historiebruk skapar kulturarvoch turism. ”Vi tänker ofta att historia är en redogörelse som en gångför alla talar om vad som hänt och så kan vi gå vidare från det”, sägerPeter och tillägger att det är en alldeles för enkel syn på hur historisktberättande blir till och fungerar. Berättandet byggs upp av många aktöreroch fyller olika funktioner. Det skapas också olika berättelser och detfinns inte bara en historia om Astrid Lindgrens Värld och Vimmerby,säger Peter vidare. Vissa ungdomar berättar en historia om ALV somen ”gökunge som äter ut allt annat”. Näringsidkare berättar andrahistorier och pratar om Vimmerby som en framgångsrik handels- ochindustristad. Politiker berättar om en småstad som numera blommarupp på sommaren, till skillnad från för tjugo år sedan då staden i stortsett var tömd på människor sommartid. Uppfattningar om vad som harvarit viktigt för Vimmerbys utveckling varierar bland människor som ärverksamma i Vimmerby. I sitt bidrag jämför Peter Aronsson ALV ochVimmerby med andra ”kulturarvslandskap” vad gäller viktiga villkorför att gränssnittet mellan kulturarv och turism ska kunna utvecklas imiljöer där tunga traditionella institutioner redan är etablerade.Satsningen på en storskalig turistisk exploatering av Astrid Lindgrensberättelsevärld i Vimmerby ser i förstone ut som ett paradexempel påden nya typ av kulturpolitik som internationellt låtit tala mycket omsig under de sista 20–30 åren. Så uttrycker sig Svante Beckman i sininledning på kapitel 6 och säger vidare att i Sverige har den nya kulturpolitikendiskuterats politiskt och i forskningen i drygt 15 år. I sittkapitel diskuterar Svante Beckman, med utgångspunkt från exempletALV, det han kallar för samtida brytningar mellan nyare och äldremönster inom offentlig kulturpolitik. Det är två huvuddimensionerav dessa brytningar som lyfts fram i hans text: spänningen mellan en21

22astrid lindgrens världar i vimmerbybildningspolitisk och en utvecklingspolitisk huvudram kring kulturpolitikensamt fördelningen av kulturpolitiskt engagemang och ansvarmellan statlig, regional och kommunal nivå.I inledningen till kapitel 7 säger Josefina Syssner att Vimmerby intealls är unikt i sin strävan efter att synas. Idag är det svårt att hitta enenda svensk kommun eller region som inte marknadsförs på ett ellerannat sätt. Men vad är det som skiljer Vimmerby från andra platser därolika former av profileringsarbete pågår? Josefina Syssner studerar dennafråga genom att bland annat uppmärksamma hur Vimmerby presenterasi olika sammanhang. Hon uppmärksammar också hur människor sombor i Vimmerby beskrivs, liksom människor som förväntas komma ditantingen som tillfälliga besökare eller som nyinflyttare. Vidare diskuterarhon vilka visioner som är kopplade till det profileringsarbete som görsi Vimmerby och vad man hoppas att Vimmerby ska bli.”Det är knappast uppseendeväckande att presentera ALV, dess idéoch framväxt, som ett uttryck för entreprenörskap”, säger Bengt Johannissonoch Elisabeth Sundin i kapitel 8. ALV som fenomen kanses som ett sätt att ta tillvara attraktionskraften i Astrid Lindgrens livoch författarskap och att realisera denna potential genom att skapamarknadsvärden via en kreativ organisering av resurser med olikahemvist. I kapitlet preciseras denna svåremot säg liga allmänna utsagagenom att författarna blottlägger olika kraftkällor som kan förklaraALV:s framväxt som en prominent och livskraftig representant förföretagsamhet inom upplevelseindustrin. I artikeln diskuteras att detär möjligt att finna en ordning i det virrvarr av handlingar och tillfällighetersom karaktäriserar den entusiasmdrivna men också konfliktfylldaframväxten av ALV. Dess idag institutionsliknande ställning iSverige har enligt kapitelförfattarna sin grund i omständigheter sominte bara visar vad som hittills drivit utvecklingen utan också kankomma att avgöra verksamhetens fortsatta utveckling. Den diskussionsom förs i kapitlet är förankrad i tre ”bottnar”: Astrid Lindgrens livoch verk, ALV:s platsanknytning samt verksamhetens sektorsövergripandeattraktionskraft.I kapitel 9 diskuterar Kajsa Althén på vilka sätt massmedier kanpåverka människors föreställningar om ett samhälle och hur dettahänger samman med demokrati. Hon tar sin utgångspunkt i VimmerbyTidning, som ges ut sex dagar i veckan och som har en starkhushållstäckning. Tidningen har en ambition att bevaka mycket inomspridningsområdet och erbjuder sina läsare bilder av lokalsamhället, av

introduktiontidningen själv och av Vimmerbys invånare. I kapitlet diskuterar KajsaAlthén hur tidningen under den tid då Astrid Lindgrens Värld ochminneskulturen kring författaren växte fram vid flera tillfällen ocksåhar varit en engagerad aktör i de politiska processerna, en roll som ärmindre vanlig i massmedievärlden.I kapitel 10 diskuteras Vimmerbys utveckling utifrån ungdomarsröster. Hur ser gymnasie ungdomar som bor i Vimmerby på sin framtid?Bidrar satsningarna på kulturarv och turism till att kommunenblir attraktiv för kommunens ungdomar, eller är det tvärtom så att detbidrar till att samhällets utveckling konserveras eller stagnerar? Detär frågor som Lotta Svensson diskuterar i detta kapitel. Vimmerbyär en med svenska mått medelstor kommun som är belägen cirka tiomil från större kommuner. Det finns en förhållandevis väl utbyggdgymnasieskola. I den lokala utvecklingsplanen står det att det i Vimmerbyär ”naturligt att ha barn och unga som särskilt utvecklingsområde”.Men i hur hög grad ser de vuxna i Vimmerby de unga som enutvecklingskraft i kommunen? Kan satsningen på Astrid LindgrensVärld och andra miljöer med anknytning till Astrid Lindgren göraatt ungdomar känner sig utestängda? Det är andra frågor som LottaSvensson behandlar.I kapitel 11 intresserar jag själv, Leif Jonsson, mig för kommunershandlande i frågor om upplevelseindustri och kulturarv. Jag konstateraratt Vimmerby kommuns handlande framför allt har präglats avtillväxt ambitioner, vilket har blivit allt vanligare i vårt land och ingåri ett mönster som innebär att kommuner inte bara ägnar sig åt attgenomföra statlig välfärdspolitik utan även ser det som sin uppgiftatt ägna sig åt tillväxtskapande aktiviteter. Dessa aktiviteter utgårofta från lokala förutsättningar och innefattar många gånger olikatyper av samarbeten med aktörer utanför lokalsamhället. I kapitletpekar jag på riskerna med sådant handlande, framför allt att så kallatvardagsliv skiljs från aktiviteter som har med turism att göra så attsamhället delas i två.I det avslutande kapitel 12 reflekterar jag i egenskap av redaktör sammanfattandeöver antologins övergripande fråga hur lokal samhällsutvecklingpräglas av olika förhållanden knutna till upplevelseindustri ochkulturarv. I anslutning till den frågan diskuteras också vad kommuneroch andra samhällsaktörer kan lära av det som har hänt i Vimmerby.23